Lönar det sig att välja dyrare fonder?
Studie: Dyrare aktiefonder ger sämre pension (Pensionsmyndigheten, 2022)
Pensionsmyndighetens analys av 473 fonder i perioden 2012-2021 visar att högre avgifter inte ger bättre avkastning för aktiefonder. Tvärtom presterar de dyraste aktiefonderna sämre än billigare alternativ. Helt i linje med de andra studierna vi har här på RikaTillsammans.
Innehållsförteckning
Denna sida uppdaterades 1 månad sedan (2026-05-10) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är denna studie viktig
Pensionsmyndighetens analys av 473 fonder på premiepensionens fondtorg avslöjar att dyrare inte är bättre för aktiefonder. Studien visar att de 25 procent dyraste aktiefonderna presterat statistiskt säkerställt sämre än billigare alternativ. Detta kan betyda hundratusentals kronor mindre i pension för den som väljer fel.
Så gjordes studien
Forskarna analyserade 473 fonder på premiepensionens fondtorg under perioden 2012-2021. De använde statistiska metoder inklusive linjär regression och Kruskal-Wallis test för att isolera avgifternas påverkan på avkastning. Resultaten är statistiskt säkerställda med p-värde 0,0067 för aktiefonder.
Huvudfynd för aktiefonder
Det finns inga tecken på att aktiefonder med högre nettoavgift har genererat högre nettoavkastning. Tvärtom verkar dyrare aktiefonder ha presterat sämre än billigare under perioden. De dyraste 25 procenten av aktiefonderna hade statistiskt säkerställt sämre värdeutveckling än övriga.
Överraskande fynd för räntefonder
För räntefonder gäller det omvända - fonder med högre avgift har också haft högre nettoavkastning. Detta positiva samband är statistiskt säkerställt när forskarna kontrollerar för risk och valutaexponering. Orsakerna till detta har inte analyserats djupare i studien.
Avgifternas påverkan över tid
Även små skillnader i avgift får stora konsekvenser över tid. Ett sparande med samma insättning under 40 år ger 4,5 procent lägre premiepension om man väljer en fond med 0,4 procent avgift jämfört med 0,2 procent avgift. Ränta-på-ränta-effekten förstärker skillnaderna kraftigt.
Rabatternas betydelse
Pensionsmyndigheten förhandlar fram rabatter på fondavgifterna som kommer spararna till del. Den genomsnittliga rabatten var 0,35 procentenheter eller 71 procent av avgiften 2021. Detta sparade uppskattningsvis 600 miljoner kronor åt pensionsspararna, cirka 100 kronor per person.
AP7 Såfa som standardval
Den som inte gör eget fondval placeras i AP7 Såfa - en global fondportfölj med låga avgifter som anpassas efter ålder. Denna lösning är uppbyggd för långsiktigt sparande och har visat sig vara ett konkurrenskraftigt alternativ till aktivt fondval.
Rekommendationer för pensionssparare
Pensionsmyndighetens råd är tydligt: välj den fond med lägst årlig avgift bland likartade alternativ. För långsiktigt sparande kan globala aktieindexfonder vara ett bra val. De som närmar sig pension kan överväga räntefonder för lägre risk och stabilare utbetalningar.
Riskens påverkan på avkastning
Högre risk ger generellt högre förväntad avkastning till priset av större svängningar. Aktiefonder har haft högre risk och avkastning än räntefonder. Studien visar dock att fonder med allra högst risk över 20 procent faktiskt hade lägre värdeutveckling - många av dessa är nischfonder.
Framtidens fondtorg
Riksdagen har beslutat om ett upphandlat fondtorg för premiepensionen. En särskild nämnd kommer upphandla fonderna med syfte att öka pris- och kvalitetskonkurrensen. Detta förväntas förbättra fondernas värdeutveckling och därmed premiepensionen för spararna.
"Statistiskt säkerställt: högre avgifter ger inte bättre avkastning"
"0,4% vs 0,2% avgift = 4,5% lägre pension efter 40 år"
Sammanfattning av rapporten
Pensionsmyndigheten har analyserat sambandet mellan fondavgifter och avkastning på premiepensionens fondtorg under perioden 2012-2021. Studien omfattar nästan 500 fonder och visar tydliga skillnader mellan olika fondtyper.
För aktiefonder finns inga tecken på att högre nettoavgifter har genererat högre nettoavkastning. Statistisk analys visar att aktiefonder med de 25 procent högsta avgifterna presterat signifikant sämre än fonder med lägre avgiftsnivåer. Detta stöder teorin att låga avgifter är avgörande för långsiktig förmögenhetsbyggnad. Helt i linje med annan forskning.
Däremot visar räntefonder ett motsatt mönster – fonder med högre avgifter har också haft högre nettoavkastning under perioden. Forskarna har inte djupanalyserat orsakerna till detta samband, men det kan bero på att dyrare räntefonder har olika placeringsinriktning än billigare alternativ.
Studien bekräftar att fondavgifter har stor påverkan på slutlig pension. Även små skillnader i avgift ger betydande effekter över tid på grund av ränta-på-ränta-effekten. Pensionsmyndighetens rekommendation är tydlig: välj den fond med lägst årlig avgift bland likartade alternativ.
