Hem » Studier » Lönar det sig att välja dyrare fonder?

Lönar det sig att välja dyrare fonder?

Studie: Dyrare aktiefonder gav sämre pension (Pensionsmyndigheten, 2022)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 18 juli 2026

Publicerad 22 maj 2025

4 minuters läsning

Källa

Dela

Lönar det sig att betala högre avgift för en fond? Pensionsmyndigheten ställde frågan om sitt eget fondtorg, och för aktiefonder blev svaret nej. De 25 procent dyraste aktiefonderna på premiepensionens fondtorg gav sämst nettovärdeutveckling 2012–2021, och skillnaden är statistiskt säkerställd.

Rapporten ”Lönar det sig att välja dyrare fonder?” (Lowén, Frankkila och Lorentz, Pensionsmyndigheten 2022) är en registeranalys av samtliga fonder på fondtorget. Enbart aktiefondstestet bygger på 222 fonder, indelade i fyra lika stora avgiftsgrupper från lägst till högst avgift.

Vi går igenom vad rapporten faktiskt visar, det avvikande fyndet för räntefonder och vad det betyder när du väljer fonder själv.

Dyrare aktiefonder gav inte bättre pension

För aktiefonder fanns inget tecken på att högre avgift gav högre nettovärdeutveckling, snarare tvärtom. När de 222 aktiefonderna delades in i fyra avgiftsgrupper gav gruppen med de 25 procent högsta avgifterna sämst utfall under perioden.

Det betyder inte att varje dyr fond är dålig. Det betyder att hög avgift inte fungerar som kvalitetsstämpel. I snitt fick den som betalade mest minst tillbaka.

Rapporten är samtidigt en observationsstudie av en enda tioårsperiod. Den visar samband under 2012–2021, inte orsak och verkan, och den säger inget om framtiden. Författarna flaggar själva att resultatet kunde ha sett annorlunda ut om finanskrisen 2008 hade ingått i mätperioden, eftersom dyrare aktivt förvaltade fonder kan ha klarat stora börsfall bättre. Den hypotesen är dock inte testad.

Avgiften är den säkra delen av framtiden

Studiens eget räkneexempel visar varför små avgiftsskillnader spelar roll. En fond som tar 0,4 procent i avgift i stället för 0,2 procent, alltså 0,2 procentenheter mer, ger 4,5 procent lägre premiepension över 40 år vid samma värdeutveckling. För en sparare som annars hade byggt upp till exempel 400 000 kr i premiepension motsvarar det ungefär 18 000 kr mindre, enbart på grund av avgiftsskillnaden.

Avkastningen kan ingen förutse, men avgiften vet du i förväg. Den dras varje år oavsett om fonden går bra eller dåligt, och det är därför den väger så tungt i fondvalet.

Premiepensionens avgifter är dessutom kraftigt rabatterade. Snittavgiften var 0,50 procent före rabatt och 0,14 procent efter rabatt 2021, en rabatt på i snitt 71 procent av avgiften per fond. I privat fondsparande, där rabatten saknas och avgifterna ofta är betydligt högre, blir samma mekanism ännu mer kännbar i kronor.

Att räntefonderna avviker är inget argument för hög avgift

För räntefonder hittade studien ett motsatt mönster. Högre avgift hängde statistiskt säkerställt ihop med högre nettovärdeutveckling under perioden. Det låter som ett argument för dyra räntefonder, men det är det i själva verket inte.

Författarna har inte analyserat orsaken djupare, men pekar själva på att förklaringen sannolikt är placeringsinriktningen, inte avgiften i sig. Dyrare räntefonder tenderar att oftare placera i företags- och högränteobligationer, som ger högre förväntad avkastning mot högre kreditrisk, medan de billigaste ofta håller sig till trygga stats- och korta räntepapper. De noterar också att många aktiefonder gav ännu högre värdeutveckling till samma eller lägre avgift.

Att ett samband dyker upp i en observationsstudie säger bara att det finns i siffrorna, inte att avgiften i sig skapar något värde. Kategorin rymmer dessutom väldigt olika fonder, och det märks på risknivån: räntefonderna på fondtorget hade en volatilitet på allt mellan 0,2 och 12,8 procent under tioårsperioden, även om de flesta låg under 5 procent. Ta med dig den spännvidden, inte slutsatsen att en dyr räntefond är ett bra köp.

AP7 Såfa räcker för den som inte vill välja

Den som inte gör något eget val hamnar i förvalet AP7 Såfa. En global, åldersanpassad och billig fond med en avgift på cirka 0,09 procent. Rapportens egen rekommendation för långsiktigt sparande pekar åt samma håll, mot breda globala fonder med låg avgift.

AP7 Såfa har dessutom historiskt slagit de flesta egna fondval. Det gör förvalet till en bra jämförelsepunkt: ett eget val behöver vara bättre än förvalet efter avgifter, risk och eget beteende för att vara värt besväret.

Jämför likvärdiga fonder och låt avgiften avgöra

Det jag tar med mig från rapporten är inte att alltid jaga den billigaste fonden i hela världen, utan att jämföra likvärdiga alternativ: samma syfte, samma tillgångsslag, liknande index och risk. När fonderna är jämförbara ska avgiften väga tungt. När de inte är det behöver du först förstå skillnaden, annars jämför du äpplen och päron.

Kom också ihåg att fondtorget har gjorts om sedan rapporten skrevs. Sedan 2022 upphandlas fonderna via Fondtorgsnämnden, så utbud och avgifter på dagens torg kan skilja sig från studiens period.

Läs vidare

• Förbättra pensionen genom välja fonder med låg avgift – om riktmärket 0,2 procent.
• 3 av 4 förlorar på egna fondval i premiepensionen – om AP7 Såfa och egna fondval.
• Fokusera på låg avgift istället för fondbetyg när du väljer fond – när avgift slår betyg.
• Morningstar-betyg dåliga på att hitta vinnare – om betygens begränsning.
• 99 % av alla proffs är sämre än en indexfond – bredare aktiv-passiv-evidens.