Hem » Studier » Trots varningar felväljer de flesta fond baserad på historisk avkastning

Trots varningar felväljer de flesta fond baserat på historisk avkastning

Formuleringen "historisk avkastning är inte en garanti..." är meningslös (Weiss-Cohen, 2021)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 7 juli 2026

Publicerad 28 maj 2025

4 minuters läsning

Källa

Dela

Fondfaktablad, appar och annonser bär alla samma brasklapp: historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Frågan är om texten gör någon nytta. I tre preregistrerade experiment lät forskarna Leonardo Weiss-Cohen, Philip Newall och Peter Ayton totalt 1 600 personer välja mellan en billig och en dyr fond 60 gånger i rad, med facit efter varje val.

Fonderna hade samma innehåll och samma förväntade avkastning före avgift, så den billiga fonden var alltid det rationella valet. Ändå fortsatte deltagarna att jaga den fond som råkat gå bäst senast. Varningstexten ändrade i princip ingenting. Det som fungerade var en annan text, en som pekade ut vad du ska titta på i stället: avgiften.

Standardvarningen hjälper nästan ingen

Standardvarningen gav ingen signifikant skillnad i något av de tre experimenten. I det första valde 86,4 % av deltagarna den billiga fonden när ingen text visades, mot 83,5 % med varningen. Mönstret var detsamma bland erfarna investerare som valde aktiva fonder (79,2 % mot 78,4 %) och bland oerfarna (65,9 % mot 66,3 %).

För en grupp var varningen rentav kontraproduktiv. Bland deltagare med börsvana men låg finansiell kunskap ökade den jakten på historisk avkastning, och fler valde den dyra fonden. Tvärtemot avsikten alltså.

Det är egentligen inte så konstigt. Varningen säger vad du inte ska göra, men inte vad du ska göra i stället. Då blir den en juridisk fras som alla har sett och nästan ingen använder. En brasklapp utan instruktion är sällan ett beslutsstöd.

Historisk avkastning känns konkret men lurar oss

Historisk avkastning är lockande eftersom den är synlig, mätbar och lätt att jämföra. En fond som gått bäst senaste perioden känns som ett bättre val även när vi vet att mönstret inte behöver fortsätta.

Studiens kognitiva modellering visar hur kortsiktig jakten är. 46 % av deltagarna följde bäst tumregeln att stanna kvar i fonden som vann senast och byta när den förlorade. Bara 23 % höll konsekvent fast vid den billiga fonden, och 12 % valde i praktiken slumpmässigt.

Lärandet var dessutom svagt. Trots facit efter varje val ökade andelen som valde den billiga fonden bara med 5–10 procentenheter över 60 omgångar, och beteendet försvann aldrig helt. Det konkreta vinner över det viktiga: avgifter är tråkiga och säkra, historisk avkastning är spännande och osäker.

Avgiften är signalen som faktiskt hjälper

Forskarna testade också en alternativ text som pekade ut låg avgift som det vinnande kriteriet, i stil med att fonder med låga avgifter ger högst avkastning över tid. Den fungerade. Andelen som valde den billiga fonden steg till 91,0 % bland de erfarna och 89,4 % bland de oerfarna, jämfört med 79,2 respektive 65,9 % utan text.

Avgiften var också experimentens enda långsiktiga skiljelinje. Den billiga fonden kostade 0,1 % per år mot den dyras 0,7 % i indexscenariot, och 0,5 % mot 1,5 % i scenariot med aktiva fonder. Att alltid välja billigt gav 7 respektive 13 % högre total intjäning i experimenten.

Det är också här RT:s grundbudskap blir praktiskt. Du behöver inte veta vilken fond som vinner nästa år, men du kan veta vad den kostar varje år. Avgiften är en säker motvind, medan överavkastningen är osäker. När framtiden är okänd är kostnaden en av få saker du faktiskt kan kontrollera.

Bättre instruktion slår bättre brasklapp

Det här är en studie om fondval, men också om pedagogik. Vi blir inte bättre beslutsfattare av fler varningar, utan av enkla regler som leder blicken mot rätt variabel. Att förbjuda det gamla beteendet utan att ge ett nytt riktmärke lämnar ett tomrum, och det tomrummet fylls gärna med tumregeln att dyrt betyder bra.

Samtidigt är det här ett labbexperiment, inte svensk registerdata. Deltagarna var amerikaner rekryterade online, 60 "månader" klämdes ihop till ungefär tio minuter och fondbyten kostade ingenting. Den svenska lagtexten är i praktiken motsvarande den som testades, men just den formuleringen prövades aldrig. Överför därför mekanismen, inte de exakta procentsiffrorna. Slutsatsen att låg avgift vinner gäller dessutom mellan fonder med samma innehåll och risknivå, inte som jämförelse mellan olika tillgångsklasser.

För dig som svensk sparare blir slutsatsen: läs gärna historiken, men låt den inte äga beslutet. Börja med avgift, riskspridning och om fonden passar din plan. Om historiken är enda argumentet är argumentet svagt. Säg inte bara vad som är farligt, utan vad som är bättre.

Läs vidare

• Myten om 5-stjärniga fonder – fördjupning om att fondbetyg inte räcker.
• Bara 2 % av vinnarfonderna är topp-50 % fem år senare – konkret systerstudie om vinnarfonder.
• Bästa fonderna – praktiskt fondurval med fokus på låga avgifter.