Billiga globalfonder ger bättre avkastning än dyra

Fem staplar som sammanfattar hela avgiftsdebatten

Låg avgift är en av de faktorer som har starkast samband med god framtida avkastning, och den här grafen visar det tydligare än de flesta. Morningstar har i sin rapport US Active/Passive Barometer Year-End 2024 sorterat aktiva globalfonder i fem grupper efter hur hög avgift de tar, och jämfört deras avkastning de senaste tio åren med passiva globalfonder. Resultatet är en trappa nedåt: ju dyrare fond, desto sämre avkastning. Jag har tjatat om avgifter i snart tjugo år, och ändå blir jag förvånad över hur ren bilden är när man ställer upp den så här. Resten av sidan handlar om vad staplarna faktiskt visar, vad de inte visar och vad det betyder för ditt sparande.

Ju dyrare globalfond, desto sämre avkastning

Den billigaste femtedelen aktiva globalfonder gav 8,6 procent per år de senaste tio åren, medan den dyraste femtedelen gav 7,4 procent (Morningstar, per 31 december 2024). Passiva globalfonder, alltså i praktiken billiga indexfonder, gav samtidigt 9,7 procent per år i snitt. Datat gäller genomsnittlig årsavkastning, likaviktat, för fonder i Morningstars kategori Global Large Blend.

Så här ser hela trappan ut, från billigast till dyrast:

Skillnaden mellan billigast och dyrast är 1,2 procentenheter per år. Det är ingen slump utan ren matematik: avgiften dras från din avkastning varje år, oavsett hur det går för fonden. En fond med 1,5 procent i avgift måste prestera 1,5 procentenheter bättre än marknaden bara för att gå jämnt ut. Trappan är inte perfekt (gruppen i mitten gav faktiskt något bättre än grannen ovanför), men riktningen är omisskännlig. Avgiften är den enda faktorn i ditt fondval som är garanterad på förhand, och den jobbar emot dig varje år.

Inte ens den billigaste aktiva fonden når upp till index

Det som gör grafen riktigt obekväm för fondbranschen är inte att dyra fonder förlorar mot billiga. Det är att även de billigaste aktiva fonderna låg 1,1 procentenheter per år under de passiva fondernas snitt: 8,6 procent mot 9,7. Att leta efter den billigaste aktiva fonden räcker alltså inte. I samma rapport var det bara 8,8 procent av de aktiva globalfonderna som både överlevde tioårsperioden och slog snittet av sina passiva konkurrenter. Ungefär 1 fond på 11.

Det här är ingen ny upptäckt utan något nobelpristagaren William Sharpe visade med ren aritmetik redan 1991:

”Properly measured, the average actively managed dollar must underperform the average passively managed dollar, net of costs.”

William F. Sharpe, The Arithmetic of Active Management (1991)

Före kostnader är aktiva förvaltare som grupp marknaden, så efter kostnader måste de som grupp förlora mot den. Grafen är bara Sharpes aritmetik illustrerad med tio års verklig data. Vi har samlat forskningen bakom varför indexfonder oftast slår aktiv förvaltning på en egen sida, och mönstret går igen i svenska data och i SPIVA-rapporterna för Europa.

Staplarna visar bara fonderna som överlevde

Verkligheten var sannolikt ännu sämre än grafen visar. Av de aktiva globalfonder som fanns vid tioårsperiodens start hade bara 81 procent överlevt tio år senare; resten lades ned eller slogs ihop, oftast efter dålig avkastning. Av de passiva fonderna i jämförelsen överlevde 100 procent. Staplarna för de aktiva fonderna bygger på överlevarna, så snittet för den som faktiskt valde en aktiv globalfond för tio år sedan var med stor sannolikhet lägre än det som syns i grafen.

Det här fenomenet kallas överlevnadsbias och är ett av de vanligaste sätten fondstatistik snyggas till på, medvetet eller omedvetet. Det är också därför ”vår fond har slagit index fem år i rad” säger så lite: historisk avkastning säger nästan ingenting om framtida skicklighet, och fonderna som misslyckades finns inte längre kvar i tabellerna. Med det sagt är en rimlig brasklapp att datat gäller USA-registrerade fonder i dollar; det är inte svenska fonder i kronor, även om europeiska studier visar samma mönster. När du läser fondreklam, fråga dig alltid: var är fonderna som inte överlevde?

Vad 1,2 procentenheter gör med 100 000 kronor

En eller två procentenheter låter futtigt, men på lång sikt är det skillnaden mellan en bra och en medioker pension. Här är ett räkneexempel (nominellt, utan hänsyn till skatt och inflation) på vad 100 000 kr engångsinvesterade växer till på 30 år med grafens tre avkastningsnivåer:

• 7,4 % per år (dyraste aktiva): ca 851 000 kr
• 8,6 % per år (billigaste aktiva): ca 1 189 000 kr
• 9,7 % per år (passiva snittet): ca 1 608 000 kr

Skillnaden mellan dyrast och passivt snitt är alltså över 750 000 kr på samma hundratusenlapp. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, och exakt dessa procentsatser lär inte upprepas. Men relationen, att avgiften äter ur kapitalet med ränta-på-ränta, är matematik och inte prognos. Du kan räkna på din egen avgift i vår kalkylator, och även Pensionsmyndighetens studie från 2022 landade i samma slutsats: dyrare aktiefonder gav sämre pension. Således: det enklaste sättet att höja din förväntade avkastning är inte att hitta en bättre förvaltare, utan att sluta betala för en.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i avgifter och valet mellan aktiva och passiva fonder har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Bästa fonderna – konkreta förslag på breda, billiga globala indexfonder med avgift under 0,4 %.
• Därför slår indexfonder ofta aktivt förvaltade fonder – forskningsgenomgången bakom hela resonemanget, från Sharpe (1964) och framåt.
• Jämför avgiftens påverkan på ditt sparande – kalkylator som visar vad just din avgift kostar över tid.
• Lönar det sig att välja dyrare fonder? – Pensionsmyndighetens studie: dyrare aktiefonder gav sämre pension.
• Fokusera på låg avgift istället för fondbetyg – Morningstars egen slutsats: avgiften är den bästa enskilda prediktorn.
• Morningstars US Active/Passive Barometer Midyear 2025 – nyare upplaga av rapportserien bakom grafen.
• SPIVA Europe 2025 – den europeiska motsvarigheten som bekräftar mönstret.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.