Exempel på dåliga båtar man INTE bör sitta still inär hela börsen stormar

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Hela börsen stormar — sitter du i en bra båt?
2. Att må dåligt ingår i spelet
3. Alla utvägar är ofta för sent
4. Sparhorisonten ska matcha investeringen
5. Fel fonder: dyra och aktivt förvaltade
6. Risk man inte får betalt för
7. Bara fyra procent av aktierna bär hela utvecklingen
8. Hur stor buffert ska man ha?
9. Inkomsten är det du snabbast kan påverka
10. Experterna har ingen aning
11. Byt alltid från en dålig båt till en bra
12. Backa när andra rycker
13. Därför är månadssparandet din skjuts tillbaka
14. Är du ung är en krasch inte så dålig
15. Skippa nyheterna, låt pengarna jobba i fred
16. Tilliten till båten gör det lättare att sitta still

Hela börsen stormar — sitter du i en bra båt?

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens kortavsnitt med titeln "Hela börsen stormar, och hur vet man om man sitter i en bra båt som kommer klara den här stormen?" Det här hänger ju ihop med att jag brukar säga: har du en bra båt, sitt still i den. Men då fick jag en fråga på Instagram: "Jan, hur vet jag att jag inte lurar mig själv? Hur vet jag att jag har en bra båt och inte egentligen sitter i en dålig båt som är på väg att sjunka?"

Jan: Så jag tänkte att i det här kortavsnittet ska vi titta lite på de frågorna. Okej, hur identifierar jag en dålig båt? Och vad kan jag göra åt det om jag faktiskt sitter i en sådan?

Jan: Och jag tänker så här, nummer ett: lite beroende på när du lyssnar på det här. Jag spelar in det 8 april, och det är precis där med Trumps tullar och tariffer. Börsen har rasat, vi är typ minus 20 procent för i år. Det är allmänt stressigt och jobbigt. Har man gjort misstaget som jag gjorde häromdagen, att man loggar in på sitt konto och ser att det ligger väldigt mycket back, då är det lätt att man mår lite dåligt.

Att må dåligt ingår i spelet

Jan: Och jag brukar säga så här: det här att man mår lite dåligt, det ingår i spelet. Det är inträdesbiljetten vi betalar för att få den långsiktigt goda avkastningen. Så det är inget konstigt, vilket jag hoppas att du kommer se här. Nedgångar har hänt förr i historien.

Jan: Jag brukar prata om att det här är samma sak som hände 2020 med pandemin och covidkraschen. Det hände 2008 med finanskrisen. Det hände 2001 med it-bubblan. Det hände 1998 med Asienkrisen, och vi hade kunnat gå hela vägen tillbaka i historien. Rådet som jag alltid brukar ge: det kommer gå över. Det som är jobbigt är att vi inte vet när.

Jan: Vi människor är inte gjorda för att ha det här långsiktiga tålamodet, utan vi reagerar på en fara här och nu. Särskilt med allt som händer i media är det svårt att ens isolera sig. Till och med att jag gör det här avsnittet är ju implicit att någonting har hänt.

Ett av de bästa råden jag brukar ge är att aktivt fatta beslutet att inte göra någonting.

Jan: För forskningen är väldigt tydlig. Jag tror Daniel Kahneman sa det så här: småsparare får väsentligt sämre avkastning, främst på grund av beteendemisstag. Och det är beteendemisstag som nu, att man loggar in på sitt konto, att man byter, att man säljer billigt och köper dyrt och liknande.

Alla utvägar är ofta för sent

Jan: Ja, det är klart att det är naturligt att man vill göra någonting när det känns jobbigt. Men man måste komma ihåg att alla alternativ man kan komma på, att sälja av till bankkonto, byta till räntor, byta till europeiska aktier, köpa guld eller liknande, det är ofta för sent. Det är ofta beslut som ger en långsiktigt sämre odds för en god avkastning, inte en bättre.

Jan: Och här brukar jag alltid säga: kom ihåg att sparandet ska vara långsiktigt. Vi kommer in på det, för det är ett av tecknen på en dålig båt. Sparar du på en tidshorisont på tio år, då har du över 90 procents sannolikhet att gå plus. Sparar du på en tidshorisont på fem år, då har du över 75 procents sannolikhet att gå plus. Och jag tror den genomsnittliga börskraschen brukar vara över på typ tre år. Så tiden är vår bästa vän som sparare.

Jan: Men låt oss då dyka ner i det här med hur jag vet att jag har en bra båt. Vad är exemplen på en dålig båt?

Det tydligaste tecknet på att man sitter i en dålig båt är att man har tagit fel risk i förhållande till när man behöver sina pengar.

Jan: Det vill säga det här med sparhorisont. Och här brukar jag alltid tjata om att på kort sikt är börsen oförutsägbar. Jag brukar säga att börsen kan falla 30 procent på 30 dagar. Numera kan jag säga att den kan falla 12–15 procent på tre dagar. Alltså, det kan gå hur som helst på kort sikt.

Sparhorisonten ska matcha investeringen

Jan: Men innebörden blir då att pengar som jag ska använda på 0–3 års sikt, de kan jag ju inte ha i en sådan här svängig tillgång, utan de behöver vara på bankkontot. Ska jag ha pengar till en kontantinsats, eller jag behöver köpa en bil, lägga om taket, byta värmepumpen, eller barnen behöver pengar till körkort, ja, sådana pengar ska inte vara investerade. De pengarna ska vara på bankkonto.

Jan: Det är bara pengar som jag inte behöver på tio år eller mer som ska vara investerade i börsrelaterade tillgångar. Alltså i de här indexfonderna eller fondrobot som jag brukar prata om.

Jan: En liten tumregel här är också att ens sparande och ens investeringar inte ska påverka ens vardag negativt. Det är som Caroline, min fru, brukar säga: kostar det dig din nattsömn, så är det nog för dyrt. En bra båt matchas av att sparhorisonten matchar investeringen.

Jan: Så återigen: aktieindexfond och sånt, det är när jag har tio års sparhorisont eller mer. Bankkonto när jag sparar på 0–3 år. Och sen det där emellan, ja, då ska det vara en kombination av antingen bankkonto och indexfond, eller räntor och indexfond.

Fel fonder: dyra och aktivt förvaltade

Jan: Ett annat exempel på att man har en dålig båt brukar vara att man har fel fonder. Och fel fonder är ofta dyra fonder. En dyr fond är en fond där man har en avgift över 0,4 procent. Det finns inte många samband inom finans som är tydliga, men ett av de tydligaste är att låg avgift tenderar att ha en hög korrelation med goda odds för en god framtida avkastning. Så dyra fonder är ett exempel på en dålig båt.

Jan: Ett annat exempel är ofta att de är aktivt förvaltade, att där sitter en förvaltare eller ett team av förvaltare som ska välja ut vinnarna och undvika förlorarna. Det vill säga att de letar efter nålarna i en höstack. Och där är också forskningen tydlig. Vi hade ett avsnitt där 92 av 92 professorer sa så här: det är bättre för en småsparare att ha en bred, diversifierad portfölj, det vill säga att äga hela höstacken, än att leta efter nålarna. För äger du hela höstacken, då får du garanterat med alla nålarna.

Jan: Ett annat exempel på en dålig båt är att man har fonder som ofta är nischade mot ett specifikt land eller en specifik bransch. Alltså typ teknikfonder, fastighetsfonder, AI-fonder, kryptofonder eller något liknande. För där är forskningen också tydlig: avsteg från att äga allt introducerar en risk som man inte får betalt för.

Risk man inte får betalt för

Jan: Och notera här att jag inte säger att den där nya teknikfonden inte kan ge en högre absolut avkastning. Det kan den absolut göra, men du har gjort det till en risk som du inte får betalt för. Många gånger finns det bättre sätt att få samma eller liknande avkastning än att gå ut och nischa sig. Vi har haft avsnitt på det här tidigare, där vi säger till exempel att belåna en indexfond ofta är ett bättre sätt att få en högre avkastning än att välja enskilda aktier eller en nischfond.

Jan: Och där kommer vi in på ytterligare ett tecken på en dålig båt, och det är att man äger enskilda aktier med syftet att tjäna pengar på dem. Man kan absolut ha enskilda aktier i en lekhink, för det pedagogiska perspektivets skull, eller för att man gillar ett företag eller vill stödja det. Men rent utifrån vad som ger bäst odds för en god framtida avkastning ska man inte äga enskilda aktier, oavsett om det är utdelningsaktier, kvalitetsaktier, investmentbolag eller whatever. Forskningen är supertydlig med att investera i enskilda aktier ger dåliga odds för en god framtida avkastning.

Jan: Och det ser vi också ofta, att småsparare underpresterar mot index. Det finns massor av studier på det här. En av de mest kända är Bessembinder 2018, som visar att, jag tror det var, 40 procent av alla aktier har negativ livstidsavkastning. De flesta aktier slår inte index, och det är bara en liten, liten del, typ fyra av hundra aktier, som står för hela utvecklingen.

Bara fyra procent av aktierna bär hela utvecklingen

Jan: Och det är det här med att leta efter nålarna. Äger du hela höstacken, då äger du alla aktierna. De här fyra procenten som står för hela överavkastningen mot räntor, dem får du garanterat med om du äger hela höstacken.

Jan: Och tänk, man kan också titta på SPIVA eller Morningstar, som släpper de här rapporterna Mind the Gap. Eller som jag gjorde ett kortavsnitt om, K52 tror jag, som visar att nio av tio aktiva förvaltare inte lyckas slå sitt index på en tioårig sparhorisont. Och då menar jag på att om professionella förvaltare som har tillgång till team, som har tillgång till analytiker som kan resa jorden runt, hälsa på bolagen, känner vd:arna, har analytiker som följer alla konkurrenterna. Om inte de lyckas slå index, vad är då sannolikheten att en småsparare ska göra det vid sidan av sitt vanliga arbete?

Kanske det viktigaste tecknet på en dålig båt är att man inte har en buffert som passar ens livssituation.

Jan: Och jag brukar säga att att inte ha en buffert, det är som att vara på en färja utan livbåtar. Det är katastrof. Ha alltid buffert först, innan man börjar spara och investera. Det här hänger ihop med att ens sparande inte ska kosta en nattsömnen. För många hjälper bufferten just till att sova gott om natten.

Hur stor buffert ska man ha?

Jan: Och då kommer alltid frågan: hur stor buffert ska man ha? Vi har ett helt avsnitt på det, en och en halv timme. Men huvudpoängen därifrån är att man måste titta på sin livssituation. Är man student behöver man ju mycket mindre buffert än vi som bor i hus med två barn och har lån på huset, och dessutom är egenföretagare.

Jan: Men är man till exempel sjuksköterska och kan jobba extrapass med kort varsel, ja, då behöver man inte lika stor buffert som någon som inte kan ta övertidspass eller göra en kort sprint. Man måste titta på sin livssituation. Jag brukar säga någonstans mellan en halv och sex månaders utgifter.

Jan: Och här får man också sätta det i relation. Halva Sveriges befolkning har inte 10 000 kr för en oförutsedd utgift. Det var en rapport som kom här i slutet av mars av Finansinspektionen. Så jag brukar säga att det de flesta borde fokusera mycket mer på är hur jag kan öka min inkomst, snarare än vilka investeringar jag borde välja. Det är en mycket bättre användning av ens tid och energi än att leta investeringar.

Jan: Men det bygger ju på myten om att man tror att det är investeringarna som kommer göra en rik. Och det är det inte. Det som kommer göra dig rik över tid är att du har ett överskott mellan dina inkomster och dina utgifter, och att du investerar det här överskottet. För investeringarna kommer göra dig rik på 10, 20, 30 års sikt, inte här och nu, de kommande åren.

Inkomsten är det du snabbast kan påverka

Jan: Och därför är det du snabbast kan påverka i din ekonomiska situation att öka din inkomst. För din inkomst anger hur mycket du kan spara, den bestämmer din pension, och den bestämmer till stor del livskvaliteten i ditt liv. Alltså vilka resor man kan göra, vad man kan bo i, vilken bil man kan ha, hur mycket tid man kan köpa tillbaka i sitt liv och mycket annat. Men det pratar vi om i andra avsnitt.

Jan: En dålig båt kan också vara att man tar för lite risk, att man har pengar på sparkontot, eller att man har försökt tajma marknaden, gå ur marknaden innan en nedgång, eller att man har tröttnat nu och inte kommer in. För det är värt att komma ihåg att ta för lite risk ofta är lika fel som att ta för mycket risk. Tar du för lite risk, som pengar på bankkonto, ja, då kommer du garanterat förlora mot inflationen på sikt.

Jan: Så återigen, vi kommer tillbaka till att en bra båt är en bra balans mellan din plan, dina mål och de investeringar du har.

Experterna har ingen aning

Jan: Ett dåligt tecken på en dålig båt är också det jag sa, att man försöker förutsäga framtiden, att man lyssnar på experter som gör olika analyser. Sanningen är att experter har ingen aning. Det finns också studier som gått igenom 17 000 förutsägelser om marknaden, och man konstaterade att experter som pratar om framtiden har mindre rätt än om du skulle singla slant, alltså mindre än 50 procents rätt.

Jan: Så där behöver man ibland vara noga med vilka experter man lyssnar på, och vilka incitament de ofta har. Det är ju det valet jag och Caroline aktivt har tagit: vi säljer inte rådgivning, vi har inga egna finansiella produkter, utan vi pratar ofta om det vi själva gör. Och vi har ju själva incitamentet att vi vill att det ska gå så bra som möjligt för våra pengar.

Jan: Det jag pratar om här påverkas ju inte av vad du gör med dina pengar. Så vi har inte den här klassiska intressekonflikten i finansbranschen, att vi tjänar mer eller mindre pengar baserat på vad du gör. För vi har ju ingen aning, och ska inte ha någon aning, om vad du gör med dina pengar.

Byt alltid från en dålig båt till en bra

Jan: Och då kommer vi in på: okej, men om jag sitter i en sådan här dålig båt? Då brukar jag säga att i de flesta fall är det alltid rätt att byta från en dålig båt till en bra båt. Det vill säga att byta från en investering med dåliga odds för en avkastning i framtiden till en båt med bättre odds för en god framtida avkastning.

Jan: Sen behöver man vara noga här så att man inte råkar ut för skatteeffekter eller liknande. Så där brukar jag alltid säga: är man osäker, och det kan röra sig om mycket pengar, prata alltid med en finansiell rådgivare. Vi har en lista i länken i beskrivningen till olika oberoende finansiella rådgivare som vi själva gillar och använder.

Jan: Bra, är det någonting mer? Jag tänkte säga nej, det är det inte. Men om vi tittar på överkurs, så det man kan börja göra nu när börsen är minus 20 procent från toppen, det är att man kan fortsätta med sitt månadssparande. En dålig båt är också att man minskar eller slutar månadsspara nu för att det har gått ner. Det är som att sluta ro. Nej, fortsätt ro i den här båten, eller segla i den. Håll kursen.

Backa när andra rycker

Jan: Tvärtom kan det också vara lite som man ibland säger: det backar när man rycker. Nu kan också vara ett bra tillfälle att se om man kan öka sitt månadssparande temporärt, eller om man kan göra en extrainsättning eller liknande. För uppsidan är alltid större efter nedgångar.

Jan: Och då brukar jag säga så här: fram till minus 20 procent, alltså minus 10, minus 14 procent, det händer typ varje år. Så det är ingen rea, det är inget ovanligt, och det är inte dags att köpa. Men när det börjar närma sig minus 20 till minus 30, det brukar hända ungefär bara vart femte år. Då börjar det bli lite mer ovanligt.

Jan: Men när man pratar om det här med buy the dip, så behöver man vara medveten om att the dip can keep on dipping. Det kan fortsätta ner. 2020 vände det vid minus 35. Historiskt har vi haft tillfällen på Stockholmsbörsen där det varit minus 50, minus 60 procent innan det har vänt. Och tar vi extremfallet 1928, då föll det mellan 1928 och 1931 med nästan 90 procent. Hade man bara investerat på toppen, så hade det tagit nästan 20 år innan det hade återhämtat sig.

Därför är månadssparandet din skjuts tillbaka

Jan: Men det är här det fina är med ett månadssparande. För om du månadssparar får du en skjuts på vägen tillbaka, eftersom du får fler andelar för varje hundralapp. Det här är en sådan fråga som folk ibland tänker: "Hur kan det vara rea, hur kan jag få mer? Jag sätter in tusen kronor, och dagen efter är 500 kronor borta."

Jan: Då måste man tänka på att när du handlar idag för 100 kr, och vi hittar på att en andel igår kostade 10 kr, då fick du 10 andelar för dina 100 kr. Sen halveras värdet på de här andelarna, så nu får du, säg, 50 andelar för 100 kr. Det betyder att jag nu för 200 kr har fått 60 andelar. Och det är andelarna som ändras i värde.

Jan: Så när värdet ökar med till exempel 1 krona på de här andelarna, så hade jag innan bara fått en värdeökning på 1 krona per andel, det vill säga 10 kr. Medan nu, när jag har 50 andelar, ökar ju de också med 1 krona, och då får jag en skjuts på 60 kr på de här 200 köpta kronorna. Man måste alltid tänka att det jag får när jag månadssparar är andelar, och det är bara att marknaden just nu värderar de här andelarna lite olika. Jag kommer lägga en förklaring på det här både i forumet och i sådana här slides.

Är du ung är en krasch inte så dålig

Jan: Så min poäng är att om man är ung, det vill säga under 55 år, då är det inte så himla dåligt att marknaden ibland kraschar. För det betyder ju bara att vi får mer för pengarna än vad vi fick tidigare.

Jan: Och för dig som är med i vår Patreon-community, som sponsrar oss varje månad och gör det möjligt för oss att göra de här avsnitten med kort varsel, att vi inte är på ett vanligt jobb utan kan hjälpa dig med kortavsnitt, vanliga avsnitt, inlägg på sociala medier och liknande. Vi kommer lägga upp ett avsnitt som heter "Bli bättre på att köpa i nedgång", där vi visar hur det har sett ut historiskt. Vad har överavkastningen varit sex månader, ett år, två år och tre år efter en nedgång, och varför är det så bra att kunna göra de här extrainsättningarna? Varför det verkligen är värt att göra det, och framför allt när man ska göra dem. Det finns också en länk i beskrivningen, och du får massa extramaterial, inbjudningar och annat kul i vår Patreon-community.

Skippa nyheterna, låt pengarna jobba i fred

Jan: Så avslutningsvis, om vi ska runda av: jag brukar säga skippa nyheterna, logga inte in om du har en bra båt. Det ger ingenting att följa sparandet. Det är lite som jag ibland säger, det är som att plantera ett träd och sen går man ut varje dag och tittar på plantan: väx, väx, väx, väx. Alltså, det blir inte bättre, utan låt pengarna få jobba i fred.

Var inte dina pengars största fiende.

Jan: Ändra inte i sparandet. Lägg hellre fokus på att skaffa dig en ny hobby, gå ut i solen, njut av våren, hitta på något roligt med en vän, familjen eller barnen. Jag brukar skriva så här: this too shall pass.

Jan: Om du vill göra något överkursigt, jämte det där med att försöka öka månadssparandet, då skulle jag säga: börja en investeringsdagbok. En investeringsdagbok är bara att du skriver hur det känns idag, känslomässigt, hur det ser ut i portföljen, vad som har hänt och så vidare. För de här krascherna kommer komma även i framtiden. Och då kommer du ha en orättvis fördel gentemot alla andra, för du kommer alltid kunna tänka tillbaka: åh, det här var jag med om 2025. Det var inte så farligt. Och så blir det lättare.

Tilliten till båten gör det lättare att sitta still

Jan: Det är det som gör att många av oss som har varit med länge i gamet sitter still i båten. Vi har varit med om det här i alla fall sex, sju, åtta gånger de senaste, för mig, snart 30 åren. Så det blir alltid lättare att sitta still när man har tillit till att båten är bra och att den funkar.

Jan: Så, idag har vi sol här i Skåne. Jag och Caroline har varit ute och tagit en promenad, och jag rekommenderar det också för dig. Bara så här: gå ut och njut. Det här kommer gå över. Det är jobbigt, för vi vet inte när. Men det här är inte värt att förlora en massa oro över.

Jan: Så jag hoppas att du gillade det här kortavsnittet. Är det så att du har någon fråga eller kommentar, hojta gärna till, så tar vi det vidare. Det är ju tack vare er och era kommentarer som jag till exempel gjorde det här kortavsnittet om just: vad är en dålig båt? Så ett stort tack, och framför allt ett stort tack till dig på Patreon som gör de här avsnitten möjliga.