Det är dyrt att göra slut med sin indexfond
Att vikta ned USA är lika dumt som att vikta ned bolag på bokstaven A
Är det rimligt att 7 av 10 kr i en globalfond hamnar i USA? Eller att mer än 2 av 10 kr hamnar i de tre största amerikanska bolagen? Borde man inte ta hänsyn till Trump och hans politik? Eller vad experterna i media säger om t.ex. svenska börsen?
Avsnitt 434 | Publicerat 6 månader sedan.
Avsnitt 434. Senast uppdaterad 6 månader sedan (2025-10-28) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan.
Inga podcast-länkar är tillgängliga för tillfället.
Referens: Saknas.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (11 st)
- Därför är avsnittet viktigt
- USA-dominansen är matematisk, inte godtycklig
- Bokstavsexemplet som förklarar allt
- Siffrorna: 490 kr vs 276 kr
- När det faktiskt är rimligt att avvika
- Kontrovers: Riskfaktorer som undantag
- Carolines USA-teori
- Om du är orolig - gör rätt sak
- De två avgörande frågorna
- Lekhink för den otålige
- Viktiga nyanser att komma ihåg
- Vanliga frågor
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 6 månader sedan (2025-10-28) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är avsnittet viktigt
När media och experter varnar för USA:s dominans i indexfonder är det lätt att börja tvivla på sin strategi. Vi går igenom varför dessa oro ofta är obefogad och varför avvikelser från index nästan alltid leder till sämre avkastning. Du får konkreta argument för att hålla fast vid din indexfondsstrategi.
USA-dominansen är matematisk, inte godtycklig
70% av en global indexfond hamnar i USA eftersom amerikanska bolag utgör 70% av världens börsvärde. Det är inte ett aktivt val utan följer marknadskapitaliseringen. Att vikta ner USA är som att säga att marknaden har fel - historiskt ett dyrt antagande.
Bokstavsexemplet som förklarar allt
Att vikta ner USA för att det "känns" som för mycket är lika rationellt som att ha färre bolag på bokstaven A i portföljen. Båda är godtyckliga avvikelser från marknadskapitalisering som introducerar risk utan kompensation.
Siffrorna: 490 kr vs 276 kr
Avanzas statistik från 2008 visar att en indexfond skulle gett 490 kronor på en investerad hundralapp, medan genomsnittsspararen bara har 276 kronor. Indexfonden vann 13 av 17 år. Avvikelser från index kostar ofta 1-2% årlig avkastning.
När det faktiskt är rimligt att avvika
Hemmamarknadsexponering kan vara motiverat - forskning visar att 30-40% övervikt mot Sverige kan vara rimligt för svenskar. Också medvetna faktorexponeringar som småbolag eller värdeaktier kan motiveras, men kräver djup förståelse och disciplin.
Kontrovers: Riskfaktorer som undantag
Vi är öppna för avvikelser baserade på akademiska riskfaktorer som småbolagsfaktorn eller värdefaktorn. Alternativ syn: Även faktorinvesteringar underpresterar ofta på grund av timingproblem och höga kostnader, bättre att hålla sig till bred marknadsexponering.
Carolines USA-teori
Caroline upplever att sentiment är att USA håller på att gå åt helvete - filmer om inbördeskrig, oro för demokratin. Men samtidigt dominerar amerikanska bolag fortfarande världsekonomin. Känslan och verkligheten krockar, vilket skapar osäkerhet hos sparare.
Om du är orolig - gör rätt sak
Är du orolig för höga värderingar? Vikta inte om geografiskt - det löser inget. Se istället över din totala riskexponering. Kanske ska du ha mindre i aktier totalt och mer på bankkontot. Åtgärda rätt problem istället för att pilla på detaljer.
De två avgörande frågorna
Titta på din portfölj: Skulle du vara nöjd om börsen gick upp 50%? Skulle du vara nöjd om den gick ner 50%? När du kan svara ja på båda med samma portfölj har du hittat rätt balans mellan risk och avkastning för din situation.
Lekhink för den otålige
Känner du starkt behov av att experimentera? Skapa en lekhink med max 5-10% av kapitalet där du får göra vad du vill - enskilda aktier, sektorviktning, trading. Resten behåller du i indexfonder. Så får du utlopp för känslorna utan att äventyra framtiden.
Viktiga nyanser att komma ihåg
• Historisk avkastning garanterar inte framtida resultat
• Det mest rationella är inte alltid det emotionellt rätta
• Passivitet är också ett aktivt val
• Avvikelser från index måste baseras på mer än magkänsla
• En lekhink kan ge emotionell ventil utan att äventyra helheten
"Att vilja ha mindre pengar i USA och mer i Europa är ungefär lika rationellt som att säga att vi borde ha färre bolag på bokstaven A i vår portfölj än på de andra bokstäverna"
"Alla avvikelser från index introducerar en risk man inte får betalt för"
"Det är dyrt att underprestera mot index"
"Att vara passiv är också ett aktivt beslut"
Det är några av frågorna jag och Caroline diskuterar i dagens avsnitt som är både en repetition av vad forskningen säger och en kommentar på vad jag upplever som samtal i communityn, sociala medier men även i klassisk media med olika experter.
Vi tar avstamp i vår artikel med samma namn, och citerar folk i communityn som @Andre_Granstrom som klokt säger:
Ja, det är höga värderingar nu. Ja, det mesta är dyrt. Men det är helt omöjligt att veta om vi står i ett läge som 1996 där vi hade 3 års uppgång kvar där t.ex. svenska börsen slutade på +70% 1999, eller om vi står i 1999 och ser framför oss ett antal år av nedgång.
Vi citerar @alec som är inne på:
Avvikelser från forskningen och globalt marknadsviktat index innebär att man tar en högre risk utan att den förväntade avkastningen ökar (givet att det man avviker till inte har en riskpremie).
Men även @Nightowl som resonerar (min tolkning):
Logiskt sett – givet att man tror på forskningen – är det lika smart att lägga mindre pengar i USA som att lägga mindre pengar i bolag som börjar på bokstaven A. Den ena har en geografisk överrepresentation medan den andra har en alfabetisk. Båda spelar lika lite roll.
En av mina stora poänger i avnsittet baserar sig på studien “What investors really want” som säger att vi människor investerar av tre olika anledningar:
- Nyttomaximerande – för att tjäna pengar där man optimerar utifrån odds och matematik.
- Identitet och självuttryck – för att vårt sparande säger något om oss (t.ex. jag är en vinnare, jag kan välja vinnar aktier, jag är en bättre investerare än andra för jag behöver inte en fondrobot, jag är en ansvarsfull investerare för att jag investerar etiskt, socialt och hållbart, få vara en del av en gemenskap som t.ex. communityn, aktiespararna, finans-twitter etc)
- Känslomässigt – vi vill ha spänning, ha roligt, lära oss nya saker, få följa med, läsa på om bolagen, få utlopp för sin nyfikenhet, lärande, tävlingsinstinkt, kunskapstörst, behov av optimerande etc.
Det vill säga att man kan inte bara utgå från att alla är superrationella och baserar alla sina beslut på nyttomaximerande parametrar och bortser från allt annat. Jag tror att det var @Daniel_Nilsson som skrev att man måste portföljen som fungerar för en själv. Det vill säga skärningspunkkten mellan en sund strategi och sig själv som person. Att ha en perfekt rationell portfölj som man säljer av i nedgång för att man inte emotionellt tror på den eller går i linje med vem man är, är ju kass.
Därför är en av mina poänger i avsnittet som vanligt. Om du har en bra båt som du är nöjd med, sitt still i den. Är du osäker om på om du har en bra båt, ställ dig kontrollfrågorna:
- Om börsen skulle gå UPP med 50% det kommande året, skulle du varit nöjd med den?
- Om börsen skulle gå NER med 50% det kommande året, skulle du varit nöjd med den?
Du vet att du har en bra båt när du kan svara ja på båda dessa frågor. Det är enligt mig det enklaste och snabbaste testet man kan göra.
Med det sagt, hoppas att du gillar avsnittet och ett extra stort tack till alla er som bidragit, kommenterat och korrekturläst!
Jan
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Communityns kommentarer
Nedan följer 8 av totalt 70 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Senaste nytt på RikaTillsammans


Finansbranschens tre stora problem
Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.


Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet
Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.


Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt
Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.


Lysa fondrobot: vår erfarenhet utifrån 10 miljoner i sparande hos dem
Så här tänker vi om Lysa efter sju år som kunder och hundratals samtal i communityn. Slutsats: bäst för de flesta oavsett om du är nybörjare med 1 000 kr eller expert med mycket mer.



















Med utgångspunkt i rubriken verkar det vara en farlig inlåsningseffekt i att ha en global indexfond. Så jag som inte har någon känner mig för en gångs skull som vinnare när jag inte hoppat på det tåget
Edit: ska vara lite seriös också, så här kommer en lite filosofisk fråga. Hade det här resonemanget sett annorlunda ut om vi bytte ut USA mot Kina eller Israel för hur fondernas andelar var koncentrerade?
Det är samma för det bygger på grundantagandet att marknaden är effektiv så den prisar in risken.
Något jag lärt mig med tiden är att acceptera “tillräckligt bra” detta gäller inte enbart indexfonder utan även en “metod” jag använder på enskilda aktier och massa andra investeringar samt allokering.
Mina första år som investerare så ville jag hitta det “ultimata” sparandet varenda grej skulle klaffa perfekt vilket ledde till att jag skifta fram o tillbaks mellan strategier.
Nu har jag under en längre tid lyckats hålla samma.strategi som jag ej ändrat på. Visst finns säkert bättre sätt att investera på men känner att detta är “tillräckligt bra” för mitt ändamål min enskilda aktieportfölj kan säkert optimeras, vikten på portföljen kan säkert optimeras men det jag har är tillräckligt bra och det räcker för mig.
Klart att det är. Men få människor har din förmåga att leva i den teoretiska världen. Jag fiskar alltså efter en reflektion till om några här hade omrövat sin syn på frågan givet mitt exempel. USA är inte tillräckligt uselt eller polariserande för att frågan ska ställas på sin spets för de allra flesta tror jag.
Bra avsnitt och välbehövligt för många!
Tror som nämndes att det i grunden handlar om att skapa en portfölj med rätt risknivå för ens egna förutsättningar, så med tonvikt på sova gott om natten faktorn.
Tillräckligt bra kommer man långt med och insikten om att allt inte kan eller behöver optimeras.
Bara vi är långsiktiga, så är oddsen på vår sida.
Jämförelesen att diverisifiera baserat på första bokstaven i bolagsnamnet är samma som diversifiera på region eller bolagsstorlek är haltande.
Du får gärna motivera varför om man bortser från att det emotionellt inte ”borde” vara så.
Möjligt att jag gav bort det dåligt i avsnittet, men här är texten från artikeln:
Det är ju egentligen en fråga om investeringspreferenser och vad som är ”ESG” för en själv, tänker jag. Men det ruckar inte på den effektiva marknadshypotesen.
Personligen hade jag inte investerat annorlunda oavsett hur globalt index var komponerat för stunden. Jag känner mig tillräckligt trygg i att maximalt riskjusterad avkastning uppnås inom globalt index, och aktivism kan bedrivas mer effektivt utanför börsen som privatperson.
Helt korrekt att man måste skapa en portfölj med rätt risknivå för ens förutsättningar.
Problemet uppstår då när man just inte längre har tiden på sin sida.
Att man tex jag
gärna tar risken att avstår några procents avkastning, åtminstone under en period, för att sova gott om natten med en något lägre USA exponering (40% ish istället för 70+%)
Den diskussionen är dock lite svår att ha i lite av en one size fits all miljö
Helt klart vettigt att vikta om när man närmar sig målgång, eller efter.