Det är dyrt att göra slut med sin indexfond

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Varför det är dyrt och dumt att vikta bort från indexfonden
2. Det finns inga garantier i sparande
3. Caroline om praktiken på sjukhuset
4. Allt möjligt man vill göra annorlunda
5. En artikel jag vill ge bort
6. Caroline om känslan att USA är på nedåtgående
7. Vad forskningen säger om marknadsvikt
8. Marknadens värde är allas konsensus
9. Att avvika betyder att tro sig veta mer än marknaden
10. Utvärdera inte ett beslut på resultatet
11. De tre anledningarna att investera
12. Den emotionella anledningen
13. Alla är vi lite i alla tre
14. Både rationellt och emotionellt
15. Större utfallsrymd, inte bättre odds
16. Beteenderisken man får på köpet
17. Tracking error regret
18. En förlorad krona känns olika
19. Vad referensramen är skiljer sig
20. Apples vinst räcker till stora delar av svenska börsen
21. Huvudkontor är inte samma sak som ekonomi
22. Två globalfonder ger inte mer diversifiering
23. Hela poängen med en indexfond
24. Night Owls exempel med bokstaven A
25. Varför vill man vikta ner egentligen?
26. Lura inte dig själv att det är rationellt
27. Argumenten är rationaliseringar
28. Identitetsinvesteraren igen
29. "This time it's different"
30. Rationella anledningar att avvika
31. Portföljen som funkar för en själv
32. De fem riskfaktorerna
33. Small cap value och tålamodet det kräver
34. Exponering mot hemmamarknaden Sverige
35. Det är dyrt att underprestera mot index
36. Ska man göra något om man är orolig?
37. Sänk hela risken i stället för att pilla
38. De två frågorna som avgör
39. Mycket snack för att landa i att göra ingenting
40. Tack till communityn

Varför det är dyrt och dumt att vikta bort från indexfonden

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt med titeln "Det är dyrt och lite dumt att byta bort från en indexfond i sitt långsiktiga sparande". Det här avsnittet blir lite repetition på vad forskningen säger, men det är också en kommentar på vad jag upplever är ganska mycket brus och samtal därute kring media, sociala medier, experter och forumet.

Borde man inte vikta ner USA? Är det verkligen rimligt att av hundra kronor i en global indexfond ska 70 hamna i USA, att Apple, Amazon och Nvidia har så stor vikt? Borde inte vi göra något annorlunda i vårt sparande? Och då kan jag säga redan nu: om du inte har en aning om vad jag pratar om just nu, om du inte har hört de här konversationerna, då ska du bara stänga av och gå och göra något annat. För om en timme kommer vi att konstatera så här: nej, från det rationella perspektivet finns det ingen anledning att göra något annorlunda.

Men jag tänker också att det blir lite av en cliffhanger. Night Owl, som pratar om att vi borde ha mindre pengar i USA och mer i Europa, det är ungefär lika rationellt som att säga att vi borde ha färre bolag på bokstaven A i vår portfölj än vad vi har på de andra bokstäverna. Vi kommer att resonera oss fram till att de här två resonemangen faktiskt är helt ekvivalenta. Och det är det som jag tänker blir lite roligt i dagens avsnitt. Sedan kommer vi dessutom att prata om när det egentligen är rimligt att göra en avvikelse från index i sitt sparande, för det finns några tillfällen. Vi är ju inte alltid helt rationella, utan många av oss är lite emotionella kring vårt sparande också.

Det finns inga garantier i sparande

Jan: Med det sagt, eftersom vi pratar om sparande och investeringar, så är det viktigt att säga att har man sparat historiskt i linje med forskningen har det gett en god avkastning. Det har gett bra. Det är mycket som talar för att det kommer att vara så även i framtiden. Men det finns inga garantier i sparande. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Så fort man investerar sina pengar så både ökar och minskar de i värde, och i värsta fall kan man bli av med allt.

Och om jag ska skicka med en sista poäng innan jag släpper på Caroline, så är det de två sista frågorna som jag tar upp i slutet av avsnittet, kring att vara nöjd och kunna hålla sitt sparande. Jag brukar säga så här: om börsen skulle gå upp med 50 % de kommande månaderna, hade du varit nöjd med din portfölj? Och på samma sätt: hade du varit nöjd med samma portfölj om börsen hade fallit med 50 %?

När man kan svara ja på båda de två frågorna med samma portfölj, då brukar det vara ett tecken på att man är på rätt väg.

Jan: Så med det sagt, här kommer Caroline. Det finns redan 80 kommentarer till den artikel som det här avsnittet baserar sig på. Så jag hoppas att vi ses i kommentarerna därefter. Och ja, här kommer Caroline. Det var ett tag sedan det var bara du och jag i ett avsnitt. Var är vi någonstans i livet?

Caroline: Var är du någonstans i livet? Jag kan berätta var jag är.

Jan: Jag håller på med en ny hemsida som vi snart har börjat läcka lite i forumet. Förhoppningsvis kan den presenteras snart. Du är på praktik på sjukhuset på sjuksköterskeprogrammet.

Caroline: Ja precis, jag är inte ens halvvägs igenom det. På sjukhuset nu.

Jan: Reflektion alltså?

Caroline om praktiken på sjukhuset

Caroline: Det är ganska stressigt arbete och mycket ansvar, ja. Och då skämtar jag ju där på den avdelningen jag är på, att alla som börjar här börjar dricka energidryck och snusa. Och det ligger ju något i det. Alla snusar där. Inte alla, men många. Och det är många kvinnor som jobbar där, naturligtvis. Men vi har även rätt många män också som är undersköterskor och läkare och så. Jag tänker så här: om man behöver dricka energidryck, som är nutidens kaffe, och snus, så är det ju för att man vill hålla sig på topp. Man har mycket ansvar, många mediciner som ska komma till rätt person vid rätt tillfälle. Vissa ska inte ha det för att de ska på operation. Du vet, det är så mycket att göra.

Jan: Ångrar du det?

Caroline: Ångrar jag det? Nej, jag ångrar inte det. Varför frågar du det?

Jan: Nej, men jag bara tänkte. Men jag tänker så här, om vi hoppar in i det. Tanken med dagens avsnitt är lite ett reflektionsavsnitt på vad jag upplever pågår där ute.

Caroline: På forumet tänker du?

Jan: Ja, i forumet, i samtal. Jag upplever mycket sentiment just nu. Är börsen på topp? Guldet är på topp, USA är dyrt, man borde göra någonting. Jag upplever att känslan där ute är så. Och där kan jag också säga att om du sitter och tänker "vad pratar du om, jag har inte ens tänkt på detta", då skulle jag säga skitbra, stäng av det här avsnittet och gå och göra någonting annat. Det här avsnittet är till för dig som har hört, du vet, "Trump sa nu att ekonomin är i en bubbla", och "det är mycket värt", "70 kronor av en global fond går till USA", och av de här 70 kronorna hamnar typ 20 kronor i de här största bolagen, "borde man inte göra någonting annorlunda?". Så jag tänkte ge lite, för jag har sett mycket sådana trådar nu, i alla fall mycket frågor.

Allt möjligt man vill göra annorlunda

Caroline: Vad vill man göra annorlunda då?

Jan: Allt möjligt. Allt från att lägga mindre pengar i USA, det är det vanligaste, till att man tidigare år hade. Tidigare år var det populärt med försvarsaktier. Det är mycket populärt med "AI kommer att förändra allt", guldet. Det kommer ju nyhetsbrev om "guldet på nytt rekord, det är guldfonderna du skulle ha ägt". Det är mycket input utifrån, upplever jag. Och jag har upplevt att känslan är lite som i slutet av 90-talet. Men det är så sjukt, för det är inte så många som kan relatera till hur det var.

Caroline: Att man typ inte kan ta in hela bilden.

Jan: Vi har haft massa fejkkonton som kontaktar. Det kan jag också säga: vi kommer aldrig att kontakta någon, ta initiativ till någon kontakt, någon jävla WhatsApp-grupp. Varför skulle vi ha en WhatsApp-grupp när vi har forumet? Så det är fejk. Får du sådana kontaktförfrågningar från något skumt användarnamn, anmäl det.

Caroline: Skumt? Vårt användarnamn?

Jan: Nej, men det är så. "RikaTillsammans finans 3278A", ja okej. Alltså sådant skit. Du vet, det är sådant som brukar komma när det är på en topp. Problemet är att vi vet inte om vi är på en topp. Vi hade ett fika tillsammans där André Granström, som är jätteduktig, sa att vi inte vet om det här är 1996 och vi har tre års uppgång kvar, där 1999 hamnade plus 70. Eller om vi står på toppen, där vi var i slutet, när börserna gått upp 70 % och sedan var det nedförsbacke.

Så grejen är, och så säger folk "ja, men värderingarna är höga". Att börja ta beslut på exempelvis att värderingarna är höga, det är oftast en dålig strategi. Och det är där vi kommer tillbaka till det som är temat för idag.

Alla avvikelser från index introducerar en risk man inte får betalt för idag.

En artikel jag vill ge bort

Jan: Jag har gjort det här avsnittet baserat på en artikel med samma namn, som jag har skrivit och som jag brukar hänvisa till nu när frågorna kommer upp i forumet eller liknande. Och jag tycker att den artikeln blev så pass bra att jag vill ge bort den även till dig som inte hänger i forumet eller på hemsidan, utan som bara följer oss på YouTube eller i poddform.

Det är alltid lite klurigt att ge bort en artikel i poddform, om man inte sitter och läser den, men det är ju skittråkigt. Så jag ska göra mitt bästa, och som vanligt finns det jättemånga fällor man kan trilla i. Jag kommer säkert att trilla i någon av dem, men vi har redan 80 kommentarer till artikeln, så det här är något som uppdateras efterhand. Jag ser det alltid som starten på en konversation i communityn också.

Caroline: Ja, bra.

Jan: Så jag tänker att jag tar först lite teori, kanske repetition för några, lite teorigrejer. Och sedan testar vi att bygga på dem och ser var vi hamnar. Jag tror att det kommer att bli ganska kul. Jag har några exempel här som jag själv är väldigt nöjd med.

Caroline: Jag har också några teorier här, men dem kanske jag kan ta sedan.

Jan: Ja, absolut. Vi tar väl den här oron som vi upplever. Okej, säg någonting om det då.

Caroline om känslan att USA är på nedåtgående

Caroline: Nej, men övergripande, när jag läser nyheter eller är ute på nätet och får input, så känns det som att man tror att USA håller på att gå åt helvete. Att det är på nedåtgående. Medan vi samtidigt har en massa bolag där som är stora. Så då är det inte så konstigt att de är med i indexfonder. Men själva landet, eller strukturen i USA, känns som att den håller på att upplösas lite grann. Och det kommer ju många filmer också som leker med den tanken, och hur det skulle se ut.

Jan: Jo, det finns ju en film om ett nytt inbördeskrig i USA. Civil War-filmen, ja. Ni såg någon film.

Caroline: Ni såg The Long Walk, som också var om USA på nedåtgående. Så det är väl en sådan känsla man har, att USA håller på att lämna ifrån sig alla stafettpinnar den någonsin har haft, allt den någonsin står för kring frihet och yttrandefrihet och sådana saker, och att det är någon annan som kommer att behöva ta över. Och då vill man inte sitta hos den där förloraren, känns det som. Men nu kanske jag, detta kanske bara är min egen teori, men det skulle vara kul om någon annan också känner så, att det finns någonting i det.

Jan: Ja, nej, men absolut. Och det är det som blir så här, det är mycket känslomässigt där ute. Det är mycket känslomässigt. Och sedan börjar man överföra detta på sitt sparande: jag kanske borde göra något i mitt sparande. Och det är därför jag är så här, jag låter oss ta tillbaka det till det rationella, matematiska, lite tråkiga. Och sedan kan vi prata om det från ett annat perspektiv, tänker jag.

Vad forskningen säger om marknadsvikt

Jan: Jag tänker så här, att vi behöver ta avstamp. Vad är förutsättningarna? Förutsättningarna spelar alltid roll. Och jag tänker att nu tittar vi på det utifrån forskningsperspektivet, och sedan lägger vi på det känslomässiga och lite annat.

Och då säger forskningen väldigt tydligt så här: det bästa du kan göra, det mest riskspridda du kan göra, är att äga hela marknaden i den vikt marknaden har bestämt. Så stora bolag som tjänar mycket pengar, som har höga värderingar, kommer automatiskt att få ett större värde än ett bolag som inte tjänar så mycket pengar.

När vi pratar om ett index på 100 kronor och det är 100 bolag, så är det inte rätt att lägga en krona i varje bolag, så kallat likaviktat. Utan du vill ha mest pengar i det bolag som tjänar mest pengar och som är värderat störst. Det är det som kallas för marknadsvikt.

Och då säger också forskningen att du inte får betalt för en risk som du kan göra dig av med. Kan du diversifiera bort en risk, så är det inte en risk du får betalt för, eftersom du de facto kan diversifiera bort den. Så därför brukar man säga att marknaden i det stora hela är effektiv. Marknaden är alla aktörer på den, allt från Kalle med Avanza-appen hemma till Renaissance Technologies eller stora hedgefonder i USA, som har typ 100 personer varav 80 är disputerade i finans eller ekonomi, har doktorsgrader, är professorer, har vilken superdator som helst och så vidare.

Marknadens värde är allas konsensus

Jan: Alla agerar på samma marknad, och marknadens värde just nu är den konsensus som alla de här aktörerna har. För om Kalle vill köpa något för ett visst pris, så måste någon annan ha en motsatt åsikt och vilja sälja någonting, för annars blir det inte en affär med Kalle. Där är det också viktigt att säga att i all sådan här aktiv förvaltning är det ett nollsummespel. Det Kalle tjänar måste någon annan förlora. Om Kalle förlorar, så kommer någon annan att tjäna på det. Så det är ett nollsummespel.

Och därför ser man att i det här konsensuset har man tagit hänsyn till all känd information. Och i den informationen ingår att USA är på väg på dekis, att Trump är som Trump är, att räntan är där den är, att Ukrainakriget håller på, att Kina håller jordartsmetallerna i gisslan, att det är konflikt med Taiwan. Allt det är prisat. Det är svårt att säga att det finns någon information som ingen vet om. Som bara jag sitter på. "Kalle med Avanza-appen, jag har någon information här som Renaissance Technologies eller den aktivt förvaltade fonden inte har tillgång till." Tvärtom skulle jag säga att Kalle som sitter med Avanza-appen har mindre information än de stora, för Kalle har inte ens råd med en Bloomberg-terminal som är standard för alla.

Caroline: Men det verkar rimligt än så länge. Bra.

Att avvika betyder att tro sig veta mer än marknaden

Jan: Så det betyder att när jag tar ett avsteg från att investera i det här indexet, i hela marknaden, så betyder det att jag tror mig veta någonting som ingen annan vet, eller som marknaden inte har tagit hänsyn till. Sedan kan man ha en åsikt om att marknaden har fel. Att alla andra har fel. Men då får man också vara så här: lurar jag mig själv här nu, eller är det jag som har fel?

Så att varje avvikelse, tänker jag, en lämplig fråga att ställa sig själv är: vad är det som jag vet som marknaden, inklusive alla som jobbar inom finans på heltid, inte vet? Så avviker jag från USA i mitt sparande, så betyder det att jag tycker att alla andra som har placerat pengar i USA har fel, och att marknaden har värderat riskerna med USA fel. Och då blir nästa fråga: är jag bättre på att värdera riskerna med den amerikanska marknaden än alla andra europeiska, kinesiska, asiatiska och amerikanska investerare? För det är ju de facto det man säger. Verkar det också rimligt?

Caroline: Ja, men det är ändå någonting där. Varför köper jag grejer utanför mina indexfonder? Jag köper det för att jag tycker det är kul, men också för att jag tror på de aktier jag köper.

Jan: Ja precis.

Caroline: Och så känner jag att det gick ju bra.

Jan: Precis, men det är också så här, fällan i karriären, för där fattar du att det var ett bra beslut för att det gick upp.

Caroline: Nej, nej, nej. Jag säger inte att det var ett bra beslut för att det gick upp.

Jan: Ja, men du sa ju så här "det gick ju bra". Vi har det inspelat.

Caroline: Ja, absolut, men det är inte samma sak. Det var ett bra beslut. Jag tog beslutet utan att veta hur det skulle gå.

Utvärdera inte ett beslut på resultatet

Jan: Ja, men, precis. Men om det hade gått ner hundra procent?

Caroline: Då hade jag ju inte velat ha det.

Jan: Nej, och då hade du tyckt att det var dåligt?

Caroline: Nej, men det behöver inte ha varit ett dåligt beslut för det. Det var bara att det inte gick bra, helt enkelt.

Jan: I alla fall, min poäng är så här: utvärdera inte ett beslut på resultatet. Jag fattar inte att du inte gör det, men många gör det.

Caroline: Men ändå tror man så. Men jag vill köpa någonting utanför min indexfond för att jag vill ha lite kul, eller vill se hur det går, eller "det här bolaget kanske ändå jobbar på bra i framtiden", för ingen vet ju hur framtiden ser ut.

Jan: Okej, men om du köper, och detta är bra, för detta blir så jävla kladdigt. Det finns en ny studie som vi har lagt upp på den nya hemsidan, som heter, nu minns jag inte exakt vad den heter, för det var inte det jag hade förberett att vi skulle prata om, som heter "What Investors Really Want", tror jag att studien heter. Och det är en professor, jag tror Meir Statman, något sådant. Jag kan länka, det finns en referens till det i fall.

De tre anledningarna att investera

Jan: Han säger så här: man investerar av tre anledningar. Den första är den som alla säger, som är den snygga anledningen. Jag investerar för att tjäna pengar. Jag är en nyttomaximerande investerare och jag vill tjäna pengar. Är ni med? Det är så här det vanliga. Grejen är att det är sant för vissa, men det är inte det som är sant för de flesta. Utan det finns två andra anledningar till.

Den andra anledningen till att folk investerar är det som han kallar identitet eller självuttryck. Vad säger mina investeringar om mig? Genom att jag investerar berättar jag en story om mig själv. Jag investerar hållbart för att jag är en ansvarsfull människa och vill ta hand om vår värld, till exempel. Jag investerar aktivt, jag gör bolagsanalyser och sådant, för att jag är en vinnare som kan välja ut vinnaraktier och undvika förloraraktier. Jag är en utdelningsinvesterare för att jag köper utdelningsaktier. Jag är en kvantitativ investerare som har det här regelformuläret. Är du med?

Och så kan jag signalera status i min peer group. Ungefär som i vår community, där är det ju status i att vara ekonomiskt fri, att vara FIRE. I en företagarcommunity är målet att man ska göra en exit, för det är det man ska. Så identitet, självuttryck. Extremt få kommer att säga "jag investerar för att uttrycka min identitet mot andra", för att det är blint för oss. Det krävs ganska mycket självmedvetenhet kring det där. Och då är vi tillbaka på Richard Feynman: lura inte dig själv, men kom ihåg att du är den som är enklast att lura.

Den emotionella anledningen

Jan: Den tredje anledningen, som jag upplever att du hamnar i ibland, är att jag investerar av de emotionella anledningarna. Jag tror på det här, det är lite spännande, det är lite sexigt.

Caroline: Absolut. Jag undrar var du hamnar någonstans, Jan.

Jan: Jag hamnar i alla tre. Varför har vi majoriteten av våra pengar i indexfonder? Jo, för att det är nyttomaximerande. Jag gillar att vara rationell, och jag gör inte som alla andra, jag håller mig till min indexfond. Jag är lite bättre än alla andra som är känslostyrda. Ja, men det är så det låter i mitt huvud.

Caroline: Jag undrar vad du tycker om mig då, som tycker så. Jag vill bara ha den här aktien för att den är kul.

Jan: Ja, jag blir ju helt vansinnig.

Caroline: Men det har ju gått bra. Ja.

Jan: Så nöjd du är.

Caroline: Ja, för att du tycker ju så. Man ska inte ha känslor, för de går i vägen för det logiska.

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Hela världen är styrd av känslor. Även du.

Alla är vi lite i alla tre

Jan: Ja, och där kommer vi in på den sista. Är jag känslig? Absolut. Vi hade ju VeryGood, som vi gjorde med vår supporter-community, där vi spekulerade i den här börsintroduktionen. Oproportionerligt roligt att tjäna 5 000 spänn. Spelar det någon roll i vår ekonomi? Nej, det gör det inte. Ändå satt jag där klockan nio och undrade hur det skulle gå.

Så jag tror att vi alla är lite i alla tre, och det är viktigt att erkänna för sig själv: vilket beslut tar jag nu? Det är därför vi till exempel kommer att göra ett avsnitt om fyra-hinkar-principen. För när jag börjar erkänna för mig själv "men jag gillar den emotionella delen också", den står ju ofta i konflikt med den rationella, nyttomaximerande. Kan man inte bara få ha bägge?

Caroline: Exakt.

Jan: Och det är det som lekhinken möjliggör. För då kan jag ju, men så här, det är ju inte som att du lägger alla dina pensionspengar i ditt senaste påhitt. Vad var det, TCMC?

Caroline: Det var inte alla mina pengar, nej. Det är det jag säger, nej.

Både rationellt och emotionellt

Jan: Exakt. Och det är det jag menar, att du har ju också det där både och. Du har ju det rationella, för hade du bara varit känslostyrd, jag har träffat sådana människor, de är så här "jag börjar alltid året i en indexfond, och någon gång vid sommaren flyttar jag allt från indexfonden till den här aktien", och så har de gått all in i ett kinesiskt energiföretag för att det går upp och ner. Du vet, man loggar in på morgonen, man vet aldrig vad som kommer att stå där. Är du med? Det känns inte riktigt som att jag vill vara där.

Caroline: Nej.

Jan: Och alla är olika. Så om vi då hoppar tillbaka till forskningen, så säger forskningen så här: varje gång du avviker från en indexfond, som speglar marknadens konsensus kring dagsläget och framtiden, för marknaden tar hänsyn även till framtiden, inte bara det som är idag, så tar jag på mig en risk som jag normalt sett inte får betalt för. Eller sagt på ett annat sätt: jag höjer min risk utan att jag höjer min förväntade avkastning. Och detta är viktigt.

Större utfallsrymd, inte bättre odds

Jan: Och här blir det ofta en fälla. För då tror folk att detta kommer att ge bäst avkastning, i procent och kronor. Och det är inte säkert. Om vi tar motsatsen till att äga en indexfond, en indexfond är en korg med massor av aktier, så tar vi motsatsen till att äga en enskild aktie. Den kan ju gå upp flera hundra procent. Det här kinesiska energiföretaget kan gå upp med 400 %, men det kan också gå ner till noll. Så spannet mellan noll och 400 % är jättestort. Det är det vi kallar för en stor utfallsrymd.

En indexfond har inte alls lika stor utfallsrymd, för den kommer aldrig att gå till noll. Det skulle betyda att alla världens bolag går i konkurs samtidigt. Och den kommer inte att gå 100 % upp, för alla bolag kommer inte att gå 100 % upp. Är du med? Så utfallsrymden är mindre. Den absoluta avkastningen kan bli mycket större i det enskilda bolaget, för det kan ju bli 300 %. Men sannolikheten för att du kommer att få de där 300 %, det är mer sannolikt att du kommer att få ett sämre resultat än indexfonden.

Tar vi hänsyn till risken, så kommer din avkastning i förhållande till risken att bli sämre i allt annat än en indexfond, förutom två, tre undantag.

Jan: Och det är inte de undantagen folk tror. Bra, snyggt, känns det rimligt? Does it make sense? Du ser så frågande ut.

Caroline: Jag är inte frågande, jag ser inte frågande ut. Jag känner bara så här, låt oss gå vidare nu. För detta tycker jag ändå, detta har vi pratat väldigt mycket om, har vi inte det?

Beteenderisken man får på köpet

Jan: Nej, jag upplever inte det, faktiskt. Men jag vill ta en grej till som de flesta missar också. När man avviker från en indexfond, detta tog jag med mig från Bogleheads-konferensen i Washington faktiskt, så får man en beteenderisk på köpet. För jag tror att om man har pengar i en indexfond och den går ner, så upplever man att det var trist att den gick ner. Man känner nog inte, om man har fattat hela forskningsgrejen, "fy fan, vilket dåligt beslut jag tog". Medan om jag har en avvikelse från index, om jag har köpt det här bolaget, eller jag har köpt Stockholmsbörsen, eller jag har köpt den här branschfonden, så är det ett beslut jag har tagit. Och då kommer jag alltid att ifrågasätta och tvivla på det beslutet. Särskilt när jag dessutom tittar på hur det går. Att jag kommer att må bra om det går upp, och då kommer jag att må dåligt om det går ner.

Caroline: Mår du dåligt när dina aktier går ner?

Jan: Ja, om det är så att jag har gjort en avvikelse. För då har jag ju tagit en position. Jag har ju sagt att alla andra har fel. Och om det då inte går i den linjen som jag tror, utan det visar sig snarare att jag har fel, så tycker väl alla att det är jobbigt, särskilt när man då får betala pengar för det.

Caroline: Då får man väl bara sälja det, liksom? Jag vet inte, jag mår inte så dåligt.

Jan: Nej, jag vet. Men du är ju inte som alla andra i detta.

Tracking error regret

Caroline: Jo, men jag är visst som alla andra. Jag är exakt som alla andra. Det är bara att jag kanske inte håller på med så stora summor. Så kan det vara, att jag skulle må dåligt då.

Jan: Ja. Så kan det vara. Jag skrev för ett par år sedan i forumet att när jag själv investerar i andra saker än index, allt från Stockholm till enskilda bolag och liknande, så kommer ångerstämpeln ofta som ett brev på posten. Man får negativa känslor när det går ner. Man får i princip aldrig några negativa känslor när index går ner, eftersom man då tänker att index har jag ingen påverkan över, medan det andra är ju mitt eget beslut. Och detta kallas inom forskningen för tracking error regret.

Caroline: Men man har ju också tagit beslutet att köpa index. Det är ju exakt samma, att man har tagit ett beslut. Jag förstår, jag vill bara, jag förstår.

Jan: Vad är din invändning?

Caroline: Jag tog ett beslut att köpa Tesla, till exempel. Jag tog också ett beslut att jag ville ha index. Så att båda är så helt neutrala beslut egentligen.

Jan: Det är de ju. Ja, men om du hade haft lika mycket pengar och du verkligen trodde på Tesla, och så hade du lagt...

Caroline: Jag köpte för lite Tesla, helt enkelt.

Jan: Det gjorde du.

En förlorad krona känns olika

Caroline: Vi pratade om att man kan må sämre om man tittar på den enskilda aktien och den går ner, än om man skulle titta på... det enskilda beslutet, alltså.

Jan: Avvikelsebeslutet mot index kommer för de flesta att kännas värre. En förlorad krona för att du har gjort en avvikelse mot index känns ofta värre än en förlorad krona i index.

Caroline: Jag undrar om det är sant. Det kan vara så. Men det kan ju också vara så att man sitter och undrar "varför har jag index? Det verkar inte gå så bra. Jag skulle köpt det..."

Jan: Kinesiska energibolaget.

Caroline: Absolut.

Jan: Men då är vi tillbaka till varför du investerar. Investerar du för att tjäna pengar och ge dig själv bäst odds? Eller investerar du för att du vill ha massa känslor, eller du vill investera, liksom...

Caroline: Okej.

Jan: Det är så här, du har ett rätt svar som är statistiskt: köp index. Avviker du från rätt svar, så behöver du ha rätt i det där.

Caroline: Okej.

Jan: Det är roligt, det är så här "nej, jag tror inte på det".

Caroline: Jag var tvungen att gå en runda där, för jag tyckte att man tar ju beslut i vilket fall, liksom.

Vad referensramen är skiljer sig

Jan: Och grejen är, vi hade kunnat ta ett helt avsnitt om just det här begreppet. Sedan är det så här, min tracking error regret går alltid mot typ DNB Global Index. För jag tänker alltid "okej, varför har jag hållit på, jag hade egentligen bara kunnat ta den indexfonden". Någon annan kan ha tracking error regret mot något annat. Så det här, vad ens referensram är, kan ju vara personligt. För någon annan är det Stockholmsbörsen, eller Tesla-aktien, eller någonting annat. Rationellt är det rätta det stora indexet.

Om vi då tittar, vad är det många vill avvika från index igenom? Jo, man vill undervikta. Till exempel just nu är det väldigt populärt med en diskussion kring att undervikta mot USA. Man vill ha mindre pengar i USA, helt enkelt. Jag upplever att det blir en massa olika argument, att det är för mycket, till exempel 70 kronor av de här hundra som går till USA. Men då tänker jag återigen marknadskonsensus. Titta, alla använder vi Netflix, Disney, Facebook, Instagram, WhatsApp, Messenger, Outlook eller iPhone. Vi använder sjukt mycket prylar och tjänster varje dag som kommer från amerikanska bolag. Vilket innebär att alla de här bolagen tjänar pengar på oss. Vilket innebär att de största bolagen med de största vinsterna är i USA.

Apples vinst räcker till stora delar av svenska börsen

Jan: Och vissa, jag tror vi hade ett avsnitt för något år sedan som handlade om att bara med vinsten eller kassaflödet som Apple har, kunde man köpa stora delar av den svenska börsen. Alltså bara vinsten som det ena bolaget gör varje år.

Och sedan är det ofta så att vi hittar på massor av rationaliseringar. "Men europeiska bolag är billigare än amerikanska bolag, du betalar mindre för en vinstkrona i Europa än i USA." Och då är det så här, ja, återigen, det har ju marknaden tagit hänsyn till. Det är ju inte som att någon kommer att säga att alla amerikanska investerare har missat att europeiska bolag värderas lägre. Utan då handlar det om att det är en konsensus kring hur man upplever framtidsutsikterna i Europa, där man upplever, man brukar säga "USA innoverar, EU reglerar". Vi har inte haft några stora, fantastiska europeiska bolag de senaste åren, vi har problem i Ukraina på vår bakgård, vi har problem i Norden med Ryssland. Det är en massa tjafs i det där. Så allt det är ju hänsyn taget till.

Huvudkontor är inte samma sak som ekonomi

Jan: Och sedan tror jag också att man inte ska underskatta, jag tror också många gör misstaget, man tänker "USA, amerikanska bolag". Det är inte så att var huvudkontoret är spelar jättestor roll. Facebook har ju massor av intjäning i Europa också. Är du med? Bara för att man har en exponering mot amerikanska bolag betyder det inte att man har en exponering mot amerikansk ekonomi. Det är också två helt olika saker.

Och sedan tänker jag också att jag ibland upplever att många blandar ihop att bara för att jag köper en aktie i till exempel Facebook, så betyder det inte att jag stöttar Facebook. För Facebook får ju inte de pengarna när jag köper en aktie. För om jag ska köpa en Facebook-aktie av dig, så får du ju mina pengar för aktien, och jag får aktien. Och när jag säljer den tillbaka till dig, så får du aktien och jag får pengarna. Facebook som bolag är ju aldrig inblandat.

Och sedan har man ju alla de här faktorerna också, att den amerikanska börsen är den största, den mest likvida, den bäst fungerande. Det är stor skillnad mot till exempel den kinesiska börsen, som är ett helt annat djur och därför inte heller värderas på samma sätt.

Två globalfonder ger inte mer diversifiering

Jan: Och sedan tänker jag också att det är en tankefälla att man tror att bara för att man lägger till fler saker, så blir det mer diversifierat. Många trillar som nybörjare i att tro att om jag har två globalfonder, så har jag en bättre riskspridning än om jag bara har en globalfond. Det är intressant, för båda globalfonderna äger samma bolag. Så riskspridningen, du får inte fler olika bolag, du får samma, oavsett om du sätter 200 kronor i en globalfond eller 100 kronor i två globala fonder. Det blir fortfarande 200 kronor, varav 74 procent fortfarande kommer att hamna i USA. Så det där upplever jag är en tankefälla kring USA.

Och om vi bara fortsätter på det här resonemanget, jag har en poäng här. Så blir det så här, USA, fine, men inte så mycket i de största bolagen. Jag tror just nu, oktober 2025, att investerar man 100 kronor i en global indexfond, så hamnar 9 kronor i Nvidia och 8 kronor i Apple. Så 17 kronor av en hundralapp går till de här två. Inte till bolagen, men till aktier i de här bolagen.

Hela poängen med en indexfond

Jan: Och då tänker jag också så här: detta är inte ett problem med indexfonder, detta är hela poängen med indexfonder. Att i en indexfond äger du mer av det som går bra, eller det som har värderats upp. Och när de bolagen inte går bra längre, så roteras de ut. För då är det ju andra bolag som är de största och kommer med.

Jag har till exempel i artikeln en sammanställning där jag tror att på 80-talet var IBM det absolut största bolaget. Det var ju typ som Apple idag. Sedan 2005, tror jag, har Apple varit det största bolaget. Vi hade Exxon under 90-talet, och innan dess tror jag att det var General Electric som var de största bolagen. Och tittar vi typ 100 år tillbaka, eller lite mer än 100 år tillbaka, på den amerikanska börsen, så tror jag att det fanns 300 järnvägsbolag på den amerikanska börsen.

Caroline: På den amerikanska börsen?

Jan: Ja. Och järnväg var the shit. Det är ju typ som tech idag.

Caroline: Är det då konstigt att de har så få järnvägar i USA?

Jan: Jaja, exakt. Det är mycket konstigt.

Night Owls exempel med bokstaven A

Jan: Så detta blir också en avvikelse. Ska vi vikta ner de här storbolagen? Nej, då tar du en risk du inte får betalt för. Jag vill visa hur absurt detta blir. Det här är Night Owl, som i forumet gav ett exempel. Han säger så här: men om vi nu ska vikta mindre på USA, eller vi ska vikta mindre på stora bolag, då tycker jag att vi borde vikta ner bolag som börjar på bokstaven A. Om vi tittar i USA, eller i en global fond, så är det så att bolag på bokstaven A har 21 % av vikten. Så av 100 kronor investerat i en global indexfond, så kommer 21 kronor att hamna i bolag som börjar på bokstaven A.

Och det kan man ju tycka är helt orimligt, för den borde ju inte vara mer än 3,6 % om vi har 27 bokstäver i det amerikanska alfabetet. Det borde ju bara vara 3,6 kronor. Är du med? Och av de här 21 procentenheterna, så är 14 procentenheter alfabetet, alltså Alphabet, Amazon och Apple. Men där upplever jag att när Night Owl föreslår detta, så tycker alla att det är idiotiskt. Ska vi vikta ner på bokstaven A? Det fattar väl alla att vilken bokstav ett bolags namn börjar på spelar ingen roll.

Varför tycker vi att det är okej att vikta ner baserat på storlek eller region, men inte på bokstav, när alla de här tre resonemangen är exakt ekvivalenta?

Caroline: Jag är med.

Jan: Men då tycker man ju så här: okej, varför är det skillnad på de här tre resonemangen? Jo, för att intuitivt fattar vi att vikten baserad på första bokstaven är idiotisk. Men vi tycker inte att det är lika idiotiskt med de andra.

Varför vill man vikta ner egentligen?

Caroline: Vad svarar folk då? Varför vill man vikta ner, då egentligen? De går ju bra, de bolagen. Så varför vill man vikta ner då?

Jan: Precis. Man tycker att USA är på dekis. Man vill inte stötta dem. Man tycker att 70 kronor är för mycket. Det går inte ihop med den känsla man har. Då kommer folk att säga att de har fel. Nej, jag har faktiskt inte fel i detta. Antingen säger vi att vi tror på effektiva marknadshypotesen, att marknaden tar hänsyn till all tillgänglig information och spelar den konsensus som finns.

Caroline: Det...

Jan: Det inkluderar den konsensus som finns kring region, kring storlek, etcetera. Så antingen säger jag "jag tror inte på forskningen och effektiva marknadshypotesen", eller så tror jag på den. Men då blir den andra logiska konsekvensen att det är lika irrationellt att vikta på region, eller storlek, eller land, eller vd:ns längd, eller någonting, som på första bokstaven i namnet. Så du kan inte ha antingen eller. Och detta tycker jag är ganska roligt.

Lura inte dig själv att det är rationellt

Caroline: Ja, du tycker det är roligt, men du tycker också att det är störigt, eller hur?

Jan: Vadå?

Caroline: Att folk är så känslomässiga.

Jan: Nej, men jag tycker...

Caroline: Att du upplever att folk är känslomässiga och att de tar beslut baserat på känsla bara här.

Jan: Nej, ja, på sätt och vis. Folk får ta vilket beslut de vill. Det som skaver alltid för mig är när man säger "jag är så rationell, och jag tar det här beslutet för att...". Tar du det beslutet, it's fine, men lura inte dig själv och säg att det är rationellt när det egentligen är helt emotionellt.

Caroline: Det var därför jag frågade, vad är de här argumenten för att man inte vill lägga så mycket pengar i USA? Nu har jag inte varit i den här tråden.

Argumenten är rationaliseringar

Jan: Vi rationaliserar det på olika sätt. Vissa rationaliserar det med att det känns sjukt att 70 av 100 kronor ska gå till USA.

Caroline: Det är ett känsloargument. Det känns sjukt, det kanske det är.

Jan: Vissa tycker att det känns sjukt att 18 kronor av 100 ska gå till två bolag. Vissa tycker att värderingarna är jättehöga.

Caroline: Baserat på vad?

Jan: Ja, baserat på historik. Vi är uppe på 37 nu, och varje gång det har kommit över 34 så har börsen gått ner. Och tittar vi på Sverige, så är värderingarna i Sverige långt mycket mer attraktiva. Så kan man argumentera.

Caroline: Ja, jag förstår.

Jan: Och det finns väl tusen andra. Jag gillar inte Trump, det kan man ju också tycka. Jag gillar inte USA för att de stödjer fel land i Mellanöstern. Det finns tusen anledningar.

Caroline: Som sagt, många av dem är väl känslor och argument då, antar jag.

Jan: Jag skulle säga att i princip alla är det. Ja.

Caroline: Och jag kan förstå att du tänker så här, men det är inga logiska argument, eller det är inte baserat på något rationellt. Men om man utger sig för att vara rationell i det, så... Du är dålig för att du inte tycker lika illa om Trump som jag gör, så då är du sämre.

Identitetsinvesteraren igen

Jan: Ja, exakt. Då är vi inne på den här identitetsinvesteraren.

Caroline: Jaja, absolut.

Jan: Och jag kommer till att det finns rationella anledningar att byta bort från index. Men jag vill bara ta en anledning till. Och då blir också invändningen så här: "jaja, jag fattar, jag fattar. Men kolla här, det är annorlunda nu. Titta här, nu är det faktiskt AI-bubbla, eller majoriteten av alla investeringar..." Finns det många som har en annan åsikt än du? Ja, visst, visst. Men min poäng är att man kan säga att det är annorlunda nu, för att... och sedan kan man fylla i valfri anledning.

Och det är väl här jag brukar säga att det tar lång tid att bli en bra investerare. I slutet av 90-talet sa vi att allt är annorlunda nu, den nya ekonomin, it, internet. Internet kommer att revolutionera världen. Gjorde det? Absolut, i många fall. Blev ekonomin annorlunda? Nej.

"This time it's different"

Jan: Sedan kom finanskrisen 2008. Det var panik på riktigt. "Det är annorlunda nu, vi pratar om att stora banker går omkull." Folk som jobbar inom finans ringde till sina partners och sa "ta ut pengarna från banken, vi vet inte om vi har ett bankväsende". Det är annorlunda nu. Under 2010-talet, det är annorlunda nu. Aldrig någonsin i människans historia har vi haft negativa räntor. Det är helt sjukt. Det är annorlunda nu.

Du vet, sedan 2020: "men Jan, för helvete, du kan inte säga att det inte är annorlunda nu, vi har ju en pandemi, folk dör, vi är i lockdown". Är ni med? Nu låter storyn så här, det är annorlunda nu. "Alltså, sluta säga så, vi är inne i en AI-grej."

Och det finns en bok som är skriven av Kenneth Rogoff, och en författare till som jag inte minns, som heter "Annorlunda nu, åtta sekel av finansiell dårskap", eller "This Time Is Different: Eight Centuries of Financial Folly".

Caroline: Men det kan ju vara rätt, att det är saker som aldrig har skett tidigare. Vi har aldrig haft en pandemi i den här moderna ekonomin. Vi hade det på 1920-talet, tror jag det var. Men då såg ekonomin, vi hade inte internet och blablabla. Det är många sådana faktorer, men frågan är om de ens påverkar hur ekonomin fungerar. Skulle du titta på en börsgraf, skulle du inte se någon skillnad. Nej, du skulle förmodligen inte se någon skillnad. Så det är bara så att vårt liv här i den yttre världen påverkar inte så mycket hur börsen fungerar.

Rationella anledningar att avvika

Jan: Nej, exakt. Och det finns ju ett känt citat inom finans som lyder: "The four most dangerous words in finance are: this time it's different." Det är väldigt sällan annorlunda nu.

Men det finns några anledningar att faktiskt vikta bort från index som är rationella. Jag tror till exempel att Daniel Nilsson i forumet brukar stå för den ena. Och det handlar om att, eftersom vi är emotionella kring vårt sparande, ingen är homo economicus som bara fattar rationella beslut och riskjusterar och så vidare, så är det ju så att att ha en perfekt portfölj enligt forskningen som man inte klarar av att äga, för att man mår dåligt, eller för att den påverkar ens nattsömn, eller jag får inte utlopp för mig själv i den, då är det en kass portfölj.

Den perfekta portföljen är en portfölj där du har en klok investeringsstrategi och du har dig själv, och de här två överlappar.

Jan: Alltså ett klassiskt venndiagram mellan investeringsstrategi och dig själv. Vilket gör att till exempel för någon så behöver de ha guld i sin portfölj, för annars kommer de att ångra sig, eller må dåligt. Eller de behöver ha en övervikt mot Sverige, eftersom Sverige ingår i deras referensram. Är du med?

Portföljen som funkar för en själv

Jan: Så då är vi tillbaka till att jag inte säger att alla ska ha 100 % fondrobot eller 100 % en indexfond. Utan jag säger att man behöver ha den portfölj som funkar för en själv. Och för vissa är det så att de inte kommer att klara av att hålla en indexfond, för det är för tråkigt. Och då blir det ju fel för den personen. Så man måste alltid titta på sina kort, sina förutsättningar, sin situation. Och sedan tycker jag att när jag har kollat på min situation och mina förutsättningar, då kan jag också titta på forskningen och så vidare. Och sedan se, okej, hur kombinerar jag ihop de här sakerna, de här två olika områdena?

Och sedan tänker jag också att avslutningsvis ska jag ta två andra grejer, för annars kommer jag att få skit från communityn. Det finns två avvikelser där vi har mycket diskussion, där konsensus inte är helt tydlig, där det faktiskt kan vara motiverat, och där det inte är säkert att den riskjusterade avkastningen blir sämre bara för att man avviker från index. Är du med?

De fem riskfaktorerna

Jan: Då tror folk ofta att det är utdelningsaktier, enskilda aktier och sådant. Nej, nej, nej. Allt sådant är för det mesta kass. Det är något som man kallar för de fem riskfaktorerna, enligt Fama-French femfaktormodell. Jag vet inte om du minns, vi har haft André Granström som har pratat om det.

Caroline: Jo, men du kan ta det.

Jan: Det ena är marknadsfaktorn. Att investera i aktier tenderar att ge högre avkastning än räntor. Så en övervikt mot aktier blir det normala. Småbolagsfaktorn: småbolag tenderar att ge högre avkastning över tid än stora bolag. Värdefaktorn: värdebolag tenderar att ge högre avkastning än tillväxtbolag. Sedan pratar vi om investeringsfaktorn: bolag som investerar konservativt tenderar att gå bättre än de som är aggressiva. Och sedan kvalitetsfaktorn: lönsamma bolag tenderar att gå bättre än olönsamma bolag. Och sedan brukar man även lägga till en sjätte faktor som man kallar för momentumfaktorn: ett bolag som går bra tenderar att fortsätta gå bra, och vice versa. Att det är en viss momentum, en rörelseenergi i bolag.

Small cap value och tålamodet det kräver

Jan: Och då kan man till exempel säga att att övervikta mot små värdebolag, det är det som är mest populärt i communityn, det är small cap value. Det ger då inte nödvändigtvis sämre avkastning än att investera i en indexfond. Problemet, varför gör inte alla detta då? Jo, för att de här små värdebolagen kan underprestera i tio år. Och då krävs det att man sitter och håller i dem i tio år och är övertygad om att "jag har gjort rätt, och jag kan vänta ut de här 20 åren tills jag faktiskt har hämtat hem den här vinsten av att ha gjort den här avvikelsen mot index". Men då får man ju vara beredd på att det kan ta tio, tjugo år innan jag får hem de oddsen. Men om jag gör detta gång efter gång i långa tidsperioder, så kommer jag att ha oddsen på min sida.

Och vi har två avsnitt, vi har ett avsnitt med André Granström och ett avsnitt med professor Peter Nyberg från Helsingfors universitet. Så jag skulle säga, om någon säger "jag avviker från index, och jag avviker medvetet på grund av riskfaktorerna", så hade jag sagt: fine, det makes sense.

Exponering mot hemmamarknaden Sverige

Jan: Det andra som vi också har mycket diskussion i forumet kring, det är exponering mot Sverige. Det finns ganska mycket argument för att investera i sin hemmamarknad, till exempel att det ger mindre skatt, att man har sina utgifter i den valutan. Det finns vissa sådana effekter kring att investera i sin hemmamarknad. Sedan kommer vi att ha ett separat avsnitt om det här med valutaeffekt, för det är också en sådan här stor existerande valutaeffekt, eller inte. Vi är ganska oense om det i forumet.

Så där kan man också säga, ungefär som fondroboten Lysa gör, att de har en övervikt. Skulle man investera enligt forskningen, så av 100 kronor ska max en krona gå till Sverige, medan Lysa till exempel överviktar med 20 kronor. Och här har vi pratat om, till exempel finns en studie på Kanada där man konstaterade att 30–40 procents övervikt mot Kanada för en kanadensare är rimligt. Sedan är det mycket, är den överförbar på Sverige, etcetera? Men det är inte orimligt att man har en högre exponering mot Sverige. Sedan kan man också säga att svenska börsen ofta gett en högre avkastning historiskt, till en högre risk. Så där kan det också vara ett argument: jag vill ha lite bättre avkastning till en högre risk, jag accepterar den högre risken, jag lägger mer i Sverige än globalt. Men jag kan inte säga att jag är helt övertygad om det, utan det är en debatt som jag tror inte har ett enskilt svar.

Det är dyrt att underprestera mot index

Jan: Bra. Så då tänker jag egentligen så här, om man ska börja runda av: det är dyrt att underprestera mot index. Vi brukar visa att Avanza har släppt siffror från 2008. Hur har det gått för snittspararen på Avanza versus en indexfond? Jag tror att det är 13 av 17 år som indexfonden tjänat mer än Avanza-spararen.

Då kommer vissa att säga "du jämför med 100 % aktier, alla på Avanza har inte 100 % aktier". Nej, det är sant. Det diffar lite. Men å andra sidan, tittar vi på studier från JP Morgan, så var det också så här att amerikanska investerare underpresterade åtta av nio år. Tittar vi på Dalbar, som släpper sådana här CAIB-rapporter, Quantitative Analysis of Investor Behavior, så underpresterar man mot den här indexfonden.

Jag tror jag gjorde något räkneexempel att det kostar ofta mellan en och två procent om året i årlig snittavkastning. Och om vi tittar från 2008, för en investerare på Avanza, så hade den snittinvesteringen på Avanza varit 276 kronor, medan indexfonden låg på 490 kronor. Alltså, det är ganska mycket på en investerad hundralapp. Så jag vill inte heller att man ska underskatta att det är dyrt att avvika mot index. Jag har en hel, sorry att jag inte kan visa det, jag har tio grafer som visar det.

Ska man göra något om man är orolig?

Caroline: Ska man ha dem på hemsidan?

Jan: Ja, jag har dem i artikeln.

Caroline: Ska man göra någonting om man är orolig?

Jan: Nej, då skulle jag snarare säga så här. Är man orolig för USA, eller för att börsen är högt värderad, så istället för att göra weird grejer och vikta ner mot USA, då kan man lika gärna vikta på bokstav, eller någon sådan här märklig grej, för det är samma sak. Då skulle jag snarare säga så här: men handlar det inte om att sänka hela sin totala riskexponering? Att kanske inte ha så mycket i aktier, utan kanske ha mer på bankkontot? Så att man gör rätt sak. Du ser frågande ut.

Caroline: Bankkontot känns inte som att det är riktigt superduper. Jag fattar att det kan vara, och det beror på när man ska ha pengarna.

Sänk hela risken i stället för att pilla

Jan: Jo, men jag tror att vissa gör så att då flyttar de en massa pengar till Sverige. Men går USA ner, så kommer Sverige också att gå ner. Och du vet inte, kommer Sverige att gå ner mer, kommer Sverige att gå ner mindre? Who knows? Och då vill jag istället se över, att om man är rädd att det är högt värderat, så tänker jag, istället för att börja pilla på portföljen, tänk om det är fel fråga att ställa sig, att pilla på portföljen? Tänk om jag egentligen borde se över hela min risk? Och då blir ett sätt att sänka risken att ta ut pengar till bankkontot. Det är ju det som är min poäng.

Caroline: Hur länge ska man ha dem där då?

Jan: Ja, egentligen ska du inte ha pengar på bankkontot som ska användas inom 0–3 år. Men vi är ju tillbaka till det där, det mest rationella är kanske inte det som är emotionellt rätt. Och det är ju detta problem man hela tiden får, att avvika från index. För då får du, okej, om jag tar ut dem nu, när ska jag sätta tillbaka dem?

Caroline: Ja.

Jan: Hur man än vänder sig så sitter man med rumpan bak, eller vad det är man brukar säga.

De två frågorna som avgör

Jan: Så jag tänker att de bästa frågorna som jag har landat i är de här två. Jag vet inte vem det är som sa det, men det var så här att du tittar på din portfölj och så tänker du: om börsen skulle gå upp med 50 %, skulle du vara nöjd med den portfölj du har? Och sedan, när du tittar på din portfölj, ställer du nästa fråga: om börsen skulle backa med 50 %, är du nöjd med den portfölj du har?

Och det är ju där jag hela tiden känner, när jag tittar på vår portfölj, så är jag så här: okej, så om börsen går upp med 50 %, kommer jag att vara jätteglad? Nej, eftersom vi inte har 100 % aktier, så kommer det inte att vara toppen, för vi har lämnat pengar på bordet. Å andra sidan, tittar jag på vår portfölj och börsen backar med 50 %, så kommer jag att vara, nej, it's fine. Den backar inte så mycket som den hade kunnat göra. Och då på något sätt konstaterar jag att för den ekonomiska situation vi är i, så är detta lagom. Det är inte den bästa portföljen i uppgång, det är inte den bästa portföljen i nedgång, men det är en tillräckligt bra portfölj för oss där vi är nu.

Jan: Så tänker jag. Det var det jag hade att säga idag. Vad tänker du?

Mycket snack för att landa i att göra ingenting

Caroline: Jag bryr mig inte så mycket om portföljen. Jag ska ju ha den skitlänge. Jag vet att folk inte är som jag.

Jan: Mycket snack för att landa i att göra ingenting.

Caroline: Jo.

Jan: Jag håller med. Men att vara passiv är också ett aktivt beslut.

Caroline: Jo, jag gör hellre annat än att hålla på och oroa mig för min indexfond.

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Klart jag vill att den ska gå upp över en 10–20-årsperiod. Och det ska den ju göra statistiskt. Jag tror det är många som har ekonomin som hobby där ute.

Tack till communityn

Jan: De kommer ändå inte att hålla med. De kommer att tycka att jag har fel. Och så kommer jag att få en lång förklaring varför jag har fel. Nej, men jag håller med. Min poäng med det här avsnittet är väl lite repetition, lite att ta en tillbaka till okej, vad är det som är både det logiska och det rationella, ha empati med sig själv. Och, återigen, vi kommer också att göra ett avsnitt om fyra hinkar. Ha en lekhink. I en lekhink kan man gå bananas, kan man ha enskilda aktier, undervikta USA, övervikta tech. Det är där man får ha kul.

Caroline: Ja, det är där man kan få utlopp.

Jan: För hela det emotionella, tänker jag, kring sparandet. När vi spelade in detta så hade vi redan 80 kommentarer i forumet, jag tror inte att det kommer att sluta där på den här tråden. Så gör oss gärna sällskap i forumet också, om det är så att du inte håller med om något, om du har en följdfråga, skriv bara. Om du håller med, inga sådana här att du inte håller med och varför.

Caroline: Att du inte håller med och varför vi har fel.

Jan: Och så vill jag säga avslutningsvis, stort tack till communityn, våra Patreon-supportrar som gör avsnitt som detta möjliga, där vi kan prata en timme om att landa i att börja med "gör ingenting" och så slutar vi med "gör ingenting". Men förhoppningsvis är man förvirrad eller klokare på en högre nivå. Så tack till dig på Patreon, och så ses vi om ett par dagar.