Valutarisk i indexfonder är till stor del en illusion!

I detta fall är det OK, men jag som hellre läser än lyssnar hoppas att det inte är någon ny trend.

Nej, det är det inte.

Det är bara att i och med detta avsnitt går emot så mycket vad folk upplever intuitivt och jag argumenterar för att många har fel - så är det superviktigt att det blir rätt. Jag är lite orolig redan att jag i avsnittet någon gång säger fel. Det är supersvårt att hålla rätt på tankarna i 2 timmar när typ varje ord man använder spelar roll.

I ett avsnitt säg om Fyra-hinkar som kommer nästa vecka, där är det ju inte alls lika viktigt.

Tack för återigen ett tänkvärt o spännande avsnitt. Behövs inga andra poddar än er då det snudd tar tiden att smälta ett avsnitt innan nästa kommer. Jag personligen lyssnar om och om och då allra helst om avsnittet lyfter ett nytänkande för mig, rutinmänniska som jag är.

Tack @janbolmeson och @carolinebolmeson

Kanon!

Två små förslag, mitt tillägg i kursivt

• Företagsintern valutarisk - Kan du undvika den genom att köpa svenska aktier?
  KANSKE – AstraZeneca har visserligen samma valutamix oavsett var du köper aktien, men forskningen / empirin är tvetydig avseende om home bias generellt kan skydda mot denna typ av valutarisk.
  Möjligtvis om man hittar en aktie med enbart kostnader och intäkter i SEK, tex. svenska småbolag utan importerade insatsvaror som exempelvis svenska konsultbolag. Då tar man dock andra risker.
• Konsumtionsvalutarisk - Kan du undvika den genom att köpa svenska aktier?
  NEJ! Din konsumtion påverkas av valutan du handlar bananer i, inte aktiens noteringsplats.
  (bananer tillagt för extra tydlighet)

Personlig reflektion. Jag måste säga att jag tycker den intensiva diskussionen är spännande för den visar hur hårt förankrade vi är att tänka nominellt i SEK. Inte så konstigt för det är nog det enda perspektiv de flesta lever i, bortsett från reflektionen under utlandssemestrar typ “oj vad dyrt/billigt det blivit”.

Själv har jag landat i “risken ligger i den tillgång jag äger”. Avkastningen jag får i någon måttstock beror på hur den tillgången utvecklas (bananer, Apple aktier, globalfond, eller för den delen cash i SEK, USD, EUR etc.).

Det är kanske inte heller så konstigt för vi har levt i ett gäng länder och därför hanterat lön, utgifter, sparande och skatter i en två eller tre olika valutor parallellt. Därför mäter jag totala kapitalet i SEK, USD och EUR för att ha lite mer än en måttstock. Ganska enkelt, bara att summera kapitalet (vad man nu än inkluderar i det) och räkna om det i de valutor man vill.

Det var tex. en period 2021-2022 när tillgångarna i SEK gick upp men vårt kapital mätt i USD rasade för USD stärktes markant mot SEK (från drygt 8 kr till närmare 11 kr/USD). Det var ju dock inget att få panik över. På samma sätt som det inte är det idag heller med en SEK som stärks, om än lite ovanligt. Det återspeglar sig för mig bara i att kapitalet mätt i USD rusar upp snabbare pga. avkastning plus en svagare valuta. Det är bara en reflektion av olika måttstockar men det hjälper åtminstone mig att ha ett lite bredare perspektiv.

Jag tror att det kan gälla även bredare svenska index/fonder. Som jag argumenterade i mitt inlägg i andra tråden finns det många andra faktorer som spelar in (företagsintern valutasäkring, makroekonomiska aspekter (ger en starkare krona generellt högre värderingar för svenska bolag?), elasticiteten i svenskars konsumtion, marknadsineffektiviteter).

Den enda empiriska studien jag sett på detta för Sverige är @Polyfalante :s tråd, och den visade en tydlig korrelation för ett brett svenskt index. Jag hade gärna blivit motbevisad med annan mer akademisk data, men än så länge har jag inte hittat någon artikel som motsäger detta, utan snarare tvärtom, så jag tycker nästan att formuleringen i artikeln är lite för försiktig (trots att det var jag som föreslog den ).

Jan råkar här belysa ett av argumenten till varför man är bitcoinare😉

Han visar att valutarisken i fonder bara är en illusion – det är kronan som ändrar längd, inte fonden. Med andra ord: vi mäter hela vårt ekonomiska liv med en gummilinjal som Riksbanken tänjer efter humör. Verklig risk = SEK i lön, bolån & konsumtion, styrd av Riksbankens oförutsägbara politik.

Bitcoin å andra sidan är en stållinjal. 21 miljoner, fast kod, ingen som kan trycka mer. Visst, priset på Bitcoin svänger, men själva linjalen är konstant. Och i en värld där alla linjaler av fiatvalutor dras, böjs och sträcks av politiska beslut känns det skönt att ha en som faktiskt håller formen.

Nej bitcoins värde styrs endast vad folk är beredda att betala för bitcoins, oavsett valuta eller råvara de betalar för sina bitxoin med.

Bitcoin har inget fast köpkraftsvärde (fast realt värde).

Du missar helt poängen med mitt inlägg. Bitcoin, alltså linjalen, är konstant.

Nej linjalen bitcoin är inte konstant. För köpkraften varierar för en bitcoin.

En konstant linjal (som i avsnittet) har konstant global real köpkraft per enhet. Det är vad som åsyftas med att linjalen ändras. Inte något annat.

Dum fråga; vad i verkliga världen har konstant global real köpkraft per enhet?