435. Valutarisk i indexfonder är till stor del en illusion! | Avsnittet

Spara och investera
1

Vem är vinnaren 2025? En amerikan som ägt en global indexfond handlad i dollar som har gått upp 18.7%? Eller, är det en svensk som ägt samma globala indexfond handlad i kronor men som gått back -1.1%?

435 - Valutarisk
435 - Valutarisk1920×1080 146 KB

Om du är som de flesta, då säger du amerikanen, eftersom kronan stärkts för oss svenskar och vi därmed råkat ut för en valutarisk. Jag säger rätt! Men jag påstår också skillnaden är en illusion och att båda egentligen har haft samma avkastning! :slightly_smiling_face:

För egen del trodde jag aldrig att valutarisk var ett så engagerande ämne att följande fyra påståenden kunde skapa 600+ kommentarer och arga mejl. :see_no_evil_monkey:

  • Handelsvalutan spelar ingen roll och introducerar ingen valutarisk för en indexfond eller aktie.

  • Bolagen som ingår i en indexfond påverkas av valutaförändring via intäkter/kostnader

  • Det finns ingen koppling mellan noteringsland, handelsvaluta och hur ett bolag påverkas av valutaförändringar

  • Den relevanta valutarisken för en småsparare sitter snarare i vardagen; i ens lön, konsumtion, lån och räntetillgångar, inte i valutariskerna ovan.

Avsnittet bygger på följande artikel som jag hänvisar till för källor och fördjupning. Den är lite “facit” då avsnittet är ett försök till introduktion:

Tanken med både avsnittet och artikeln är att försöka skapa en referenspunkt för framtida diskussioner kring valutarisker. Det är nämligen mycket klurigare än man tror. Särskilt eftersom man kan säga “valutarisk” och mena väldigt olika saker. Därav följande tre definitioner från artikeln:

  1. Valutarisk – definierad som ”En amerikan har tjänat mer på sin globalfond 2025 än jag som svensk för att kronans värde har stärkts!”, eller ”Självklart så tar man en valutarisk om man köper en aktie som handlas i en annan valuta än sin egen.” eller ”Apple har fallit/ökat med 10% på grund av en förändring i svenska kronan ” är en illusion. Låt oss kalla den ”handelssvalutarisk” eftersom det avses att Apple / globalfonden handlades i USD och resultatet skulle blivit ett annat om den handlades i SEK.

  2. Valutarisk – definierad som ”Apples interna mix av kostnader, intäkter, valutasäkringar, tillgångar och skulder påverkas av att dollarn stärktes / försvagades” existerar, men den är samma oavsett handelsvaluta. Låt oss kalla den ”företagsintern valutarisk”

  3. Valutarisk – definierad som ”Jag får färre/fler bananer och varor för pengarna när jag sålt min aktie”. Jag påstår att detta är den enda relevanta risken för mig som en svensk. Den är samma oavsett om du handlar en svensk eller amerikansk aktie. Låt oss kalla den ”konsumtionsvalutarisk”.

Till ovanstående tre definitioner kommer följande påståenden som är hela poängen med artikeln:

  1. Handelsvalutarisk är en illusion som uppstår när vi mäter värdet i olika valutor och existerar inte i verkligheten (även om det känns att den gör det).

  2. Vilken valuta man mäter en tillgångs värde är helt irrelevant för tillgångens värde. Analogt; det blir inte varmare för att jag mäter i Fahrenheit istället för Celsius.

  3. Ovan gäller alla riskfyllda tillgångar som inte är kopplade till ett löfte om nominell avkastning som t.ex. sparkonto, obligationer och andra räntor.

  4. Självklart påverkas ett bolag internt av valutaförändringar via sin kostnads-/intäktsmix, valutasäkringar, räntetillgångar och skulder. Men det är helt oberoende noteringsvaluta och noteringsplats. Dvs. ingen skillnad om aktien är noterad i New York eller Stockholm och handlas i USD eller SEK.

  5. Du kan inte skydda dig mot ”dollarn kanske faller”-risken genom att köpa en motsvarande real (t.ex. aktier / ädelmetall / aktiefond) tillgång i kronor istället.

  6. För att skydda sig mot sin konsumtionsvalutarisk behöver man se över sin nettoexponering mot den egna valutan och ändra balansen mellan t.ex. bolån, sparkonto, amortering, inkomster och kostnader.

  7. De flesta behöver inte göra något åt sin konsumtionsvalutarisk då nettoexponeringen för en snittsvensk är hyfsat välbalanserad.

  8. Att byta från en global indexfond för att skydda sig mot en handelsvalutarisk som inte existerar är dumt. Att byta från en global indexfond till en svensk indexfond (eller något annat) introducerar en högre risk utan att introducera en högre förväntad avkastning – det vill säga det sänker den förväntade riskjusterade avkastningen.

Mycket av avsnittet kommer att kännas ointuitivt. Det är därför forskningen också kallar det för “The Money Illusion”. Vi blir lurade av vår hjärna och man behöver titta på det superrationellt. Men även om man gör det - och som Caroline tacksamt visar i avsnittet - är det lätt att gå fel.

Jag har garanterat själv haft otur när jag tänkt i avsnittet och säger säkert fel någonstans utan att tänka på det. Om jag har gjort det, skriv en kommentar. I övrigt refererar jag till artikeln, det är den som är facit.

För att underlätta förståelsen hur det här med nominellt och realt värde hänger ihop för reala tillgångar vs sparkonton vid kronförsvagning eller förstärkning har jag gjort följande kalkylator:

Ett stort tack till dig som supportar oss via Patreon och som gjorde denna artikel och avsnitt möjligt. Det är en ynnest (och tecken på att man är lite störd) att kunna lägga 40 timmars jobb på denna artikel - oräknat alla timmar de i communityn som hjälpt till lagt. Stort tack!

Avslutningsvis - äras ska de som äras bör. Först och främst @nightowl, @axr, @alec och @Marknadstajmarn som tjatat på mig och påpekat när jag själv har haft fel och haft otur när jag tänkt. Även tack till @Richard-x, @zino, @JFB, @Andre_Granstrom med flera som kommit med feedback och invändningar som förbättrat artikeln.

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Tack till dig som är supporter som gjorde avsnittet möjligt!

Ännu en gång, ett stort tack till dig som supportar oss via Patreon och som gjorde denna artikel och avsnitt möjligt. Det är en ynnest att kunna lägga 40 timmars jobb på denna artikel.

Du finner avsnittet utan reklam här för dig som är supporter på Patreon.

Tittlyssna på avsnitet som vanligt:

Precis som vanligt så kan du titta på avsnittet via Youtube nedan:

Du kan även lyssna på det som podd 435 där poddar finns (t.ex. Spotify eller Apple Podcaster.)

Innehållsförteckning

Relaterade länkar

17 gillningar
2

Transkribering

Till denna artikel har vi valt att skippa transkribering och istället referera till artikeln:

och till diskussionen här i forumet runt den:

Sammanfattning i två tabeller

Visa mer information
Handelsvalutarisk Företagsintern valutarisk Konsumtionsvalutarisk
Definition ”Min aktie tappade 10% för att dollarn föll” / Amerikanen har tjänat mer än svensken 2025 ”Företagets kassaflöden påverkas av valutaförändringar” ”Jag får färre/fler bananer för mina aktier”
Existerar den? NEJ – det är en illusion JA – påverkar företagets värde JA – påverkar din köpkraft i vardagen
Var sitter risken? I mätmetoden (vilken måttstock du använder) I företagets kostnads- och intäktsmix I din nettoexponering (inkomster, utgifter, tillgångar, skulder)
Exempel Apple-aktien visar 900 SEK istället för 1.000 SEK på Avanza när kronan stärks Volvo gynnas av svag krona (svenska kostnader, globala intäkter) Dina 100.000 SEK i aktier kan köpa färre bananer om kronan försvagas
Påverkas av var aktien handlas? NEJ! Detta ÄR hela ”problemet” – folk tror det spelar roll NEJ! Samma oavsett handelsvaluta NEJ! Samma oavsett om du köper svenskt eller utländskt
Kan du undvika den genom att köpa svenska aktier? Det finns inget att undvika – det är en illusion! KANSKE – AstraZeneca har visserligen samma valutamix oavsett var du köper aktien, men forskningen / empirin är tvetydig avseende om home bias generellt kan skydda mot denna typ av valutarisk. Möjligtvis om man hittar en aktie med enbart kostnader och intäkter i SEK, tex. svenska småbolag utan importerade insatsvaror som exempelvis svenska konsultbolag. Då tar man dock andra risker. NEJ! Din konsumtion påverkas av valutan du handlar bananer i, inte aktiens noteringsplats
Hur mäts effekten? Nominella siffror i SEK går upp/ner Förändring i företagets marginaler och konkurrenskraft Förändring i köpkraft relativt det du brukar handla
Relevant för vem? Ingen (det är bara siffror på skärmen) Aktieanalytiker som värderar företag Dig som privatperson som ska leva på pengarna
Hur skyddar man sig? Man behöver inte – det är en mätillusion Som småsparare kan jag inte påverka företagets interna mix. Samma oavsett handelsvaluta. Balansera din nettoexponering (se nedan)
Tekniskt begrepp Translation exposure / Accounting exposure Transaction exposure / Economic exposure Personal currency exposure

På samma sätt kan vi sammanställa hur man hanterar de olika riskerna:

Risk Hur den INTE hanteras Hur den faktiskt hanteras
Handelsvalutarisk Existerar inte. Existerar inte.
Företagsintern valutarisk Köpa enbart svenska aktier eller ha en svensk basportfölj. Diversifiera globalt (då får du en mix av olika valutaexponeringar), men en mindre andel home bias kan vara rationellt enligt forskningen.
Konsumtionsvalutarisk Köpa svenska aktier istället eller ha en svensk basportfölj. Balansera din nettoexponering genom att ha skulder i SEK (bolån) och ha inkomster i SEK samt ha tillgångar globalt. Då är din nettoexponering sannolikt i balans.

Money Illusion-exempel från diskussioner

Exempel 1) Investerar i USA, får 10% men kronan går från 9 → 3 kr. Jag får mindre att handla för.

Visa svaret

Scenarion med exempel

Scenario 1. Tysk aktie Adidas :: EUR försvagas 20% mot SEK

Visa scenariot

Startläge:

  • Aktie Adidas: 100 EUR
  • Växlingskurs: 10 sek per EUR
  • Bananpris = 10 SEK per kg = 1 EUR per kg
  • Jag har 1000 SEK

Det betyder att jag kan

  • 1000 SEK = 100 EUR = 1 st Adidas-aktie = 100 kg bananer

Sedan kan vi leka med:

EUR försvagas med 20% mot kronan

Det som händer då är:

  • Bananbönder och alla andra vill ha kompensation för att 1 EUR nu köper mindre saker eftersom EUR har försvagats. De höjer priset till 1.25 EUR.

  • De som äger Adidas aktien inser att bananer och allt annat har blivit 25% dyrare. De tittar på sin Adidas-aktie som internt är realt opåverkad (=antagande att intern påverkan “X” = 0, den kan vara >0 eller <0 beroende på hur adidas ser ut inuti baserad på kostnader, intäkter, valutasäkring etc)

  • Därmed kommer de att vilja ha mer betalt för sin Adidas aktie i förhållande till det reala värdet. Det reala värdet är ju samma på Adidas aktien, det är EUR som har försvagats. Alltså kommer de vilja ha som minst 125 EUR betalt för sin aktie.

Hur ser slutläget ut då för tysken:

  • Banankurs = 1.25 EUR/kg

  • 1 st Adidas aktie = 125 EUR = 100 kg bananer (oförändrat realt värde, +25% i nominell utveckling i EUR, +25 EUR i nominella absoluta tal)

Hur ser slutläget ut då för svensken:

  • Ny kurs = 8 SEK per EUR (=20% försvagning på EUR)

  • Ny Banankurs = 1.25 EUR = 1.25 EUR * 8 SEK/EUR = 10 SEK/kg

  • 1 st Adidas aktie = 125 EUR * 8 SEK/EUR = 1000 SEK = 100 kg bananer (oförändrat realt värde, 0 i nominell utveckling i SEK)

Slutsats:

  • Ingen förändring hos någon av dem i varken antal aktier eller bananer (=motsvarar vilken annan real vara som helst).

Scenario 2. Tysk aktie Adidas :: EUR stärks 20% mot SEK

Visa scenariot

Startläge:

  • Aktie Adidas: 100 EUR
  • Växlingskurs: 10 SEK per EUR
  • Bananpris = 10 SEK per kg = 1 EUR per kg
  • Jag har 1000 SEK

Det betyder att jag kan köpa:

  • 1000 SEK = 100 EUR = 1 st Adidas-aktie = 100 kg bananer

EUR stärks med 20% mot kronan

Det som händer då är:

  • Bananbönder och alla andra inser att 1 EUR nu köper MER saker eftersom EUR har stärkts. De sänker priset till 0.833 EUR per kg (eller 1/1.2 EUR) för att behålla samma reala värde annars blir de ju utkonkurrerade av andra som kan tänka sig för att sälja för ett lägre pris. .
  • De som äger Adidas-aktien inser att bananer och allt annat har blivit 16.7% billigare i EUR-termer. De tittar på sin Adidas-aktie som internt är realt opåverkad (=antagande att intern påverkan “X” = 0) eftersom om de behåller kursen på samma nivå finns inga köpare som vill köpa dyrare realt än de behöver. Då köper de ju någon annan aktie istället.
  • Därmed kommer aktiekursen att sjunka i EUR-termer. Det reala värdet är ju samma på Adidas-aktien, det är EUR som har stärkts. Alltså kommer aktien bara vara värd 83.33 EUR.

Hur ser slutläget ut då för tysken:

  • Banankurs = 0.833 EUR/kg
  • 1 st Adidas-aktie = 83.33 EUR = 100 kg bananer (oförändrat realt värde, -16.7% i nominell utveckling i EUR)

Hur ser slutläget ut då för svensken:

  • Ny kurs = 12 SEK per EUR (=20% förstärkning på EUR, dvs man behöver mer SEK för att köpa EUR)
  • Bananpris i SEK = oförändrat 10 SEK/kg (svensk prisnivå)
  • 1 st Adidas-aktie = 83.33 EUR × 12 SEK/EUR = 1000 SEK = 100 kg bananer (oförändrat realt värde, 0 i nominell utveckling i SEK)

Slutsats:

  • Ingen förändring hos någon av dem i varken antal aktier eller bananer (=motsvarar vilken annan real vara som helst).
  • Realt värde: helt oförändrat för båda parter

Scenario 3. Svensk aktie Volvo :: SEK stärks 20% mot EUR

Visa scenariot

Startläge:

  • Aktie Volvo: 1000 SEK
  • Växlingskurs: 10 SEK per EUR
  • Bananpris = 10 SEK per kg = 1 EUR per kg
  • Tysken har 100 EUR

Det betyder att svensken / tysken kan köpa:

  • 100 EUR = 1000 SEK = 1 st Volvo-aktie = 100 kg bananer

Sedan kan vi leka med: SEK stärks med 20% mot EUR

Det som händer då är:

  • Alla inser att 1 SEK nu köper MER saker eftersom SEK har stärkts.
  • De som äger Volvo-aktien inser att andra reala tillgångar i Sverige har blivit 16,7% billigare i SEK-termer. De tittar på sin Volvo-aktie som internt är realt opåverkad (=antagande att intern påverkan “X” = 0)
  • Därmed kommer Volvo-aktiekursen att sjunka i absoluta kronor. Det reala värdet är ju samma på Volvo-aktien, det är SEK som har stärkts. Alltså kommer aktiens pris att falla till 833 SEK.

Hur ser slutläget ut då för svensken:

  • Banankursen internationellt = 1 EUR/kg = 8,33 SEK/kg
  • 1 st Volvo-aktie = 833 SEK = 100 kg bananer (oförändrat realt värde, -16,7% i nominell utveckling i SEK, -167 SEK i nominella absoluta tal)

Hur ser slutläget ut då för tysken:

  • Ny kurs = 8,33 SEK per EUR (=20% förstärkning på SEK: 10/1,2 = 8,33)
  • Ny Banankurs i Tyskland = 1 EUR/kg (oförändrat, ingen inflation i euroområdet)
  • 1 st Volvo-aktie = 833 SEK ÷ 8,33 SEK/EUR = 100 EUR = 100 kg bananer (oförändrat realt värde, 0 i nominell utveckling i EUR)

Slutsats:

  • Ingen förändring hos någon av dem i varken antal aktier eller bananer (=motsvarar vilken annan real vara som helst).
  • Kommer priserna för svensken på ICA att uppdateras momentant? NEJ! Det kommer ta lite tid eftersom det är en tröghet i samhället innan priserna på ICA faller från 10 SEK till 8 SEK. Alltså kommer det under en period att upplevas som man blev fattigare. Men som i artikeln, om jag hade kunnat så hade jag kunnat köpa bananerna utomlands. Det är därför jag argumenterar att konsumtionsvalutarisken EXISTERAR och är reell.

Scenario 4. Svensk aktie Volvo :: SEK försvagas 20% mot EUR

Visa scenariot

Startläge:

  • Aktie Volvo: 1000 SEK
  • Växlingskurs: 10 SEK per EUR
  • Bananpris = 10 SEK per kg = 1 EUR per kg
  • Tysken har 100 EUR

Det betyder att svensken / tysken kan köpa:

  • 100 EUR = 1000 SEK = 1 st Volvo-aktie = 100 kg bananer

Sedan kan vi leka med: SEK försvagas med 20% mot EUR

Det som händer då är:

  • Alla inser att 1 SEK nu köper MINDRE saker eftersom SEK har försvagats.
  • De som äger Volvo-aktien inser att andra reala tillgångar i Sverige har blivit 25% dyrare i nominella kronor. De tittar på sin Volvo-aktie som internt är realt opåverkad (=antagande att intern påverkan “X” = 0)
  • Därmed kommer Volvo-aktiekursen att stiga i absoluta kronor. Det reala värdet är ju samma på Volvo-aktien, det är SEK som har försvagats. Alltså kommer aktiens pris att stiga till 1250 SEK.

Hur ser slutläget ut då för svensken:

  • Banankursen internationellt = 1 EUR/kg = 12.5 SEK/kg
  • 1 st Volvo-aktie = 1250 SEK = 100 kg bananer (oförändrat realt värde, +25% i nominell utveckling i SEK, +250 SEK i nominella absoluta tal)

Hur ser slutläget ut då för tysken:

  • Ny kurs = 12.5 SEK per EUR (=20% försvagning på SEK, man behöver fler SEK per EUR)
  • Ny Banankurs i Tyskland = 1 EUR/kg (oförändrat, ingen inflation i euroområdet)
  • 1 st Volvo-aktie = 1250 SEK ÷ 12.5 SEK/EUR = 100 EUR = 100 kg bananer (oförändrat realt värde, 0 i nominell utveckling i EUR)

Slutsats:

  • Ingen förändring hos någon av dem i varken antal aktier eller bananer (=motsvarar vilken annan real vara som helst).
  • Kommer priserna för svensken på ICA att uppdateras momentant? NEJ! Det kommer ta lite tid eftersom det är en tröghet i samhället innan priserna på ICA stiger från 10 SEK till 12.5 SEK. Alltså kommer det under en period att upplevas som man blev RIKARE och köpa fler kg bananer innan ICA-handlaren hinner uppdatera priserna. Precis motsatt scenario mot förra.

Scenario 5. Pengar på bankkonto (SEK) och kronan stärks 20%

Visa scenariot

Startläge:

  • Sparkonto: 1000 SEK
  • Växlingskurs: 10 SEK per EUR
  • Bananpris = 10 SEK per kg = 1 EUR per kg
  • Jag har 1000 SEK på sparkontot

Det betyder att jag kan köpa:

  • 1000 SEK = 100 EUR = 100 kg bananer

Sedan kan vi leka med: SEK stärks med 20% mot EUR

Det som händer då är:

  • Sparkontot är en NOMINELL fordran - det står fortfarande 1000 SEK på kontot! Sparkontot justeras INTE som en aktie gör.
  • Ny växelkurs: 8,33 SEK per EUR (10/1,2 = 8,33)
  • Bananpris i Sverige faller till 8,33 SEK/kg

Hur ser slutläget ut då för svensken:

  • Sparkonto = 1000 SEK (oförändrat nominellt)
  • Banankurs i Sverige = 8,33 SEK/kg
  • 1000 SEK = 120 kg bananer (upp från 100 kg!)
  • +20% real vinst!

Hur ser slutläget ut då för tysken:

  • Ny kurs = 8,33 SEK per EUR
  • Banankurs i Tyskland = 1 EUR/kg (oförändrat)
  • 1000 SEK ÷ 8,33 SEK/EUR = 120 EUR
  • 120 EUR = 120 kg bananer
  • +20% real vinst!

Slutsats:

  • Båda vinner realt eftersom sparkontot är nominellt fixerat men köpkraften ökar
  • Detta är valutarisk! Nominella tillgångar påverkas verkligen av valutaförändringar

Scenario 6. Pengar på bankkonto (SEK) och kronan försvagas 20%

Visa scenariot

Sparkonto - SEK försvagas 20% mot EUR

Startläge:

  • Sparkonto: 1000 SEK
  • Växlingskurs: 10 SEK per EUR
  • Bananpris = 10 SEK per kg = 1 EUR per kg
  • Jag har 1000 SEK på sparkontot

Det betyder att jag kan köpa:

  • 1000 SEK = 100 EUR = 100 kg bananer

Sedan kan vi leka med: SEK försvagas med 20% mot EUR

Det som händer då är:

  • Sparkontot är en NOMINELL fordran - det står fortfarande 1000 SEK på kontot! Sparkontot justeras INTE som en aktie gör.
  • Ny växelkurs: 12.5 SEK per EUR
  • Bananpris i Sverige stiger till 12.5 SEK/kg

Hur ser slutläget ut då för svensken:

  • Sparkonto = 1000 SEK (oförändrat nominellt)
  • Banankurs i Sverige = 12.5 SEK/kg
  • 1000 SEK = 80 kg bananer (ner från 100 kg!)
  • -20% real förlust!

Hur ser slutläget ut då för tysken:

  • Ny kurs = 12.5 SEK per EUR
  • Banankurs i Tyskland = 1 EUR/kg (oförändrat)
  • 1000 SEK ÷ 12.5 SEK/EUR = 80 EUR
  • 80 EUR = 80 kg bananer
  • -20% real förlust!

Slutsats:

  • Båda förlorar realt eftersom sparkontot är nominellt fixerat men köpkraften sjunker
  • Detta är valutarisk! Nominella tillgångar påverkas verkligen av valutaförändringar

Simulator

Här är en simulator där man kan dra i reglage själv och se hur det påverkar:

3 gillningar
4

I detta fall är det OK, men jag som hellre läser än lyssnar hoppas att det inte är någon ny trend.

3 gillningar
5

Nej, det är det inte. :raising_hands:

Det är bara att i och med detta avsnitt går emot så mycket vad folk upplever intuitivt och jag argumenterar för att många har fel - så är det superviktigt att det blir rätt. Jag är lite orolig redan att jag i avsnittet någon gång säger fel. Det är supersvårt att hålla rätt på tankarna i 2 timmar när typ varje ord man använder spelar roll. :see_no_evil_monkey:

I ett avsnitt säg om Fyra-hinkar som kommer nästa vecka, där är det ju inte alls lika viktigt.

3 gillningar
6

Tack för återigen ett tänkvärt o spännande avsnitt. Behövs inga andra poddar än er då det snudd tar tiden att smälta ett avsnitt innan nästa kommer. Jag personligen lyssnar om och om och då allra helst om avsnittet lyfter ett nytänkande för mig, rutinmänniska som jag är.

Tack @janbolmeson och @carolinebolmeson

3 gillningar
7

Kanon!

Två små förslag, mitt tillägg i kursivt

  • Företagsintern valutarisk - Kan du undvika den genom att köpa svenska aktier?
    KANSKE – AstraZeneca har visserligen samma valutamix oavsett var du köper aktien, men forskningen / empirin är tvetydig avseende om home bias generellt kan skydda mot denna typ av valutarisk.
    Möjligtvis om man hittar en aktie med enbart kostnader och intäkter i SEK, tex. svenska småbolag utan importerade insatsvaror som exempelvis svenska konsultbolag. Då tar man dock andra risker.

  • Konsumtionsvalutarisk - Kan du undvika den genom att köpa svenska aktier?
    NEJ! Din konsumtion påverkas av valutan du handlar bananer i, inte aktiens noteringsplats.
    (bananer tillagt för extra tydlighet)

Personlig reflektion. Jag måste säga att jag tycker den intensiva diskussionen är spännande för den visar hur hårt förankrade vi är att tänka nominellt i SEK. Inte så konstigt för det är nog det enda perspektiv de flesta lever i, bortsett från reflektionen under utlandssemestrar typ “oj vad dyrt/billigt det blivit”.

Själv har jag landat i “risken ligger i den tillgång jag äger”. Avkastningen jag får i någon måttstock beror på hur den tillgången utvecklas (bananer, Apple aktier, globalfond, eller för den delen cash i SEK, USD, EUR etc.).

Det är kanske inte heller så konstigt för vi har levt i ett gäng länder och därför hanterat lön, utgifter, sparande och skatter i en två eller tre olika valutor parallellt. Därför mäter jag totala kapitalet i SEK, USD och EUR för att ha lite mer än en måttstock. Ganska enkelt, bara att summera kapitalet (vad man nu än inkluderar i det) och räkna om det i de valutor man vill.

Det var tex. en period 2021-2022 när tillgångarna i SEK gick upp men vårt kapital mätt i USD rasade för USD stärktes markant mot SEK (från drygt 8 kr till närmare 11 kr/USD). Det var ju dock inget att få panik över. På samma sätt som det inte är det idag heller med en SEK som stärks, om än lite ovanligt. Det återspeglar sig för mig bara i att kapitalet mätt i USD rusar upp snabbare pga. avkastning plus en svagare valuta. Det är bara en reflektion av olika måttstockar men det hjälper åtminstone mig att ha ett lite bredare perspektiv.

3 gillningar
8

Jag tror att det kan gälla även bredare svenska index/fonder. Som jag argumenterade i mitt inlägg i andra tråden finns det många andra faktorer som spelar in (företagsintern valutasäkring, makroekonomiska aspekter (ger en starkare krona generellt högre värderingar för svenska bolag?), elasticiteten i svenskars konsumtion, marknadsineffektiviteter).

Den enda empiriska studien jag sett på detta för Sverige är @Polyfalante :s tråd, och den visade en tydlig korrelation för ett brett svenskt index. Jag hade gärna blivit motbevisad med annan mer akademisk data, men än så länge har jag inte hittat någon artikel som motsäger detta, utan snarare tvärtom, så jag tycker nästan att formuleringen i artikeln är lite för försiktig (trots att det var jag som föreslog den :sweat_smile:).

1 gillning
9

Jan råkar här belysa ett av argumenten till varför man är bitcoinare😉

Han visar att valutarisken i fonder bara är en illusion – det är kronan som ändrar längd, inte fonden. Med andra ord: vi mäter hela vårt ekonomiska liv med en gummilinjal som Riksbanken tänjer efter humör. Verklig risk = SEK i lön, bolån & konsumtion, styrd av Riksbankens oförutsägbara politik.

Bitcoin å andra sidan är en stållinjal. 21 miljoner, fast kod, ingen som kan trycka mer. Visst, priset på Bitcoin svänger, men själva linjalen är konstant. Och i en värld där alla linjaler av fiatvalutor dras, böjs och sträcks av politiska beslut känns det skönt att ha en som faktiskt håller formen.

1 gillning
10

Nej bitcoins värde styrs endast vad folk är beredda att betala för bitcoins, oavsett valuta eller råvara de betalar för sina bitxoin med.

Bitcoin har inget fast köpkraftsvärde (fast realt värde).

3 gillningar
11

Du missar helt poängen med mitt inlägg. Bitcoin, alltså linjalen, är konstant.

1 gillning
12

Nej linjalen bitcoin är inte konstant. För köpkraften varierar för en bitcoin.

En konstant linjal (som i avsnittet) har konstant global real köpkraft per enhet. Det är vad som åsyftas med att linjalen ändras. Inte något annat.

5 gillningar
13

Dum fråga; vad i verkliga världen har konstant global real köpkraft per enhet?

14

Inget vad jag känner till.

Tillägg:

Egentligen handlar det ju om att man behöver ha en enda referens när man jämför värde. Det blir knasigt när man använder flera samtidigt (USD procent vs SEK procent).

Man kan hitta på hur dumma värdereferenser som helst. Jag kan välja att mäta i kWh el jag kan köpa. Problemet med det är om jag flyttar söderut från Norrland så rasar min aktieportfölj i värde.

Samma sak om jag mäter i SEK och sen flyttar till USA så ökar/minskar min aktieportfölj i värde p.g.a. flytten? Självklart inte, men måttet ändras och inte ens SEK är fullt ut användbart för den som lever i sverige.

5 gillningar
15

Har precis börjat kolla på avsnittet, Jan säger att graferna är från 2020, men de är väl från i år? :thinking:

16

What?! Ja. De är från 22 oktober. :see_no_evil_monkey:

2 gillningar
17

Ja. Upplever att det är tre läger människor när jag har bollat detta avsnitt med:

  • de som du som inte ens fattar att det är en grej då man är van att röra sig över landsgränser. Dvs man har en egen erfarenhet av att det inte spelar roll. Typ som ditt exempel med excel.

  • De som inte har tänkt på det innan men är tränade tex ingenjörer där man drillas i att byta linjaler och jobba med enhetsmatte och snabbt inser att valutan kan förkortas bort. De är som; jaha, ja, självklart och går vidare

  • den sista som jag i många år, där man suttit fast i prisillusionfällan utan att ens vara medveten om det. Sjukt jobbigt när någon som @Nightowl knackar på akvariet och påpekar att - hey, det du tror är sant är bara en illusion. Lite jobbigt att erkänna att man har haft otur när man tänkt länge. Jag har ju till och med avsnitt där jag hävdar motsatsen :anxious_face_with_sweat::zany_face:

5 gillningar
18

Så bra. Men lite förvirrande, det sas vid ca 12 min in. Om ni vill redigera.

1 gillning
19

I min erfarenhet är detta inte alls så vanligt. Stora bolag nettar ofta ut riskerna med ett globalt footprint, inköp och leveranser från olika delar av världen. Möjligtvis att man åtminstone funderar på valutasäkring för väldigt stora order i relation till omsättning, och då för order med tunna marginaler där ordervaluta och inköp av råvaror ligger i olika valutor och då kan gå emot bolaget vilket skulle synas rejält i rapporteringen. Å andra sidan ligger ju risken att valutasäkra en stororder med låg marginal att man ge bort en hel del av framtida vinsten från ordern eftersom valutasäkring inte är gratis. Det är ingen slam dunk.

Ofta undviker man dock problemet genom att sälja i samma valuta (oftast då USD eller EUR) som det mesta av råvaruinköp sker (oftast då USD eller EUR). Många svenska bolag prissätter ju redan i EUR och enda gången SEK är relevant är just vid rapporter :sweat_smile:

Dessutom, VD och ledning ser ofta sämre ut om de säkrat och tappat vinst än om de inte säkrat och förklarar tappet med valuta. Misslyckad säkring ses väl rätt ofta som klantigt. Bolagen kan ju dessutom rapportera justerat resultat m.h.t. valuta, vilket analytikerna är vana vid. Dock pratar bolagen mest om valuta när det går emot dem, inte när det är medvind, men det är ju analytikernas jobb att se igenom.

Summa summarum, i min värld finns inte så mycket uppsida att valutasäkra :man_shrugging:

Så jag ser väl fortfarande mest att det är mestadels små- och medelstora bolag (som är typ mikro/små-bolag i global jämförelse) som i så fall mer konsekvent valutasäkrar, Tex

  • Bolag med försäljning i Sverige i SEK med importerade insatsvaror/kostnader betalda i USD/EUR
  • Bolag med försäljning utomlands i andra valutor med insatsvaror/kostnader i Sverige i SEK och speciellt då insatsvaror som i sin tur inte har större importandel hos underleverantören

Samt då de bolag som varken har utländsk valuta på inköps- eller säljsidan enligt tidigare.

Hur många dessa är och om man kan köpa index med den typen av bolag har jag inte koll på :sweat_smile:

3 gillningar
20

Nu är jag ju visserligen ingenjör. Men jag byter mer perspektiv med olika transformer snarare än enheter. Alltså typ frekvensdomän och tidsdomän. Eller polära vs kartesiska koordinater. Saker de flesta aldrig ens hört talas om där man sällan ens bryr sig om enheter. När det blir relevant med enheter brukar jag få sitta en stund med papper och penna för att hamna rätt.

1 gillning
21

Ja, exakt. Men för mig var det en stor grej minns jag på högskolan när man plötsligt bara skulle räkna med enheter utan siffror eller bokstäver. Så här i efterhand så fattar man inte ens att det var en grej för att det är så självklart.

Försökte förklara det för vår tonåring här hemma häromveckan inför ett fysikprov att man kan alltid kolla baklänges att om man har ett tal: m/s så betyder det sträcka/tid vilket i sin tur betyder hastighet. Ska jag då lösa ut tid, och jag är osäker på s = v*t formeln utan jag kan härleda det bakifrån genom enheterna…

Men man behöver lära sin hjärna det då de inte är naturligt.