En av de vanligaste diskussionerna i forumet på sistone har varit den om huruvida valutan spelar någon roll eller inte för aktieinvesteringar. Efter flera dagars jobb har jag försökt skriva en “allt du behöver veta”-artikel på ämnet. Här är mitt utkast på den. Som vanligt ser jag den som starten på en diskussion. Läs den, begrunda och kom med feedback!
Äras ska de som äras bör @Alec och @Marknadstajmarn men framförallt @nightowl som tjatat sig blodig om dessa resonemang i trådar runt om i forumet. Men som min mentor sa, spottar man på en sten tillräckligt länge blir den blöt, och nu blev jag blöt. Tack för ert tålamod. Jag har haft fel och ändrar härmed åsikt.
Jag trodde aldrig i mitt liv att följande fyra påståenden:
Handelsvalutan spelar ingen roll och introducerar ingen valutarisk för en indexfond eller aktie.
Bolagen som ingår i en indexfond påverkas av valutaförändring via intäkter/kostnader
Det finns ingen koppling mellan noteringsland, handelsvaluta och hur ett bolag påverkas av valutaförändringar
Den relevanta valutarisken för en småsparare sitter snarare i vardagen; i ens lön, konsumtion, lån och räntetillgångar, inte i valutariskerna ovan.
Skulle skapa 600+ kommentarer och arga mejl.
Artikeln som är “facit” till diskussionen
Här kommer artikeln:
Kalkylator / räknare som underlättar förståelsen
För att illustrera sambandet mellan en förändring i valuta och nominellt vs realt värde har jag skapat följadne simulator där du kan dra i reglage och se vad som händer.
Där kan du själv laborera med:
Ägande av en svensk aktie och en kronförsträkning / kronförsvagning
Ägande av en utländsk aktie i EUR vid en EUR-förstärkning / försvagning
Pengar på ett svenskt bankkonto vid en kronförstärkning / försvagning
Du kan leka med hur företagets reala värde påverkas vid en valutaförstärkning / valutaförsvagning via deras interna kostnads- och intäktsmix inkl. valutasäkringar.
Du kan även lyssna på det som podd 435 där poddar finns (t.ex. Spotify eller Apple Podcaster.)
Tre definitioner av valutarisk
När man läser andras artiklar eller lyssnar på experter är det många gånger högst oklart vad som avses med ordet ”valutarisk”. Samma ord kan ha flera olika betydelser beroende beroende på sammanhang. För att undvika denna sammanblandning av betydelser för ”valutarisk” behöver vi ha olika ord för olika saker.
Eftersom jag inte har hittat några formella definitioner för de olika sakerna på svenska (om det finns, hojta till!) har jag valt att göra tre egna tillägg till ordet valutarisk enligt följande:
Valutarisk – definierad som ”En amerikan har tjänat mer på sin globalfond 2025 än jag som svensk för att kronans värde har stärkts!”, eller ”Självklart så tar man en valutarisk om man köper en aktie som handlas i en annan valuta än sin egen.” eller ”Apple har fallit/ökat med 10% på grund av en förändring i svenska kronan ” är en illusion. Låt oss kalla den ”handelssvalutarisk” eftersom det avses att Apple / globalfonden handlades i USD och resultatet skulle blivit ett annat om den handlades i SEK.
Valutarisk – definierad som ”Apples interna mix av kostnader, intäkter, valutasäkringar, tillgångar och skulder påverkas av att dollarn stärktes / försvagades” existerar, men den är samma oavsett handelsvaluta. Låt oss kalla den ”företagsintern valutarisk”
Valutarisk – definierad som ”Jag får färre/fler bananer och varor för pengarna när jag sålt min aktie”. Jag påstår att detta är den enda relevanta risken för mig som en svensk. Den är samma oavsett om du handlar en svensk eller amerikansk aktie. Låt oss kalla den ”konsumtionsvalutarisk”.
Åtta påståenden till följd av ovan
Till ovanstående tre definitioner kommer följande påståenden:
Handelsvalutarisk är en illusion som uppstår när vi mäter värdet i olika valutor och existerar inte i verkligheten (även om det känns att den gör det).
Vilken valuta man mäter en tillgångs värde är helt irrelevant för tillgångens värde. Analogt; det blir inte varmare för att jag mäter i Fahrenheit istället för Celsius.
Ovan gäller alla riskfyllda tillgångar som inte är kopplade till ett löfte om nominell avkastning som t.ex. sparkonto, obligationer och andra räntor.
Självklart påverkas ett bolag internt av valutaförändringar via sin kostnads-/intäktsmix, valutasäkringar, räntetillgångar och skulder. Men det är helt oberoende noteringsvaluta och noteringsplats. Dvs. ingen skillnad om aktien är noterad i New York eller Stockholm och handlas i USD eller SEK.
Du kan inte skydda dig mot ”dollarn kanske faller”-risken genom att köpa en motsvarande real (t.ex. aktier / ädelmetall / aktiefond) tillgång i kronor istället.
För att skydda sig mot sin konsumtionsvalutarisk behöver man se över sin nettoexponering mot den egna valutan och ändra balansen mellan t.ex. bolån, sparkonto, amortering, inkomster och kostnader.
De flesta behöver inte göra något åt sin konsumtionsvalutarisk då nettoexponeringen för en snittsvensk är hyfsat välbalanserad.
Att byta från en global indexfond för att skydda sig mot en handelsvalutarisk som inte existerar är dumt. Att byta från en global indexfond till en svensk indexfond (eller något annat) introducerar en högre risk utan att introducera en högre förväntad avkastning – det vill säga det sänker den förväntade riskjusterade avkastningen.
Jag har ganska få åsikter i ämnet, har för mig att ni gjorde ett avsnitt på ämnet för länge sen om jag minns rätt. Men detta svar summerar mina tankar.
Sen en fråga, de som anser att man ska ta hänsyn till valutarisken, hur investerar de?
Utan att försöka vara jobbig, så tror jag att problemet är att vi har så olika syn på vad valutarisk är. Det vill säga att vi måste börja med att definiera:
Vilken risk pratar vi om som “valutarisk”?
Är det att kronan försvagas eller att den stärks? Eller, är det något helt annat?
I artikeln tar jag upp exempel på vad man bör göra om man är rädd för något av de två scenariona:
Om man verkligen vill justera valutarisk, då ska man istället ändra balansen mellan sparkonto/obligationer och bolån. Det vill säga att om man är rädd för att kronan försvagas, då ska man öka den negativa SEK-risken:
Exempel: Investera pengar på sparkontot och amortera mindre på bolånet
Du vinner om kronan försvagas, eftersom ditt bolån blir “billigare” att betala av när kronan är mindre värd, medan dina indexfonder justerar sig uppåt automatiskt (givet allt annat lika).
På samma sätt, om man är rädd för att kronan stärks, då ska man öka den positiva SEK-risken:
Exempel: Amortera på bolånet eller flytta pengar från aktier till sparkonto/obligationer
Du vinner om kronan stärks, eftersom dina kronor på sparkontot/obligationer blir värda mer och kan köpa mer, medan ditt mindre bolån ger mindre vinst från kronans förstärkning.
Sluta oroa dig för ”valutarisk” i dina indexfonder – den existerar inte där. Globala fonder ger bättre diversifiering utan extra valutarisk jämfört med svenska fonder.
Men konstaterar också att de flesta behöver högst sannolikt inte göra någonting. Det vill säga som du skriver, man behöver inte agera på det för att ibland stärks den och ibland försvagas den.
Det är komplext, som nu, när kronan är stark och Dollarn dalat, så har indexfonderna till synes stagnerat. Fast börsen har stigit i bland annat USA. Sen kan vi Svenska fynda varor från billigare valutor, för vi får lite mer för pengarna utomlands.
Men som en som har svårt med siffror och räkna fram och tillbaka och är nöjd med tillräckligt bra, så känns det inte som det är värt att försöka klura ut en ny investeringsstrategi som slår den jag har idag.
Så det är lite som att ge en väderprognos för Sidney, när jag är söder om Stockholm och norr om Malmö. Det spelar ingen roll för mig om det är dåligt väder i Australien när solen skiner här.
Håller helt och hållet med om att det är komplext. Jag har ju också sagt fel om detta under ett bra tag. Men det fina är - att precis som i dagens avsnitt - så börjar man på ett ställe att man inte har gjort något och sedan går man hela varvet och konstaterar - man behöver inte göra något.
Tvärtom påstår jag att alla som argumenterar kring att man borde göra något har fel. Känns som att det mer och mer börjar bli ett återkommande tema här på RT.
Man börjar med fondrobot, levlar från det till enskilda fonder, egna portföljer och gud och hans moster, för att sedan sluta i en fondrobot, men med en helt annan trygghet och säkerhet.
Nu har du väl rört ihop det lite? Amortera på bolånet har samma valutarisk att investera på sparkonto. Så man borde inte stoppa in mer pengar på sparkonto och amortera minsta möjliga/öka lånet.
Och
Här borde man investera på bankkonto/amortera lånet så mycket som möjligt.
Som vanligt när det är bet inblandat så bör man ofta undvika att spela istället för att försöka överlista motståndaren.
Att ta en bettingpostion som är neutral (inte mot eller med någon sida) i plussummespel och avböja att spela i negativ (eller noll) summespel. Aktiv förvaltning nollsummespel/negativsummespel → spela ej. Du ökar spridning men får ingen fördel för det. Index → neutral postion mellan alla bets på bordet.
Valutarisker → nollsummespel, avstå spela. Neutral position (inga bet på någon rörelse).
Du kommer få så ofantligt mycket reaktioner på detta tror jag… beroende på hur mycket som snappas upp i media och annat så vet man aldrig vad som händer.
Hoppas det kan bli lite fart på alla trötta gamla bankerskommunikatörer som aldrig lyckas komma ur “sanningen” att USA aktie → USD risk.
Jag är verkligen inte person som gör sig bra i media…
Men det behövs någon som provocerar den lite väl skyddade finansbranschen. Nästan allas privatekonomi påverkas mer eller mindre, trots det har vi en bransch som till viss del skor sig på konsumenters okunskap.
En annan aspekt som jag inte vet om vi diskuterat än är att det kan finns en viss korrelation mellan olika aktiemarknader och deras valutor, och man kan då luras till att tro att valutan är orsak (snarare än korrelation).
Förklaringen brukar väl gå något i stil med detta (med risk för otur i tanken):
USA/USD har historiskt ofta setts som en “trygg hamn” som världen flyr till när globala läget är instabilt och riskaptiten är låg (“risk-off”).
Så USD har ofta stärkts när globala läget är instabilt och aktiemarknaderna går ned.
USD har alltså haft negativ korrelation med aktiemarknaden.
Eftersom USD då stärks samtidigt som aktiemarknaden går ned så har amerikaner ofta fått en extra nominell knuff nedåt i nedgång, och USD försvagas när globala läget förbättras och efterfrågan på mer riskabla investeringar ökar → aktiemarknaden (mätt i USD) får då en extra nominell knuff uppåt.
Och för folk i mindre länder (som Sverige?) har det varit tvärtom:
Investerare dras till mindre länder när globala läget är stabilt och riskaptiten är hög (“risk-on”) → små länder har ofta positiv korrelation mellan aktiemarknaden och sin valuta.
Hittade iaf ett diagram som verkar bekräfta de tankarna. USA är det enda av dessa länder/regioner med tydlig negativ korrelation. Men rätt säker på att även en valuta som schweizisk franc har negativ korrelation.
Den här artikeln visar varför valutarisk i aktier är en illusion
Jag känner att artikeln missar en aspekt. Det finns ingen valutarisk i noteringsvalutan, men det finns ett gäng inbyggda valutarisker i företag/aktier i sig. Jag har skrivit så här tidigare, i en av de många trådar där vi försökt argumentera för att noteringsvalutan är irrelevant:
Dvs företag har valutarisker på samma sätt som man som privatperson har valutarisker: i kassa, lån, kontrakt, kommande inkomster/kostnader bestämda nominellt, osv.
Men noteringsvalutan i sig säger ingenting om vilka dessa risker specifikt är för det noterade företaget, hur stora de är eller i vilka valutor. För att se det måste man titta in i företaget, man kan inte bara titta på noteringsvalutan.
Ett exempel nyligen är ju alla som säger/tror att Verisure får valutarisk bara för att de valde att notera i Euro i stället för SEK. Men noteringsvalutan i sig säger inget om valutarisken med Verisure.
När det gäller den här sektionen:
Valutarisken ligger i det som inte ändras lika snabbt
så tycker jag det vore vettigt att få med att denna lagg i prissättningen beror på att dessa marknader inte är lika effektiva som aktie- och valutamarknaderna. Risken ligger alltså i felprissättning pga ineffektiva marknader (antagligen ineffektiva bl a för att arbitraget är svårare att utnyttja).
När jag har strukturerat min ståndpunkt för valutarisker vs aktier så har jag börjat med att inventera var jag menar att valutariskerna finns, och sedan visat med aktier att denna risk inte finns där i relation till just noteringsvalutan. Dvs börjat med att speca att valutarisker i olika riktningar finns enkla att se i plånbokspengar, på sparkonto, i lån. Svårare men ändå synbara i hyra, lön, matutgifter osv. När man är överrens om att valutarisken finns där så går det att se att man byter bort risken på sparkontot när man byter pengarna där mot aktier, dvs valutarisken man hade på sparkontot försvinner, och man tar i stället på sig andra risker. Jag tycker det är enklaste sättet att se det.
Jag tänker också att när jag köper aktier noterade i SEK för mina pengar jag får i lön i SEK sker ingen valutatransaktion. Men när jag köper aktier i utländska valutor sker först en valutatransaktion sedan köpet av aktien i noteringsvalutan. Oavsett direktkoppling eller via fond uppstår den extra transaktionen hos någon, och behöver betalas av någon.
Det har varit en lång resa.