Dimensionsanalys (m/s exemplet) funkar inte alltid!
Ett “kul” exempel är arbete (Energi i Joule) om man puttar en cylindrisk vikt x meter. Då får man kraften i Newton (N) * avståndet i meter (m) = Nm = J
Men tar man samma vikt och roterar på den runt sig egen axel så motverkar den rörelsen med ett tröghetsmoment som relaterar till kraften (N) gånger hävarmen (m) vilket också får enheten Nm. So absolut inte är energi i J.
Dessa är absolut inte utbytbara enheter! Skillnaden är att det faktiskt är vektorer. Både kraft och avstånd är vektorer och inte skalära tal. Där moment är kryssprodukten medans energi är skalärprodukten.
Jag känner att det är lite deprimerande att jag inte blev klokare av avsnittet. Men det är lite svårt att hänga med i hoppen mellan saker. Caroline påpekade också det i början av podden. Därmed inte sagt att det Jan lade fram inte stämde, det hängde bara inte ihop i dialogen och blir därför lite svårt att hänga med.
Det inledande exemplet med olika sätt att mäta temperarur med Farenheit och Celsius tycker jag är helt ovidkommande för den efterföljande diskussionen eftersom dessa “linjaler” är helt fasta. De har bara olika enheter för att beskriva kokpunkt, fryspunkt osv. Fryspunkten för 90 år sedan är fortfarande exakt samma oavsett måttstock. Temperaturen påverkar heller inte någons köpkraft, vilket jag inte heller tror att ni argumenterar för, ännu. Exemplet med guld visar egentligen bara att guld följer inflationen och att den över tid är ungefär samma överallt.
En tydligare och mer pedagogisk inledning hade varit att vi tenderar att mäta saker i nominella tal istället för reala, vilket ibland kan vara en tankevurpa.
Vidare läggs fyra påståenden fram i början av avsnittet, där jag endast uppfattar den första som något som inte redan alla är överens om med ingressen att inte ens ekonomer i media förstår dessa. Så tre halmgubbar om man får säga så.
En sak som jag fortfarande inte kan tugga i mig är exemplet med Apple-aktien som skulle korrigeras i realtid av att kronkursen stärks mot dollarn. Varför skulle just kronkursen ha den inverkan på prissättningen, när alla andra valutor också förändras i olika riktningar mot dollarn? Jag tänker vidare att olika valutor har olika stor påverkan på dollarn utefter hur stora de är. Jag känner inte att prisjusteringen på de dagligvaror jag köper för mina kronor ens återspeglar valutaförändringar på kvartalsbasis. Om kaffepriset går upp på grund av valutapåverkan så står det i tidningen. Priset följer ännu mer sällan ned.
Den delen jag verkligen köper är att en riktigt internationell person som både använder dollar, euro och kronor i hög omfattning inte behöver bry sig särskilt mycket om vilken valuta den får betalt i. Utan precis som ni är inne på är det min bananvaluta som spelar roll för mig.
Dubbelnoterade aktier kan vara det enda sambandet som går att fastställa med den här argumentationen.
Den verkliga frågan tror jag är när det är rätt eller fel att titta på det nominella värdet. På kort horisont tror jag det är mer relevant för den här läsekretsen medan på längre tid balanserar de flesta faktorer upp varandra och då blir real avkastning något som går att ta på. I det korta perspektivet ser jag inte hur teori möter praktik.
Jag tror också det skulle underlätta med den pedagogiska övningen om vi bara tittade på den svenske investerarens och konsumentens perspektiv hela vägen. Nu är perspektiven lite hoppande vilket försvårar att följa resonemanget och bidrar ytterligare till min misstänksamhet mot det.
Fortfarande är det INGEN som säger att kronkursen stärks mot dollarn skulle påverka Apples aktiekurs! Detta har påtalats jag vet inte hur många gånger nu och direkt addresserats till dig.
Om USDs reala köpkraft går ner orsakar det 2 saker:
Apples aktiekurs i USD justeras direkt upp
Valutakursen SEK/USD påverkas likadant som aktien, alltså du får färre SEK per USD (om SEK står still realt).
Växelkursen USD/SEK beror på relationen mellan SEKs reala värde och USDs reala värde!
Det beror på om det är i Sverige eller USA. Uppvärmningskostnaderna skulle kunna äta upp hela värdet på den fina klenoden i Sverige, medans i USA har den inte nån påverkan
Jag uppfattar att Jan i avsnittet förklar för Caroline att priset på aktien går upp från 100 till 125 dollar på grund av kronförstärkningen.. kopplat till bananer i Ecuador.
Tyvärr verkar du vara så otroligt fast i idéen att valutakurser påverkar avkastningen att du gör otrolig mental akrobatik för att behålla det tankesättet.
Jag försöker helt ärligt hänga med här. När du skriver “om USDs reala köpkraft går ned”, så pratar vi om något helt annat upplever jag. För relationen SEK/USD påverkar inte USDs köpkraft så mycket. Men om den försvagas mot flera valutor, t.ex. de “säkra” så går jag med på att den går ned.
Men återigen, för vårt perspektiv i Sverige är vi bara intresserade av relationen USD/SEK som inte påverkar amerikanernas reala köpkraft nämnvärt.
Hur kan vi lägga upp det för att prata om samma sak?
Varför ska jag inte vara intresserad av relationen SEK/USD om jag tittar på att köpa värdepapper där mina SEK måste konverteras till USD och tillbaka för att fullborda ett köp och sälj?
I fallet där jag inte behöver göra en valutaväxling för att köpa och sälja något så är jag givetvis inte intresserad av relationen USD/SEK. Då är jag bara intresserad av hur mycket något kostar idag i SEK jämfört med vad det kostade igår i SEK (min priskänslighet). På den korta horisonten spelar inte ens min löneutveckling eller inflationen någon roll.
På en längre horisont och när vi tittar på sällanköpsvaror kan det vara större prisvariation mellan köpen och löneutveckling samt inflation blir aktiva komponenter (vi kan säga real löneutveckling).
Om du bemödade dig med att också backa upp påståendet med en förklaring blir det lättare för mig (läsaren) att följa resonemanget. Nu blir jag själv tvungen att försöka gissa sammanhanget för när vi inte är intresserade av växelkursen SEK/USD.
Ja, på riktigt förstår jag inte hur begreppet “real köpkraft globalt” kan mätas. Det är en svart låda i sammanhanget för mig, eftersom den varierar beroende på vilken valuta du vill köpa något i. Så länge inte alla tar emot dollar som betalmedel ser jag inte hur dollarns globala köpkraft kan sammanfattas på det här viset. Även om alla tog emot dollar som betalmedel skulle det omvända inte gälla, att amerikanen accepterade alla andra valutor som betalmedel.
Om vi tar en annan investering som också görs på spekulation om att priset på tillgången ska gå upp, ta en Rolex, för det är en faktiskt vara som folk köper i spekulationssyfte. Om jag ska köpa en Rolex för att senare sälja den dyrare realt (alltså efter min reala löneökning), vill jag helst inte blanda in komponenten utländsk valuta i mixen om jag inte måste. För jag vet bara vad växelkursen är just nu, inte vad den är i morgon eller om ett eller flera år. Är det fortfarande feltänk då? Jag tog alltså bara Rolex som exempel eftersom de inte något bäst före datum, inte är en konsumtionsvara och det sker handel med dem.
Vidare eftersom detta inte är en superlikvid marknad kan det även uppstå arbitragemöjligheter, att Rolex är billigare i ett annat land med växelkursen i detta nu. Då köper jag den gärna i en annan valuta, för att jag vet att den är värd mer om jag omedelbart sälljer den i hemvalutan, på hemmamarknaden. givetvis kommer arbitragemöjligheten att försvinna över tid när fler gör samma sak och prisgapet justeras. Men det tar inte ifrån mig att jag köpte den till ett bättre pris, och om jag sålde den direkt så tjänade jag mellanskillnaden.
Det är den här typen av exempel som gör att jag ibland vill eller inte vill exponera mig mot andra valutor när det inte är själva valutan jag vill köpa, utan en specifik vara.
Jag var i Japan i våras. Då kostade 100 JPY 6,8 SEK. Första gången jag åkte till Japan 2013 var det samma växelkurs. Men när jag var där 2016 och 2019 upplevde jag att jag fick mindre för pengarna då 100 JPY kostade närmre 8 SEK. Att en skål ramen inte längre kostade 400 JPY utan nu låg på det dubbla gjorde mig bara ännu mer glad över att växelkursen åter igen var stark. Men då handlade jag ju för JPY i Japan, utan att behöver fundera på vad växelkursen är senare i år. Eftersom skålen ramen var konsumerad.
Slutligen, man brukar säga att kommunikation sker på mottagarens villkor. Om RT vill vända upp och ned på etablerade sätt att titta på vad man får för pengarna vågar jag hävda att det är RT som behöver övertyga mig om varför jag ska acceptera det nya sättet att se på frågan och varför det påverkar just mig.
Öh, nej, jag vill inte vända upp några etablerade sanningar. Tro mig att jag har grundat artikeln med folk inom finans eftersom jag vill ju för tusan inte stå där ute som en idiot med brallorna nere. Har ändå ett varumärke att tänka på.
Anledningen till att publicering har dröjt är att jag just inväntat ett klartecken från fondförvaltare, bankmänniskor, finansiella rådgivare och andra som jag har stort förtroende. Om inte de alla hade gett klartecken hade jag inte publicerat.
Det enda jag gör är att jag urskiljer tre olika saker som normalt blandas samman i terment “valutarisk” i tre olika komponenter. Ungefär som när folk pratar bil så stämmer det både för pickup, sedan eller kombi. Det är korrekt att kalla alla tre bil, men det skapar förvirring om den med pickup antar att lastutrymmet är samma i en sedan som i hens pickup.
Så de som är experter och jobbar med frågorna dagligen (t.ex. innehav i olika valutor i egna fonder som förvaltas) har INGA invändningar till min artikel. De är mest förvånade att ämnet skapat 600+ kommentarer.
För ja, du har 100% rätt. OCH jag har inte hört ordet skalärprodukt på bokstavligt talat 25 år. 
