Nedan följer en komplett transkribering av avsnittet. Den är gjord med hjälp av AI och är därmed inte ordagrann och kan innehåll fel.
Visa hela transkriberingen
Introduktion: Oro och brus på marknaden
Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt med titeln “Det är dyrt och lite dumt att byta bort från en indexfond i sitt långsiktiga sparande”. Detta avsnitt blir lite repetition på vad forskningen säger, men det är också en kommentar på vad jag upplever som ganska mycket brus och samtal därute kring media, sociala medier, experter och forumet.
Borde man inte vikta ner USA? Är det verkligen rimligt att 70 av 100 kronor i en global indexfond hamnar i USA? Att Apple, Amazon, Nvidia har så stor vikt - borde vi inte göra något annorlunda i vårt sparande?
Om du inte har en aning om vad jag pratar om just nu, om du inte hört dessa konversationer, då ska du stänga av och gå och göra något annat. För om en timme kommer vi konstatera att det från det rationella perspektivet inte finns någon anledning att göra något annorlunda.
Att vilja ha mindre pengar i USA och mer i Europa är ungefär lika rationellt som att säga att vi borde ha färre bolag på bokstaven A i vår portfölj än på de andra bokstäverna.
Vi kommer resonera kring att dessa två resonemang faktiskt är helt ekvivalenta. Vi kommer också prata om när det egentligen är rimligt att göra en avvikelse från index i sitt sparande, för det finns några tillfällen. Vi är inte alltid helt rationella utan många av oss är lite emotionella kring vårt sparande också.
Det är viktigt att säga att har man sparat historiskt i linje med forskningen, har det gett god avkastning. Det är mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden. Men det finns inga garantier i sparande. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. När man investerar sina pengar så både ökar och minskar de i värde, och i värsta fall kan man bli av med allt.
Jag vill lägga till två sista frågor innan jag släpper på Karolin. De handlar om att vara nöjd och kunna hålla sitt sparande:
- Om börsen skulle gå upp med 50% de kommande månaderna - hade du varit nöjd med din portfölj?
- Om börsen hade fallit med 50% - hade du varit nöjd med samma portfölj?
När man kan svara ja på båda frågorna med samma portfölj brukar det vara ett tecken på att man är på rätt väg. Det finns redan 80 kommentarer till artikeln som detta avsnittet baserar sig på, så jag hoppas att vi ses i kommentarerna därefter.
Caroline på sjukhuspraktik
Jan: Var är vi någonstans i livet? Var är du någonstans?
Caroline: Jag kan berätta var jag är.
Jan: Jag håller på med en ny hemsida som vi snart har börjat läcka lite i forumet. Förhoppningsvis kan presenteras snart. Du är på praktik på sjukhuset på sjuksköterskeprogrammet.
Caroline: Ja precis, jag är inte ens halvvägs igenom det.
Jan: Reflektion?
Caroline: Det är ganska stressigt arbete och mycket ansvar. Jag skämtar där på avdelningen att alla som börjar här börjar dricka energidryck och snusa. Det ligger ju inte gott något i det. Många snusar där, inte alla men många. Det är många kvinnor som jobbar där naturligtvis, men vi har även rätt så många män också som är undersköterskor och läkare.
Om man behöver dricka energidryck - som är nutidens kaffe - och snuset, så är det för att man vill hålla sig på topp. Man har mycket ansvar. Många mediciner som ska komma till rätt person vid rätt tillfälle. Vissa ska inte ha det för att de ska på operation. Det är så mycket att göra.
Jan: Ångrar du det?
Caroline: Nej jag ångrar inte det. Varför frågar du det?
Sentiment på marknaden just nu
Jan: Tanken med dagens avsnitt är lite reflektionsavsnitt på vad jag upplever pågår där ute. På forumet. Jag upplever mycket sentimentet just nu är: Är börsen på topp? Guldet är på topp, USA är dyrt, man borde göra någonting. Jag upplever känslan där ute är sådan.
Om du sitter och tänker “vad pratar du om, jag har inte ens tänkt på detta” - då skulle jag säga skitbra, stäng av detta avsnitt och gå och gör någonting annat. Detta avsnittet är till för dig som är här och har hört sådant: Trump, nu sa ekonomin är i bubblan, det är mycket värde, 70 kronor av en global fond går till USA, är det rätt? Av dessa 70 kronor hamnar typ 20 kronor i de största bolagen - borde man inte göra någonting annorlunda?
Caroline: Vad vill man göra annorlunda då?
Jan: Allt möjligt. Allt från att lägga mindre pengar i USA - det är det vanligaste - till att man tidigare år hade populärt med försvarsaktier. Det är mycket populärt med “AI kommer förändra allt”, guldet. Det kommer nyhetsbrev om guldet på nyrekord, det är guldfonderna du skulle ha ägt. Det är mycket input utifrån.
Känslan är väl lite som typ i slutet av 90-talet, men det är så sjukt för det är inte så många som kan relatera till hur det var.
Caroline: Att man typ inte kan ta in hela bilden?
Jan: Vi har haft massa fake-konton som kontaktar. Jag kan säga: vi kommer aldrig kontakta någon, ta initiativ till någon kontakt till någon Whatsapp-grupp. Varför skulle vi ha en Whatsapp-grupp när vi har forumet? Det är fake. Får du sån kontaktförfrågan från något skumt användarnamn - anmäl det.
Caroline: Vårt användarnamn?
Jan: Nej, det är sånt som “Rikardsammans finans 3278A”. Sådant skit. Det är sånt som brukar komma när det är på en topp.
Problemet är att vi vet inte om vi är på en topp. Vi hade ett fiket tillsammans där André Granström sa att vi vet inte om detta är 1996 och vi har tre års uppgång kvar där 1999 hamnade plus 70%, eller om vi står på toppen där vi var i slutet när börserna gått upp 70% och sen det var nerförsbacke.
Folk säger “värderingarna är höga”. Att börja ta beslut på att värderingarna är höga är oftast en dålig strategi. Det är där vi kommer tillbaka till temat för idag.
Alla avvikelser från index introducerar en risk man inte får betalt för.
Artikeln och forskningsbasen
Jag har baserat detta avsnitt på en artikel med samma namn som jag har skrivit och som jag brukar hänvisa till när frågorna kommer upp i forumet. Jag tycker att den artikeln blev så pass bra att jag vill ge bort den även till dig som inte hänger i forumet eller på hemsidan utan som bara följer oss på Youtube eller i poddform.
Det är alltid lite klurigt att ge bort en artikel i poddform om man inte sitter och läser den, men det är skittråkigt. Jag ska göra mitt bästa. Som vanligt finns det jättemånga fällor man kan trilla i, jag kommer säkert trilla i någon av dem. Men vi har redan till artikeln 80 kommentarer, så detta är något som uppdateras efterhand. Jag ser det alltid som starten på en konversation i communityn också.
Jag tänker att jag tar först några teorigrejer, lite repetition för några, och sen testar vi bygga på dem och ser var vi hamnar. Jag tror att det kommer bli ganska kul. Jag har några exempel här som jag själv är väldigt nyfiken på.
Caroline: Jag har några teorier här, men de kanske jag kan ta sen.
Jan: Säg någonting om det då.
Carolines teori om USA:s nedgång
Caroline: Övergripande när jag läser nyheter eller är ute på nätet och får input så känns det som att man tror att USA håller på att gå till helvete. Att det är på nedåtgående. Medan samtidigt så har vi en massa bolag där som är stora. Så då är det inte så konstigt att de är med i indexfonder.
Men själva landet eller strukturen i USA känns som att den håller på att upplösas lite grann. Det kommer ju många filmer också som leker lite med den tanken också och hur det skulle se ut.
Jan: Det finns en film om USA mitt i ett nytt inbördeskrig.
Caroline: Civil War-filmen. Vi såg The Long Walk som också var USA på nedåtgående. Det är väl en sådan känsla man har att USA håller på att lämna ifrån sig alla stafettpinnar den någonsin har haft och allt som den någonsin står för kring frihet och yttrandefrihet och sådana saker. Det är någon annan som kommer behöva ta över, och då vill man inte sitta hos den där förloraren känns det som.
Men nu kanske jag liksom, detta kanske bara är min egen teori, men det skulle vara kul om någon annan också känner så - att det finns någonting i det liksom.
Jan: Det är mycket känslomässigt där ute. Det är mycket känslomässigt. Sen börjar man överföra detta på sitt sparande: okej, jag kanske borde göra något i mitt sparande. Det är därför jag låter oss ta tillbaka det till det rationella, matematiska, lite tråkiga. Sen kan vi prata om det från ett annat perspektiv.
Forskningens grundförutsättningar
Vi behöver ta avstamp. Förutsättningarna spelar alltid roll. Jag tänker att nu tittar vi på det utifrån forskningsperspektivet och sen lägger vi på känslomässiga och lite andra.
Forskningen säger väldigt tydligt: Det bästa du kan göra, det mest riskspridda du kan göra är att äga hela marknaden i den vikten marknaden har bestämt. Stora bolag som tjänar mycket pengar, som har höga värderingar, kommer automatiskt få ett större värde än ett bolag som inte tjänar så mycket pengar.
När vi pratar om en indexfond med 100 kronor och 100 bolag så är det inte rätt att lägga en krona i varje bolag - så kallad likaviktat. Du vill ha mest pengar i det bolaget som tjänar mest pengar och som är värderat störst. Det kallas för marknadsvikt.
Du får inte betalt för en risk som du kan göra dig av med.
Kan du diversifiera bort en risk så är det inte en risk du får betalt för, för att du de facto kan diversifiera bort den.
Marknadens effektivitet
Marknaden är i det stora hela effektiv. Marknaden är alla aktörer på den, allt från Kalle med avansappen hemma till Renaissance Technologies eller stora hedgefonder i USA som har 100 personer varav 80 har disputerat i finans eller ekonomi, doktorsgrader, professorer, vilken superdator som helst.
Alla agerar på samma marknad och marknadens värde just nu är den konsensus som alla dessa aktörer har. För om Kalle vill köpa något för ett visst pris så måste någon annan ha en motsatt åsikt och vilja sälja, annars blir det inte en affär med Kalle.
Det är viktigt att säga att i all aktiv förvaltning så är det ett nollsummespel. Det Kalle tjänar måste någon annan förlora. Om Kalle förlorar så kommer någon annan tjäna på det.
I detta konsensus har man tagit hänsyn till all känd information. Att USA är på dekis, att Trump är som Trump är, att räntan är där den är, att Ukraina-kriget håller på, att Kina håller jordarts-metaller i gisslan, att det är konflikt med Taiwan. Allt det är prisat.
Det är svårt att säga att det är någon information som ingen vet om, som bara jag sitter på. Kalle med avansappen har inte någon information här som Renaissance Technologies eller den aktivt förvaltade fonden inte har tillgång till. Tvärtom skulle jag säga att Kalle har mindre information. Kalle har inte ens råd med en Bloomberg-terminal som är standard för alla.
Caroline: Det verkar rimligt än så länge.
Vad innebär en avvikelse från index?
När jag tar ett avsteg från att investera i detta index, i hela marknaden, betyder det att jag tror mig veta någonting som ingen annan vet eller som marknaden inte har tagit hänsyn till. Sen kan man ha en åsikt om att marknaden har fel, att alla andra har fel. Men då får man också vara här: lurar jag mig själv här nu eller är det jag som har fel?
Varje avvikelse - en lämplig fråga att ställa sig själv är: Vad är det som jag vet som marknaden inklusive alla som jobbar inom finans på heltid inte vet?
Om jag avviker från USA i mitt sparande betyder det att jag tycker att alla andra som har placerat pengar i USA har fel och att marknaden har värderat riskerna med USA fel. Då blir nästa fråga: är jag bättre på att värdera riskerna med den amerikanska marknaden bättre än alla andra europeiska, kinesiska, asiatiska och amerikanska investerare? För det är de facto det man säger.
Caroline: Verkar det också rimligt?
Emotionella investeringsbeslut
Caroline: Varför köper jag grejer utanför mina indexfonder? Jag köper det för att jag tycker det är kul men också för att jag tror på de aktier jag köper.
Jan: Precis. Och så känner du att det gick ju bra.
Caroline: Precis. Men det är också fällan.
Jan: Du fattar att det var ett bra beslut för att det gick upp.
Caroline: Nej nej nej, jag säger inte att det var ett bra beslut för att det gick upp.
Jan: Ja men du sa det gick ju bra. Vi har det inspelat.
Caroline: Ja absolut, men det är inte samma sak. Jag tog beslutet utan att veta hur det skulle gå.
Jan: Ja men precis. Men om det hade gått ner hundra procent?
Caroline: Jag hade ju inte velat ha det.
Jan: Och då hade du tyckt att det var dåligt?
Caroline: Nej, men det behöver inte ha varit ett dåligt beslut för det, det var bara att det gick inte bra helt enkelt.
Jan: Min poäng är: utvärdera inte ett beslut på resultat. Jag fattar att du inte gör det men många gör.
Caroline: Men jag vill köpa någonting utanför min indexfond för att jag vill ha lite kul eller vill se hur det går. Det här bolaget kanske ändå jobbar bra i framtiden för ingen vet ju hur framtiden ser ut.
Tre anledningar till att investera
Det blir så kladdigt här. Det finns en ny studie som heter “What Investors Really Want” tror jag, av professor Meir Statman. Han säger att investerare investerar av tre anledningar.
Den första är den som alla säger, den snygga anledningen: Jag investerar för att tjäna pengar. Jag är nyttomaximerande investerare och jag vill tjäna pengar. Det är sant för vissa men inte för de flesta.
Den andra anledningen är det han kallar identitet eller självuttryck. Vad säger mina investeringar om mig? Genom att jag investerar berättar jag en story om mig själv:
- Jag investerar hållbart för jag är en ansvarsfull människa och vill ta hand om vår värld
- Jag investerar aktivt, jag gör bolagsanalyser för att jag är en vinnare som kan välja ut vinnaraktier och undvika förloraraktier
- Jag är en utdelningsinvesterare
- Jag är en kvantitativ investerare som har det här regelformuläret
Jag kan signalera status i min peergroup. Ungefär som i vår community så är det ju status att vara ekonomiskt fri, att vara FIRE. I en företagarkommunity är målet att man ska göra en exit för att det är det som man ska.
Identitet, självuttryck - extremt få kommer säga “jag investerar för att uttrycka min identitet mot andra”. Det är blint för oss. Det krävs ganska mycket självmedvetenhet kring det där.
Lura inte dig själv, men kom ihåg att du är den som är enklast att lura. - Richard Feynman
Den tredje anledningen: jag investerar av emotionella anledningar. Jag tror på det här, det är lite spännande, det är lite sexigt.
Caroline: Absolut. Jag undrar var du hamnar någonstans, Jan.
Jan: Jag hamnar i alla tre. Varför har vi majoriteten våra pengar i indexfonder? För att det är nyttomaximerande. Jag gillar att vara rationell och jag gör inte som alla andra, jag håller mig till min indexfond. Jag är lite bättre än alla andra som är känslostyrda. Det är så det låter i mitt huvud.
Caroline: Undrar vad du tycker om mig då som tycker “jag vill bara ha den här aktien för den är kul”.
Jan: Jag blir ju helt vansinnig.
Caroline: Men det har ju gått bra.
Jan: Så nöjd du är.
Caroline: För att du tycker ju så - man ska inte ha känslor för de går i vägen för det logiska.
Jan: Ja absolut.
Caroline: Hela världen är styrd av känslor. Även du.
Jan: Ja och där kommer vi in till den sista. Är jag känslig? Absolut. Vi hade VeryShore som vi gjorde med vår supporter-community när vi spekulerade i den här börsintron. Oproportionerligt roligt att tjäna 5000 spänn. Spelar det någon roll i vår ekonomi? Nej, det gör det inte. Ändå satt jag där klockan nio och undrade hur det kommer att gå.
Jag tror att vi alla är lite i alla tre. Det är viktigt att erkänna för sig själv vilket beslut tar jag nu. Det är därför vi kommer göra ett avsnitt om fyrahinkarprincipen. När jag börjar erkänna för mig själv att jag gillar den emotionella delen också, står den ju ofta i konflikt med den rationella nyttomaximerande. Man kan inte bara ha bägge exakt. Det är det som lekhinken möjliggör.
Det är inte som att du lägger alla dina pensionspengar i ditt senaste påhitt.
Caroline: Det var inte alla mina pengar, nej.
Jan: Exakt. Det är det jag menar - du har ju också det där både-och. Du har ju det rationella. Hade du bara varit känslostyrd - jag har träffat sådana människor - de är här: “Jag börjar alltid året i en indexfond och någon gång vid sommaren flyttar jag allt från indexfonden till den här aktien”. De har gått all in i ett kinesiskt energiföretag för att det går upp och ner. Man loggar in på morgonen, man vet aldrig vad som kommer stå där. Är du med? Det känns inte riktigt som jag vill vara där.
Caroline: Nej.
Jan: Det finns alla olika. Alla är olika.
Risk utan förväntad avkastning
Om vi hoppar tillbaka till forskningen säger den: Varje gång du avviker från en indexfond som speglar marknadens konsensus kring dagsläget och framtiden - för marknaden tar hänsyn även till framtiden, inte bara det som är idag - så tar jag på mig en risk som jag normalt sett inte får betalt för.
Sagt på ett annat sätt: jag höjer min risk utan att jag höjer min förväntade avkastning. Detta är viktigt.
Här blir det ofta en fälla. Folk tror att detta kommer ge bäst avkastning i procent och kronor, och det är inte säkert. Om vi tar motsatsen till att äga en indexfond - en indexfond är en korg med massor av aktier - så vi tar motsatsen: att äga en enskild aktie. Den kan ju gå upp flera hundra procent, det här kinesiska energiföretaget kan gå upp med 400%. Men det kan också gå ner till noll.
Spannet mellan noll och 400% är jättestort. Det är vi kallar för en stor utfallsrymd. En indexfond har inte alls lika stor utfallsrymd. Den kommer aldrig gå till noll för det betyder att alla världens bolag ska gå i konkurs samtidigt. Den kommer inte gå 100% upp för att alla bolag kommer inte gå 100% upp. Är du med? Utfallsrymden är mindre.
Den absoluta avkastningen kan bli mycket större i det enskilda bolaget för det kan ju bli 300%. Men sannolikheten för att du kommer få de där 300%, att du kommer få ett sämre resultat än indexfonden, är mycket högre.
Du kommer få ett sämre resultat - om vi tar hänsyn till risken kommer din avkastning i förhållande till risken bli sämre i allt annat än en indexfond, förutom två-tre undantag som vi kommer gå till, och det är inte de undantagen folk tror.
Caroline: Känns det rimligt? Does it make sense? Du ser så frågande ut.
Caroline: Jag är inte frågande. Jag känner bara: låt oss gå vidare nu.
Jan: Okej.
Caroline: Detta tycker jag ändå har vi pratat väldigt mycket om, har vi inte det?
Jan: Nej, jag upplever inte det faktiskt. Men jag vill ta en grej till som de flesta missar också.
Beteenderisken vid avvikelser
När man avviker från en indexfond - detta tog jag med mig från Bogglehead-konferensen i Washington - får man en beteenderisk på köpet.
Om man har pengar i en indexfond och den går ner upplever man att det var trist att den gick ner. Man känner nog inte “fy fan vilket dåligt beslut jag tog” om man har fattat hela forskningsgrejen.
Medan om jag har en avvikelse från index - om jag har köpt det här bolaget eller Stockholmsbörsen eller den här branschfonden - så är det ett beslut jag har tagit. Då kommer jag alltid ifrågasätta och tvivla på det beslutet, särskilt när jag dessutom misstaget att titta på hur det går. Jag kommer må bra om det går bra upp och då kommer jag må dåligt om det går ner.
Caroline: Mår du dåligt när dina aktier går ner?
Jan: Ja, om det är så att jag har gjort en avvikelse. För då har jag ju tagit ett bett. Jag har ju sagt att alla andra har fel. Om det då inte går i den linjen som jag tror, visar det sig snarare att jag har fel, så tycker väl alla att det är jobbigt, särskilt när man får betala pengar för det.
Caroline: Då får man väl bara sälja det liksom? Jag vet inte, jag mår inte så dåligt.
Jan: Nej jag vet, men du är ju inte som alla andra i detta.
Caroline: Jo men jag är visst som alla andra. Jag är exakt som alla andra. Det är bara att jag kanske inte håller på med så stora summor. Så kan det vara.
Jan: För då skulle du må dåligt.
Caroline: Ja. Så kan det vara.
Jan: Jag skrev för ett par år sedan i forumet att när jag själv investerar i andra saker än index - allt från Stockholm till enskilda bolag och liknande - kommer ångertstemplet ofta som ett brev på posten. Man får negativa känslor när det går ner. Man får i princip aldrig några negativa känslor när index går ner eftersom just då tänker man att index har jag ingen påverkan över, medan det andra är ju mitt eget beslut.
Detta kallas inom forskningen tracking error regret.
Caroline: Men man har ju också beslutet att köpa index. Det är ju exakt samma - att man har tagit beslut. Jag förstår att man har… jag förstår.
Jan: Vad är din invändning?
Caroline: Jag tog ett beslut att köpa Tesla till exempel. Jag tog också beslut att jag ville ha index. Så att båda är helt neutrala beslut egentligen.
Jan: De är ju. Ja men om du hade haft lika mycket pengar och du verkligen trodde på Tesla och så hade du lagt…
Caroline: Jag köpte för lite Tesla helt enkelt. Det gjorde jag.
Caroline: Vi pratade om att man kan typ må sämre om man tittar på den enskilda aktien och den går ner än om man skulle titta på…
Jan: Avvikelsebeslutet mot index kommer för de flesta kännas värre. En förlorad krona för att du har gjort en avvikelse mot index känns ofta värre än en förlorad krona i index.
Caroline: Jag undrar om det är sant. Det kan vara så. Men det kan ju också vara så att man sitter och undrar varför har jag index? Det verkar inte gå så bra. Jag skulle köpt det kinesiska energibolaget istället.
Jan: Absolut, men då är vi tillbaka till: varför investerar du? Investerar du för att tjäna pengar och ge dig själv bäst odds? Eller investerar du för att du vill ha massa känslor eller du vill investera…
Caroline: Okej.
Jan: Det är såhär: du har ett rätt svar som är statistiskt “köp index”. Avviker du från rätt svar så behöver du ha rätt i det där.
Caroline: Okej.
Jan: Det är roligt. Det är: nej jag tror inte på det.
Caroline: Jag var tvungen att gå en runda där för att jag tyckte men det är ju… man tar ju beslut i vilket fall liksom.
Jan: Och grejen är, vi hade kunnat ta ett avsnitt om just det här begreppet. Sen är det såhär: min tracking error regret går alltid mot typ DNB global index för jag tänker alltid “okej varför har jag hållit på, jag hade egentligen bara kunnat ta det indexfonden”. Någon annan kan ha tracking error-regret mot något annat.
Vad ens referensram är kan ju vara personligt. För någon annan är det Stockholmsbörsen eller Tesla-aktien eller någonting annat. Rationellt är det rätta det stora indexet.
Diskussionen om att undervikta USA
Om vi tittar, vad är det många vill avvika från index igenom? Jo, man vill undervikta - till exempel just nu är det väldigt poppis att ha en diskussion kring att undervikta mot USA. Man vill ha mindre pengar i USA helt enkelt.
Jag upplever att det blir en massa olika argument om att det är för mycket. Till exempel 70 kronor om man tycker att det är för mycket av de här hundra ska gå till USA. Men då tänker jag återigen: marknadskonsensus.
Vi använder ju Netflix, Disney, Facebook, Instagram, Whatsapp, Messenger, Outlook eller iPhone. Vi använder sjukt mycket prylar och tjänster varje dag som kommer från amerikanska bolag. Vilket innebär att alla de här bolagen tjänar pengar på oss. Vilket innebär att de största bolagen med de största vinsterna är i USA.
Jag tror vi hade ett avsnitt för något år sedan som var: med bara vinsten eller kassaflödet som Apple har kunde man köpa stora delar av den svenska börsen. Bara vinsten som det ena bolaget gör varje år.
Sen är det ofta en sak: vi hittar på massor rationaliseringar. “Europeiska bolag är billigare än amerikanska bolag, du betalar mindre för en vinstkrona i Europa än i USA”. Då är det “ja återigen, det har ju marknaden tagit hänsyn till”. Det är ju inte som att någon kommer säga att alla amerikanska investerare har missat att europeiska bolag värderas lägre.
Då handlar det om att det är en konsensus kring hur man upplever framtidsutsikterna i Europa, där man upplever att… man brukar säga USA innoverar, EU reglerar. Vi har inte haft några stora fantastiska europeiska bolag de senaste åren. Vi har problem i Ukraina på vår bakgård. Vi har problem i Norden med Ryssland. Det är en massa tjafs liksom i det där.
Allt det är ju hänsyn taget till. Sen ska man inte heller underskatta - jag tror också många gör misstag - man tänker “USA, amerikansk bolag”. Det är inte så att var huvudkontoret är spelar jättestor roll. Facebook har ju massor av intjäning i Europa också. Är du med? Bara för att man har en exponering mot amerikanska bolag betyder det inte att man har en exponering mot amerikansk ekonomi. Det är också två helt olika saker.
Sen tänker jag också att ibland upplever jag att många blandar ihop att bara för att jag köper en aktie i till exempel Facebook så betyder ju inte det att jag stöttar Facebook. Facebook får ju inte de pengarna när jag köper en aktie. Om jag ska köpa en Facebookaktie av dig så får du ju mina pengar för Facebookaktien och jag får Facebookaktien. När jag säljer den till dig tillbaka får du aktien, jag får pengarna. Facebook som bolag är ju aldrig inblandat.
Sen har man ju alla de här faktorerna också att USA, den amerikanska börsen, det är den största, det är den mest likvida, det är den bäst fungerande. Det är stor skillnad till exempel den kinesiska börsen som är ett helt annat djur och därför inte heller värderas på samma sätt.
Sen tänker jag också att det är en tankefälla att man tror att bara för att man lägger till fler saker så blir det mer diversifierat. Många trillar som nybörjare i att om jag har två globalfonder så har jag en bättre riskspridning än om jag bara har en globalfond. Det är intressant för att båda globalfonder äger samma bolag.
Riskspridningen - du får inte fler olika bolag, du får samma oavsett om du sätter 200 kronor i en globalfond eller 100 kronor i två globalfonder. Det blir fortfarande 200 kronor varav 140 kommer fortfarande hamna i USA. Det där upplever jag är en tankefälla kring USA.
Problemet med stora bolag
Om vi bara fortsätter på det här resonemanget, jag har en poäng här. Det blir: USA fine, men inte så mycket i de största bolagen. Jag tror just nu, oktober 2025, investerar man 100 kronor i en global indexfond så hamnar 9 kronor i Nvidia, 8 kronor i Apple, så 17 kronor av en hundralapp går till de här två. Inte går till bolag men aktier i detta bolag.
Då tänker jag också: detta är inte ett problem med indexfonder, detta är hela poängen med indexfonder. Att i en indexfond äger du mer av det som går bra eller det som har värderats upp. När de bolagen inte går bra längre roteras de ut. För då är det ju andra bolag som är de största som kommer med.
Jag har till exempel i artikeln en sammanställning där jag tror på 80-talet var IBM det absolut största bolaget. Det var ju typ som Apple idag. Sedan 2005 tror jag att Apple har varit det största bolaget. Vi hade Exxon under 90-talet. Då tror jag att det var General Electric som var de största bolagen.
Tittar vi typ 100 år tillbaka eller lite mer än 100 år tillbaka på den amerikanska börsen så tror jag det fanns 300 järnvägsbolag på den amerikanska börsen. Järnväg var the shit. Det är ju typ som tech idag.
Caroline: Är det då konstigt att de har så få järnvägar i USA?
Jan: Jaja, exakt. Det är mycket konstigt. Detta blir också en avvikelse: ska vi vikta ner de här storvorna? Nej, då tar du en risk du inte får betalt för.
Bokstavsexemplet
Jag vill visa hur absurt detta blir. Detta är Night Owl som i forumet gav ett exempel. Han har en här: om vi nu ska vikta mindre på USA eller vi ska vikta mindre på stora bolag, då tycker jag att vi borde vikta ner bolag som börjar på bokstaven A.
Om vi tittar i USA eller en global fond så är det så att bolag på bokstaven A har 21% av vikten. Av 100 kronor investerat i en global indexfond kommer 21 kronor hamna i bolag som börjar på bokstaven A.
Det kan man ju tycka är helt orimligt för att den borde ju inte vara mer än 3,6% om vi har 27 bokstäver i det amerikanska alfabetet. Det borde ju bara vara 3,6 kronor. Är du med? Av de här 21 procentenheterna är 14 procentenheter Alfabet (alltså Google), Amazon och Apple.
Men där upplever jag att när Night Owl föreslår detta tycker alla att det är idiotiskt. Ska vi vikta ner på bokstaven A? Det fattar väl alla att vilken bokstav som ett bolags namn börjar på spelar ingen roll.
Här blir det ju intressant tycker jag då: okej så varför tycker vi att det är okej att vikta ner baserat på storlek eller region men inte på bokstav när alla de här tre resonemangen är exakt ekvivalenta?
Caroline: Jag är med. Men då tycker man ju: okej varför är det skillnad på de här tre resonemangen? Jo, för att intuitivt fattar vi att vikten är baserad på startbokstav - idiotiskt. Men vi tycker inte det är lika idiotiskt.
Caroline: Vad svarar folk då? Varför vill man vikta ner då egentligen? De går ju bra ju, de bolagen. Så varför vill man vikta ner då?
Jan: Precis. Man tycker att USA är på dekis. Man vill inte stötta dem. Man tycker att 70 kronor är för mycket. Det går inte ihop med den känslan man har.
Då kommer folk att säga att de har fel. Nej, jag har faktiskt inte fel i detta. Antingen säger vi att vi tror på effektiva marknadshypotesen - marknaden tar hänsyn till all tillgänglig information och marknaden spelar den konsensus som finns.
Caroline: Det…
Jan: …inkluderar den konsensus som finns kring region, kring storlek etc. Antingen säger jag: jag tror inte på forskningen och effektiva marknadshypotesen, eller så tror jag på den. Men då blir den andra logiska konsekvensen att det är lika irrationellt att vikta på region eller storlek eller land eller VD-längd eller någonting som på första bokstaven i namnet.
Du kan inte ha antingen eller. Detta tycker jag är ganska roligt.
Caroline: Ja, du tycker det är roligt, men du tycker också att det är störigt, eller hur?
Jan: Vadå?
Caroline: Att folk är så känslomässiga.
Jan: Nej, men jag tycker… att du upplever att folk är känslomässiga och att de tar beslut baserat på känsla bara här.
Jan: Nej, ja, på sätt och vis. Folk får ta vilket beslut de vill. Det som skaver alltid för mig är när man säger att jag är så rationell och jag tar detta beslutet för att… Tar du det beslutet it’s fine, men lura inte dig själv och säg att det är rationellt när det egentligen är helt emotionellt.
Caroline: Det var därför frågade: vad är de här argumenten för att man då inte vill lägga så mycket pengar i USA? Nu har jag inte varit i den här tråden.
Jan: Vi rationaliserar det på olika sätt. Vissa rationaliserar det med att det känns sjukt att 70 av 100 kronor ska gå till USA.
Caroline: Det är ett känsloargument. Det känns sjukt. Det kanske det är.
Jan: Vissa tycker att det känns sjukt att 18 kronor av 100 ska gå till två bolag. Vissa tycker att värderingarna är jättehöga.
Caroline: Baserat på vad?
Jan: Ja, baserat på historik. Vi är uppe på P/E 37 nu och varje gång det har kommit över 34 så har börsen gått ner. Tittar vi på Sverige så är värderingarna i Sverige långt mycket mer attraktiva. Så kan man argumentera. Det finns väl tusen andra…
Jag gillar inte Trump. Det kan man ju också tycka. Jag gillar inte USA för att de stödjer fel land i Mellanöstern. Det finns tusen anledningar.
Caroline: Som sagt, många av dem är väl känslor och argument då antar jag.
Jan: Jag skulle säga att i princip alla.
Caroline: Ja. Jag kan förstå att du tänker så här, men det är inga logiska argument eller det är liksom inte baserat på något rationellt. Men om du utger dig från att vara rationell i det, så är du dålig för du tycker inte lika illa om Trump som jag gör, så då är du sämre.
Jan: Ja, exakt. Då är vi inne på den här identitetsinvesteraren. Jaja, absolut.
“Det är annorlunda nu”
Jag kommer till att det finns rationella anledningar till att byta bort från index, men jag vill bara ta en anledning till. Då blir också invändningen: jaja, jag fattar jag fattar, men kolla här - det är annorlunda nu. Titta här nu, nu är det faktiskt AI-bubbla.
I majoriteten alla investeringar - finns det många som har en annan åsikt än du? Ja visst visst. Men min poäng är att man kan säga att det är annorlunda nu för att… Sedan kan man fylla i valfri anledning.
Det är väl här jag brukar säga att det tar lång tid att bli en bra investerare. På slutet av 90-talet sa vi att allt är annorlunda nu: den nya ekonomin, IT, internet. Internet kommer revolutionera världen. Gjorde det? Absolut, i många fall. Blev ekonomin annorlunda? Nej.
Sen kom finanskrisen 2008 - det var panik på riktigt, det är annorlunda nu. Vi pratar om stora banker går omkull. Folk som jobbar inom finans ringde till sina partners: “Ta ut pengarna från banken, vi vet inte om vi har ett bankväsende”. Det är annorlunda nu.
Under 2010-talet: det är annorlunda nu. Aldrig någonsin i människans historia har vi haft negativa räntor. Det är helt sjukt. Det är annorlunda nu.
Sen 2020: “Men Jan, för helvete, du kan inte säga att det inte är annorlunda nu. Vi har ju en pandemi. Folk dör. Vi är i lockdown.” Är ni med? Nu låter storyn: det är annorlunda nu. Sluta säga vi är inne i en AI-grej.
Där finns en bok som är skriven av Kenneth Rogoff och en författare till som jag inte minns som heter “Annorlunda nu: åtta sekel av finansiell dårskap” eller “Eight Centuries of Financial Folly”.
Caroline: Men det kan ju vara rätt att det är saker som aldrig har skett tidigare. Vi har aldrig haft en pandemi i denna moderna ekonomin. Vi hade det på 1920-talet tror jag det var, men då såg ekonomin… vi hade inte internet och blablabla. Det är många sådana faktorer liksom, men frågan är om de ens påverkar hur ekonomin fungerar. Skulle du titta på en börsgraf skulle du inte se någon skillnad.
Jan: Nej, skulle förmodligen inte se någon skillnad.
Caroline: Så det är bara så att vårt liv här i den yttre världen påverkar inte så mycket hur börsen fungerar.
Jan: Nej, exakt. Det finns ju ett känt citat inom finans som heter: “The four most dangerous words in finance are ‘This time it’s different’”. Det är väldigt sällan annorlunda nu liksom.
Rationella anledningar att avvika från index
Men det finns några anledningar att faktiskt vikta bort från index som är rationella. Jag tror till exempel Daniel Nilsson i forumet brukar väl stå för den ena, och det handlar ju om att eftersom vi är emotionella kring vårt sparande - ingen är homo economicus som bara fattar rationella beslut och riskjusterar och bäst odds etc.
Att ha en perfekt portfölj enligt forskningen som man inte klarar av att äga - för att man mår dåligt eller för att den påverkar ens nattsömn eller någonting, jag får inte utlopp för mig själv i det - så är det en kassportfölj.
Den perfekta portföljen är ju en portfölj där du har en klok investeringsstrategi och du har dig själv, och de här två överlappar.
Ett klassiskt venndiagram mellan investeringsstrategi och dig själv. Vilket gör att till exempel för någon behöver de ha guld i sin portfölj för att annars kommer de ångra sig eller må dåligt. De behöver ha en övervikt mot Sverige eftersom Sverige då ingår i deras referensram. Är du med?
Då är vi tillbaka till att jag inte säger att alla ska ha 100% fondrobot eller 100% en indexfond, utan jag säger att man behöver ha den portföljen som funkar för en själv. För vissa är det så att de inte kommer klara hålla en indexfond för det är för tråkigt. Då blir det ju liksom fel för den personen.
Man måste alltid titta på sina kort, sina förutsättningar, sin situation. Sen tycker jag att när jag har kollat på min situation, mina förutsättningar, då kan jag väl också titta på forskningen etc. Sen se: okej hur kombinerar jag ihop de här sakerna? Två olika områdena.
Fem riskfaktorerna
Sen tänker jag också avslutningsvis så ska jag ta två andra grejer, för annars kommer jag få skit från communityn. Det finns två avvikelser där vi har mycket diskussion där konsensus inte är helt tydlig, där det faktiskt kan vara motiverat och att det är inte säkert att den riskjusterade avkastningen blir sämre bara för att man avviker från index. Är du med?
Då tror folk ofta att det är utdelningsaktier, enskilda aktier och sådant. Nej nej nej, allt sådant är för det mesta kassar odds. Det är något vad man kallar för de fem riskfaktorerna enligt Pharma French femfaktormodell. Jag vet inte om du minns, vi har haft André Granström som har pratat om det.
Caroline: Jo, men du kan ta det.
Jan: Det ena är marknadsfaktorn: att investera i aktier tenderar att ge högre avkastning än räntor. Så en övervikt mot aktier blir det normala.
Småbolagsfaktorn: småbolag tenderar att ge högre avkastning över tid än stora bolag.
Värdefaktorn: värdebolag tenderar att ge högre avkastning än tillväxtbolag.
Sen pratar vi om investeringsfaktor: bolag som investerar konservativt tenderar att gå bättre än de som är aggressiva.
Kvalitetsfaktorn: lönsamma bolag tenderar att gå bättre än olönsamma bolag.
Sen brukar man även lägga till en sjätte faktor som man kallar för momentumfaktorn: ett bolag som går bra tenderar att fortsätta gå bra och vice versa, att det är en viss momentum, rörelseenergi i bolag.
Då kan man till exempel säga att att övervikta mot små värdebolag - det är det som är mest poppis i communityn så är det small cap value. Det ger då inte nödvändigtvis sämre odds än att investera i en indexfond.
Problemet, varför gör inte alla detta då? Jo, för att de här små värdebolagen kan underprestera i tio år. Då krävs det att man sitter och håller på dem i tio år och är övertygad om att jag har gjort rätt och jag kan vänta ut de här 20 åren tills jag faktiskt har hämtat hem den här vinsten av att ha ägt, gjort den här avvikelsen mot index.
Men då får man ju vara beredd på att det kan ta 10-20 år innan jag får hem oddsen. Men om jag gör detta gång efter gång i långa tidsperioder kommer jag ha odds på min sida kring det här. Vi har två avsnitt, vi har ett avsnitt med André Granström och ett avsnitt med professor Peter Nyberg från Helsingfors universitet.
Skulle jag säga: om någon säger “jag avviker från index och de säger jag avviker medvetet på grund av riskfaktorerna”, så hade jag sagt fine, det makes sense.
Hemmamarknadsexponering
Det andra som vi också har mycket diskussion i forumet kring det - exponering mot Sverige - att det finns ganska mycket argument för till exempel att investera i sin hemmamarknad. Att det ger mindre skatt, man har sina utgifter i den valutan, det är vissa andra sådana här effekter kring att investera i sin hemmamarknad.
Sen kommer vi ha ett separat avsnitt av det här med valutaeffekt för det är också en sån här stor, existerar valutaeffekt eller inte? Vi är ganska oens om det i forumet.
Där kan man också säga ungefär så som fondroboten Lysa gör att de har en övervikt. Skulle man investera i forskningen så av 100 kronor ska max en krona gå till Sverige, medan då Lysa till exempel överviktar med 20 kronor.
Här har vi pratat om, till exempel finns en studie på Kanada där man konstaterade att 30-40 procents övervikt mot Kanada för en kanadensare är rimligt. Sen är det mycket är den överförbar på Sverige etc. Men det är inte liksom orimligt att man har en högre exponering mot Sverige.
Sen kan man också säga att svenska börsen ofta gett en högre avkastning historiskt till en högre risk. Där kan det också vara argument: jag vill ha lite bättre avkastning till en högre… jag accepterar den högre risken, jag lägger mer i Sverige än globalt.
Men jag är inte helt övertygad om den, utan det är liksom det är en debatt som jag tror inte har ett enskilt svar.
Kostnad att avvika från index
Då tänker jag egentligen att om man ska börja runda av: det är dyrt att underprestera mot index. Vi brukar visa att Avanza har släppt siffror från 2008. Hur har det gått för snittspararen på Avanza versus en indexfond? Jag tror att det är 13 av 17 år har indexfonden tjänat mer än Avanza.
Då kommer vissa säga att du jämför med 100% aktier, alla på Avanza har inte 100% aktier. Nej, det är sant. Det diffar lite, men å andra sidan tittar vi på studier från JP Morgan så var det också amerikanska investerare underpresterade åtta av nio år. Tittar vi på Delbar som släpper sådana här CAIB Quantitative Invested Behaviors underpresterar man.
Jag tror jag gjorde något räkneexempel att det kostar ofta mellan en-två procent om året i årlig snittavkastning. Om vi tittar från 2008 för en investerare på Avanza så hade den snittinvesteringen Avanza haft 276 kronor medan indexfonden låg på 490 kronor. På en investerad hundralapp.
Jag vill inte heller att man ska underskatta att det är dyrt att avvika mot index. Jag har tio grafer som visar…
Caroline: Ska man ha dem på hemsidan?
Jan: Ja, jag har dem i artikeln.
Vad ska man göra om man är orolig?
Ska man göra någonting om man är orolig? Nej, då skulle jag snarare säga: är man orolig för USA eller för att börsen är högt värderad, så istället för att göra weird grejer att vikta ner mot USA - då kan man lika gärna vikta på bokstav eller någon sådan här märklig grej för det är samma.
Då skulle jag snarare säga: men handlar det inte om att sänka hela sin totala riskexponering? Att kanske inte ha så mycket i aktier utan kanske ha mer på bankkontot, så att man gör rätt sak. Du ser frågande ut.
Caroline: Bankkontot känns alldeles som det är riktigt superduper. Jag fattar att det kan vara, och det är beroende på när man ska ha pengarna.
Jan: Jo, men jag tror att vissa gör så att då flyttar jag till Sverige, flyttar en massa pengar till Sverige. Går USA ner kommer Sverige också gå ner, och du vet inte: kommer Sverige gå ner mer, kommer Sverige gå ner mindre? Who knows?
Då är jag istället att se över: om man är rädd att det är högt värderat, tänk om det är fel fråga att ställa sig att pilla på portföljen. Tänk om jag egentligen borde se över hela min risk. Då blir det ett sätt att sänka risken är att ta ut pengar till bankkontot. Det är ju det som är min poäng.
Caroline: Hur länge ska man ha dem där då?
Jan: Egentligen ska du inte ha pengar på bankkontot som ska användas inom 0-3 år. Men vi är ju tillbaka till det där: det mest rationella är kanske inte det som är rationellt rätt, det kanske inte är det som är emotionellt rätt. Det är ju detta problemet man hela tiden får att avvika från index. För då får du: okej om jag tar ut dem nu, när ska jag sätta tillbaka dem?
Caroline: Ja.
Jan: Ja. Hur man än vänder sig så sitter man med rumpan bak, eller vad det är man brukar säga.
Två avgörande frågor
Jag tänker att de bästa frågorna som jag har landat i är de här två. Jag vet inte vem det är som sa det, men det var: titta på din portfölj och tänk - om börsen skulle gå upp med 50%, skulle du vara nöjd med den portföljen du har?
Sen när du tittar på din portfölj ställer du nästa fråga: om börsen skulle backa med 50%, är du nöjd med den portföljen du har?
Det är ju där som jag hela tiden känner när jag tittar på vår portfölj. Okej så om börsen går upp med 50% kommer jag vara jätteglad? Nej, eftersom vi inte har 100% aktier kommer det inte vara toppen för vi har lämnat pengar på bordet.
Å andra sidan tittar jag på vår portfölj och börsen backar med 50%, så kommer jag vara: nej it’s fine. Det backar inte så mycket, det hade kunnat göra. Då på något sätt konstaterar jag att för den ekonomiska situation vi är i så är detta lagom. Det är inte den bästa portföljen i uppgång, det är inte den bästa portföljen i nedgång, men det är en tillräckligt bra portfölj för oss där vi är nu.
Det var det jag hade att säga idag. Vad tänker du?
Avslutande tankar
Caroline: Jag bryr mig inte så mycket om portföljen. Jag ska ju ha den skitlänge. Jag vet att folk inte är som jag.
Jan: Mycket snack för att landa i att göra ingenting.
Jan: Jag håller med. Men att vara passiv är också ett aktivt beslut.
Caroline: Jo, det är klart. Men jag har annat än att hålla på och oroa mig för min indexfond.
Jan: Ja, absolut.
Caroline: Klart jag vill att den ska gå upp över en 10-20 års period. Och det ska den ju göra statistiskt. Jag tror det är många som har ekonomin som hobby där ute.
Jan: De kommer ändå inte hålla med. De kommer tycka att jag har fel. Så kommer jag få en lång förklaring varför jag har fel.
Nej men jag håller med, men jag hoppas min poäng med detta avsnittet är väl liksom lite repetition, lite ta en tillbaka till okej vad är det som liksom både det logiska och det rationella, ha empati med sig själv.
Återigen, vi kommer också göra ett avsnitt om fyrahinkarprincipen. Ha en lekhink - i en lekhink kan man gå bananas, kan man ha enskilda aktier, undervikta USA, övervikta tech. Det är där man får ha kul.
Caroline: Ja det är där man kan få utlopp.
Jan: För hela det emotionella tänker jag kring sparandet. Men när vi spelade in detta så hade vi redan 80 kommentarer i forumet. Jag tror inte det kommer sluta där på den här tråden. Gör oss gärna sällskap i forumerna också om det är så att du inte håller med om något, om du har följdfrågor. Skriv bara om du håller med.
Caroline: Inga sådana här att du inte håller med och varför vi har fel.
Jan: Så vill jag säga avslutningsvis: stort tack till communityn, Patreon, våra Patreon-supportrar som gör avsnitt som detta möjligt där vi kan prata en timme om att landa i “börja med gör ingenting” och så slutar vi med “gör ingenting”. Men förhoppningsvis är man förvirrad eller klokare på en högre nivå.
Tack till dig på Patreon och så ses vi om ett par dagar.
gärna tar risken att avstår några procents avkastning, åtminstone under en period, för att sova gott om natten med en något lägre USA exponering (40% ish istället för 70+%)
