Vad hände börsåret 2024 och vad kan viförvänta oss 2025?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Välkommen till årets första Patreon-träff
2. André sätter ramen: vad marknaden erbjuder
3. Kalenderåret 2024 globalt
4. Augustikorrigeringen och kvantdatorer
5. Avkastningsfaktorerna under året
6. Faktorer på svenska börsen och VQM-portföljen
7. Varför det gick så bra: Gordon Growth-modellen
8. Värderingen drev upp avkastningen
9. Värderingen kan svänga åt andra hållet
10. Hur mår konsumenten? Consumer Confidence Index
11. Inflationsförväntningarna
12. OECD:s tillväxtförväntningar
13. Koncentration i index
14. Värdering: USA dyrt, Sverige billigt
15. Svenska bolag har vuxit mest
16. Inprisad tillväxt globalt
17. Lysas Sverigeexponering, och svenskarnas fondbyten
18. Synda lite: överexponering mot Sverige
19. André om sin egen hitrate
20. Den implicita riskpremien
21. Riskaptit: IPO Pulse Index
22. Räntemarknaden: kreditspreadar
23. Optionsmarknaden: SKEW-indexet
24. Hur ofta har de tre marknaderna rätt?
25. Sammanfattning globalt index
26. Är vi i en bubbla?
27. Bättre odds för Sverige
28. Kan marknaden fortsätta upp? Bredd och småbolag
29. Falska starter för småbolagsåret
30. Faktasammanställning Sverige 2025–2035
31. Sveriges räntekänslighet
32. Japan: världens största special situation
33. Nya börsregler tvingar fram aktieägarvärde i Japan
34. Japanska bolag med nettokassa
35. Börsnoteringar 2025 på Stockholmsbörsen
36. Vad står VQM för?
37. Reklam för Patreon och prova-på-kod
38. Olivers reflektion: att kliva ur marknaden
39. Fråga från Kjell: utbudet på kapital
40. Kapital som inte hittar någonstans att investeras
41. Fråga från Bosse: Europa på väg upp?
42. Den jobbiga frågan: AI, odödlighet och att spara ändå
43. Är AI en bubbla?
44. Kapacitetsinvesteringar och Capital Returns igen
45. Vad ser ni mest fram emot 2025?
46. Avrundning

Välkommen till årets första Patreon-träff

Jan: Varmt välkomna till det här årets första Patreon-träff. Digitala Patreon-träff. Jag sa det innan, jag är helt entusiastisk, André. Jag har sett fram emot den här träffen. För ni som inte känner André, så upplever jag det så här: André, du är lite kändis i vår community. Du är med på våra fikar tillsammans. Du är den som skriver. Om ni på Patreon har fått de här analyserna som ni har tjänat pengar på. Bland annat med Apotea och med Rusta förra året, och med de här. Nu kommer jag säga fel, André. Conoco. Nej, det var inte Conoco. Covestro var det va?

André: Covestro.

Jan: Så är det André som gör det. Jag brukar säga så här: jag är ju en varm förespråkare för att investera globalt och passivt. Men när jag får utlopp för, eller jag vill bolla, enskilda aktier, så är det så här. Jag känner många människor i finansbranschen, och få av dem, om någon, är bättre än André. Och André, du gör ju detta vid sidan av ditt vanliga, ditt dagjobb. Du brinner för det här med aktier. Har en egen tipstjänst också på Patreon som jag rekommenderar varmt. Nu har du döpt den till VQM. Så det kanske vi också kommer till, vad det står för.

André: Jajamän, välkommen. Under presentationen.

Jan: Tanken är ju att vi ska prata om: okej, vad var reflektionen på 2024? Vad kan man förvänta sig av börsen 2025? Och så blir det naturligtvis fördelen med att detta är ett Patreon-tillfälle, att vi kan ställa frågor och ha det lite mer interaktivt. André, jättestort tack för att du är med. För att du ställer upp, och för att jag vet att vi bara kommer kunna luta oss tillbaka och få njuta och nörda om ekonomi och sparande. Välkommen!

André: Tack så mycket. Det var ingen dålig presentation. Jag kan säga att nybliven förälder, bor också i Norrköping nu. Eller Linköping. Nu är det Norrköping.

Jan: Precis.

André: Och är tillsammans med Therese. Hon kanske tittar in sen. Jag har stängt dörren med flit.

André sätter ramen: vad marknaden erbjuder

Jan: Okej.

André: Lite kort innan vi börjar. Jag bad Jan att dela min årskrönika på forumet, så flera av er kanske redan har läst den. Den byggde och skrev jag egentligen efter att jag hade gjort den här presentationen vi ska gå igenom idag. Jag gillar PowerPoint. Enkelt att strukturera information. Det som kan vara bra att bära med sig genom hela presentationen är att det inte riktigt är ett försök att förutspå framtiden. Utan mer att titta på var vi står idag och vad det säger. Vad erbjuder marknaden oss, kan man säga. Jag tror du har nämnt det ett par gånger, Jan. Att man får ta det marknaden erbjuder. Och det finns vissa sätt att räkna på det för att komma fram till ungefär vad det kan vara. Det kommer vi titta lite på idag. Men jag tänker att vi kickar igång. Jag kommer ju inte att se om någon ställer en fråga eller någonting.

Jan: Det sköter André, det sköter jag och Oliver.

André: Ja, men perfekt.

Jan: Men då tycker jag vi drar igång. Och har ni en fråga så är det bara att använda. Där finns ju en sån här Räck upp handen-ikon man kan trycka på. Och det går också bra att skriva i chatten, tror jag att det funkar också. Det är bara att hoppa in. Sen, är det okej, André, att vi tar frågor under tiden? Det får ni välja själva. Antingen samlar vi dem till slutet, eller så kan vi ta dem under tiden.

André: Det kan hända att det dyker upp svar på era frågor längre fram. Då får du säga det.

Jan: Vi gör så. Perfekt. Vi kickar väl igång.

Kalenderåret 2024 globalt

André: Vi kan väl börja titta lite på kalenderåret 2024 globalt. Och det man kan säga är att nästan oavsett vad du ägde så ska man nog antagligen vara nöjd. Den här översta grafen vi ser här, med lite olika färger, det är de här breda tillgångsslagen som vi ofta pratar om. Aktier, guld, räntor, råvaror. Och egentligen har vi sett nästan samtliga leverera en positiv avkastning. Förutom långa räntor. De gick ner, både europeiska och amerikanska. Vi ser också att guld sticker ut. Det har varit ett fantastiskt år. Jag kan tänka mig att Erik Strand är rätt nöjd, helt enkelt.

Jan: André, kan jag bara be dig, kör du ditt headset? Kan du bara kolla på det, för det är så, det brusar lite.

André: Okej. Ja, lite.

Jan: Men shit, bara fortsätt.

André: Ja, vi provar oss fram. Men sen, om vi tittar på vad som har hänt under året och hur aktiemarknaden har reagerat på det. Så har jag byggt en graf här nedanför. Ni ser den längst ner med lite olika gråa flaggor på. Och det vi kan se är ju redan i början av året, så hade vi en stark, det man kallar för en hausse. Alltså att marknaden vill uppåt, och mycket var ju drivet av viljan att investera i AI. Vi såg även att kryptovalutor, det är också en måttstock jag ofta använder för riskvilja. Det började komma igång någonstans där runt slutet av februari. Och när det börjar bli lite otäckt, det ser vi på nästa flagga, det är det här konceptet meme stocks. Det började komma tillbaka. Kraftig ökning av användandet på WallStreetBets, ett rejält fall.

Augustikorrigeringen och kvantdatorer

André: Men ganska kort efter så fick vi den här augustikorrigeringen. Det var ju lite dålig jobbdata som kom ut, och de ganska kända Widow Maker-affärerna. Det är ju att Japan har pressat sina räntor väldigt länge på grund av de ekonomiska problem de har haft. Och nu bytte Japans riksbank inriktning. För första gången på 30 år. Och det gjorde nog ont för många investerare, och det ser vi ganska tydligt där.

Något som jag tror man kanske inte pratar jättemycket om i Sverige men som är väldigt stort i USA just nu, det är det här med kvantdatorer. Det tar ju lite över stafettpinnen från AI. Tanken med kvantdatorer är att de ska kunna sköta AI-beräkningar mycket mer energieffektivt. Så där har vi sett ett antal små, små bolag stiga flera tusentals procent under året. Så det är ju definitivt en marknad med risk on-sentiment. Sen har vi även sett Fed börja sänka räntan, tillsammans med vår svenska riksbank, tillsammans med ECB. Och sen, sista stora händelsen för året, egentligen, var väl att Trump vann valet i USA. Där ser vi en tydlig reaktion från marknaden, om man tittar 15 november och framåt.

Jan: Så skulle du säga, André, du som också har erfarenhet, var det ett ganska normalt börsår, eller var det liksom: detta börsår kommer gå till historien?

André: Det var ett väldigt starkt börsår, skulle jag säga. Väldigt starkt. Ofta så tror jag snarare att man minns de riktigt dåliga åren. Så jag tror inte man kommer skriva så mycket om 2024, tror jag inte. Men definitivt ett bättre år, om man säger så.

Avkastningsfaktorerna under året

André: Vi tar och hoppar lite vidare. Kan kolla på vad det var som funkade då under året. Då har man ju de här avkastningsfaktorerna. Så det har jag benat ur, egentligen. Vilka faktorer, och hur de har gått under året. Och vi kan se, om man ska bara dra de stora dragen, du har ju en faktor, momentum. Det är ju: vad som har gått bra tenderar att fortsätta gå bra. Och det slutade på norr om 40 procent avkastning förra året. Och det är ju oftast tecken på stark riskaptit. Man fortsätter köpa det som går upp. Och så ser vi även, om man tittar till höger där på sektorerna, det är ju de lite känsligare sektorerna som har gått bra. Det är ju IT, det är kommunikation. Så definitivt ett år där man har fått betalt för att bära mycket risk, kan vi säga.

Jan: Vill du säga någonting, för jag vet att detta kommer jag återkomma om det går tillbaka. Kan du säga någonting om de här faktorerna? Size, momentum, kvalitet.

André: Det är den här femfaktormodellen med Fama-French. Size kallar man storleksfaktorn. Det är att historiskt så har små bolag presterat bättre än stora bolag. Det ser vi att det stämde inte för i år. Eftersom blåa stapeln är mindre än den röda stapeln. Momentum, det tog vi upp tidigare. Det som har gått bra fortsätter gå bra. Bara hur priset har rört sig. Kvalitet, det kan man säga handlar om hur mycket bolagen, hur mycket pengar de tjänar, och hur mycket de behöver investera för att tjäna de pengarna. Så där hittar du ofta större, klassiska blue chip-bolag som man ofta känner igen. Till exempel Johnson & Johnson, Walmart och liknande.

Jan: Coca-Cola.

André: Value är det man kallar för värde på svenska. Och det är egentligen, när du värderar bolag lite snabbt och slarvigt, så använder man något som man kallar för multiplar. Hur många gånger årsvinsten får du betala för det bolaget, till exempel. Och då, historiskt, så har ju billigare bolag gått bättre än dyra bolag. Antingen på grund av risk, eller för att det varit låga förväntningar på den typen av bolag. Och det ser vi även där, att det gick inte bättre än marknaden i år. Och längst ner har vi market. Det är ju om du äger en global indexfond, helt enkelt. Så får du bara det man kallar för beta, eller marknadsfaktorn.

Faktorer på svenska börsen och VQM-portföljen

André: Nu blir det ju lite reklam för mig själv här. Jag gjorde liknande och kollade på Sverige. Och där tar jag fram egna faktorer som jag delar med mina patreons, bland annat. Svenska börsen slutade ju inte ens i närheten av lika bra som globala börsen.

Jan: Vad slutade globala börsen på, och vad slutade svenska på?

André: Ja, det här är siffror som visas på skärmen. Det är fram till 12 december. Jag tror att globala börsen slutade på strax norr om 20 procent för en svensk investerare. Och Sverige landade på 8,73 procent, om jag minns rätt. För 2024. Så avsevärt sämre. Men det vi kan se, dock, är att om man istället hade kört faktorer i Sverige, så hade det faktiskt gått ganska mycket bättre. Vi har igen värde, kvalitet och momentum. Och så gör jag även kombinationer av dem. Man kan sätta ihop flera faktorer till en. Det kallas för en multifaktor. Och då kan vi se att just kombinationen av de här faktorerna har gjort att du har fått ännu starkare avkastning. Och sen längst till höger där har vi vår VQM-portfölj. Och då lägger vi till lite annat. Insynshandel. Jag har byggt riskmodeller för huruvida bolagen kanske kommer gå i konkurs eller inte. Röda flaggor för falsk bokföring. Jag lägger med estimat och liknande. Det har gett lite extra avkastning i år. Om man tittar bara på rena faktorer. De tre landade på 19,41 procent, och vår på 20,50. Det har varit ett bra år för mig. Jag är väldigt glad.

Jan: Grattis.

André: Tackar. Och sen ser ni, i lilla svarta rutan längst ner till vänster, så ser ni den grafen över VQM-portföljen sedan start. Och starten är 27 februari 2019. Det var då jag drog igång den portföljen. Så den har gått bra. Slagit både världsmarknaden och Stockholmsbörsen.

Varför det gick så bra: Gordon Growth-modellen

André: Men sen tänkte jag att vi skulle titta lite på, när man har sådana här kanonår, är det ju väldigt vanligt att man blir lite fundersam. Hur kommer det gå nästa år? Varför gick det så bra i år, egentligen? Du kan ju bryta ner avkastning, egentligen, i ett antal olika steg. Det här är en så kallad Gordon Growth-modell. Det är bland annat Jack Bogle som har varit med och utvecklat. För er som inte känner till honom, så brukar man kalla honom för fadern av indexfonder. Han startade bland annat Vanguard.

Det vi kan se, om man kollar på de blå staplarna, det skulle man kunna kalla för fundamentala drivare av avkastning. Då hade vi i början av året en riskfri ränta på 3,9 procent. Och sen hade vi en förväntad utdelning på 2,1 procent. Och sen behöver du lägga på hur mycket bolagen har växt under året. Då tittar jag på något som jag kallar för normaliserat kassaflöde. Och mäter det under året, och det landade på 8,4 procent. Så hade vi inte förändrat vår syn någonting på bolagen på börsen, så hade totalavkastningen landat på 14,4 procent. Alltså att de inte hade växt. Utan de hade bara i slutet av december gjort det samma som de hade gjort. De hade växt, men du hade inte ökat din multipel. Om du hade betalt en krona för en krona tidigare, så fortsätter du sen att betala två kronor för två kronor.

Värderingen drev upp avkastningen

André: Men det vi kan se, som är mindre roligt att se för de flesta, det är ju att en stor del av avkastningen var förändring i värdering på uppsidan. Marknaden blev 14 procent dyrare än vad den var 2023. Nej, 2024. Starten 2024. Och sen har vi även haft lite medvind, vi i Sverige då, i och med att kronan har fallit mot dollarn under året.

Jan: Säg någonting om varför det är jobbigt att den här orangea är så stor.

André: Den orangea är ju ingenting du egentligen ska förvänta dig framåt, generellt. Det sker ju värdemässigt. Det är förändringar på börsen hela tiden. Men du kan inte förvänta dig att aktier ska bli ad infinitum dyrare och dyrare utan att fundamentet växer. Utan du måste få en tillväxt i bolagen, och att de delar ut pengar och liknande.

Jan: Så kan man säga att det där är lite så här. Nu kommer jag säga något totalt oekonomiskt och ovetenskapligt. Men så här lite, girighetsfaktorn. Det är så här: jag tror jag kommer få mer betalt för de här pengarna i framtiden.

André: Ja, exakt. Lite spekulation och lite girighetsfaktor. Lite att man har ökat sina förväntningar framåt. Och även om man inte tänker på att man har ökat sina förväntningar, så säger du det implicit med dina pengar när du investerar. Sen är ju de flesta av oss, vi rör ju inte aktiekurser och så vidare. Vi är inte den marginella. Men implicit, så köper vi en dyrare börs nu, tyvärr. Och sen de där 5,3, det beror på att svenska kronan sjönk i värde.

Jan: Eller att dollarn blev dyrare.

André: Exakt. Samma sak.

Värderingen kan svänga åt andra hållet

Jan: Och här är det väl det man också kan ta med sig från denna. Detta kan ju gå åt andra hållet också. Medan den riskfria räntan är vad den är, den ligger ofta här någonstans. Och sen förväntar man sig avkastning på utdelning på 2 procent. Det brukar också vara ganska stabilt. Och sen har vi den där, ja men att bolagen växer för att ekonomin går bra. Men vi hade ju lika gärna kunnat ha minus 8 procent för att svenska kronan har stärkts. Och för att folk har varit lite rädda. Och så changing valuation går åt andra hållet.

André: Exakt, exakt. Och det är det man ofta ser, när man tittar på sådana här långa dataserier, så visar de oftast just att den här förändringen i värdering inte spelar någon stor roll. Och det stämmer nu det, med investerare över 100 år. Men tittar man på ett års sikt, så är det ju ofta den som svänger mest.

Jan: Så är det ju.

André: Och ja, den kan ju äta upp all annan avkastning. Vilket den ofta gör när det blir dåliga år. Vi tar och hoppar vidare.

Hur mår konsumenten? Consumer Confidence Index

André: Om man ska försöka vara lite mer positiv då. Jag tänkte att jag skulle försöka kolla lite, hur mår konsumenten? Och det gör ju OECD. De gör en mätning som kallas för Consumer Confidence Index. Som de började med 1974. Och det är egentligen en enkätundersökning för att försöka undersöka hur konsumenten mår i varje ekonomi. Så då har jag plottat ut här. Vi har Europa, vi har Sverige och vi har USA. USA är den orangea, och Sverige är den gröna. Det man kan säga här är att det här historiskt har varit en ledande indikator för börsavkastning. Inte ett jättestarkt samband, men lite grann. Och det betyder egentligen att om den här indikatorn visar att konsumenten mår bra år ett, så har börsen för det landet generellt gått bra året efter. Och standardnivån ligger kring 100, som man ofta gör med många index.

Och det vi kan se, egentligen, som jag tycker är lite remarkabelt, det är ju att Sverige faktiskt ligger över normalnivån just nu. Antagligen för att vi har kommit ur en så pass djup svacka, som vi ser hur långt ner Sverige var där. Hur dåligt konsumenten mådde under 2023.

Jan: Är det när vi fick räntehöjningarna och sånt som vi mådde dåligt?

André: Precis, du ser ju där, den toppade ur någonstans årsskiftet 2021–2022. Och sen drog ju Ukrainakriget igång, inflationen började komma. Och sen vart det jobbigt på vägen ner. Och sen någonstans där i slutet av 2022 så började man prata om att det skulle komma räntesänkningar och skattelättnader och liknande. Och då har vi ju gått upp igen, helt enkelt. Så det här talar ju åtminstone lite grann för att vi förhoppningsvis får en bättre börs i Sverige nästa år. Men det är ju absolut inte garanterat. Men det är en datapunkt som kan vara värd att veta om, helt enkelt.

Inflationsförväntningarna

André: Och sen har jag kollat lite på inflationsförväntningarna. För det tror jag ändå kan vara, inte bara ur investeringssynpunkt, men som konsument är det nog ganska viktigt att veta om. Då har jag tagit fram vad marknaden prisar in för inflationsförväntningar, för Europa, för Japan, för USA och för Sverige. Det man kan säga, rent konkret, är att förväntad inflation på de flesta ställen har stabiliserat sig. Men i Sverige så är förväntningarna fortfarande två till tre gånger högre än övriga. Och vad innebär det då? Det innebär egentligen att den globala marknaden är fortsatt orolig för inflation i Sverige. Det som kan vara det lilla positiva är att det finns en chans att marknaden har fel. Och att vi kommer in lägre än väntat med inflationen. Det kom ut siffror i fredags, till exempel. Då landade vi på ungefär 2 procent. Så det kan ge en skjuts till börsen. För kommer inflationen inte upp igen, då behöver man inte hålla på och pilla med att höja räntan igen. Och det är nog lite det marknaden är rädd för i Sverige, bland annat.

OECD:s tillväxtförväntningar

André: OECD gör ju också en ganska stor undersökning. Och mer eller mindre bidrar med vad man skulle kunna kalla för konsensus. Tillväxtförväntningar på ekonomin. Och då har jag plottat ut och tittat lite på det. Det kan vara värt att veta hur det ser ut just nu. För jag har sett många som är väldigt ledsna över svenska börsen och Sverige. Men tittar vi på det här, så säger det snarare att tillväxten i USA, den väntas sakta in. Faktiskt. Medan om vi tittar på Sverige och EU, så väntas den öka år för år. Och trots detta så såg vi, vet vi om, att förväntningarna för USA är ganska höga. Det är en dyr börs där. Och skulle det visa sig nu att OECD-siffrorna får rätt, så rådande värderingar, alltså priset du betalar för svenska börsen eller Europa eller Japan, det skulle kunna innebära en ganska fin avkastning genom att just investera utanför USA.

Jan: André, kommer du in på det, gissar jag, sen? Stockholmsbörsen. Jag tänkte annars vi skulle prata, för du skrev redan för tre år sedan en sån här, att läge för Stockholmsbörsen. Låt oss följa upp på den sen.

André: Ja, men det ska vi definitivt göra. De är ju svåra att tajma, de där breda. Men vissa perioder har det blivit bra, vissa inte, än så länge.

Koncentration i index

André: Sen tänkte jag att jag skulle ta upp det här med koncentration i index. För det vet jag, det är jättebra. Det är inte många som har pratat om det i år. Det man kan säga är att tittar man på topp tio bolag i marknadsindex, så står de för en väldigt stor del av vinsterna. Det är den grafen längst ner till höger. De är ju inte orimligt oproportionerliga, om man ser till vinsten som de bolagen levererar. Det är ett sätt att sluta oroa er så mycket för koncentration. Nummer två är att det ofta är ett symtom på en bull market. Det kan du se om du tittar på grafen längst ner till vänster. Så ser ni att när marknaden går upp, så har koncentrationen på marknaden ofta gått upp. Och sen när marknaden vänder ner, så brukar koncentrationen sjunka. Det är ingenting att superoroa sig för. Det är inte på några extremt konstiga nivåer, ärligt talat.

Jan: Och gäller detta koncentrationen både USA versus världen och inom USA?

André: Nej, jag skulle säga att det här gäller nog att man tar de stora bolagen i ett världsindex. Koncentrationen mot USA sticker ut lite i datat, det gör det.

Jan: Men är det också ett problem, eller är det?

André: Inte nödvändigtvis. USA har ju världens finaste, mest dynamiska ekonomi och världens finaste bolag. Det man kan säga är att börsen där är extremt dyr. Men dyrt kan bli dyrare, och det kommer vi in på också lite senare. Det som också kan vara värt att nämna, för de som följer mig på Patreon, det är att när koncentrationen sjunker, så historiskt har index gått lite sämre. Eller snarare så här, när index går ner, så sjunker koncentrationen. Och då har man ofta sett att medianalfa bland aktiva investerare ökar. Och småbolag och övriga faktorer går generellt lite bättre under perioder där koncentrationen sjunker. Det är ingen garanti för någonting, egentligen. Men för den som är en faktorinvesterare, så kan det vara lite skönt att höra.

Värdering: USA dyrt, Sverige billigt

André: Här kommer vi in på värdering. Det här tycker jag är lite intressant. Vi kan börja med grafen högst upp till vänster. Den här har jag lånat ifrån investerarfysikern. Jag tror du har haft honom i podden tidigare. Henning Hammar. Han är jätteduktig. Och det vi tittar på här egentligen, det är kort. Kvot över ett värderingsmått mellan amerikanska och svenska börsen. Det är den här blåa grafen. Och det man kan säga är: ju högre kvoten är, desto dyrare är amerikanska börsen i relation till svenska.

Jan: Förlåt. Bara så att jag tolkar den rätt då. Och här, om alla ni andra fattar detta och jag ställer dumma frågor, så får ni skriva till mig. Jag tar gärna trög i rollen här. Så att utifrån denna grafen så har den svenska börsen, i förhållande till den amerikanska, inte varit typ så här billig sedan 1991.

André: Exakt.

Jan: Okej.

André: Exakt. Det är precis det den säger. Och man ser också att där, när IT-bubblan sprack, så ser man också att kurvan bottnade ur. Vi hade ju en väldigt dyr börs i Sverige då. För vi hade ganska hög koncentration i index, både vi och Finland. Jag tror Ericsson stod för typ 30 procent av hela Stockholmsbörsen.

Jan: Been there, done that.

Svenska bolag har vuxit mest

André: Något som definitivt också är intressant att se, tycker jag. Jag tittar på avkastningen senaste tio åren, för Europa, USA och Sverige. Vi klagar ju mycket på att Europa och Sverige inte växer någonting kontra USA. Men tittar man på bolagen som är noterade, så har ju faktiskt svenska bolagen, under tio år i alla fall, har vi ändå haft högst vinsttillväxt. Sen har det varit lite sämre senaste ett till två åren. Men svenska bolag har växt ganska bra. Det som har hänt när det gäller avkastningen, att vi ligger under USA, det är ju att vi ser att den där värderingen kommer att spöka.

Jan: Ni ser att, så kan man säga så här, att svenska bolag växer lika mycket som ett amerikanskt. Men det svenska bolaget får en lägre värdering. Får mindre betalt för att de tjänar lika mycket pengar som ett amerikanskt bolag.

André: Ja, och det beror på att man tror att USA kommer att i framtiden växa mycket snabbare. Och att Sverige inte kommer att växa i princip. Så det tycker jag ändå är rätt intressant att se. Om man har känt sig lite förtvivlad över varför man har en svensk indexfond, till exempel, så håll ut. Siffrorna talar ändå för att vi äger ganska mycket fina bolag. Och det handlar snarare om att marknaden behöver ändra uppfattning. Vilket den gör, förr eller senare.

Inprisad tillväxt globalt

André: Sen har vi också en väldigt intressant graf här längst ner som jag tänker att vi ska titta på. Du kan ju ta globala börsen, och så kan du utifrån den räkna ut vilken tillväxt som är inprisad. Så hur snabbt ska vinsterna, eller kassaflödena, växa? Och jag har data bak till 2009. Och tittar vi på grafen, så ser vi att typ enda gången det har varit högre inprisad tillväxt sedan dess, var ju bubblan 2021. Om man nu får kalla det för en bubbla. Jag gör det. Så vi har ganska höga förväntningar globalt. Och det är ju en indikation på att börsen är dyr. Man räknar in väldigt mycket bra, helt enkelt. Någon fråga på det?

Jan: Nej. Nej, jag tror vi fortsätter. Jag tycker detta är superspännande. Ni andra kan gärna också ge en tumme upp eller säga vad ni tänker och tycker. Jag vill ha rådata sen.

Lysas Sverigeexponering, och svenskarnas fondbyten

Jan: Jag tänker också att ibland, till exempel, jag gillar ju... Ja, titta nu, får du tumme upp där. Jag tänker till exempel att ibland så klagar man ju på Lysa. Att de har 20 procent exponering mot Sverige. Och så är det som något kast. Och jag är så här: nej, just nu tycker jag att det är ganska bra.

André: Ja, verkligen.

Jan: Att de har det. Men du, kan man också dra en slutsats här? Kanske ledande fråga. Men man läser ju så här, Fondbolagens förening. Svenskarna säljer svenska fonder för att investera i amerikanska fonder. Och jag är så här: okej, det är så här classic. Gör fel vid fel tillfälle. Om man nu vill spekulera lite, då ska man ju sälja de amerikanska fonderna, de amerikanska bolagen. Och köpa de svenska fonderna och svenska bolagen. Är det också en slutsats att dra?

André: Exakt. Det är ju ett problem. Ingen köper ju svenska tillgångar.

Jan: Nej.

André: Alla utanför USA köper globala tillgångar. Och USA köper bara amerikanska tillgångar. Och det är ju antagligen en stor bidragande faktor till att amerikanska börsen har blivit så dyr. Man brukar ju säga att indexfonder inte påverkar marknadsprissättningen. Det är sant i teorin. Men har du att folk köper, säljer till exempel globala tillgångar för att köpa amerikanska indexfonder, då kommer du få en uppvärdering av de amerikanska bolagen i relation till resten.

Synda lite: överexponering mot Sverige

Jan: Ja. Men till exempel så här. Återigen, och det är också så här superviktigt, jag kommer säga det i slutet, att historisk avkastning inte är en garanti för framtid. Vi pratar om investeringar. De kan öka och minska i värde. Och i värsta fall kan man förlora hela beloppet, och man ska inte investera pengar man inte har råd att förlora. Men, med det sagt, med den brasklappen sagt, så tänker jag så här. Jag är inte så där pigg på att man plötsligt ska sluta rekommendera globala indexfonder. För att nu ska vi satsa allt på Sverige. För att 2024 har det varit ganska kasst bet. Däremot så har ju till exempel jag i tjänstepensionssparandet gjort så att nysparandet går 50–50. Alltså att man kan ju göra sådana här. Du har ju ett uttryck, André, som jag älskar. Som jag har stulit. Som är så här: ska du synda, synda lite.

André: Jag har stulit det i min tur.

Jan: Ja, men då är det ju typiskt en sådan grej man kan synda på. Med gott samvete. Att lite överexponering mot Sverige. Och då är det inte säkert att man får betalt för det 2025. Du och jag började ju göra detta redan, när skrev du första? Var det 2022?

André: Ja.

Jan: Så vi har ju syndat i detta i två år. Och fortfarande inte fått betalt för det. Men vi har någon tro på att förr eller senare så blir det ju så att marknaden upptäcker: nja, men detta var ju kanske lite snett.

André om sin egen hitrate

André: Ja, jag ska vara helt öppen och ärlig med att jag kan ha fel. Jag har ju de datapunkter jag tittar på. Jag tänker på mitt sätt. Om man tar till exempel min tipstjänst, och även de bolag jag har köpt sedan jag började, så har jag än så länge en hitrate på ungefär 70 procent. Så det finns ändå en 30 procent fel.

Jan: Det är därför vi säger så här: synda lite. Sen är det också ödmjukt, André. Du är inte ensam i den här tesen. Henning Hammar, investerarfysikern, är ju också där. Och det är ju flera andra som också...

André: Ja, men fortsätt.

Den implicita riskpremien

André: Jag tänkte att vi skulle kolla också på... Nu har vi kollat lite på inprisad tillväxt och såg att den är väldigt hög. När man värderar bolag, så har du ju att du lägger på det man kallar för en riskpremie. Det är vad den här visar, egentligen. Det här är den implicita riskpremien. Hur mycket mer avkastning kräver marknaden för att äga börsen, över en riskfri ränta? Så i förhållande till att jag hade kunnat sätta pengarna på bankkontot, eller i en räntefond, hur mycket förväntar jag mig mer för att jag tar aktierisk? Och den här hittar du ju aldrig explicit. Du kan ju inte se, marknaden kommer ju inte att knacka på dörren och säga: hej, idag kräver vi så här mycket. Utan den här får man räkna baklängesvägen. Och det går att göra genom att det finns konsensus, tillväxtförväntningar att titta på.

Och det den här grafen säger egentligen, är väl att vi har varit nere och touchat på bottennivåer sedan 2008. Så det är ändå en ganska låg riskpremie som läggs på räntan just nu. Och då har jag skrivit att normalt har det varit attraktivt på ett till tre års sikt, när den här har varit större än 6 procent. Och vi ser ju där 2008, så vart det ju lite av en marknadskris. Sen hade du 2011, 2012 med PIIGS och liknande. Så just nu så ligger vi på ungefär 4,33 procent. Och det är historiskt ganska lågt.

Jan: Och vad ska man dra för slutsats av detta då?

André: Att det finns två sätt att se på det. Det ena är ju det glada, och det är ju att marknaden säger att risken framåt är väldigt låg, för marknaden. Det negativa är ju då att den premien sjunker. Och därav så är börsen dyr. Det kan ju vara så att marknaden helt enkelt är inne i ett sentiment. Och den väljer att inte se några risker. Vi kommer komma in lite på risker senare. För det skiljer sig lite om man tittar på aktiemarknaden, räntemarknaden och optioner. Jag med allihopa.

Jan: Så det man vill ha här, här vill man egentligen ha en hög siffra. Det är roligare att investera när denna siffran är hög.

André: Ja, men det är rent teoretiskt. För det kan jag säga, Jan, att den dagen när vi står uppe på nästan 8 procent, då är det inte roligt att investera.

Jan: Nej, det är mitt i djupaste finanskrisen.

André: Det känns inte så kul då.

Jan: Det gör det inte.

André: Det är då jag utför.

Jan: Ja, jag bara skojar så här. Det är då Caroline kommer och så här: men ska vi inte handla nu, och jag kommer vara helt förstörd.

André: Exakt.

Riskaptit: IPO Pulse Index

André: Nej, sen tänkte jag att vi ska titta lite mer på riskaptiten då. Nasdaq har ju ett som de kallar för IPO Pulse Index. Och det är ett sätt att försöka se hur många börsnoteringar det kommer vara framöver. Det här har jag tagit fram bland annat för att jag skriver om börsnoteringar på min Patreon. Och generellt så kan man säga att ju fler börsnoteringar, desto större riskaptit. Det är ju ett helt färskt, nytt bolag som ska in till börsen. De vill komma in när de får bra betalt, vilket de ofta får när det är god riskaptit. Och det vi kan se från Nasdaqs index, det är ju att i bilden till vänster har vi för Stockholmsbörsen, och till höger har vi globalt. För 2025 så förväntas ju börsnoteringsaktiviteten öka. Och det är ju ett bra tecken på att det är ganska god riskaptit på aktiemarknaden.

Räntemarknaden: kreditspreadar

André: Om vi kollar på grafen längst ner, då kollar vi faktiskt på lite räntor. Och det jag har plottat ut här, det är den rosa. Det är amerikanska företagsobligationer som är investment grade. Det här är de fina företagsobligationerna, och vad den effektiva räntan är på dem. Och sen har du den brungrönaktiga nedanför. Det är high yield. Det är ju lite smutsigt kallat junk bonds. Det är ju de sämre bolagen. Och anledningen till att jag brukar titta på det här, är att när du ser att skillnaden ökar mellan de här två. Det är det man kallar för en spread inom räntevärlden. Det är ju ett tecken på att marknaden tror på en högre, det man kallar för default risk. Alltså risken för konkurs, eller insolvens, eller att bolag inte kan betala för sig, helt enkelt. Men det vi ser av grafen är att skillnaden mellan de här två är ju inte jättestor. Det är ungefär samma avstånd som det har varit sedan 2015. Så räntemarknaden säger också ingenting att vara orolig för när det gäller bolag.

Jan: Tummen upp, fortsätt så.

Optionsmarknaden: SKEW-indexet

André: Men här har vi optioner. Och det här är ju lite av en djungel. Så jag ska försöka förklara det här så enkelt och förståeligt som möjligt. Men det vi tittar på egentligen här nu, fokusera på den turkosa grafen. Det är ett mått som kallas för SKEW. Och vad det här indexet visar, det är skillnaden i pris mellan köp- och säljoptioner. Alltså skillnaden, hur mycket mer behöver du betala för att skydda dig på nedsidan, kontra att få exponering på uppsidan. Så vad kostar en portföljförsäkring? Och man brukar säga att normalen brukar ligga runt 120. Så att du får betala 20 procent mer för en säljoption än en köpoption. I skrivande stund så ligger vi runt 169 till 170. Och det betyder ju egentligen att många som handlar optioner tror på ett fall. Och det här gäller det amerikanska börsen. Det är index för amerikanska optioner.

Jan: Kan man säga att det är typ som att ha skaffat sig en brandförsäkring i Kalifornien nu? Det är dyrt.

André: Ja, exakt.

Jan: Det är sannolikt att det kommer börja brinna, och de som ger ut försäkringarna är ganska osugna på att ge ut de försäkringarna för den risken som de upplever. Och därför tar de väldigt bra betalt för de försäkringarna nu.

André: Exakt, exakt. Det är precis så där. Och normalt så brukar storleken och hastigheten på ett eventuellt fall vara proportionerlig med SKEW.

Jan: Okej, och nu är vi typ som högst någonsin. Eller som högst du har den här datan?

André: Ja, jag tror det var någonstans i början av december som vi hade den högsta noteringen som har varit sedan indexet startades. Så det är ju liksom, optionsmarknaden säger ju någonting helt annat, i alla fall, än vad räntemarknaderna och aktiemarknaden säger. De är ju oroliga för ett fall på aktier. Så det kan man ju ändå bära med sig. Nu har vi haft ett väldigt bra år, och visst, två av tre marknader säger Go for it, det är lugnt. Men tänk på att det är inte alltid dumt att fira lite att det gick bra 2024. Fira lite för vinster. Faktiskt ett stort tips.

Hur ofta har de tre marknaderna rätt?

Jan: Hur ofta brukar de ha rätt här? Alltså, om du skulle beskriva de här tre marknaderna, liksom mellan varandra. Det är ju kasst att säga att någon av dem är oprofessionell, men liksom, hur...

André: Jag skulle säga så här. Optionsmarknaden brukar inte vara så värd att lyssna på när de ligger inom de här normalzonerna. Men när man har hamnat över den här 130-nivån, så historiskt så har det ofta kommit en dipp eller fall. Jag tror jag har data, det här indexet sträcker sig bak lite längre än vad jag visar. Jag tror jag har data tillbaka till 70-talet. Och det man kan säga är att när SKEW har hamnat över 130, så kommande ettårsperiod har det varit 72 procent sannolikhet för ett fall större än 40 procent på marknaden. Not so full.

Jan: Så André, det var ju roligt fram tills nu.

André: Ja, men återigen, 72 procent. Det finns fortfarande en stor chans att det inte händer.

Jan: Precis så som den som skickade den här emojin med gapande mun.

André: Exakt.

Sammanfattning globalt index

Jan: Ja.

André: Nej, men så, liksom om vi kokar ner det lite. Jag har suttit och räknat och tittat lite. Och kollar man på globalt index, så kan vi summera det som dyrt men trendar uppåt. Så om vi tittar på det. Som lägst så hamnar jag på ungefär en avkastning på 2,3 procent kommande tio år. Och som högst någonstans runt 8,25.

Jan: Okej, vänta, säg någonting mer. Så vad är förklaringen för detta? Så att du säger...

André: Det jag säger är att, för mitt sätt att räkna, så ligger utfallsrymden för globala börsen framåt någonstans mellan 2,3 och 8,25 procent i avkastning. I snitt på en kommande tioårsperiod. I snitt per år.

Jan: Ja. Och detta ska sättas i relation till det där jag brukar säga, 6–8?

André: Ja.

Jan: Och då säger du så här, att det är större sannolikhet att vi kommer hamna under 6 än att vi kommer hamna över 6.

André: Ja, det tror jag på. Men sen har jag tagit med ett litet citat här.

As we've demonstrated in the past, a cheap, up-trending market is the best. But guess what, second best is an expensive, up-trending market.

André: Och det är ju värt att komma ihåg att när marknaden fortfarande är i upptrend, så har den historiskt levererat bra avkastning kommande 6–18 månader. Så man behöver inte kasta in handduken. Och tillväxten kan överraska på uppsidan. Det är möjligt. Jag tror inte på det.

Är vi i en bubbla?

André: Och sen kan man även nämna det här med, att om man nu ser det som att vi är i någon form av bubbla. Jag skulle inte kalla det riktigt för bubbla än. Inte index i alla fall. Det finns bubblor på marknaden. Men tittar man till exempel på IT-bubblan, det skrevs om att det var en bubbla redan 1995 till 1997. Men den sprack först 2000. Då ska du sitta i fem år och se dum ut. Så återigen, ska man synda, så synda lite. Synda smart.

Jan: Men det man kan säga här, är att du också tror att det som kommer förändras, kommer vara den här changing valuation. För om vi tittar på både där, T-bond rate, så säger du så här: nej, men räntan ska ligga positiv någonstans mellan 1,8 och 4,2. Och sen kommer vi nog se en tillväxt, att företagen kommer växa och öka sina vinster. Och då kommer det gå med, mellan 3 och 10. Förlåt, mellan typ. Nu blir det svårt att räkna, för det är ett vattenfallsdiagram. 2,5 och 5,5, typ. Men det du tror, det du tror är så här: det är de här värderingarna som borde komma ner. Och att det är det som kommer att påverka och dra ner.

André: Exakt. Det kan man säga. Sen de här, det här är inte helt jämförbara. För den ena är en sån här Gordon Growth-modell, och den andra är en diskonterad kassaflödesmodell. Så staplarna är inte helt... Till exempel i den vänstra, så det vi börjar med då är ju utdelning, starting yield. Hur mycket utdelning får vi? Medan i den högra, när man gör en kassaflödesmodell, så är det ju riskfria räntan.

Jan: Ja.

André: Men det du säger stämmer överens, i alla fall. Det jag tror på är... det vi tror kommer förändras är hur mycket folk är villiga att betala. För någonting baserat på vad de tror. Medan bolagen kommer fortsätta gå bra. Det är väl liksom det vi säger.

Jan: Ja, exakt.

André: Och sen om man tittar på det lägsta, det sämre utfallet, så är det ju en ganska låg tillväxt som jag har att räkna med där. Men fortfarande positiv, 2,8 procent per år. Det är ungefär som BNP. Medan om man tittar på konsensus, som ligger på nästan 10 procent. Det är ju väldigt högt, kan man säga.

Bättre odds för Sverige

Jan: Har du en sån här för Sverige?

André: Nej, men jag kan nog göra en.

Jan: Ja, den behöver man inte göra. Men här kan man väl också säga så här, utifrån samtalen tidigare. Så i alla fall när jag tittar på den här, Research Affiliates, så ligger det något. De säger 2,3 procent för globala börsen kommande tio åren. Men jag tror att de var typ 9 för svenska börsen.

Svenska börsen har, om vi skulle säga så här, odds. Vi står vid startlinjen nu, och så tittar vi framåt. Vem har bäst odds? Så tycker modellerna att Sverige har 3–4 gånger bättre odds än den globala löparen.

Jan: Den globala löparen springer ju liksom. Han har varit och käkat på restaurang och är lite fet och glad och lat. Och fått mycket beröm det senaste året. Medan svensken är lite svältfödd. Och liksom sugen på revansch.

André: Exakt. Ja, men det är exakt det det handlar om. Jag tror de räknar med någonstans 4,5 procent tillväxt för Sverige. Och sen stora uppsidan som kommer, det är just att vi har väldigt pressade värderingar. På svenska börsen. Kontra globalt. Och det är där den stora skillnaden kommer ifrån. Och generellt så har ju just värdering en tendens att, vad kallar man det för, mean revert. Förr eller senare blir billigt för billigt. Då börjar alla köpa. Förr eller senare blir det dyrt för dyrt. Och då börjar alla att sälja. Problemet är att man vet aldrig när.

Jan: Exakt.

André: Ja, snyggt.

Kan marknaden fortsätta upp? Bredd och småbolag

André: Sen tänkte jag, kan marknaden fortsätta upp? Om man tittar på att vi får lite bredd i marknaden. Man har ju pratat mycket om att det är bara de här MAG 7 och de stora bolagen i USA som har dragit upp börsen, egentligen. Och då tittar jag lite på, om man tar till exempel småbolag. Vi har ju ganska många länder nu som kommer ur, eller är på väg ur, lågkonjunktur. Och det man har sett historiskt är att småbolagen har en tendens att gå väldigt bra då. Det är den här grafen högst upp till höger som man vill titta på. Och det skulle kunna driva till att globala börsen kan prestera ganska bra även 2025–2026. Trots ganska höga värderingar just nu. För börjar småbolagen att gå bra, och börjar de tjäna mycket pengar igen, då kommer ju värderingen att sjunka. Eller, värderingen, när jag säger värderingen sjunker, då menar jag att multipeln sjunker för att vinsterna ökar. Och plötsligt så ser inte börsen lika dyr ut, för nu har vi ju fler bolag som tjänar mycket pengar. Så det är ju någonting att bära med sig. Det är ju ett potentiellt utfall.

Falska starter för småbolagsåret

André: Sen tittade jag lite, jag fick en notis från Capital Group. Om att man har sett, egentligen sedan halvåret 2024, så har ju småbolagen, de här Russell 2000, det är ju 2000 bolag i USA, ett småbolagsindex, har ju gått bättre då än breda börsen. Det har ju hänt ett par gånger nu att vi har fått det man kan kalla för en falsk start för småbolagens år. Samma om man tittar på stapeln inunder. Det är ju ett value index, alltså billiga småbolag. Samma sak där. De har gått bra nu senaste sex månaderna. Men frågan är, kommer det fortsätta?

Och vi ser även lite grann att man har börjat gilla lite mer klassiska bolag. Den tredje stapeln är S&P High Yield Dividend Aristocrats Index. Det är ett index över bolag som har betalat utdelning i, nu ska vi se, är det mer än 25 år, tror jag.

Jan: Ja, jag tror 25 eller 50, skulle jag säga.

André: Nej, men det är nog 25. Det finns något sånt här Dividend Kings också. Det ena är 25 och det andra är 50 år. Men jag blandar alltid ihop dem. Även de har ju överpresterat S&P 500 på amerikanska börsen. Det som har gått sämst där är ju Russell 1000 Growth Index. Det är ju små tillväxtbolag som tidigare har gått ganska bra. Så vi får väl se om det blir någon förändring i marknaden. Som indexinvesterare kommer man oftast inte märka av det här. Men om man gör som mig, så kan ju det här betyda ganska mycket extra procent in i portföljen. Så jag håller tummarna. Men vi får se.

Faktasammanställning Sverige 2025–2035

André: Sen har jag med här bara ett litet faktablad om Sverige. Vad jag tror 2025–2035. Vi har en lågt värderad börs. Jag räknar med en avkastning mellan 7,7 och 9,3 procent per år. Titta, då har jag gjort det. Jag hade visst gjort exakt samma för Stockholmsbörsen. Men jag hade ingen graf på det. Vi är lågt värderade i relativa termer, om man jämför med USA och globalt. Man kan ju nästan säga idag att globalt är ju USA. Consumer confidence, alltså hur konsumenterna mår, återhämtar sig. Och det har varit en ledande indikator historiskt. Och vi har potentiellt en accelererande tillväxt 2025 till 2026. Om man tittar på OECD. Och sen har jag även kollat på, jag har ju tillgång till FactSet, så har jag kollat på analytiker och konsensus. Och suttit och räknat och knappat.

Om man ska ta det som ser sämre ut för Sverige, det är ju att de här kapitalflödena fortsätter ut ur Sverige, till globalt och USA. Och den trenden kan ju hålla i sig. Ingen aning om när det kan vända. Och då är frågan liksom, när kommer utländskt kapital tillbaka? Eller ska vi få leva med låga värderingar och god tillväxt? Kanske, kanske inte. Troligtvis inte. Visar vi tillväxt, så tror jag nog att vi kommer tillbaka.

Sveriges räntekänslighet

André: Men, och sen har vi det absolut största problemet med att köpa Sverige. Det är ju att vi är en väldigt räntekänslig ekonomi. Och det har ju dels med vår fastighetsmarknad att göra. Men även våra privatpersoner är ju väldigt högt belånade. Och sen att det är en hög inflation som är väntad, om man tittar på vad folk räknar med där ute. Och det är också definitivt ett nagg i kanten på, om man tar investeringscaset svensk indexfond. Och som sagt, förlåt.

Jan: Nej, och vi vill också säga så här. Vi började skriva om detta 2022–2023. Alltså så att det står tio år. Gör man så att man köper och lägger med en svensk indexfond, alltså att utvärdera detta är ju typ 2034.

André: Ja, det skulle jag säga. Och till och med det kan ju vara kort i vissa fall. Men det är ju tyvärr den tidsperioden man pratar om när man ska investera på börsen. Så det är tyvärr nog bara att acceptera läget.

Japan: världens största special situation

André: Sen har jag med lite grann här om Japan. Det här skrev jag om till mina följare på Patreon. Världens största pågående special situation. Och för er som inte vet vad en special situation är, det är när tillgångar skiftar ägandeform eller struktur, eller någonting liknande som gör att det kan bli värt att köpa. Inte nödvändigtvis fundamenten i bolaget, utan att någonting gör att marknaden prissätter det fel. Eller att det kommer någon systematisk ändring.

Och ska man ta det i korthet: Japan hade sin indexbubbla, som började någonstans där under 80-talet. Ni ser grafen högst upp till vänster. Det är japanska aktiemarknaden. De har ju fått beta av den bubbelskulden fram till nu, i princip. Så du har inte fått betalt för att äga japanska aktier på 34 år. Det är lite mindre roligt att höra. Men det som är intressant just nu, är att tittar man på grafen högst upp till höger, där har ni en sån här prismultipel. Då är det pris i förhållande till eget kapital. Hur mycket får du betala kontra vad bolaget har på sin balansräkning. Så ser vi att en mycket stor del av bolagen på japanska börsen, det är den som heter Topix 500, handlas under eget kapital. Och jämför man med S&P 500, då har du inga bolag som handlas under. Och tittar du på Stoxx 600, det är ett europeiskt index, så har du en lite mindre mängd. Sett till tillgångar så är japanska börsen väldigt billig.

Nya börsregler tvingar fram aktieägarvärde i Japan

André: Och det har den varit av en ganska bra anledning. Det är att de har haft en kultur av att lägga pengar på hög. Och bygga imperium snarare än att skapa aktieägarvärde. Men sen våren 2023, och sen kommer det vara lite regler som kommer fortsätta fram till mars 2025 och komma ut. Så TSE, det är typ deras Nasdaq, kommer med lite nya regler för att vara listad på deras börs. Och då är det bland annat att om du handlas under eget kapital, då måste bolaget komma med en plan som de ska presentera för marknaden. För hur de ska göra för att komma över den här gränsen. Och det är ju grejer som hur de ska sänka sina risker. Hur de ska öka avkastningen på investerat kapital. Att de ska börja dela ut, eller göra återköp. Och alla de här grejerna är ju saker som, om man tittar både historiskt och i forskningslitteratur, bidrar till positiv avkastning.

Så man skulle kunna säga att Japan är en billig börs. Den har varit billig av en anledning. Men nu har man fått krav på sig att skärpa till sig. Det är lite, läraren kommer och rycker dem i örat. Och det som jag tycker är definitivt intressant med det här, det är ju att om man tittar på japansk affärskultur, så de är lite som en pråm. Att när de väl har ställts i en riktning, så är de omöjliga att få att väja. Så börjar japanska bolagen att följa det här, och försöka synliggöra och skapa värde för sina aktieägare, så tror jag att Japan kan vara ett ganska intressant case. Och lite samma där som i Sverige. Kanske 5–10 års sikt. Kanske man behöver för att utvärdera. Men definitivt intressant.

Japanska bolag med nettokassa

André: Även intressant att se, om man tittar på grafen längst ner till höger. Hälften av bolagen på japanska börsen, de har en nettokassa. Det betyder att de har mer pengar på banken än vad de har skulder. Vilket kan jämföras med ett amerikanskt och ett europeiskt index, där jämförbar siffra ligger på 12 till 11 procent av bolagen. Så du köper en börs med bolag som har blivit tvingade till att bli bättre. Där ungefär hälften av dem sitter med mer pengar än skulder. Och det tycker jag lockar mig.

Jan: Stolt. Ja, jag tycker det här är riktigt häftigt.

André: Sen hur det kommer spela ut sig är jättesvårt att säga. Men det finns några markörer här som pekar på att åtminstone bolagen i Japan borde bli bättre. Sen om marknaden uppvärderar dem, det är svårt att säga. Men affärslivet i Japan borde bli bättre kommande tio år. Definitivt.

Börsnoteringar 2025 på Stockholmsbörsen

André: Om man tittar också lite framåt, det här med noteringar. Jag vet att det är många som tycker det är intressant. Och jag analyserar alla börsnoteringar på Stockholmsbörsen. Så ser det ut som att 2025 kommer det komma fler. Vi hade ju fler 2024 än vad vi hade 2023. Och då har vi dels det här indexet att luta oss på. Men sen har jag även sammanställt en lista där till höger. Och där har vi ett antal bolag som har åtminstone startat processer med att ändra, ta fram prospekt eller haft pauser. Plus att det är till bättre marknadslägen. Då har vi ju Klarna, bland annat. Men tyvärr där så pratas det om en listning i USA och inte i Sverige. Det som jag tycker är definitivt mer intressant, det är de här. Aspia Health Group, det är ju en del av Ikea-sfären, som ryktas att de ska kanske notera snart. Vi har Röko AB, som kanske ska notera snart. Det är en serieförvärvare. Troligtvis den mest kända serieförvärvaren i Sverige. Men som ingen normal person har hört talas om. Men i princip alla, vad ska man säga, de som försöker vara lite who's who i finansbranschen, har en position i Röko. Jag kan ingenting om bolaget, men jag tror det kan bli en stor notering där alla skriver om den. Oavsett om det är bra eller dåligt.

Havsfrun funderar på att ta fram en SPAC. Doktor.se funderar på notering. ALM Equity, kanske flera av er känner igen, ett private equity-bolag, kanske ska noteras. Northvolt vart ju tyvärr inställt. På grund av... ja, vi får ju se.

Jan: Vad är det som har hänt i Northvolt? Vi pratade ju om det på fiket tillsammans för ett tag sedan. Men jag vet inte vad som hände.

André: De är ju i en faktisk konkurs, kan man ju säga. Men det är en fråga huruvida det blir konkurs eller rekonstruktion. Så kan man väl säga. Så de vart ju tyvärr inställda. Men samtidigt ganska bra. Jag tror att det där hade varit en notering som hade lockat mycket småsparare. Och jag tror det är många som skulle ha förlorat pengar på det. För det är ytterst få som gräver i balansräkningen. Och så har vi en press då, AB, som funderar på en notering. Så det ser liksom bra ut för noteringsåret 2025. Och samma kanske även 2026. Så jag hoppas på att kunna hitta fler roliga noteringscase till alla ni som lyssnar. Det var det jag hade, egentligen.

Vad står VQM för?

Jan: Du har ju fortfarande inte berättat vad VQM står för.

André: Jag tror jag kan göra en kvalificerad gissning.

Jan: Ja, kör.

André: Viktor... Nej, jag bara skojar.

Jan: Men value, quality, momentum. Kan det vara så?

André: Ja, det stämmer. Det är de tre faktorer som jag har byggt mycket av mitt investerande runt omkring. Utöver indexfonder.

Jan: Men du, André, jag måste säga, jag ska villigt erkänna att det tog mig nu ett halvår av medlemskap innan jag listade ut det.

André: Åh, herregud. Åh, herregud.

Jan: Ja, jag ber om ursäkt.

André: Det är lugnt.

Reklam för Patreon och prova-på-kod

André: Jag får väl säga tack för mig. Jag har lagt med här en länk till min Patreon. Jag får försöka göra lite reklam.

Jan: Ja, men du behöver inte be om ursäkt, André. It's fine. Jag och Oliver kommer lägga länken också när vi lägger ut både inspelningen och sådant.

André: Och så finns det med en prova på-kod. Ni kan skriva Prova VQM25, så får ni 20 procent rabatt på guldmedlemskap första månaden eller året. Och det är ju giltigt då till sista januari. Och guldmedlemskap, då får ni... ni får VQM-portföljen, ni får veckoutskick, ni får en fondportfölj med lite faktorexponering. Ni får allvädersportföljer och mellanportföljer. Ni får börsnoteringstips. Ni får budarbitragetips. Ni får analyser av fundamentala bolag. Eller fundamentala analyser av bolag.

Jan: Ja, rubbet. Ni får komma hem till André. Ett och annat mattips. Nej, jag bara skojar, André. Man får väldigt, väldigt mycket. Det är ju det som är... jag måste väl ändå få vara en av dina första medlemmar. Jag har väl hängt med.

André: Det dök upp ganska många ganska fort när jag startade. Och för de som kanske är lite oroliga att det inte ska komma så mycket inlägg och tips. Och att man ska betala för ingenting. Så på mindre än två år nu så har jag skrivit 252 inlägg. Risken är ju snarare att ni får stänga av mailnotiser från mig. För jag pumpar ut material. Och så funderar ni själva vad ni vill följa. Helt enkelt.

Olivers reflektion: att kliva ur marknaden

Jan: Du, där var lite frågor. Det var någon som räckte upp handen. Och sen tänker jag, Oliver, du får också ta igen din reflektion. Men var det inte någon som räckte upp handen? Har ni några frågor och funderingar, så passa på nu. Jag lovar att jag såg någon som räckte upp handen här.

André: Ja, ja.

Jan: Nej, nej, då får vi ta. Oliver, vad tänker du? Vad tar du med dig?

Oliver: Ja, men det är svårt. Jag vet att vi pratade på senaste fika tillsammans också om Howard Marks. Välkänd investerare också, och om hans senaste memo, som jag också läste. Och där kände man sig kanske inte alltför optimistisk, utifrån vad han tänkte kring framtiden. Men det är också, som du sa, André, du sammanfattade det bra, att det är klurigt att gå ur marknaden nu för att man tror att det kanske är högt värderat. Det kan väl vänta länge tills det faller.

André: Ofta när man pratar med folk som "jag klev ur marknaden", bästa frågan att ställa dem då är: när klev du in sen igen? Och när klev du ur? Då tror jag det är bättre, marknaden erbjuder billiga tillgångar, då är det bättre att kanske synda lite. Och sen övervikta mot just någonting annat som är lite billigare. Och då har man ju till exempel Sverige, Japan, och sen i mindre utsträckning Europa. Europa är jag inte lika positiv till. Men det ser ju åtminstone billigare ut än USA, så kan man ju säga.

Jan: Snyggt.

Fråga från Kjell: utbudet på kapital

Jan: Jag tror att Kjell tryckte innan. Kjell, om du har någon fråga så är det precis. Jag vet inte om du kan, tillåt dela. Jag är lite ny på det här med Google här. Kjell, du är mutad. Så jag tror att du får avmuta om du ska prata. Och sen har vi Bosse också.

Kjell: Var jag nu, eller?

Jan: Ja, nu hörs det, Kjell.

Kjell: Ja, ja, ja, okej, okej, okej. Finns det inte ytterligare en faktor i det här sammanhanget? Och det är utbudet på pengar, helt enkelt. Kapital som söker investeringar. Till exempel pensionskapital som måste skapa avkastning på sina pengar. Och att det kan påverka vanlig, enkel samhällsekonomisk eller pristeoretisk analys. Utbud och efterfrågan. Och jag tänker på utbudssidan då.

André: Du har helt rätt. Det har man ju sett, när man tar amerikanska Fed tillsammans med regeringen då, om man ska vara helt ärlig. När det började tryckas mycket pengar. Det trycker ju upp börskurserna, för att det är mycket kapital som söker sig till att hitta någon form av avkastning. Problemet är att du får oftast ett bakslag. Du får en bakfylla, helt enkelt. Du har mättat marknaden med mer pengar och mer kapital, och sen förväntade du dig att det inte ska komma någon inflation. Och det var ju tyvärr så vi agerade ganska länge. Tills det kommer någon form av trigger, och sen är inflationen igång. Och den är ju ofta det man kallar för sticky i ekonomiska sammanhang. Den är svår att bli av med. Och jag tror att agerandet vi hade från finanskrisen fram till 2022, kommer vi nog få leva med kommande tio år också. Det kommer vara lite högre inflation än vad vi är vana vid.

Kapital som inte hittar någonstans att investeras

Kjell: Jag måste försöka smälta det där, för jag tänker att det här kapitalet då, både pensionskapital men också vinster i företagen, som man hittar ingenstans att investera, utan man bygger inte ut sin produktionskapacitet eller tar fram nya produkter, utan man placerar dem helt enkelt i räntepapper, i och för sig kanske, men framför allt i aktier och aktierelaterade instrument. Det borde ju trycka upp kurserna. Och vice versa, att utbudet på pengar inte har blivit så stort. Men det är en faktor i det här om prisbildningen på finansiella instrument.

André: Det tror jag absolut. Du sa ju det, att det är en faktor, så det är inte så mycket att säga om det. Något man kan också beakta, det är ju att, precis som du säger, vad ska företagen göra av sina plötsliga övervinster och liknande. Och det är ofta då man behöver dra öronen åt sig. För i samband med att det kommer ut nytt kapital, då sjunker oftast det man kallar för avkastningskravet. Alltså, hur mycket ska bolagen vara tvungna att tjäna på sina pengar? Och då ofta gör de väldigt dåliga investeringar. De går att räkna hem på ett eller två års sikt. Men sen när man får ett normalläge igen, då har man en marknad med för mycket kapacitet. Alla försöker tävla med varandra om dåliga projekt.

Det finns en bok som heter Capital Returns, av Edward Chancellor, som pratar väldigt mycket om det. Det var min favoritbok för året 2024.

André: Och är man intresserad av investeringar, kapitalflöden och liknande, lite det du är inne på just nu, så skulle jag varmt rekommendera den.

Kjell: Tack så hemskt mycket. Ska jag stänga av min mikrofon nu?

Fråga från Bosse: Europa på väg upp?

Jan: Bosse, välkommen.

Bosse: Tack så mycket. Jättebra föredrag, André.

André: Tack så mycket, Bosse. Det värmer jättemycket, ska du veta.

Bosse: Och lärorikt, mycket lärorikt. Du sa det här med att Europa går ju dåligt. Och det är ju sant. Men det jag har sett den senaste tiden, det är att förutom fordonsindustrin, så verkar det faktiskt dags att vara på väg upp ordentligt. Vad säger du om det?

André: Jag ska vara helt öppen nu med att jag inte är någon expert på tyska börsen eller tyska bolag. Men det är inte jätteförvånande samtidigt heller, för att värderingarna har varit väldigt pressade i Europa också, länge. Och man har räknat med ganska ordentliga lågkonjunkturer. Nu har vi nästan börjat se effekterna av det. Om man tar till exempel fordonsindustrin, som är en enorm del av den tyska börsen. Men jag tror att det marknaden gör nu, är att de tycker att de ser en botten. Att det blir inte så himla mycket värre. Det är vad jag tror.

Bosse: Ja. Men DAX-indexet går ju bra just nu.

André: Ja.

Bosse: Och det är ju tungt i fordon.

André: Det tycker jag låter ändå helt rimligt. Eller, inte rimligt, det passar min tes. Så ska jag säga.

Bosse: Tack.

André: Tack.

Den jobbiga frågan: AI, odödlighet och att spara ändå

Jan: André, får jag ställa en sjukt jobbig fråga utan svar?

André: Ja.

Jan: Jag kan ibland känna så här, att vi, särskilt nu, sitter ibland och diskuterar frågor som den här. Eller vi diskuterar, vi pratade lite innan idag på fikat tillsammans om arv. Och sen så pågår hela den här lite AI-revolutionen. Som vi ändå behöver säga. Och där har ju folk så sent som två veckor sedan gått och sagt så här: ja, men vi tror inte längre, till exempel, att superintelligens är ett om-problem. Utan det är mer ett när-problem. Alltså, inträffar det fem år eller tio år, men det kommer liksom hända. Och då tänker jag liksom, då blir till exempel arv en hel sån här icke-fråga. Alltså, nej, men vi kommer inte dö. Det har forskare sagt rätt länge. Men första människan som inte kommer att dö av naturliga orsaker är född. Alltså, kan det liksom vara... säg att vi skulle hamna i ett sånt scenario. Alltså, är det så här, sitter vi och pratar liksom, sitter vi och polerar silvret på Titanic, när vi sitter här och pratar? Förstår du hur jag menar? Gör vi fel sak på rätt sätt?

André: Om jag frågar dig, Jan, i så fall. Sparar du några pengar idag?

Jan: Ja, absolut.

André: Varför då? De problemen kanske löser sig imorgon.

Jan: Ja, men exakt. Exakt. Och det är också en sån grej som jag funderar så här. Ja, men om vi ändå kommer få den här super-AI om tio år. Man kanske bara skulle gå bananas. Alltså, nu överdriver jag.

André: Ja, men alltså, jag förstår vad du menar. Min tanke är ju liksom, det är ju helt omöjligt att förutspå framtiden. Så var och en får ju rätta sig efter vad man själv tror, och gör det som är bäst. Det man tror är bäst för en själv. Sen, det har gått att investera på finansmarknaderna, så har det ju generellt varit ett bra val. Så jag kommer nog hålla kvar lite ett tag till. Tills det börjar dyka upp rabattkuponger på att göra mig odödlig i brevlådan. Då kanske jag slutar. Men då har jag ju mer pengar att ha roligt för då. Så jag får se det som så istället.

Är AI en bubbla?

Jan: Ja, men, och jag fattar också att detta är spekulation. Men har vi en AI-bubbla, eller är vi på väg? Det känns ju som att företagen nu investerar gigantiska belopp. Alltså, man pratar så här. Tusen miljarder svenska kronor för datacenter. Och då tänker man så här: ja, det är typ hela världens investeringar i ett datacenter. Nej, nej. Det är bara Microsoft. Liksom för 2025. Alltså vad de ska göra i år.

André: Ja, jag ser definitivt AI som en bubbla. Med det sagt så tror jag definitivt på tekniken. Samma som i IT-bubblan. Internet förändrade världen. Det tog längre tid än vad man hade tänkt. Och det blev inte alltid de bolag man trodde skulle förändra världen. Och det vart liksom inte mångmiljardärer av Pets.com. Men när man tar till exempel, jag vet att många känner till bolaget Nvidia. De är ju prissatta. Inte bara på att det aldrig ska komma någon konkurrent till dem, för att tvinga ner priserna. De ska kunna öka sina priser gentemot sina slutkunder. Och jag menar, hur länge kommer Microsoft, Intel, AMD, Amazon, Apple sitta på händerna och bara köpa deras produkter med 65 procent bruttomarginal? När de kan värva över lite ingenjörer och bygga dem själva. Det kommer alltid komma konkurrens.

Kapacitetsinvesteringar och Capital Returns igen

André: Och sen samma sak nu, när man investerar så tungt. Då kommer vi tillbaka till den här boken, Capital Returns. Generellt i branscher, när det investeras väldigt tungt i kapacitet, så kommer kommande perioder inte vara en jättebra period på börsen för den typen av bolag. Därför att alla har investerat i kapacitet för att kunna konkurrera med varandra. Och tömt ur sina kassor. Hoppat på projekt med kanske lite dålig avkastning. För att man ser att tillväxten framåt kommer vara så fantastisk. Men alla gör ju det. Och sen plötsligt så är det snarare en fråga: vem sitter med Svarte Petter? Så för mig är AI definitivt en bubbla. Men jag tror på tekniken. Och vi har ju sett den bubblan sprida sig nu, som sagt, till det här med kvantdatorer. För de används ju då för att kunna snabba på de här beräkningarna. Och kunna träna dem ännu snabbare, eller och även köra dem real time, helt enkelt.

Vad ser ni mest fram emot 2025?

Jan: Ja. Vad ser du mest fram emot 2025?

André: Jag ska gå på lite pappaledigt igen till sommaren. Skola in Astrid är tanken. Det ser jag mycket fram emot.

Jan: Jag älskar att du säger så.

André: Ja, men jag tror att det här med att bli pappa är nog det bästa som har hänt. Definitivt. Jag hoppas kunna växa min Patreon liksom ännu mer. Jag tycker det är bra mycket roligare än mitt vanliga jobb. Men den skulle behöva bli bra mycket större om jag ska kunna jobba på det här heltid. Så minsta lilla ni känner er sugna på att bli kunder, så blir det jättegärna det. Vad ser jag mer fram emot 2025? Ja, men alla sätt teknologiskt. Alltså, det känns ju som att tekniken går väldigt fort framåt. Och i grund och botten är jag väldigt teknikintresserad. Så jag tror det kommer bli riktigt, det kommer komma häftiga grejer.

Avrundning

Jan: Ja, men snyggt. Jag tänker att vi ska runda av. Vi har ju redan dragit över här, ser jag. 30, vi har 20 minuter. Men du, André, jag tänker så här. Fantastiskt stort tack. Jag tänker, du hänger ju med oss på onsdagar. Du hänger på Patreon. Du har din egen Patreon. Så att vi kommer ju ses igen, tänker jag. Och jag kommer också lägga ut, och Oliver, när vi lägger ut inspelningen, så lägger vi ut länk. Och vi kommer också länka till den analysen som du har skrivit. Om man vill titta på detta antingen i efterhand, eller bara läsa artikeln. Och så gör vi så att vi blir fortsatta.

André: Ska jag få skicka med? Jag kan ju skicka min PowerPoint till dig, om den är något.

Jan: Så gör vi det som en pdf.

André: Absolut.

Jan: Och sen, naturligtvis, ett stort tack till alla som har hängt med oss här en onsdagskväll. Och liksom pratat, liksom grafbonanza. Jag älskar det. Och så tänker jag att jag får önska en fortsatt trevlig kväll. Och tack för att du hänger på Patreon. Och så ses vi där ute i kommentarsfält och liknande. Så ha en fortsatt trevlig kväll. Tack för idag.

André: Vi ses och hörs. Ha det så bra. Hej.

Jan: Tack så mycket, André.

André: Tack.

Jan: Hej då.