Din kompis med börsintresse hade nog en sämre avkastning än dig

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Återblick på börsåret 2024
2. Twisten på årskrönikan
3. Avkastningen runt om i världen 2024
4. Det nördiga Patreon-avsnittet med André
5. Vad är egentligen en korrigering?
6. Var kom de 30 procenten ifrån?
7. Inflation, prishöjningar och Nvidia
8. "Jag känner mig fattigare ändå"
9. Spekulationsbiten kan vända snabbt
10. När fundamenta och spekulation drar isär
11. Synen på framtiden, och Nvidia som exempel
12. Favoritfonderna 2024
13. Varför gick Sverige så mycket sämre?
14. Tillväxtmarknader, Opti och Lysa jämförda
15. Är det rätt att överexponera mot Sverige?
16. Vad en vanlig global indexfond missar
17. Äg hela höstacken
18. Småbolag versus storbolag
19. En av få tydliga trender
20. Sveriges värdering jämfört med USA
21. "Det svenska bolaget är på utelistan"
22. Ska man synda lite mot Sverige?
23. Home bias och beteendet bakom det
24. Var sker den här jämförelsen?
25. Avkastning per år, förklarat med ett exempel
26. Kantarellerna i skogen
27. Ingen vågar säga att 2025 is the year
28. "Du behöver inte vara besviken på Lysa"
29. Singla hellre slant än lyssna på en expert
30. Snittkunden på Avanza
31. Credd till Avanza, och Kahneman
32. Snitt-Avanzianen mot en svensk indexfond
33. Invändningen om räntor
34. Median- kontra snittkund
35. "Var inte sämre än dem"
36. Varför Jan inte är emot fondfrihet
37. Räddar de bra åren det hela?
38. Sedan 2008 räknat
39. Gör jämförelsen själv
40. Morningstars Mind the Gap
41. Olika approach som indexsparare
42. Dalbar-studien
43. Vad 2 procentenheter betyder i pengar
44. Därför spelar avgiften roll
45. Teser och tankar inför året
46. Diskussionen om räntor och köp i nedgång
47. Poängen med räntor faller på plats
48. Berättelsen om bonden och hästen
49. Att vara som bonden
50. Avslutande ord
51. Nvidia-anekdoten och bubbelköp
52. Process över resultat
53. Pitch för 387

Återblick på börsåret 2024

Jan: Välkommen till Rika Tillsammans och avsnitt 388 där vi gör en återblick på 2024. Vi tittar på hur det gick för de globala indexfonderna vi brukar rekommendera. Hur gick det för fondrobotarna? Varför fick fondrobotarna en sämre avkastning än de globala indexfonderna? Är det något att bry sig om? Ska man byta eller kan man bara sitta kvar lugnt i båten?

Jan: Sen tittar vi också på hur det gick för snittkunden på Avanza, och jämför det med en global indexfond och en svensk indexfond. Och sen pratar vi även om hur Sverige ser ut framgent i förhållande till den globala börsen. Och massa annat roligt. Så jag tänker så här, jag gör det inte svårare än så, utan här kommer Caroline och Oliver.

Jan: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson. Välkomna tillbaka, Caroline och Oliver.

Caroline: Välkommen tillbaka själv.

Jan: Jag tänker att idag ska vi göra någonting som vi inte brukar göra. Och det är att titta tillbaka, hur gick 2024? Framförallt utifrån ett investeringsperspektiv. Och varför jag brukar säga att detta är lite ovanligt för oss, är ju för att jag brukar säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Och att det är ganska meningslöst att titta tillbaka. Men jag tänker så här, lite eftersom alla andra gör det.

Caroline: Kul att hoppa ner i den poolen. Varför vill du göra det? För att alla andra gör det?

Twisten på årskrönikan

Jan: Nej, men jag tänker att man kan alltid göra det alla andra gör, fast jag har en liten twist på det. Och för att jag också tänker så här, att om vi tittade på fondrobotarna 2024, de som vi brukar ha vårt eget sparande i, eller det vi brukar tipsa om, så har de ju gått något sämre än en vanlig enkel global indexfond. Så man kan ju känna sig lite så här, tusan också, hade jag investerat där hade jag fått en bättre avkastning. Så jag tänker att vi ska prata om det, så att man inte behöver känna sig som någon loser, helt enkelt. Jag tänker så här, du gjorde faktiskt rätt, även om du inte fick betalt för det det här året.

Jan: Och sen får vi se vart avsnittet tar vägen. Jag har förberett typ 100 slides, men jag tänker att vi kommer nog inte gå igenom det. Och sen tänker jag också att du som lyssnar, du vet ju ändå inte om att vi har slides. För dig som bara lyssnar brukar jag säga så här, häng med oss gärna på Instagram, för där lägger vi ut mycket bilder och sånt. Man kan alltid ladda ner det till avsnittet. Men jag tänker, vill ni säga någonting? Ni har ju ändå också för första gången fått lite heads-up kring avsnittet.

Oliver: Ja, men i vanlig anda så är det högt och lågt, det är blandat och vi får väl se. Planen kommer säkert inte hålla.

Caroline: Så vart det tar vägen. Alltså ett classic Rika Tillsammans-avsnitt.

Jan: Ja, men bra. Men då kör vi.

Avkastningen runt om i världen 2024

Jan: Så ska vi ta avkastning runt om i världen 2024. Och här har jag bara slagit ihop det till tre staplar, eller tre olika områden, istället för att köra så här, visste ni vad avkastningen i Belgien 2024 var? För det känns inte ganska meningsfullt.

Caroline: Förhoppningsvis belgarna.

Jan: Och så ska jag också säga så här, att när vi nu kommer prata om avkastning på de här olika områdena, så tittar vi utifrån indexfonder. Så vi tittar ofta inte på indexen. Alltså, vad gick Sverigeindex, utan vi tittar, okej, vad hade jag som investerare kunnat få? Det vill säga, vi tittar på fonden. Så det är därför alla siffrorna inte kommer matcha om någon annan är så här, men ja, ni sa 8,6, men jag såg 8,7. Det är för att det ofta är en diff.

Jan: Men i alla fall, globala aktiemarknaden 2024 plus 31,2 procent, eller runt plus 30, kan man säga. Och sedan kan man också säga att, ska du ta tillväxtmarknaderna och Sverige, Oliver?

Oliver: Ja, våra tillväxtmarknader då, 18,3 procent, och för Sverige 8,6 procent.

Caroline: Det känns som det har gått dåligt för Sverige.

Jan: Det är ju väldigt bra, och globalt 30 procent, det är ju otroligt bra i år, får man säga. Och jag tänker, här är ingen inflation inblandad i det här.

Oliver: Nej, detta är nominella siffror.

Jan: Så att, ja, att vara investerad i Sverige under 2024, det var kasst. Och det kommer vi också prata om.

Det nördiga Patreon-avsnittet med André

Jan: Men jag tänker, om vi tittar på 2024, här kan vi också säga, för den som vill ha ett mer nördigt avsnitt på olika prognoser, estimat, marknader, fördelning på faktorer, så har vi ett mycket mer nördigt avsnitt, som är avsnitt 387. Tillsammans med André Granström, men det är Patreon-exklusivt, så för alla våra Patreons. För det var så här, vi kan inte hålla det lika bra som André, så vi bjöd in André, som gjorde typ 60 slides med många, många grafer. Vissa slides hade till och med flera grafer.

Oliver: Och André har gästat på den innan.

Jan: Ja, precis. Men vad ska man säga, väsentliga händelser 2024? Vi hade AI-boomen, till stor del Nvidia, de här ChatGPT. Vi hade krypto, som gick ju också fantastiskt under 2024, meme-stocks, alltså det här Wall Street Bets, det här fenomenet som vi hade från covid, från innan covid.

Caroline: Jag har nog inte hängt med riktigt i den här meme-stocken, alltså jag har hört om det.

Jan: Men vi har haft avsnitt om det här med GameStop.

Caroline: Jo, men var det 2024?

Jan: Nej, det var 2020 eller något sånt, tror jag.

Oliver: Ja, det var väl där. Det var länge sedan.

Jan: Men det återkom. Och vad man kan säga, slutsatsen att dra var väl att riskaptiten kom tillbaka 2024, så folk har ju tagit väldigt mycket risk.

Oliver: Sen hade vi ju presidentvalet, jag vet inte ifall det påverkade börsen på något vis.

Jan: Absolut.

Oliver: Det syns väldigt tydligt så här 5 november, 6 november, Trump vann börsen.

Caroline: Var det inte bara skönt för marknaden att det var över?

Oliver: Ja, och marknaden gillar ju Trump. Eller skattesänkningar och mindre regulatoriska krav är ju sånt som marknaden gillar. Och sen hade vi ju räntesänkningar också. Den enda korrigeringen under 2024 kom väl egentligen i augusti. När det var så här Japan och jag tror amerikanska jobbsiffrorna kom in sämre.

Vad är egentligen en korrigering?

Caroline: Och vad är en korrigering?

Oliver: Ja, men att börsen föll kan man säga, inom året ganska skarpt. Jag vet inte om det finns någon gräns. Ja, men jag tror gränsen är, är det inte 10 procent?

Caroline: Varför kallar man det korrigering? Är det att när börsen har gått upp under lång tid och sen så faller den lite? Så känner man så här, men nu är det kanske mer realistiskt läge? Eller vad är det?

Oliver: Ja, men korrigering, alltså, terminologin tror jag är att det ska vara inom ett år så ska du ha en nedgång på 10 procent inom det året. Det tror jag är definitionen.

Caroline: Definitionen, ja.

Jan: Och det där är inte konstigt. Jag har en graf, inte naturligtvis med mig idag, men det finns ju på att även de år börsen går upp så har den ofta en korrigering på 10 procent. Det vill säga att någon gång, från toppen till botten, så är det mer än 10 procent och det händer typ, jag tror, i majoriteten av alla år. Men annars tyckte jag att det var en ganska lugn resa.

Var kom de 30 procenten ifrån?

Jan: Och det här, nu snor vi en nedbrytning här av André och detta är då från oss i 387. Där vi bryter ner, okej, de här ungefär 30 procenten, var kommer de ifrån? Och detta tycker jag är relevant. Så då har man brutit ner de här 30 procenten i sina beståndsdelar. Och då kan man säga så här att de första 4 procenten kom ungefär från den riskfria räntan. Så då har vi detta som vi brukar prata om, att varför ska jag ta aktierisk om jag kan sätta pengarna på bankkontot eller sätta pengarna i en riskfri ränta? Så jag vill ju ha betalt mer än vad jag hade fått om jag inte tar någon risk. Make sense?

Jan: Sen brukar man ju prata om att utdelning är ungefär 2 procent per år i snitt. Så då är vi ungefär uppe på typ 6 procent av de här. Alltså 6 procentenheter av de här 30. Sen hade vi ju en vinsttillväxt. Under 2024 hade vi sett att bolagen tjänade mer pengar, ungefär 8,5 procent. Så vi har en naturlig tillväxt. Tjänar bolagen mer pengar, blir vinsterna större, ökar tillgångsmassan i bolagen, så är det naturligt att bolagen också då ska få ett högre värde.

Jan: Och sen kommer den stora grejen 2024, vilket är då den förändrade värderingen. Jag vet inte hur vi ska förklara den, Oliver.

Oliver: Men jag tänker att det är väl att vi har fått mer riskaptit. Vi är beredda att betala mer för att vi tror att det kommer gå upp mer i framtiden. Så det har egentligen inget med så mycket fundamenta i bolagen att göra. Utan då säger vi att jag tror att detta kommer bli värt mer och därför är jag villig att betala mer idag.

Inflation, prishöjningar och Nvidia

Caroline: Men det här med att företagen tjänar mer, det känns ju som att allt har blivit mycket dyrare.

Oliver: Ja, men det beror ju på inflation. I sin tur.

Jan: Bland annat.

Caroline: Bland annat, men det måste ju också vara att man passar på att höja lite priser.

Oliver: Jag tror att det dels kan vara det också. I en cykel brukar det väl fungera så att när det blir en inflation så kan man vara snabb på det som bolag och öka utåt. Och så laggar det innan det slår tillbaka mot en med mindre försäljning.

Jan: Ja, men exakt. Så det tror jag nog kanske också du har rätt i. Och sen var ju också en stor, till exempel Nvidia, som gör de här AI-korten, chippen. Det står ju också för en stor del av värdeökningen. Och de hade, vad var det, 65 procent vinstmarginal. Alltså de tjänar ju jättemycket. Liksom 65 kronor av 100 är vinstkronor. Så att jättemycket.

Jan: Så då är vi uppe på typ, ja men ska jag säga, 27 procent. Och sen hade vi faktiskt också att svenska kronan försvagades mot dollarn med ungefär 5 procent. Så att alla vi som investerar globalt, vi har då växlat, i början av året, växlat våra pengar till US-dollar. Och sen den svenska kronan sjunker, så får vi ju mer när vi växlar tillbaka.

Jan: Så att tittar vi till exempel så har vår globala avkastning nu varit runt typ 25–30 procent, lite beroende på hur det varit. Medan kanske amerikanska börsen i vissa fall kanske bara har gjort 20 procent. Så att där har varit en diff i valutaväxling plus vilket index man tittar på.

"Jag känner mig fattigare ändå"

Caroline: Jag kan liksom inte, jag fattar att detta är börsen och så, men jag kan liksom inte komma ifrån att jag känner mig fattigare nu. Alltså jag har ju tjänat pengar i mina fonder och så. Men i vardagen så känner jag mig fattigare.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Alltså jag känner inte att jag vill handla mer.

Oliver: Nu är jag bara en person här, jag kan förstå, jag tror att många delar den bilden. För man särskiljer väl, man är så mycket i det privata och man får in samma lön typ varje månad nu under året, och så känns det som att allt är dyrare. Så kanske man inte tar med i bilden i bakhuvudet att jo, men mina investeringar globalt har gått väldigt bra i år, så jag kanske ändå blivit rikare.

Caroline: Jag tror väl det är det.

Oliver: Om man har investeringar, för lönerna kanske inte har hängt med riktigt.

Jan: Nej, definitivt. Jag vet inte, de har jag inte tagit fram, de går säkert att ta fram. Nu är det bara spekulation. Men jag tycker att det där är spännande, men det där är din klassiker, Caroline, för du har ju blivit rikare under 2024. Nu har inte vi haft 30 procents avkastning, men vi har åtminstone, jag tror vi hade 18 eller 20 procent, så vi är 20 procent rikare än vad vi var i början av januari för ett år sedan.

Spekulationsbiten kan vända snabbt

Jan: Så om man ska säga så här positivt och negativt. För en svensk investerare så var 2024, ja, mer än hälften av avkastningen kom från förändrad värdering. Alltså att aktierna blev dyrare, och valutakursförändring. Och det där är ju spekulationsbiten. Vilket är så här, ja, men visst, det är ju positivt, men det är ju också den spekulationsbiten som kan vända ganska snabbt. Alltså om svenska kronan stärks eller USA-dollarn försvagas, vilket är ett uttalat mål från Trump och de har ju liksom ingen fördel av att ha en stark dollar på det sättet, så kan ju detta vända ganska snabbt. Det går ju snabbare att tappa värderingarna än att till exempel förändra räntan eller vinsttillväxten. Vill du lägga till något, Oliver?

Oliver: Vi kan säga att den här modellen, eller så som André använde, heter Gordon Growth, och det är då Jack Bogle som bland annat tagit fram den, urfadern till indexfonden. Så det är den modellen André har använt för att bygga ihop det här då.

Jan: Och jag har stavat helt fel. Så det var Gordon.

Oliver: Ja, det var Gordon. Det var dubbel redan. Men Gordon Growth. Men den är väldigt vanlig inom, jag tror jag läste finans på universitetet också så använde man Gordon Growth. Men André har använt den i alla fall, bara om man undrar.

Jan: Ja, för nedbrytningen. Och sen varför siffrorna inte helt stämmer är för att han gjorde detta typ 12 december. Och jag var så här, jag tar hans siffror, jag pallar inte räkna om det.

När fundamenta och spekulation drar isär

Oliver: Ja, sen tänkte jag också bara säga det du sa här nu sist med varför det kan förändra så snabbt i värdering och varför det är problematiskt. Eller inte problematiskt, men delvis problematiskt att en stor del av tillväxten inte kommer från fundamenta utan från spekulation. Det är ju inte konstigt att aktier går upp i värde, det är ju den majoriteten av avkastning som kommer därifrån när man investerar. Men det problematiska är ju när den inte hänger med i samma takt som vinsttillväxten. För även om vi har teknologi och så vidare och Nvidia, du sa vinsttillväxt på 65 procent är ju otroligt, men de börjar få konkurrenter, eller deras kunder börjar göra det in-house. Det är ju därför det är problematiskt att de drar iväg ifrån varandra. För i slutändan så spelar det roll hur mycket pengar man tjänar.

Jan: Är du med, Caroline? Du ser fundersam ut.

Caroline: Ja, vad är det du säger? Vänta, jag frågar Oliver här. Kan du bara summera din mening?

Oliver: Det jag menar är att börsen har gått upp över 30 procent globalt, vilket är jättebra. Men det är också det, detta är den stora anledningen till varför vi inte har 7–8 procent varje år. För hade vi varit totalt rationella så hade vinsttillväxten kanske kunnat vara på 7–9 procent för ett bolag. Och det är den som är den största anledningen till att börsen kan gå upp, för bolag tjänar pengar. Och det är det som driver upp värdet. Och de delar ut delar av pengarna. Det är ju liksom att man tar delar av vinsten och ger ut till aktieägarna.

Oliver: Men sen är vi ju inte så smarta, och allt är inte så rationellt att aktiekursutvecklingen bara följer vinsttillväxten, utan vi får ju liksom 30 plus här, 30 minus där. Alltså det är ju det som sker. Men över tid går det ju ändå upp för att vi utvecklar och skapar saker som genererar värde.

Caroline: Ja.

Synen på framtiden, och Nvidia som exempel

Jan: Den stora delen här handlar ju om synen på att folk tror, och att den synen kan ju ibland vara fel. Det är ju det Oliver säger. Nvidia är värderat på att de kan behålla sin marginal, de kan behålla sin tillväxt. Har man då tagit hänsyn till till exempel, hur länge kommer Google och Microsoft och de här stora jättarna betala Nvidia för de här chippen? Det är ju mycket billigare för dem att anställa deras personal och säga så här, du får en miljon mer i lön per år, de kommer designa chippen hos oss istället.

Jan: Och plötsligt då så kan ju Nvidia tappa mycket av sin värdering, för då kommer man tillbaka till att de inte kommer växa med x procent, de kommer bara växa med sin, och då faller ju kursen, och då är det ju den här förändrade värderingen, för att utdelningen och vinsttillväxten och riskfria räntan är ju fortfarande samma. Lägg på då en valutakursförändring, så hade vi kunnat ha plus 15 på summan av riskfria räntan plus utdelning plus vinsttillväxt. Men minus 14 på förändrad värdering och minus 5 på att US-dollarn går åt andra hållet, så hade vi haft noll i avkastning. Så det är liksom det som är det relevanta.

Favoritfonderna 2024

Jan: Om vi tittar på några av våra favoritfonder som vi brukar prata om de senaste åren. Ska du läsa, Caroline?

Caroline: Avanza Global 30,5 procent. Länsförsäkringar Global 32,6 procent. DNB Global Index 30,4 procent.

Jan: Ja, och vi håller där. Så man kan säga att de här globala aktiefonderna som vi brukar tipsa om, okej, om du inte väljer en fondrobot utan du ska välja en bred, billig, global aktieindexfond hos din bank, så har de legat någonstans mellan 30 och 33 procent. Där har de flesta hamnat. Så man kan säga att det är en grupp, och här går det inte att DNB Global Index hade 30,4 procent och Avanza Global 30,5 procent. Det är ren slump att de ligger så pass nära. Sen har vi Länsförsäkringar som har lite större exponering mot USA, som då naturligtvis gick lite bättre, men det är också slump. Den hade lika gärna kunnat göra 28 procent.

Jan: Sen har vi nästa grupp här som är fondrobotarna. Lysa 100 procent aktier 23,5 procent, Opti 100 procent aktier 26,7 procent. Så där kan man säga att de har vi väsentligt sämre än den enskilda globala aktieindexfonden, och det ska vi titta på varför det är så. Men det kan man säga är en grupp för sig, och sen har vi de sista två. Plus Alla Bolag Sverige 8,4 procent, SCB Sverige Index nära 8,7 procent.

Caroline: Ja.

Varför gick Sverige så mycket sämre?

Jan: Då hade vi att Sverige gick ju väldigt tydligt mycket, mycket sämre än den globala börsen. Och framförallt handlar det om att om vi hade 14 procents förändrad värdering så i Sverige hade vi ingen sån. Utan i Sverige är vi mer eller mindre utdelning och den här vinsttillväxten plus den förlorade USD i kursen om man jämför mot globalt.

Caroline: Men att Lysa och Opti har gått lite sämre än de andra globalfonderna. Först tänkte jag så, men det för Lysa har mycket Sverige. Men sen så var det ju så att Opti har ju inte det. Och de ligger ändå ganska nära varandra. Eller hyfsat nära varandra.

Jan: Jag har ju brutit ner det här lite till. Så att om vi säger så här att Lysa, om vi hade isolerat Sverigebenet. Lysa är ju en fondrobot där man får en bredare portfölj och de har ju de här 20 procent Sverige. Och om vi bara hade isolerat Sverige, eller sagt så här, vi investerar i Lysa och Lysa investerar bara 100 procent i Sverige, då hade de haft 8,5 procents avkastning. Så att jämfört med de svenska indexfonderna som också landade på 8,5, så ligger den ju extremt nära.

Jan: Hade vi haft Lysa 100 procent aktier, men 0 procent i Sverige, alltså så som världsmarknaden ser ut, då hade Lysa hamnat på 28 procent versus de här 23,5. Så då kan man säga väldigt tydligt att 4 procentenheters underprestation det här året beror på Sverigedelen. Och det är inte så konstigt. Om man har 20 procent placerat i Sverige och Sverige går 8,5 procent vs typ 30, så kommer ju det slå.

Caroline: Ja.

Tillväxtmarknader, Opti och Lysa jämförda

Jan: Och på samma sätt så har ju även Lysa, vi kommer prata om det också, tillväxtmarknader kring det. Så att om vi till exempel hade tagit Lysa 100 procent aktier utan Sverige och jämfört med Opti 100 procent aktier, som inte har mer i Sverige. Så ligger Lysa på 27 procent och Opti ligger också på typ 27 procent. Så då var avkastningen identisk.

Caroline: Ja. Bra.

Jan: Sen om vi ska säga någonting, Lysa 60/40 är väl en sån här, jag gillar ju den portföljen, det är ju 60 procent aktier, 40 procent räntor, 15,1 procent.

Caroline: Varför gillar du den?

Jan: Ja, men jag gillar ju, det hade vi ju som i förra reflektionsavsnittet, att där är ränta, det är inte full risk. Och även med att du körde, fick du ändå 15 procent avkastning.

Caroline: Ja, jag fattar inte det. Hur kunde man få det med så mycket räntor?

Jan: Ja, för att 60 procent är ju fortfarande aktier.

Caroline: Jo, jo, men ändå. Alltså det är ju sjukt mycket räntor i den. 40 procent?

Jan: Ja. Men räntorna har ju gjort, alltså hade vi haft till exempel Lysa 100 procent räntor, då hade vi ändå haft 3,3 procent på den. Så det ligger ändå högt från början. Och det är inte så konstigt. Räntorna behöver ju ge ungefär i linje med vad ett sparkonto ger. Och de låg väl där på runt tre. Sen hade vi väl Opti 9 som har råvaror och sånt på 21 procent, Opti mellan som motsvarar typ 12 procent och Opti räntor på 2,4 procent. Jag vet inte om det är något mer. Oliver, är det något mer du tänker?

Oliver: Nej, inte det. Vill man prata om Sverigedelen så får man ju lyssna på intervjuerna med Patrik som lades upp rätt så nyligen.

Jan: Ja, precis, varför man har 20 procent extra.

Är det rätt att överexponera mot Sverige?

Jan: Jag skulle också säga så här att jag kommer ju försöka mig på en, jag tycker ju inte det är dumt med 20 procent Sverige. Och vi kommer liksom komma till det.

Caroline: Ja, Patrik är ju vd på Lysa.

Jan: Ja, men precis. Så att frågan jag tänker att ställa är, är det rätt att investera i Sveriges småbolag och tillväxtmarknader? För det är ju det som skiljer sig mot om man bara hade haft den här enskilda fonden, Avanza Global etc. Tittar man bara utifrån historisk avkastning för 2024 så hade svaret varit nej. Alltså det var ju sämre, helt enkelt. Så du fick ju en sämre avkastning om du gjorde detta, och det kostade då, vad var det, 8 procentenheter eller något sådant.

Forskningen säger att investera i hela världen, och att de bästa bolagen och de bästa länderna ska ha mest av kapitalet.

Jan: Och då tänker jag så här att här behöver man ju titta på då, forskningen säger ju så här att investera i hela världen i förhållande till att de bästa bolagen och de bästa länderna ska ha mest av kapitalet. Och då har jag försökt lägga den här världskartan, att Dimensional, ett amerikanskt fondbolag, har gjort en världskarta baserat på hur stora börserna är. Och då är det ju så att USA står för mellan 60 och 70 procent. Det är ju den stora delen av världen. Och tittar vi då på till exempel Sverige, då är det bara 1 procent, Storbritannien 4 procent, Tyskland 3 procent.

Vad en vanlig global indexfond missar

Jan: Och så exkluderas ju till exempel Brasilien, det är ju inte med, Mexiko är inte med. Vi tar till exempel Mellanöstern-länderna, de räknas ju inte in i den här normala enskilda globala index, för det är det som kallas för tillväxtmarknader. Och ännu större blir det om vi tittar på Asien. Så i en vanlig Avanza Global eller Länsförsäkringar Global, ja men då har du inte med Korea, du har inte med Taiwan, du har inte med Kina, du har inte med Indien, du har inte med Filippinerna, du har inte med Indonesien, eller de här andra länderna. Så du får ju bara en väldigt sned exponering, du gör ju en avvikelse från vad forskningen säger genom att egentligen bara investera i det som brukar kallas för developed markets.

Caroline: Så Sydkorea är inte developed markets?

Jan: Nej, för detta gjordes ju på 70-talet, den här uppdelningen i MSCI World.

Caroline: Det känns ändå länge sen.

Jan: Ja, men det är ju länge sen.

Caroline: Kan det vara så att man, för jag trodde att man kanske från decennium till decennium?

Jan: Nej, men du vill ju inte heller byta för att du sabbar ju historik etc. Du vill ju ha en dataserie.

Caroline: Jag kan fatta det, men det skulle man väl kunna göra i efterhand, att man tar bara developed.

Jan: Man har gjort andra index som heter då till exempel MSCI All Countries, där man inkluderar då alla de, okej.

Äg hela höstacken

Jan: Och sen kan man ju också säga så att gillar man forskningen, och forskningen säger ju så här att det som ger bäst odds är att investera i hela höstacken, för äger du hela höstacken så får du med alla nålarna. Så brett som möjligt. Och den säger också motsatt att alla avvikelser från att äga allting introducerar en risk du inte får betalt för. Så att jag argumenterar ju här med att tillväxtmarknader är en del av världsbörsen och bör således vara med i ett sparande. Vad tycker du, Oliver?

Oliver: Ja, men jag instämmer. Jag instämmer med dig. Jag har inte så mycket att tillägga där.

Jan: Och då kan man ju säga så här, okej, så hur mycket är den här summan av de här tillväxtmarknaderna? Ja, men det är ungefär 10 procentenheter. Så om man har 90 procent i den utvecklade marknaden så är ungefär 10 procent de här tillväxtmarknaderna. Så att det är det ena. Så nej, det är inte fel att ha tillväxtmarknader, det är mer rätt. Det är dock något du inte fick betalt för 2024.

Caroline: Ja.

Småbolag versus storbolag

Jan: Det andra, som ofta inte är med i de här globala, om man köper en enskild global indexfond, det som jag gillar med fondrobotar, återigen att du får en större exponering. Och det gäller då småbolag. För då de här stora fonderna, de har ju bara liksom begränsad mängd som de kan agera på, och då brukar de skippa småbolag. Och då finns det ju återigen, om man går tillbaka till forskningen, något som kallas för femfaktormodellen, och den tittar då på småbolag versus stora bolag.

Jan: Och här har jag då sammanställt från IFA, som är Index Fund Advisors, hur det har gått för småbolag versus stora bolag på den amerikanska marknaden, på internationella marknaden ex-USA och på tillväxtmarknader. Och detta är för perioden mellan 1928 och 2023, och sen naturligtvis tillväxtmarknaderna kommer ju, tror jag, 1990. Så där är dataserien. Men vill du ta, Oliver?

Oliver: Ska vi börja med de amerikanska?

Jan: Vi börjar längst ner. Det blev någon sortering jag inte gillade.

Oliver: Ja, men amerikanska småbolag då, 11,91 procent årlig avkastning va?

Jan: Ja, precis. I snitt i perioden 1928–2023.

Oliver: Ja, och sen då jämfört med amerikanska storbolag som är 9,8 procent per år.

Jan: Så då har vi alltså en överavkastning på 2,11 procent när man jämför småbolag versus stora bolag. Ska vi ta internationella?

Oliver: Internationella småbolag 13,68 procent och internationella storbolag 9,9 procent.

Jan: Så en överprestation på 3,78 procent. Eller procentenheter.

Oliver: Ja, precis. Och sen mellan 1975 och 2023.

Jan: Ja, och sen var det från 1990 till 2023 då, tillväxtmarknad småbolag 10,04 procent jämfört med storbolag på tillväxtmarknad 7,71 procent.

Oliver: Så en överprestation årligen då i snitt på 2,33 procentenheter.

Caroline: Ja.

En av få tydliga trender

Småbolag tenderar över tid att gå bättre än stora bolag. Och det gjorde de inte 2024.

Jan: Så att detta är ju en av de få tydliga trenderna. Småbolag tenderar över tid att gå bättre än stora bolag. Och det gjorde de inte 2024. Och det är ju en av de här femfaktormodellerna.

Oliver: Ja, precis.

Caroline: Vad sa du, under hur lång tid var detta?

Jan: För amerikanska börsen så är det mer 1928 och 2023. Alltså typ på 100 års sikt. På internationella så var det mellan 75 och 2023. Så typ 50 år. Och på tillväxtmarknaden, som är nyast, så är det 30 år, 90 till 2023. Så detta är liksom ganska... Detta är liksom egentligen då, alltså där finns ju fler faktorer. Detta är en av fem. En annan är till exempel värdefaktorn. Det är därför nörddiskussionen på forumet är ju egentligen varför ska man investera i något annat än små värdebolag? Eftersom de då över tid historiskt har gett bättre avkastning. Men problemet är att du kan ha flera års underprestation på det sättet. Från dem.

Caroline: Ja.

Jan: Och till exempel 2024 så fick du inte betalt för att äga småbolag. Det var ju liksom de stora bolagens år. Så att återigen, är det rimligt att ha småbolag i en portfölj? Ja. Och tvärtom, har man då bara en enskild indexfond, ja men då bettar man ju emot detta, för då har man ju mer storbolag än vad man har småbolag.

Detta är en anledning till varför jag egentligen gillar fondrobotar mer, för de ger dig de här ingredienserna som statistiskt ska gå bättre. Men bara för att det statistiskt ska gå bättre betyder det inte att det kommer göra det.

Jan: Så detta är också en anledning varför jag egentligen gillar fondrobotar mer, för de ger dig de här ingredienserna som statistiskt ska gå bättre. Men bara för att det statistiskt ska gå bättre så betyder det inte att det kommer göra det.

Caroline: Men inte ens under lång tid? Om vi säger så, 20 år kanske?

Jan: Ja, men under 20 år så ska det gå bättre. Absolut. Men inte det enskilda året.

Sveriges värdering jämfört med USA

Jan: Och tittar vi på svenska börsen, så argumentet om man ska ha en överexponering, vi har mycket diskussioner i forumet om detta, och man kan argumentera för både Lysa och Kenneth French och andra diskuterar så här: ja, men hade man varit en genomsnittlig global investerare, att man hade bott i genomsnitt 60 procent av tiden i USA, 1 procent av tiden i Sverige, 4 procent av tiden i Tyskland, ja men då ska man ha en ren global portfölj.

Jan: Men vi bor ju inte 60 procent av tiden i USA. Alltså borde vi ha en övervikt mot den marknaden där vi bor och där vi spenderar våra pengar. Och där är dessutom det här att vi jämför oss med andra, så att vi vill, om vi säger att grannarna blir rikare för att de hade investerat mycket i Sverige, så hade det varit jättejobbigt för oss svenskar som investerar, så då vill vi också ha en bättre avkastning. Så att där finns argument för att investera mer i Sverige, och där finns också argument mot.

Jan: Men om vi lägger det åt sidan så tyckte jag att det var en ganska intressant grej, som både André och investerarfysikern och andra, om man tittar på svenska börsen vs amerikanska börsen, så är den förväntade avkastningen framåt. Alltså om man tittar på vad är saker värderade, så ligger den svenska börsen för de kommande 10 åren på en förväntad avkastning på ungefär 12 procent, och den globala börsen på ungefär 5 procent.

Caroline: Alltså under hela tidsperioden? Det är inte årligt snitt?

Jan: Jo, det är årligt snitt under den kommande 10-årsperioden. Detta är från Research Affiliates och är nominell avkastning. Pratar vi real avkastning så kanske är det 2–3 procent för globala börsen. Jag tror 9 procent för svenska börsen.

"Det svenska bolaget är på utelistan"

Jan: Så stående där vi nu är, så är den svenska börsen mycket lägre värderad än den amerikanska börsen. Så för två likadana bolag kan man säga så här. Rätta mig om jag gör fel här, för här är det lätt att man går vilse. Men om du har två bolag som båda tjänar 100 kronor om året, så kommer den amerikanska aktien vara mycket dyrare än det svenska bolaget, trots att båda tjänar lika mycket pengar, har lika mycket tillgångar, gör allting likadant.

Det svenska bolaget just nu är på utelistan. Det får inte komma in på krogen, medan amerikanska bara, kom in, kom in.

Caroline: Så det svenska bolaget just nu är på utelistan. Det får inte komma in på krogen, medan amerikanska bara, kom in, kom in.

Jan: Ja, exakt. Och det har inte varit en sån här skillnad mellan amerikanska och svenska börsen sedan 1991. Så på över 30 år har det liksom... Så svenska börsen i förhållande till amerikanska börsen har inte varit så här billig sedan 1991.

Caroline: Vad ska man göra med den informationen då?

Ska man synda lite mot Sverige?

Jan: När vi pratade med André så sa vi så här att man ska aldrig spekulera, eller alla avvikelser från index är ju en risk du inte får betalt för. Men i det här fallet så är det så här, ska man synda så kan man synda lite, och ska man synda lite här så tycker jag att man kan övervikta mot Sverige. Å andra sidan har ju jag och André och i forumet har vi skrivit om det här sedan 2022. Så de senaste två åren har vi skrivit att svenska börsen är billig. Man skulle kunna överexponera mot Sverige.

Jan: Jag ändrade ju för två år sedan vårt månadssparande. Inte befintliga pengar i pensionen, för det mesta andra har vi ju på Lysa. Men i månadssparandet tar 50 procent globalt, 50 procent i Sverige. Men det har ju varit ett skitkasst beslut de senaste två åren. Men jag tänker att fram till 2032, när jag gjorde mitt bett, så kommer jag ha tjänat på det. För att någonstans spelar det faktiskt roll vad du betalar för någonting. Men jag vågar inte sätta så mycket att jag, nej men nu ska vi ta bort från globala indexfonder med investeringar i Sverige. Vad tänker du, Oliver?

Oliver: Nej, men jag tänker också, det talar lite för det vi varit inne på, ge sig själv bästa möjliga odds och liknande. Oavsett om utfallet blir så här på kort sikt eller inte, så bör det rimligen bli så. Alltså att man hittar någon typ av att USA kryper närmare svenska bolag i värdering. Så det är väl också det att, ja. Jag tycker det stärker tesen att man ska äga så brett som möjligt. Ge sig själv de bästa oddsen, ha med hela marknaden.

Home bias och beteendet bakom det

Oliver: Och jag är ju också för den här svenska home-biasen som Lysa till exempel använder. För jag tror ju mycket på det här att, även om vi säger att i ett scenario att det skulle vara bäst att äga globala aktier, om vi kollar tillbaka på en tioårsperiod, så tror jag många hade inte kunnat hålla sig till den strategin under tiden. För att under vissa perioder hade deras grannar som bara köpt svenska bolag, det hade gått jättebra för dem. De hade varit så här, men vad fan, då skiter jag i det här och bara kör svenska bolag.

Oliver: Så jag tror, även om vi skulle sitta här om 20 år och kolla och jämföra Lysa med home bias jämfört med bara USA, så tror jag att där finns, och då att Lysa home bias hade under jämfört med att bara äga globalt, så tror jag ändå att det finns en beteendemässig del som är svår att mäta. Som ändå har en funktion. Sen har ju svenska börsen historiskt varit en av de bästa i världen, så nu kanske historien talar emot det jag säger här. Men jag tror ändå att det finns en beteendedel som är viktig att ha, en svensk del, för vi bor i Sverige.

Caroline: Vilka är de här grannarna nu som vi pratar om, som då överpresterar gentemot oss?

Jan: Ja, men svenska samhället. Om till exempel börsen går jättebra så kommer ju folk använda, som Oliver som köpte sin lägenhet, tog ut pengarna från börsen, köpte lägenhet. Har börsen gått bra har han mer pengar att köpa lägenhet för, då ökar bostadspriserna. Så en svensk investerare som har haft pengar på svenska börsen har mer pengar att lägga på en svensk bostad än vad en utländsk investerare hade haft, till exempel. I ett sådant scenario.

Var sker den här jämförelsen?

Caroline: Var sker den här jämförelsen?

Jan: Jag tänker att den är mycket social, typ på fest, eller din granne säger, alltså din verkliga granne som du bor bredvid, eller ditt syskon säger, där ser man, jag är ju minst lika smart om inte smartare. Då ska jag också göra så här. Och så pratar man om vad man har investerat i.

Oliver: Precis, så det kan komma upp i så många olika sammanhang. För vissa är det att man läser...

Caroline: För mig kommer det aldrig upp.

Jan: Nej, men kolla här, här säger vi så här: förväntad avkastning för svenska börsen 2024–2035 är cirka 12 procent jämfört med globala börsen på 5 procent.

Caroline: För mig är det så... Jag behöver inte bry mig om det. Jag förstår att ni bryr er om att investera i Sverige. Men jag är så... Det här är någonting som ingen kan veta.

Jan: Nej, så är det.

Caroline: Det är bara spekulation, liksom.

Jan: Ja, men det är en kvalificerad gissning.

Caroline: En gissning, ja. Det är ju en gissning. Vad som helst kan hända fram till 2035 ju.

Avkastning per år, förklarat med ett exempel

Jan: Ja, men vi pratar avkastning per år. Alltså Caroline, om du köper någonting som är dyrare. Säg så här, jag bara får ta ett exempel. Om du köper någonting som ger dig 20 kronor per år i utdelning. Om du köper det för 100 kronor så kommer du att tjäna in dina pengar på fem år. Eller hur? Om du köper samma sak som ger 20 kronor i avkastning men du betalar 200 kronor för det, då kommer det ta tio år. Är du med på att avkastningen är sämre i det andra fallet? För det tar längre tid att få tillbaka pengarna du investerade.

Jan: Det är ju det som har hänt här nu. Så du betalar mer för en amerikansk tillgång som har samma fundamentala värde än en svensk tillgång. Och det borde, om börsen beter sig så som den gjort historiskt och vi människor, så borde någon snart komma på, fan, det verkar jag få mer pengar för pengarna att investera i Sverige än vad jag får att investera i USA. Särskilt nu när folk börjar upptäcka att USA är ganska dyrt. Vi betalar ganska mycket pengar för att få de där tillgångarna. Sen är det ingen naturlag, dyrt kan bli dyrare. Det är ju det som är det kluriga, att dyrt kan bli dyrare. Och du kan få vänta ganska länge på det.

Kantarellerna i skogen

Investerande är på sätt och vis ganska enkelt. Det är att hitta kantarellerna ute i skogen och ställa sig där och vänta tills alla andra kommer dit.

Jan: Jag tror att Arne Talling, en svensk känd Twitter-profil, han sa ju så här: investerande är på sätt och vis ganska enkelt. Det är att hitta kantarellerna ute i skogen och ställa sig där och vänta tills alla andra kommer dit. Problemet är att det kan vara ganska ensam väntan. Och sen någonstans längs vägen så börjar man fundera på, fan, kommer det komma någon hit?

Caroline: Ja, exakt.

Jan: Så i det här fallet så ser jag inte så här, det är inte som att man har tagit fingret och bara, jag tror att Sverige kommer gå bättre. Nej, detta bygger ju på att en svensk krona har blivit försvagad. Sverige är ganska opoppis. När vi tittade i början, när vi bröt ner den här Bogle och Gordon-modellen, så har inte Sverige haft någon värdeförändringsstapel. Utan tvärtom har den senaste, tror jag, tio åren har värdeförändringsstapeln varit negativ.

Caroline: Jag förstår, men vi pratar ju om att där tror man att man ska kunna tajma marknaden på något vis. Eller hur? Eller inte tajma, men man ställer sig vid den kantarellen och väntar. Och precis som Arne Talling sa, man vet inte ifall någon någonsin kommer komma dit. Fastän man tycker att det här är ju uppenbart, att folk borde ju se detta.

Ingen vågar säga att 2025 is the year

Jan: Ja, och det är därför. För modellen, detta är ju taget från en kombination av investerarfysikern, André Granström, Research Affiliates. Och det är därför ingen vågar säga att 2025 is the year. Hade vi vetat det så hade man ju bara sålt av allt och köpt det. Så det är därför man säger att detta är en spekulation på 10 års sikt. Men du har oddsen på din sida.

Caroline: Ja, absolut. Det kan man ha. Men jag försöker bara hålla den här fanan nu. Att vara anekdotisk.

Jan: Nej, inte vara anekdotisk.

Caroline: Kom igen, Jan. Att man inte kan liksom... Man kan bara gissa om framtiden. Eller hur? Och den fanan håller jag. Det är du som har sagt detta, Jan. För jag tycker så att jag kan inte göra någonting med det här. Då får jag vänta kanske för evigt. Är du med?

Jan: Du vet, 2035 har du i facit.

Caroline: Ja, jag har facit i 2035.

Jan: Nej, men det är därför jag alltid vänder mig mot såna här förutspåelser.

Caroline: Ja. Och det borde bli så här. Ja men så blir det inte. För att hela börsen är komplex. Vi kan bara gissa.

"Du behöver inte vara besviken på Lysa"

Jan: Men jag tänker så här att de som vill prata om hur det kanske kan bli, de gillar ju detta. Min poäng är inte att man ska göra något annorlunda i sitt sparande. Min poäng är att man behöver inte vara besviken på Lysa som har 20 procent home bias.

Caroline: Nej, okej. Ja, men det kan jag köpa.

Jan: Och det andra som också är så här. Alla de som under året, nu vet jag inte när det var under 2024, för jag vet att Fondbolagens förening skickar ut nyhetsbrev. Och då hade de med rubriken: "Svenskarna säljer Sverigefonder i förhållande till USA" och köper USA-fonder. Och då var jag så här, nej, gör inte det. Gör inte det. För att det ger ju dig sämre odds. Om du nu ska sälja Sverigefonder och köpa USA-fonder, då går du ju emot det här.

Modellportföljen, i nivå ett, 100 procent i en global aktieindexfond. Det kommer aldrig bli fel. Men du kan lägga till 0–20 procent Sverigefond och sen 0–10 procent lekhink.

Jan: Så detta är ju så här, varför jag gillar... Alltså modellportföljen har vi ju sagt så här, om man vill, i nivå ett, 100 procent i en global aktieindexfond. Det kommer aldrig bli fel. Men du kan lägga till 0–20 procent Sverigefond och sen kan du lägga till 0–10 procent lekhink. Och jag tycker, alltså så här, jag tycker att jag ändå kan argumentera för att i det här fallet, jag är inte en av dem som driver frågan mot Lysa, ta bort home bias. Utan jag är så här tvärtom. Jag tror att it can work.

Caroline: Det var ju en lång utläggning. Naturligtvis kring den delen som man har minst belägg för.

Jan: Vill du lägga till något, Oliver?

Oliver: Nej, jag tror inte det. Vi kör vidare.

Singla hellre slant än lyssna på en expert

Jan: Ja, och detta är väl vatten på din kvarn, Caroline, om vi visar en graf så här.

Caroline: Ja, men...

Jan: Jag har ju gjort ett inlägg som heter "Singla hellre slant än lyssna på en expert". Och det är ju så här naturligtvis jättesvårt att förutse framtiden. Och till exempel här har vi, Bloomberg tror jag gjorde en sammanställning av de senaste 25 årens förutsägelser från experter. Och sen visar de hur det gick. Och då är det ju, alltså jag tror i snitt så har experter 48 procent rätt. Så att det är liksom mindre än 50 procent.

Caroline: Mindre än 50 procent.

Jan: Så att grejen är så här, man vet inte. Det är liksom gissningar.

Egentligen, vad är kontentan från de här 50 minuterna vi har pratat? Du behöver inte göra ett skit i ditt sparande. Sitt still i båten.

Jan: Och egentligen så här, vad är kontentan från de här 50 minuterna vi har pratat? Du behöver inte göra ett skit i ditt sparande. Utan sitt still i båten.

Snittkunden på Avanza

Jan: Så om vi hoppar tillbaka till mer fakta. Spekulationer om framtiden, alltid mycket enklare att prata om hur det gick. Så en av de grejerna som jag alltid uppskattar med Avanza, det är ju att de varje år släpper, hur gick ditt år? Typ Spotify Wrapped, fast för Avanza. Jag noterade faktiskt för övrigt att Ica gjorde samma sak.

Caroline: Ja, du har fått mail från dem om dina inköp och sånt.

Jan: Det har inte jag fått.

Caroline: Medan jag är ny storkund hos dem.

Jan: Din favorit var akvarium.

Caroline: Exakt så.

Jan: Varför har ni fått det, men jag har inte fått det?

Caroline: Nej, jag har inte fått något. Det är för dåligt.

Jan: Jag har varit på Ica 28 gånger och mitt mest vanliga är banan. Och sen är det proteinmousse.

Caroline: Det var det jag tänkte.

Jan: Så i alla fall. Snittkunden på Avanza 2024 fick en avkastning om, Caroline...

Caroline: 16,3 procent.

Jan: Ja. Är det bra eller dåligt?

Caroline: Det är väl dåligt jämfört med de här globala indexfonderna vi pratade om innan. Som var på 30 procent. Eller hur?

Credd till Avanza, och Kahneman

Jan: Så här vill jag också säga, ett: jag vill ge credd till Avanza som släpper de här siffrorna varje år. Och jag vill också vara så här att detta vi kommer prata om nu är inget att jag är emot Avanza. Tvärtom, vi har ju varit kunder själva på Avanza sen början. Jag hade ju det som hette Avanza Mini, som Avanza köpte upp. Och jag tror det var typ 2001. Så jag tror att jag har varit kund typ sen start.

Jan: Men här har vi en bild, för dig som tittar, som heter Daniel Kahneman, som fick Nobelpriset 2002. Vill ni läsa?

Caroline: Jag kan läsa då. Snittspararen får ofta en sämre avkastning än en indexfond, främst på grund av beteendemisstag.

Jan: Ja. Så detta är liksom teorin helt enkelt. Att småspararen är ofta ganska kass. Och även proffsen är också ganska kassa. Det finns ju andra studier på det. De misslyckas i nio fall av tio på en tioårsperiod. Så det är inget konstigt det här. Men låt oss titta på hur det ser ut.

Snitt-Avanzianen mot en svensk indexfond

Jan: Så då har jag roat mig med att ta fram snitt-Avanzianens avkastning i förhållande till en svensk indexfond de senaste tio åren. Så jag har alltså tagit en svensk indexfond och sen räknat minus vad fick snitt-Avanzianen. Och så ser vi, fick Avanzianen bättre eller sämre än om de bara hade ägt en svensk indexfond? Och svensk indexfond i det här fallet har ju då varit SCB Sverige Index nära eller Plus Alla Bolag Sverige. Sen har inte alla de funnits i alla år. Så jag vill bara vara super... Detta är inte en supervetenskaplig analys, utan det är bara en jämförelse. Så vill du säga, Caroline, av de här senaste tio åren, alltså 2015 till 2024, hur många år har den snitt-Avanzianen varit sämre?

Caroline: I åtta av tio år, står det här.

Jan: Ja. Så att snitt-Avanzianen har varit sämre än en svensk indexfond åtta av tio år. Så i åtta av tio år hade det varit bättre om en snitt-Avanzian bara hade slutat göra det de gör på Avanza och köpt SCB Sverige Index nära eller Plus Alla Bolag Sverige.

Jan: Och om vi tittar jämfört med global indexfond så har vi gjort samma sak. Jämfört med typ Länsförsäkringar Global eller Avanza Global. Och så tittar vi, senaste tio åren, hur många av de här senaste tio åren har en snitt-Avanzian varit sämre?

Caroline: Åtta av tio år.

Jan: Ja.

Invändningen om räntor

Jan: Och nu kommer säkert vän av ordning sitta och skruva på sig och säga så här, ja, men jag är kund på Avanza, jag har inte bara indexfonder eller aktier, jag har minsann räntor också. Och då skulle jag säga så här, utifrån hur ofta vi pratar om räntor och pengar på sparkonto, så är inte det supervanligt. Så ja, den är inte 100 procent korrekt, för att det finns folk som har pengar bara på kontot eller räntefonder.

Jan: Problemet är att vi har bett Avanza om siffror för att göra en korrekt jämförelse. Och de bidrog med siffror två år, 2020 och 2021, så fick vi siffrorna från Avanza. De andra åren har vi inte fått dem, men om vi skulle göra en 100 procent korrekt jämförelse med median-Avanzianen. Så vi tittar på, av Avanzas 2 miljoner kunder, så delar vi upp dem på hälften. Och så tittar vi. Och det året, om vi tar 2021, så hade snittkunden på Avanza 20 procent avkastning. Och den här mittersta personen, den miljonte personen som hade bara 100 procent aktier, så hade jämförelsen äpple med äpple, hade 23 procent avkastning. Men så det var inga jättediffar.

Jan: Samma sak 2020, då hade snittkunden 12 procent avkastning, typ 12, någonting. Och snittkunden, den miljonte kunden, som hade bara 100 procent aktier, hade också typ 12 procent, någonting. Så min slutsats av detta är så här, ja, jämförelsen haltar, men den haltar inte jättemycket. Är ni med på detta?

Caroline: Ja.

Jan: Och jag önskar, hade jag haft siffror för 2024, jag hade älskat det, men då får vi vara fler som ber Avanza om de siffrorna, helt enkelt.

Caroline: Bra.

Median- kontra snittkund

Jan: Och även då, om vi tar 2021, ja, men då gjorde en global indexfond 35 procent, den svenska indexfonden gjorde 39 procent, och snittkunden hade då 20 procent och den korrekta jämförelsen 23 procent. Så underprestationen, det var inte som att plötsligt så hade mediankunden supermycket mer avkastning.

Jan: Och egentligen, ska man då också säga så här, jag kan ju tycka att egentligen mediankunden är mycket mer intressant än snittkunden, för att snittkunden, där kan ju finnas de som investerat i krypto eller hade optioner eller hävstång, jättemycket avkastning. Det kan vara så många olika grejer man gör.

Caroline: Ja.

Jan: Så jag vill bara ha sagt att jag är medveten om, jag vet att jag kommer få så mycket skit för den här jämförelsen. Där finns bättre belägg globalt som visar samma tendenser. Alltså med bättre vetenskapligt stöd.

Caroline: Vilka får du skit av? Är det de som är Avanzianer då?

"Var inte sämre än dem"

Jan: Ja, det är ju en ganska... Återigen, jag älskar Avanza, jag är kund på Avanza, jag tycker Avanza gör jättemycket bra, men många av deras tips, jag brukar ju säga så här, blir du kund på Avanza, och prenumererar på deras nyhetsbrev. Alltså för att de lockar så här. Detta är aktierna, våra populäraste aktier. Detta är aktierna miljonärerna köpte. Detta är private banking-kundernas favoritaktier. Detta är vad 80-talister i Skåne köper. Var inte sämre än dem.

Caroline: Ja, men exakt så.

Jan: Det är försäljning bara. Men det kan man tro att det inte är, utan att det är tips.

Hade man bara sagt, vi ska ha samma incitament som våra kunder, vi vill att våra kunder ska tjäna så mycket pengar som möjligt, då hade man tagit bort typ allt förutom en global indexfond och en svensk indexfond.

Jan: Ja, och då är det så här, de flesta på Avanza. Hade man bara sagt, okej, vi ska ha samma incitament som våra kunder. Vi vill att våra kunder ska tjäna så mycket pengar som möjligt. Då hade man tagit bort typ allt förutom en global indexfond och en svensk indexfond.

Varför Jan inte är emot fondfrihet

Jan: Och detta är också så här, varför jag inte är jättenegativ till att till exempel man pratar i premiepension, att man tar bort massa fonder och bara behåller AP7. Ja, för statistiskt för de flesta kommer det ge en bättre avkastning. Givet att man investerar för att nyttomaximera, få så mycket pengar som möjligt. Men det har vi också pratat om i ett annat avsnitt med sparpsykologen Niklas Lanninge från Opti. Att det är ju inte allas mål. Utan man kan investera av andra anledningar också. Och det avsnittet kommer ju framgent. Så det är inte uppe än.

Jan: Och här har vi då sammanställt bara siffrorna från... Tittar vi bakåt, för nu tittar vi bara på de senaste tio åren. Så att om vi skulle titta från start, från när Avanza började publicera 2008, det är i alla fall så långt jag har sparat siffrorna. Så vill du säga, av de senaste 17 åren, Caroline, hur många gånger har snitt-Avanzian varit bättre än en svensk indexfond?

Caroline: Jag vet inte. Jag måste tänka.

Jan: Fyra år av 17 har snitt-Avanzian varit bättre än en svensk indexfond, och i tre fall av 17 har han eller hon varit bättre än en global indexfond. Så det är mindre än 25 procent av fallen. Så i 75 procent av fallen så hade det varit bättre med en indexfond.

Räddar de bra åren det hela?

Oliver: Och det man kan säga där också, det skulle ju kunna funka om man hade överpresterat galet mycket under de åren man varit bättre än fonderna. Men det gör man inte heller. För så är det väl ofta om man försöker överavkasta, att det går kast rätt mycket, men sen har man liksom några bra år där man överpresterar. Men det gör man inte heller i procent. Så det är liksom inget som räddar en i det här fallet.

Jan: Men jag tänker att du har helt rätt, Oliver, att man behöver ju titta på vad blir detta i pengar? Så att om vi hade haft en snitt-Avanzian som började investera 100 kronor 2015, och sen så tittar vi då, okej, om vi hade lagt de 100 kronorna hos snitt-Avanzian, då hade vi haft 196 kronor 10 år senare. Vilket är så här bra, det är 100 procents avkastning på en 10-årsperiod, vilket då motsvarar ungefär 7 procents avkastning, alltså dubbla pengarna på 10 år.

Jan: Å andra sidan, hade vi investerat i den svenska indexfonden, så hade vi haft 277 kronor, det vill säga ungefär 10,7 procents avkastning, och hade vi investerat globalt, en global indexfond, så hade vi haft 369 kronor. Alltså 14 procents avkastning. Så det är ju ganska stor skillnad. Och detta är alltså per investerad hundralapp. Så har det varit 100 000 kr så är det skillnad att ha 196 000 kr eller 369 000 kr, vilket är ganska mycket.

Sedan 2008 räknat

Jan: Och tittar vi ända sedan 2008, alltså de senaste, vad blir det, 17 åren, ja då är en investerad hundralapp vuxit till 239 kronor hos snitt-Avanzian, medan i den svenska indexfonden 488 kronor, eller 546 kronor i den globala indexfonden. Och räknar vi om detta korrekt baklänges, och detta är också en sån grej, att jämför man sig så måste man räkna korrekt, och då är snittavkastningen hos Avanzianen 5,2 procent, för svenskt index 9,8 procent och för globalt index 10,5 procent per år i snitt. De senaste åren. Vad tänker du, Caroline?

Caroline: Nej, jag tänker inte så mycket. Det är inte så mycket att argumentera mot här. Och så tänker jag så här, att människor som då har Avanza och kanske inte så mycket globala indexfonder, de tänker så, men jag är ingen genomsnittlig Avanzian.

Jan: Nej, nej.

Oliver: Ingen tänker att man är genomsnittlig, det gäller inte mig.

Jan: Än värre, det är ju snitt, tänk alla de som är sämre.

Oliver: Ja, men det är ingen som tänker att de är snittet eller sämre. Man gör sig ju inte mödan att räkna heller på var man ligger någonstans själv.

Gör jämförelsen själv

Jan: Nej, exakt. Det är ju detta som man borde göra så här, har man varit kund på Avanza tio år, så jämför dig mot om du hade haft pengarna i SEB Sverige Index. Det var ju den här jämförelsen jag gjorde 2008.

Caroline: När du fick se ljuset?

Jan: Nej, jag vet inte.

Caroline: Jag kommer ihåg att du mådde dåligt faktiskt över det och bara, vad har jag, kan detta stämma, var väl tanken du drabbades av.

Oliver: Jag tror att många skulle känna om man gör den här jämförelsen, men det är också det att det är okej, om målet är att nyttomaximera, då kanske man bör tänka över om man ska flytta delar eller kanske hela till andra typer av investeringar.

Jan: Och de flesta har inte investerat i tio år. Så man har ju inte den historiken.

Morningstars Mind the Gap

Jan: Jag tänker, vi ska runda av, sen ska du också tänka och hoppa in, Oliver. Men du sa innan, det finns bättre studier på detta som är mer korrekta. Morningstar gör en sådan som heter Mind the Gap. Och då kallar de det Gap, det är alltså den här diffen mellan indexfonden du hade kunnat ha och vad investeraren får. Och då konstaterar de att snittinvesteraren fick 20 procent sämre avkastning än motsvarande indexfond. Inte procentenheter nu, så om index, detta tyckte jag var spännande.

Jan: Så då jämför de, om de tittade på alla fonderna, så fick investeraren 6,3 procent, men snittfonden fick 7,3 procent. Så 1 procents underprestation, och detta tror jag var, nu minns jag inte tidsperioden, men jag tror detta var 10 år eller nåt sånt. Medan indexfonder, då fick snittavkastningen för indexfonder 7,6 procent, men vad investerarna fick var 6,8 procent.

Indexfondinvesterare är mindre dåliga än vad andra fondinvesterare är. Det är lättare att äga en indexfond när det svänger.

Jan: Och detta var också så här, så det betyder att indexfondinvesterare är mindre dåliga än vad andra fondinvesterare är. Detta som vi brukar säga, sannolikheten att det är lättare att äga en indexfond när det svänger, visar sig här, för att underprestationen hos indexfondinvesterare är mindre än hos vanliga fondsparare, och kommer ännu lägre än hos aktiesparare.

Caroline: Och du menar att det beror på beteende då kanske?

Jan: Ja, detta beror ju bara på beteende.

Olika approach som indexsparare

Oliver: Ja, men jag tänker då att det är intressant. Det är väl att man har en annan approach, eller vad man går in med, för är man en mer, letar man vinnarfonderna, så hamnar man ju ofta snett på det. Man kommer in för sent och så går man ur kanske en fond som precis kommer gå upp därefter. Så jag tycker också det är väldigt intressant. Jag tänker att man har en annan approach som indexinvesterare.

Jan: Ja, snarare är det ju så att man lägger pengarna i fonderna som har gått bäst, för det är de som får mycket media. Och då har man ju köpt den när den är som dyrast. Och grejen är så här, många argument säger att värdering spelar inte roll.

Jo, värdering spelar faktiskt roll. Vad du betalar för en aktie spelar roll.

Jan: Och jag säger så här, jo, värdering spelar faktiskt roll. Vad du betalar för en aktie spelar roll. Det är ju därför vi ofta brukar säga så här att man kan inte sitta och vänta på en börskrasch, men händer en börskrasch så ska du köpa mer då. Varför då? Jo, för att du betalar mindre för samma grej.

Dalbar-studien

Jan: Detta är Morningstar, deras kallas Mind the Gap. De gör den 2024. Sen finns det Dalbar, som också gör den här. Och då tittar de... Ska du läsa, Caroline?

Caroline: Mellan 1994 och 2023 fick snittinvesteraren 8 procent mot indexets 10,2 procent. På 100 000 kronor investerat är det en diff på att ha 1,8 miljoner eller 1 miljon.

Jan: Ja, förlåt. Ja, det är sorry. Det är mina... Jag sitter och skriver de här... Jag sitter och skriver och skriver typ vid tre inatt.

Caroline: Kollar du på någon tv-serie samtidigt?

Jan: Ja, det gjorde jag det också.

Caroline: Vad var det då?

Jan: Jag vet att det är någon sån här knarklangare som var en klubb i New York. Jättekonstig serie.

Caroline: Ja, det låter inte så konstigt.

Jan: Men så att samma sak här. Här ser vi 20 procent underprestation. Så 20–30 procent underprestation är inte något ovanligt om man tittar på studier. Så att snitt-Avanzianen underpresterar mot en indexfond är ju förväntat.

Vad 2 procentenheter betyder i pengar

Caroline: Jag måste bara säga här, på 100 000 kronor investerat är det en diff på att ha 1,8 miljoner eller en miljon. Vad betyder nu detta?

Jan: Jag ska förklara. Om man tar den årliga avkastningen, 8 procent på 100 000, då har du fått en miljon kronor. Jämfört med om du hade haft 10,2 procent i årlig avkastning under den här tidsperioden, så hade du haft 1,8 miljoner. Så det är väl en differens på 800 000 kronor. Så det är bara att översätta procenten, att man kan tycka så här, men 2 procents underavkastning, alltså det är okej. Vad gör det?

Caroline: Ja, det var därför som jag var så, va? Stämmer det? Är det det jag har rätt i? Detta är en tidsperiod på, vad är det, 23 år?

Jan: 30 år. Så det spelar stor roll.

Detta som jag tycker är så ledsamt, när man har hjälpt vänner eller familjemedlemmar med storbankerna, så går de in och visar att jag har den här fonden. De kollar bara, det var 50 000 innan, nu är det 100 000. Så säger man, det kunde ha varit 150 eller 200 000. Eller 400.

Jan: Detta som jag tycker är så ledsamt när man har hjälpt olika vänner eller familjemedlemmar med storbankerna, så går de in och visar att jag har den här fonden. De bara kollar, det var 50 000 innan, nu är det 100 000. Så säger man så här, det kunde ha varit 150 000 eller 200 000. Eller 400 000. Men det är så svårt att greppa.

Därför spelar avgiften roll

Oliver: Vilket jag tror, även om detta är ett väldigt tydligt exempel, så är det svårt att greppa, som du säger Caroline, att två procentenheter är skillnad. Att det kan ha sån påverkan på avkastningen. Men det spelar roll.

Jan: Och detta är också, varför avgift spelar roll? För att avgiften blir en naturlig lagg på det där.

Caroline: Bra.

Jan: Så jag tänker egentligen att vi rundar av här. Du hade också förberett, Oliver. Var det någonting mer du hade tagit?

Teser och tankar inför året

Oliver: Jag tänker bara så här avslutande, några teser eller tankar inför året. Mycket handlar om, som vi brukar prata om, att spara pengarna på rätt ställe. Vissa tycker börsen är högt värderad nu. Vissa tycker inte det. Vi har jämfört globalt och Sverige. Men det är väl ännu en gång, kanske man ska ha som årlig genomgång. Om man har kickoff för året så kan man också ha kickoff för sitt sparande. Och tänka efter, liksom, vad är sparmål och sånt framgent? För som du var inne på, Caroline, vem vet hur det kommer att bli framgent? Så se till att spara. Kanske dra ner risken, kanske öka risken. Alltså att man är beredd för året, vad det än bjuder på.

Jan: Jag har ju en favoritfråga, som är så här, har du ett sparande som du kommer vara nöjd med, oavsett om börsen går 30 procent upp under 2025 eller 30 procent ner? Och det är ju därför jag är så här, hade vi haft... Vi har ju inte 100 procent aktier av just den anledningen. Hade jag varit nöjd om det gick 30 procent upp och jag hade 100 procent aktier? Absolut. Hade jag å andra sidan varit nöjd om det gick 30 procent ner? Nja, not so much.

Caroline: Då hade du köpt mer.

Jan: Ja, och de som man har över.

Caroline: Ja, i förhållande till portföljen så är inte det så mycket ju.

Diskussionen om räntor och köp i nedgång

Jan: Man ökar sitt sparande. Det har vi ju sagt. Tidigare när börsen går ner mycket.

Caroline: Jo, jo, absolut.

Jan: Jag förstår att du tänker så, att du hade varit missnöjd om börsen hade gått ner 30 procent. Det gjorde den ju under covid.

Caroline: Ja.

Jan: Fast återigen, då tänker jag så här, okej, men säg att man har en miljon i sparande, bara för exemplets skull. Och sen sparar du 1 000 kronor i månaden.

Caroline: Ja.

Jan: Javisst, du kan tredubbla, tiodubbla ditt månadssparande. Orealistiskt för de flesta att tiodubbla sitt sparande.

Caroline: Ja, det är orealistiskt.

Jan: Men då går du från 1 000 till 10 000 kronor. 10 000 kronor på en miljon är fortfarande bara en procent. Alltså, det gör ingen skillnad.

Caroline: Men alltså, du motargumenterar dig själv.

Jan: Ja, det var det.

Caroline: Du sa ju innan i avsnittet att om det blir en börskrasch, då köper man ju mer.

Jan: Ja, absolut.

Oliver: Och det är ju det Caroline bara försöker framföra.

Caroline: Ja, men jag bara ekar fram det. Och sen så bara blir du så här, nej.

Jan: För vilka pengar då? Ja, det kanske är så att man inte har så mycket pengar. Så kan det vara.

Caroline: Teoretiskt pratar vi nu, Jan.

Poängen med räntor faller på plats

Jan: Jag känner mig så här, men om jag har 30 procent räntor, så har jag mycket mer jag kan köpa aktier för i nedgången.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Och då hade du tagit pengar som hade varit i räntorna?

Caroline: Ja. Absolut, det kan jag köpa. Nu är vi med.

Jan: Du sitter och tänker, nu kommer det bli konflikt.

Caroline: Det är ingen konflikt. Det är bara att jag har missförstått vad Jan menar med att ha räntorna.

Oliver: Både du och Jan pratar ju om det. Om man har räntor, ja då har man mer pengar att köpa aktier för.

Jan: Vi kommer få höra det hela året.

Caroline: Nej, men det var ju det jag avsåg. Jag vet inte när jag inte förstod poängen med räntor. Men här finns en poäng med räntor.

Oliver: Jag hängde inte heller med. Men nu hänger jag med. Jag tänkte som dig också, att du motsade lite dig själv.

Jan: Men absolut, om man har mer räntor så kan man ju ombalansera och öka sin aktieexponering i en nedgång.

Caroline: Ja, vi är överens.

Jan: Så då har man större möjligheter. Och nu kommer någon säga så här, Jan, är inte det farligt nära marknadstajming? Bra, det tar vi i ett annat fall. Bra. Är det någonting mer du tänker, Oliver, som du hade förberett?

Berättelsen om bonden och hästen

Oliver: Det är mycket som jag har förberett. Men jag tänker avslutande, jag kommer att tänka på, när jag pratar om det här börsåret, jag har hört någon kinesisk story, eller gammal historia, som är om en bonde. Med sonen.

Jan: Ja, berätta den, den är bra.

Oliver: Bonden och hans son, som är i Kina, har en bondgård, och plötsligt så rymmer hans häst, och då kommer grannen, oj, vilken otur! Och då säger bara den här bonden, kanske, kanske inte. Och sen går det ett tag, och så kommer hästen tillbaka, och har skaffat en kompis. Så nu har han två hästar. Och då säger grannen, shit, vilken tur du har! Säger bara bonden, ja, kanske, kanske inte.

Oliver: Och sen då så har ju bonden en son, som då börjar rida på den här nya hästen, och en dag så faller han av och bryter benet. Och då säger grannen, förlåt, vilken otur du har! Eller också lite så här, ja, karma liksom. Du fick en gratis häst, men nu fick du tillbaka. Säkert var det lite avundsjuka inblandat. Men då sa bara bonden, ja, kanske, kanske inte. Vi får se.

Oliver: Och därefter så utbryter ett krig. Och då ska alla män i sonens ålder samlas ihop för att försvara landet. Men då blev ju han skonad, för han var ju inte så mycket att ha, för han hade brutit benet. Och då kom ju grannen igen och sa, vilken tur du har! Och då säger han, ja, kanske, kanske.

Att vara som bonden

Oliver: Jag tycker bara det är lite det, vi hoppar lite ner i det här, vad säger man, träsket nu och börjar jämföra, ska vi öka Sverige och så vidare. Men det är ju som du sa, så många osäkerheter, så många osäkra faktorer. Att man försöker ta det här, ändå från vad jag tror många positiva börsåret med, man ska inte ta och slå sig för mycket på bröstet eller vara alltför glad, för det kommer också sämre tider. Och det ska man inte heller ta för hårt. Man försöker hitta någon jämvikt. Man ska vara den här bonden.

Jan: Exakt. Och jag älskar det.

Du behöver inte göra någonting med ditt sparande. Du har en bra båt, sitt still i båten, var nöjd med din globala indexfond eller var nöjd med din fondrobot. It's fine.

Jan: Du behöver, jag säger det igen, du behöver inte göra någonting med ditt sparande. Du har en bra båt, sitt still i båten, var nöjd med din globala indexfond eller var nöjd med din fondrobot. It's fine. Du behöver inte göra någonting till följd av det här avsnittet eller till det andra.

Caroline: Ja, förutom om du är en snitt-Avanzian.

Jan: Då kan du byta till en global eller svensk indexfond. Alltså hoppa ner i en bra båt. Men annars är det fine. Men jag tänker att vi hade också förutsägelser för 2025. Men jag tror att vi tar det i ett separat... Vi får ett bonusavsnitt på det. Där vi tar de förutsägelserna.

Avslutande ord

Jan: Några avslutande ord, Caroline?

Caroline: Nej, men det var spännande att se det här. Det var det, fast jag var skeptisk till i början att vi skulle titta tillbaka. Jag känner ju att jag sitter i en bra båt.

Jan: Okej, vad bra. Oliver, något du tänker?

Oliver: Nej, men jag tänker på det du var inne på nu. Process över resultat. Alltså ännu en gång att lägga fokuset där och inte vara för glad om det gick bra eller inte vara för ledsen om det gick dåligt, utan det är process först.

Oliver: Men jag slås också av att när vi summerar börsåret så har det gått väldigt bra för indexfonderna vi kollar på. Men där är ju alltid turbulens längs vägen som kan kännas som världens undergång. Men så här i efterhand kommer jag inte ihåg så mycket av 2024. Så jag tycker att det är alltid fascinerande. I efterhand så förtränger man det jobbiga och minimerar det. Men där och då var det kanske någon... Augusti var jobbig, kommer jag ihåg.

Jan: Ja, precis.

Nvidia-anekdoten och bubbelköp

Oliver: Och där var också någon... Jag vet att, bara parentes, Nvidias vd var ju på någon tech-konferens och så var det en kvinna som bad honom att signera toppen på henne så här. Hennes topp, om man säger det. Och då kände jag bara så här, nu kommer det gå åt helvete. Detta är peaken. Vad är det här?

Jan: Men det var samtidigt en, vad kallar man den, en grop? Det där är såna bubbelköp.

Oliver: Visst känns det som det, det lägsta tänkbara händelse. För jag tänkte bara, alltså detta kommer ju gå åt skogen. Men jag har ju inte sålt, och så här i efterhand, det var väl bra. Jag hänger med fortfarande och försöker liksom ha lite distans.

Process över resultat

Jan: Jag gillar verkligen det du säger, Oliver. Process över resultat. Det vill säga att inte utvärdera vad blev det, utan utvärdera, hur tänkte vi innan? Och det är ju det vi gjorde också när vi tittade på det här med till exempel att en fondrobot har exponering mot tillväxtmarknader, har exponering mot småbolag. För det är ju process. Vi fick inte betalt för det i år. Men det var fortfarande rätt beslut att investera i småbolag, att investera i tillväxtmarknader, även om du inte fick betalt för det resultatet.

Det var ett bra beslut. När man utvärderar, titta inte på vad blev utfallet, utan titta på processen. Hade jag kommit till samma beslut?

Jan: Och det tror jag är en jättestor insikt, att så här, var det ett bra beslut, och inte när man utvärderar, var det ett bra beslut, titta på vad blev utfallet, utan titta på processen. Hade jag kommit till samma beslut? Ja, men det hade jag.

Caroline: Bra.

Jan: Det får vara de avslutande orden för idag. Tack till dig som har lyssnat och tittat.

Pitch för 387

Jan: Vill du se, pitcha lite för 387, där vi går ner i detalj, inte vi, utan André Granström, där vi tittar på vad upplever aktiemarknaden för 2025, räntemarknaden, framförallt optionsmarknaden, där André var så här, optionsmarknaden har inte samma syn på börsen för 2025 som alla andra, att kostnaden för att försäkra mot ett fall har stuckit upp jättehögt, långt utanför historiska snitt, och där han även bryter ner det på olika faktorer och massa annat. Så det är ett rätt kul, Patreon-nördigt avsnitt på nästa, nästa nivå. Så att om du liksom, ja, tack, säger vi helt enkelt.

Caroline: Tack.