Bästa räntefonderna 2025 | Lista med de bästa fonderna

De bästa räntefonderna 2025 handlar mest om att veta när du faktiskt behöver dem

De bästa räntefonderna 2025 är korta, valutasäkrade och har hög kreditvärdighet, men det första du borde fråga dig är om du ens behöver en räntefond i stället för ett vanligt sparkonto. Det här är ett av våra osponsrade kortavsnitt, finansierade av vårt Patreon-community och poängen med det formatet är att vi kan prata om de fonder vi faktiskt själva äger och tycker är bäst, utan att något fondföretag betalar för en plats i listan.

Räntefonder är ett av de tråkigaste tillgångsslagen och det är ungefär det finaste man kan säga om en del av sparandet. Räntefonderna ska inte göra dig rik. Aktierna gör det jobbet. Räntorna finns där för att du ska få behålla det du redan tjänat. Jag brukar likna räntor och aktier med gas och broms: en skön investeringsresa, precis som en skön bilresa, behöver både gas och broms, annars kan det gå illa i kurvorna. Räntorna är bromsen. Resten av den här artikeln handlar om hur du väljer en broms som faktiskt bromsar och om de få tillfällen då du kan strunta i bromsen helt och köra på sparkonto i stället.

Räntefondens syfte är att bevara, inte att skapa avkastning

Räntefonder och aktiefonder gör två helt olika jobb och blandar man ihop dem väljer man ofta fel verktyg. Aktieindexfonderna är motorn i ditt sparande. Det är de som står för tillväxten, det är de som gör dig vardagsrik eller rik över tid. Vill du behålla en del av det du tjänat på aktierna, då är det räntefonder eller sparkonto som gäller. En bred, billig och global indexfond är gasen. Räntorna är försvaret som låter dig spela offensivt med resten.

Det här hänger ihop med hur lång tid pengarna ska ligga. Pengar du behöver inom de närmaste åren tål inte aktiernas svängningar, för du kan tvingas sälja i ett dåligt läge. Pengar du inte ska röra på tio år eller mer hör hemma i aktier, där risken faktiskt betalar sig. Räntorna fyller mellanrummet och den korta horisonten. Det är samma logik som ligger bakom fyra-hinkar-modellen, där varje hink har sin egen sparhorisont och sitt eget syfte.

Det är inte sparkontot eller räntorna som ska göra oss rika. Det är aktiernas uppgift. Det här är bromsen.

Så fråga dig först vad pengarna ska göra, inte vilken fond som låter bäst. Är jobbet att bevara, då ska risken vara låg, även om det betyder lägre avkastning.

När räcker ett sparkonto i stället för en räntefond?

Som småsparare har du en fördel som de flesta institutionella investerare saknar. Du kan använda ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti. I Sverige är insättningar upp till en miljon kronor per person och aktör garanterade av staten via insättningsgarantin. Det betyder att du i många fall kan låta ett sparkonto vara din defensiva del, i stället för en räntefond, med noll marknadsrisk på den biten.

Frågan blir då när sparkonto respektive räntefond är bäst. Det finns inget exakt svar, men tumregeln vi brukar luta oss mot är att när sparhorisonten är längre än tre år tenderar räntefonder att ge bättre avkastning till rimlig risk än vad sparkontot gör. Är horisonten kortare än så, alltså pengar du ska använda inom noll till tre år, är sparkontot oftast både enklare och tryggare.

Sparkontot har en uppenbar nackdel. Räntan är ofta lägre än inflationen, så du förlorar långsamt köpkraft på pengarna som ligger där. Men det är ett pris värt att betala för det sparkontot faktiskt är till för: pengar som ska kunna användas snart, utan att värdet svänger natten innan du behöver dem. Vi har samlat våra och communityts favoriter i en genomgång av de bästa sparkontona, om du landar i att det räcker för dig.

Det finns lägen där sparkontot inte är ett alternativ. Närmar du dig 55 och har en tjänstepension kan du sällan placera de pengarna på ett sparkonto. Då måste du välja en räntefond som ditt pensionsbolag erbjuder och då blir resten av den här artikeln relevant på riktigt. Men innan du läser vidare: kolla om du verkligen behöver räntor, eller om ett sparkonto gör samma jobb enklare.

Den enklaste vägen är en fondrobot eller en enda fond

Om du vill ha det riktigt enkelt behöver du varken välja fonder eller fundera på duration, en fondrobot kan göra hela jobbet åt dig. Både Lysa och Opti, som vi själva gillar, har färdiga ränteportföljer där du slipper tänka. Fördelen är att risken att göra fel är liten. Du får en balanserad och valutasäkrad ränteexponering serverad och du kan läsa mer om hur vi resonerar i vår recension av Lysa efter sju år och tio miljoner i eget sparande eller i jämförelsen fondrobot eller indexfond.

Vill du sköta det själv men hålla det enkelt räcker det långt med en enda fond. Då rekommenderar jag en kort, valutasäkrad räntefond med hög kreditvärdighet. Innan vi ger exempel är det värt att ta begreppen från början, för de tre orden bär hela valet.

En räntefond betyder att du lånar ut pengar till någon annan, oftast företag eller stater. Kort betyder att du lånar ut på kort sikt, ungefär ett år, vilket gör fonden mindre känslig för ränteförändringar. Valutasäkrad betyder att du lånar ut i svenska kronor, så att du inte plötsligt förlorar pengar på en valutarörelse i stället för på själva ränterisken. Hög kreditvärdighet betyder att du lånar ut till låntagare som har goda förutsättningar att betala tillbaka, alltså betyg som AAA, A eller B. Tre ord och du har redan filtrerat bort det mesta som kan gå fel i fondvalet.

Sex korta valutasäkrade räntefonder, välj den din bank erbjuder

Det finns inte en enda ”bästa” korta räntefond, det finns sex likvärdiga som löser problemet att olika banker bara erbjuder vissa fonder. Här är exempel på korta, valutasäkrade räntefonder med hög kreditvärdighet:

• AMF Räntefond Kort
• Avanza Räntefond Kort
• Captor Perenne Short Term Bond
• Skandia Korträntefond
• Swedbank Robur Räntefond Kort
• Storebrand Kortränta

Precis som med aktieindexfonderna behöver du inte äga allihop. Det räcker med en. Anledningen att jag nämner flera är att Swedbank inte tar in Skandias fond, Skandia inte tar in Avanzas och så vidare. Listan är gjord så att minst en av dem bör finnas hos din bank, om du inte har en riktigt ovanlig svensk bank. Välj den som erbjuds där du redan har ditt sparande, så slipper du flytta runt på pengar i onödan.

För premiepensionen finns motsvarande enkla väg. AP7 SÅFA sköter det automatiskt och vill du ha en ren räntedel där finns AP7 Räntefond. De konkreta fondnamnen, inklusive långa statsobligationsfonder, ligger också i videobeskrivningen så att du kan kopiera dem rakt av.

Två fonder och 60/40: så bygger du en portfölj för alla scenarier

Vill du ha lite mer finess än en enda fond bygger du en ränteportfölj av två och kombinerar den sedan med din aktieportfölj till en klassisk 60/40. Steg ett är att lägga till en andra dimension i räntedelen i form av en mellanlång mixräntefond. Mellanlång duration betyder att du lånar ut på två till fem års sikt i stället för ett och mix betyder att fonden lånar ut till både stater och företag. Exempel är AMF Räntefond Mix, Storebrand Obligation och Skandia Obligationsfond. Fondrobotarnas räntedelar är oftast just sådana här mellanlånga mixräntor.

En ränteportfölj som passar väldigt många scenarion är helt enkelt 50 procent kort och 50 procent mellanlång, till exempel 50 procent AMF Räntefond Kort och 50 procent AMF Räntefond Mix. Det fina är att du sedan kan klistra ihop den med modellportföljen för aktier och få ut en komplett portfölj. Utgår vi från en aktieportfölj med 70 procent DNB Global Indeks, 20 procent PLUS Allabolag Sverige Index och 10 procent Spiltan Aktiefond Investmentbolag och vill ha en klassisk 60/40 med 60 procent aktier och 40 procent räntor, räknar vi bara om andelarna så att de summerar rätt.

Aktiedelen behåller sina inbördes proportioner, räntedelens 50/50 räknas bara om för att matcha de 40 procenten. Med fem fonder har du nu både gas och broms i samma portfölj och du kan skruva på 60/40-förhållandet efter din egen sparhorisont och riskaptit. Det går att bygga en portfölj för precis vilket sparande som helst på den här grunden, oavsett ålder, belopp eller när pengarna ska användas.

Räntor svänger också, fast mindre

Räntefonder är tryggare än aktier, men de är inte riskfria och det är viktigt att ha i åtanke. Det finns inga garantier när det gäller investeringar och det är just risken vi får betalt för. I samma sekund du har investerat 100 kronor börjar värdet variera, både upp och ner och i värsta fall får du inte tillbaka allt. Du ska aldrig investera pengar du inte har råd att förlora.

Skillnaden mot aktier är graden. En kort, valutasäkrad räntefond svänger lite, en aktiefond svänger mycket. Men ”lite” är inte ”noll” och det är precis därför insättningsgarantin på ett sparkonto är en sådan fördel för pengar med kort horisont: där är värdet faktiskt garanterat upp till en miljon. Vill du förstå riskbegreppet på djupet, inte bara marknadsrisken utan alla fem pengariskerna vi alla hanterar, har vi skrivit en hel guide om att ta rätt risk i förhållande till din sparhorisont.

Överkurs: långa räntor som motvikt och högräntefonder som avkastning

För dig som vill gå längre än det grundläggande finns det två extra spår och de gör helt andra jobb än korträntorna. Allt hittills har handlat om räntor som skyddar ditt kapital, alltså behåller sitt värde när börsen faller. Men det finns räntor som i stället ska röra sig i motsatt riktning mot aktier: gå upp när aktier går ner. Det handlar om långa räntor, eller till och med extremt långa, motsatsen till de korta vi pratat om hittills. Ett svenskt exempel är Captor Iris Bond, som har runt tio års duration och historiskt svängt åt andra hållet mot aktier i de flesta lägen. Det finns även börshandlade fonder på långa statsobligationer, men de har oftast långa, kryptiska namn och ligger bättre listade i avsnittsbeskrivningen.

Man vill inte bara ha ett skydd, man vill inte bara ha en airbag, utan man vill ha en turbo som vi trycker på när det börjar gå åt andra hållet.

Det andra spåret är för dig som vill ha lägre aktieandel men ändå lite avkastning från räntedelen. Då kan högräntefonder, fonder som lånar ut till företag med sämre kreditvärdighet, vara intressanta. Personligen tror jag att företagsobligationer och högräntefonder är ett av de mest underskattade tillgångsslagen vi har. I Sverige älskar vi att ta aktierisk, men en del av den risken kan man ta i högräntefonder i stället. Exempel är Avanza Ränta Global och Captor Aster High Yield. Var bara medveten om en sak: högräntefonder skyddar dig inte när börsen faller. De går också ner då, fast inte lika mycket som aktier.

Korträntorna är grunden, allt annat är överkurs

Korträntefonderna som skyddar kapitalet är grunden. Det är därför jag tog dem först. Det är bättre att ha en kort räntefond som faktiskt bromsar än att ge sig på långa räntor eller högräntefonder innan grunden sitter. Överkursen är rolig att förstå, men den är inte det som avgör om din avkastning.

Vill du grotta ner dig finns det en fantastisk tråd i vårt forum som brukar kallas Zinos tråd om räntor, med räntepunkten, räntelinjen och räntetriangeln. Det som inte står där är knappt värt att veta om räntor. Vi behöver inte göra det svårare än så här i ett kortavsnitt, men forumet ger mycket mer än vad jag hinner med på de här minuterna. Har du en fråga eller fundering, skriv gärna en kommentar, så följer jag upp i kommande avsnitt.

Med fem fonder och en enkel 60/40 kan du bygga en bättre portfölj än de flesta svenskar och det mesta av arbetet ligger i att förstå vad varje del är till för. Räntorna är inte det som gör dig rik. De är det som låter dig sova gott medan aktierna gör jobbet.

Läs vidare

Vill du bygga vidare på portföljen eller förstå försvarsdelen bättre har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Bästa fonderna – vår och communityns lista över breda, billiga och globala indexfonder som är motorn i sparandet.
• Bästa sparkontona – när ett sparkonto med insättningsgaranti räcker i stället för en räntefond.
• Fyra-hinkar-modellen – strukturera sparandet efter syfte och horisont, så att räntor och aktier hamnar rätt.
• Var inte rädd för rätt risk – de fem pengariskerna och hur du tar rätt risk i förhållande till din horisont.
• Buffert och bufferthinken – hur mycket trygghetskapital du behöver innan resten kan jobba offensivt.
• Lysa: vår recension efter 7 år – fondroboten som sköter både aktie- och räntedelen åt dig.
• Fondrobot eller indexfond? – för- och nackdelar när du ska välja hur mycket du vill sköta själv.
• Pension 2026 – varför räntor och AP7 SÅFA blir relevanta när du närmar dig pension.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan har vi transkriberat hela avsnittet för dig som hellre läser än tittar eller lyssnar. Den är gjord med AI så den är inte ordagrann, utan fokus har varit på läsbarhet.