Inför 2025: fondrobot eller global indexfond på egna banken?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Fondrobot eller global indexfond på egna banken?
2. Diskussionen som började på kontoret
3. Vad är målet för lyssnaren?
4. Därför gillar jag fondroboten
5. Olivers invändning: kunskapsgapet
6. Caroline och communityns oro för att byta aktör
7. Nivå 2: indexfond på egna banken
8. Fler manuella steg utan staket
9. Tappet i onboardingen
10. Tråkigt är bra när det gäller sparande
11. Tre nivåer för aktieexponering
12. Räntor som broms
13. Räntefonder, det mest missförstådda tillgångsslaget
14. När man vill sälja i nedgång
15. Att överskatta sin egen förmåga
16. Tankeexperimentet: halvera, halvera, halvera
17. Hur en riktig krasch känns
18. Krascher slår bredare än man tror
19. Vi formas av det vi upplevt på börsen
20. Caroline vill bara ha pengarna i en fondrobot
21. Två sätt att investera: aktier och räntor
22. Fyra nivåer på räntor
23. Räntor är ett mycket mer komplicerat instrument
24. Räntorna i pensionssparandet
25. Det svåra i att förklara fondroboten
26. "Vi har majoriteten av våra pengar där"
27. En ekonomisk relation, inte bara ett råd
28. "Vi pratar förbi varandra"
29. Fondrobot för nybörjaren, samma slutsats för experten
30. Vilket steg är det första?
31. Två minuter i en Instagram-reel
32. En ny hemsida och listan på bästa fonder
33. Komplexiteten i räntefonderna
34. Olika läger
35. "Man krigar med den armé man har"
36. Människors "varför"
37. Tre sekunder när någon scrollar
38. Avrundning: vad gör du?

Fondrobot eller global indexfond på egna banken?

Jan: Fondrobot eller global aktieindexfond på den egna banken, vilket borde man rekommendera till en nybörjare? Det pratar vi om i dagens avsnitt av Rika Tillsammans, där du får följa med bakom kulisserna på kontoret. Det var där vi hade den här diskussionen, där jag, Oliver och Caroline pratar om olika för- och nackdelar, men framför allt har väldigt olika åsikt kring vad som är grundrekommendationen. Hur ska man tänka kring aktier och räntor, och hur ska man hitta den här balansen?

Jan: Det vi slutar i är att vi gärna vill höra din åsikt. Vad brukar du tipsa dina kompisar som inte är så intresserade av ekonomi eller sparande? Så häng med här bakom kulisserna och skriv jättegärna en kommentar, för som vi konstaterade efter det här avsnittet: svaret är inte helt självklart.

Jan: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Diskussionen som började på kontoret

Jan: Varmt välkommen till det här bakom kulisserna-avsnittet, som började som en diskussion på kontoret. Jag och Oliver var så här: vad ska vi rekommendera som bästa fonden, eller bästa sparandet, för 2025? Och då började jag med att säga att jag tycker vi börjar med fondrobot och sånt. Sen sa Oliver: ska vi verkligen göra det? Och där någonstans var jag så här, att fortsättningen på den här diskussionen ska vi nog ta framför kameran. Så om det här blir bra, då ser du det. Blir det dåligt har du aldrig sett det. Det har aldrig hänt.

Jan: Men om jag backar och ger en kort intro, så tänker jag så här: när det gäller sparande upplever jag att forskningen är ganska tydlig. Min sammanfattning av forskningskonsensus låter typ så här: spara långsiktigt, regelbundet, automatiskt i en bred, billig, passiv, global aktieindexfond. Balansera risken med sparkonto och räntefonder baserat på din tidshorisont. Och sen vara lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad, för att det ger dig bäst sannolikhet.

Det betyder att du har ett bra sparande, du har en bra båt. Sitt still i båten. That's it.

Jan: Så det är liksom teorin. Men sen vill man ju gå från teori till praktiskt. Hur gör jag det här? Vilken fond köper jag i appen? Eller vilket steg tar jag? Det är väl här jag tänker att vi börjar. Jag tänker att jag börjar så som vi har pratat lite om i forumet, och sen får du invända, Oliver, så som du gjorde. Och så tänker jag, Caroline, att du är ju läsaren som vanligt i rummet.

Caroline: Ja, lyssnaren.

Vad är målet för lyssnaren?

Jan: Det jag upplever nu är ju att det vi har sagt innan var så här. Men kan du dra lite, vad är målsättningen? Vad är det vi vill uppnå här, med de här nivåerna?

Caroline: Nej, men jag tänker så här, vad är målet i slutändan för lyssnaren?

Jan: Okej, ja men vad bra. Välkommen till Rika Tillsammans-kontoret. Jag ska göra det här och sen kommer Oliver med en krokis.

Caroline: Nej men jag tänker att målsättningen är att jag som privatperson eller som företagare vill ha ett bra sparande som jag slipper ha dåligt samvete för. Att jag borde ta bättre hand om mina pengar. Jag vill ha ett sparande där jag vill ha en balans mellan, lite nyttomaximerande skulle jag ändå säga. Syftet är nog ändå att ge mig själv de bästa förutsättningarna att tjäna pengar, och göra det på ett sådant sätt att jag vinner i 990 fall av 1 000.

Caroline: Alltså, det är inte så här: gå in på kasinot och sätt allt på en siffra. Eller köp motsvarigheten i finans, som är att köpa en shitcoin eller något krypto. Det kan gå superbra. Tittar man sen 2010 så är ju typ bitcoin den bästa investeringen man kunde ha. Men frågan är om den hade varit det i 990 universum av 1 000. Så där någonstans tänker jag.

Jan: Och det är inte till för den som är så här: investerande är min största hobby, jag är med i Aktiespararna, jag prenumererar på Dagens Industri och jag utmanar professorer i att de har fel i femfaktormodellen. Vem är det till för då? Det är någon som bara vill ha ett bra sparande, som vill tjäna så mycket pengar som möjligt i förhållande till den risk man tar.

Caroline: Spara rätt och lätt, så brukar jag själv säga ibland. Och sen kan du gå och kolla på Netflix.

Jan: Exakt, exakt så.

Därför gillar jag fondroboten

Jan: Och då tänker jag, det vi har gjort, vi rekommenderar 2024. Då tänkte jag så här: okej, men jag tänker att fondrobot ändå är det som är absolut enklast för de flesta. För jag upplever att en fondrobot är typ som att åka på en all inclusive-resa. Någon har redan tänkt på allting. Jag behöver inte veta så himla mycket. Jag behöver inte kunna så himla mycket. Jag behöver inte engagera mig, för någon annan har redan tänkt ut maten, någon annan har tänkt ut utflykterna, någon annan har tänkt ut rummet. One-stop shop.

Jan: Måste man välja en fondrobot? Nej, det är klart man kan planera en resa själv. Köpa flygbiljetterna själv, köpa Airbnb-lägenheten själv, boka turen. Det kräver mer jobb. Men skillnaden är att resultatet inte nödvändigtvis blir bättre. Och det blir inte ens nödvändigtvis billigare. Därför gillar jag fondrobot. En annan metafor är att det också gör det enkelt att göra rätt. Det blir mycket svårt att välja fel grej.

Jan: Lite som att spela bowling med staket på sidorna. Du kan inte göra fel. Klotet kan inte rulla nedåt.

Caroline: Nej, och man får alltid poäng.

Jan: Man får alltid poäng, precis. För när vi kommer dit, det här är på nivå ett-rekommendation. Den funkar för alla. Och där tänker jag också att folk ibland kan tänka att fondrobot bara är till för nybörjare. Men där är det så här, Caroline: du och jag brukar ju anses vara experter, och vi har ändå majoriteten av vårt sparande i en fondrobot. Vi har mammas pengar där, vi har min brorsas pengar där, vi har barnens pengar där, din systers pengar. Eller, de har sitt sparande där.

Fondrobot är inte något som bara är till för nybörjare. På sätt och vis är det mest rättvist. För oavsett om du har 1 000 kronor i en fondrobot eller 100 miljoner, så har du exakt samma placering.

Olivers invändning: kunskapsgapet

Jan: Vad tänker du, Oliver? Håller du med om fondrobot, eller vad var din invändning? Det var väl där du började?

Oliver: Ja, men min invändning är att jag känner att det fortfarande finns ett kunskapsgap. Det känns som att flera har hört om fonder, tänker jag. Det är väl också en metafor du har lärt mig, att man ska hämta folk på den busshållplats de står på. Jag tänker kanske att för många är den närmaste busshållplatsen att ha hört om fonder i olika sammanhang. Och att köpa dem på sin egen bank.

Jan: Och köpa dem på sin egen bank.

Oliver: Ur det perspektivet är jag inne på om det kanske är lättast, för att vi ska förflytta dem till ett helt annat ställe. Presentera Lysa eller Opti, som är helt...

Jan: Som folk aldrig har hört talas om.

Oliver: Nej, precis. Jag menar, om det flyttet kanske stjälper mer än det hjälper. Och målet är att få dem igång på investerarresan. Så det perspektivet är jag inne på.

Oliver: Du sitter ju här med, nu har du ritat upp nivå 1, 2 och 3, men du sitter här med nivå 100-kunskap. Ur det perspektivet kan vi väl alla här förstå, och många som lyssnar, varför det kanske inte är så lätt för någon på nivå 1 att på ett enkelt sätt ta med dem på den kunskapsresan. Till varför de ska köra fondrobot i stället för fonder på sin egen bank.

Caroline och communityns oro för att byta aktör

Jan: Ja, men bra. Vad tänker du, Caroline? Jag är nyfiken på fortsättningen här nu.

Caroline: Jo, men jag håller med. En invändning som jag ibland fått från folk, till exempel i communityn, då har de skrivit det här som Oliver säger. De säger så här: ja, vi har lyssnat på dig och Caroline och Oliver, vi gillar det ni säger, men innan dess har jag aldrig hört talas om Lysa. Ska jag plötsligt ta mina pengar och flytta dem till en annan aktör, som jag inte känner till, som jag inte har någon relation med? Det kan kännas läskigt.

Jan: Och där har du en poäng, Oliver, att jag diskonterar det. För jag tittar så här: nej, men det är ingen risk att flytta till Lysa. En vanlig missuppfattning är att om man tar en fondrobot, till exempel Opti eller Lysa, så investerar vi, även om vi säger att vi investerar i Lysa eller i Opti, de facto inte i de företagen. Vi investerar i de fonder som de har valt ut. Så risken om Lysa eller Opti går i konkurs, det spelar ingen roll. Då kommer jag bara få ett telefonsamtal: hej, du har massa pengar i de här fonderna, vart vill du att vi ska flytta dem?

Jan: Så jag utgår, precis som du säger, från kanske nivå 10-kunskap. Jag ser inte det som någon större risk, medan för någon annan som inte vet det, för det är en vanligt återkommande fråga. Och då är Olivers rekommendation: alla är ju redan kunder på en bank. Är det inte lika bra då att de bara fortsätter vara kunder på sin bank? Så öppnar man ett ISK-konto där och väljer en bred, billig, global, passiv aktieindexfond.

Nivå 2: indexfond på egna banken

Jan: Och jag kan hålla med, för det är egentligen det jag sa var nivå 2. Om du inte vill göra fondrobot, ja men köp då bara en bred, billig, global, passiv aktieindexfond på din bank. Det kluriga, som jag upplever då jämfört med en fondrobot, är att en fondrobot är så här: ladda ner appen, fyll i formuläret, tryck nästa, nästa, nästa, nästa.

Caroline: Jag håller med, och godkänn, och så är det färdigt.

Jan: Du behöver inte bry dig om vilken aktieindexfond du ska välja, du behöver inte bry dig om någon avgift, du behöver inte bry dig om att hitta rätt indexfond. Du behöver inte sätta upp månadssparandet själv. Allt blir färdigt. Medan om jag ska öppna ett konto på Swedbank, då måste jag först öppna en kapitalförsäkring, ett ISK-konto, en aktie- och fonddepå. Sen ska jag i nästa steg välja: okej, så ni rekommenderar Länsförsäkringar eller DNB Global Index?

Caroline: Alltså, du menar att den bankanställde kommer rekommendera någonting?

Jan: Nej, den bankanställde ska du inte ens lyssna på.

Caroline: Nej, men alltså, om vi ska gå på Olivers linje så är det ju så att man kanske vill öppna sitt sparande och investerande på sin bank. Och då kommer man kanske ha ett möte med banken, och då kommer man ju lyssna på en bankanställd. Vänta lite grann. För man vet kanske inte vad man vill välja för någonting, och då kommer man att få det som de säger.

Jan: Bra, då säger vi så här tydligt: ta inte möte med banken. Don't do that.

Caroline: Vad ska man då göra?

Jan: Ja, men då var det ju så här: då öppnar du ett ISK själv, du väljer ut en fond själv, och då har ju Oliver och vi andra i communityn sammanställt en lista på de bästa indexfonderna per respektive bank.

Fler manuella steg utan staket

Jan: Alltså, det blir mer manuella steg. Det är därför. Och det är där jag menar att då är du plötsligt på bowlingbanan utan staket. För om vi tar Swedbank, som jag ändå har en hatkärlek till just nu, för jag är lite arg på dem. Då kan du välja en globalfond, för man har fattat det när man lyssnar på oss. Men då finns det en globalfond som är aktiv, där de försöker välja vinnarna och förlorarna, och så finns det en globalfond som är passiv. Och jag är inte helt trygg i att alla kommer välja rätt. Då måste man kolla exakt namnet, det ska vara Swedbank Access Global eller Swedbank Robur Access Global.

Caroline: Kan man kolla på avgiften också kanske?

Jan: Jo, absolut. Men du har en poäng, Oliver. Det är fler steg.

Oliver: Det är fler steg.

Jan: Vad tänker du?

Oliver: Du har absolut en poäng. Jag är inte först med att lyfta den. Jag tänkte också på, jag vet att det ändå är en rätt stor andel av nyöppnade konton på Avanza där pengar aldrig investeras. Så det vet jag är en stor nackdel. Och det jag funderar på, jag har ett hum om den siffran, men jag har inte så bra koll på om den stämmer eller ej. Men det hade varit intressant att veta hur det ser ut för fondrobotarna. Om de har en bättre onboarding-process som gör att en större andel av dem som öppnar konto också kommer till steget att investera.

Jan: Ja, men om vi tar Lysa och du går igenom hela dess process och kommer till slutet, då är du investerad när du är klar.

Oliver: Ja, absolut. Om man genomför, men jag tänker att man ändå kan tappa folk längs vägen. Så jag menar, om tappet är mindre på fondrobotarna än...

Jan: Det blir väldigt spekulativt. Menar du när man ska svara på frågor, och att man bara svarar "jag orkar inte med det här" och hoppar ut? Är det det du menar?

Tappet i onboardingen

Oliver: Ja, och det är många som öppnar konto på Avanza. Fast det är exakt samma frågor. Ska du öppna ett konto på Avanza så är det exakt samma frågor. Så om tappet är lika, så skulle jag ändå säga, allt annat lika, att fondroboten borde ha fler som kommer igång med sitt sparande. För frågorna som ska ställas i onboardingen är ju samma, både på Avanza och Lysa.

Caroline: Varför tror du att Avanza ligger i underläge?

Oliver: För när du är klar med Avanza så är du inte investerad.

Jan: Nej, det är inte automatiskt så att du har pengar på det ISK:t.

Caroline: För många valmöjligheter gör ju ibland att man inte tar något beslut.

Jan: Absolut, man tar det i morgon eller på söndag. Jag ska bara prata med någon innan dess. Och då ska man verkligen inte vara så här. Jag har varit kund på Avanza sen typ 2001, när de startade, så jag älskar ju Avanza. Och det blir liksom det här, det är egentligen det valet man står mellan. All-inclusive-hotellet, som jag kanske aldrig varit på och aldrig hört talas om innan, eller att försöka sätta ihop det själv. Och alla har fattat att en resa består av flyg, hotell, mat och boende.

Caroline: Ja, nu när du säger det som att det är en all inclusive-upplevelse att gå på Lysa, så kan det ju också vara så att man känner: nej, men det är ju inte så sexigt. Och vissa känner: åh gud, vad nice, vad skönt, ja men då vet jag, för jag brukar gilla den sortens upplevelser. Men det är ändå en bra liknelse.

Tråkigt är bra när det gäller sparande

Jan: Alltså, Caroline, metaforer är ju inte heltäckande.

Caroline: Nej, de är inte heltäckande.

Jan: De ska helst handla om sport.

Caroline: Men de kan också väcka vissa känslor. Man vill ändå ha en metafor som är ganska känsloneutral, så att man bara kan gå in med sitt intellekt och förstå det här.

Jan: Men grejen är så här, och de som tycker att all inclusive är tråkigt, för det är ju det du tycker.

Caroline: Ja, ja, du och jag tycker det, men ändå gillar vi Lysa.

Jan: Ja, för tråkigt är bra. När det gäller sparande är det så här: smart sparande är inte spännande. Behöver man kickar, så börja klättra free solo. Utan rep.

Caroline: Nu går du lite för långt. Kan man väl ha en liten lekhink då? Jag behöver dem ibland. Man läser något i tidningen och så köper man en aktie, och sen går den upp lite eller ner. Och så har man fått sin kick. Det blir väldigt lite pengar i jämförelse med vad jag har på Lysa.

Jan: Caroline är så skön. Så går den upp lite, så vet hon att hon har valt Tesla, upp 2 500, och sen bara: jag köper TSMC. Och så upp så här flera hundra procent.

Caroline: Det är bara, jag har tur. Det vet både ni. För jag övervägde att sälja mina Tesla-aktier ett tag. Men nu skulle jag aldrig sälja dem.

Tre nivåer för aktieexponering

Jan: Om jag fortsätter då. Så som jag gillar att bygga upp det: nivå ett, fondrobot. Nivå två, bred, billig, global, passiv aktieindexfond på din bank. Och sen nivå tre, om man då vill göra lite bättre än en bred, billig, passiv, global indexfond. Då börjar vi mer komma in i portföljkonstruktion. Och det här förtydligas också i beskrivningen.

Jan: Men 0–100 procent i den här breda, billiga, globala aktieindexfonden. Så det är inget som ändras. Men sen kan man lägga till mellan 0 och 20 procent av en billig, svensk aktieindexfond. Så att man får ha en liten överexponering mot Sverige. Och det av flera anledningar. Till exempel att vi bor i Sverige, vi har våra utgifter i svenska kronor och så vidare. Och sen kan man ha 0–10 procent i det här som du kallar för lekhink. Att man kan välja, jag vet att många gillar till exempel Spiltan Investmentbolag, som man har på de där 10 procenten. Eller man har en, ja men jag gillar AI, jag vill ha en techfond, eller jag vill ha någonting annat.

Jan: Och då kommer man också med den här nivå 3 få en väldigt lik portfölj som du har i nivå 1. För till exempel, om vi tar Lysa, så har de ju typ 80 procent i breda, billiga, globala aktieindexfonder, 20 procent i en svensk aktieindexfond, plus lite tillväxtmarknader och så vidare. Klassikerna är annars att ha tillväxtmarknader på de där sista 10 procenten, för då har man en sådan så som forskningen säger.

Caroline: Och nivå 2, det var bara en...

Jan: Bara en enda fond, exakt. Så det är enklare att bara köpa.

Har du något av de här två, om du bara har en enda global aktieindexfond, eller en fondrobot, eller den här nivå 3, så har du en portfölj som är bättre än majoriteten av alla andra.

Jan: Och så är det ju också, som du brukar säga, det här med Avanza. Hur många år som en billig indexfond har slagit snittet avkastningsmässigt.

Caroline: Ja, men exakt, så sannolikheten är ju stor att du får en bättre avkastning över tid. Med en sådan här portfölj.

Jan: Inte varje enskilt år, men om du tittar över en 10-årsperiod.

Räntor som broms

Jan: Men om vi fortsätter, det som jag tycker också blir klurigt, varför jag gillar fondrobot, är ju att nu har vi pratat om aktieexponeringen. Det här liksom gasen i bilen. Aktier och aktieindexfonder är ju det som skapar avkastning. Men sen har man ju också, en biltur är ju inte så himla skön om det inte finns någon broms. Så man behöver en broms också. Och det brukar jag säga är räntor. Vill man tjäna pengar, då ska man investera i aktieindexfond. Vill man behålla pengarna man tjänar i aktieindexfond, då behöver man en räntefond.

Jan: Caroline, det ser ut som att hon har checkat ut.

Caroline: Nej, jag vet inte. Jag hatar räntefonder. Jag tycker det är så tråkigt. Så om vi säger att en bred global indexfond är bra för mitt sparande, så känner jag så här om räntefonder. Det är nog för att jag inte är så gammal, så jag känner inte att jag behöver dem. Förmodligen. När jag är, låt säga, 70 kommer jag tycka att det är läge att ha det. Men jag är ju inte där. Så jag tycker det är...

Jan: Får jag testa något, Caroline? Jag har en tanke. Vad ska man säga? Jag tror i alla fall att du vill ha en sådan bara för att du ska känna dig trygg. Och sen vill du att alla andra också ska...

Caroline: Vilken sågning!

Räntefonder, det mest missförstådda tillgångsslaget

Jan: Okej, jag tycker att räntefonder är det mest missförstådda tillgångsslaget i Sverige. Du vet, så som vi älskar aktier i Sverige, så älskar ju tyskar sina räntor.

Caroline: Ja, men varför gör de det?

Jan: Det är väl historisk anknytning, alltså osäkerheten från andra världskriget. Trovärdigheten och tron på banksystemet, den är så sjukt låg i det tyska banksystemet. Så det är kontanter som gäller.

Jan: Vad tänker du, Oliver? Tycker du också att räntor är det tråkigaste sen skivat smör?

Oliver: Jag skulle väl säga att jag började där, när jag började investera. Men det jag tänkte på är vad jag läste om Morgan Housel. Han har sagt att vi ofta räknar på, man kan säga 7–10 procent årlig avkastning för en global passiv aktieindexfond. Men det han la värde på där, om vi säger att räntor ger 3 procent årlig avkastning, så säger man så här: men det är ju 7 procentenheter mindre. Det är ju jättekasst, liksom, som du sa. Men värdet av räntefonder underskattas ofta, för det gör ju att du är med i matchen, vilket är det allra viktigaste. Att du behöver bromsa ibland när det kommer en korsning, till exempel.

Caroline: Vilken är korsningen?

Jan: Det är metaforen med bilen, Caroline. Kör du bil utan broms?

Caroline: Ja, men det kan vara vägval. Bara: shit, börsen går ner 30 procent, vilken avfart ska jag ta? Ska jag sälja eller ska jag fortsätta?

Oliver: Jo, men då tänker jag att värdet av räntefonder kan man också räkna på. Om man tänker att den hjälper en att inte sälja i en nedgång, så är värdet av räntefonden inte bara 3 procent i årlig avkastning, utan det är ju också att du kanske håller dig inne i spelet tre år till med din aktieexponering.

När man vill sälja i nedgång

Caroline: Men vänta här nu, det här är ju en sådan överkurs. Om vi säger att man vill sälja i nedgång.

Jan: Jag säger att ränta...

Caroline: Vänta. Om vi säger att man vill det.

Jan: Då förstår man ju inte, för det första, att man inte ska. Eller hur? Det är klart att det kan gå ner jättemycket mer, och då kanske man ska sälja.

Caroline: Men de flesta, de vill ju bara sälja av, och de har inte en tanke på att de ska gå in i en räntefond. Eller?

Jan: Nej, men det är för sent. Man ska ju inte sälja. Hela poängen är ju, som Oliver säger, att sannolikheten, om du äger en räntefond, att du säljer är lägre än om du bara har 100 procent aktieindexfonder.

Caroline: Okej, men vänta här nu. Vad var vägkorsningen då? Var det inte en nedgång? Att man skulle fortsätta hålla sig ute på marknaden?

Jan: Ja, men Caroline, du tar metaforen om bilen väldigt bokstavligt. Skit i korsningen. Tänk bekväm åktur. Är du med? Du kan köra en bil på bara gas och ha allt i aktieindexfonder. Då kommer det vara läskigt när vägen svänger.

Caroline: Alltså, jag brukar ju inte kolla så mycket på hur det går. Det är kanske därför jag är så negativ till räntefonder. Jag tänker att jag ska ha mina pengar här i 20 år kanske. Så det spelar ingen roll för mig om det går upp eller ner. Det blir bara jämnt plus över de här åren.

Jan: Caroline, var sågade hela investeringsbranschen.

Att överskatta sin egen förmåga

Caroline: Jag förstår att du sågade, Caroline. Jag har nog för stor aktieandel i förhållande till vad jag borde ha egentligen. Jag borde nog ha mer räntor. Min anledning till det, för att vi överskattar alltid vår egen förmåga. På samma sätt som de flesta tycker att de är bättre på att köra bil. Alltså, mer än 56 procent i Sverige.

Jan: Vilken förmåga är det som du överskattar hos dig själv?

Caroline: Jag överskattar min förmåga att inte sälja när "the shit hits the fan".

Jan: Vi säger att det går ner 50 procent. Vad skulle du ha gjort då?

Caroline: Vänta, vänta. Paus. Hongkong. Nu är det rond.

Jan: Nej, det är ingen rond. Det här är ingen boxning.

Caroline: Nej, men jag vill ta ett sidospår. Jag vill ta ett sidospår.

Jan: Låt oss ta ett exempel. Jag och Oliver hade en diskussion här nu som du har sabbat. Nej, nu tar vi, titta här, vi ska ta ett exempel.

Tankeexperimentet: halvera, halvera, halvera

Jan: Så Caroline, och du som lyssnar eller tittar, i ditt mentala huvud, tänk på beloppet du har nu, alla dina investeringar. Tänk på din pension, vårt Lysa-konto, vårt företagskonto, barnens pengar. Tänk på den siffran, okej? Och sen gör du så här. Du halverar den siffran. Okej. Så hur mycket pengar är det på det kontot nu? Skriv ner det på en lapp eller tänk. Hur känns det när du ser den här siffran? Okej, hur känns det, Caroline?

Caroline: Det känns okej.

Jan: Det känns okej, bra. Okej, så gör du så här. Du halverar den en gång till. Okej. Och så tänker du så här, att nu när du loggar in på Avanza eller Lysa, så står det inte det första beloppet, utan nu står det det där du halverat två gånger. Hur känns det?

Caroline: Jag kan inte relatera till det här. Jag tänker så här, då får jag väl jobba längre då. Jag tycker det känns kasst.

Jan: Ja, jag också. Och sen kan man halvera det en gång till. Ja. Och då får man tänka så här: okej, tänk att du loggar in på ditt Avanza eller din bank, så står det den här siffran. Och sen tar du bort 10 procent till. Så om du har räknat rätt så ska du ha kvar ungefär 10 procent av det ursprungliga beloppet.

Det här kan alltså hända med aktier. Det här är vad som hände mellan toppen 1929 och botten 1931. Då föll värdet på börsen med 90 procent.

Hur en riktig krasch känns

Jan: Jag vet inte, Caroline. Du vet, folk tog ju för fan självmord. Hoppade ut genom fönstret och sånt i New York när det här hände på 30-talet.

Caroline: Ja. Absolut, Jan, men du och jag har inte den sortens investeringar som gör att vi känner så.

Jan: Det finns ingen mening med att leva längre. Folk kommer ha hatat mig för att jag satt alla mina pengar på rött.

Caroline: Vi har ju inte den sortens investeringar. Vi har ju investeringar som gör att vi ändå kan...

Jan: Ja, men vår portfölj hade ju också gått ner med 90 procent.

Caroline: Ja, vår portfölj hade också gått ner 90 procent. Men om jag hade fått bestämma så hade vi bott i en hyreslägenhet och inte haft supermycket utgifter. Då hade vi ju liksom, ja, det hade varit okej. Förstår du, Jan? Man vill ju ändå landa på fötterna och känna så här: okej, vi har blivit av med massa pengar. Vi kommer inte åka till Capri. Vi kommer inte göra massa grejer som jag tänkt med barnbarnen. Ja, då kommer vi kanske baka pepparkakor då.

Caroline: Jag förstår att det är skitjobbigt, att bli av med nästan allt man äger. Och det kan säkert vara så att jag totalt underskattar det. Hur det skulle kännas för mig. Men jag vill ju ha en livsstil där det inte kommer ha så jättestort genomslag.

Jan: Vad tänker du, Oliver?

Krascher slår bredare än man tror

Oliver: Jag tänker att det ändå har ett stort genomslag. Även om man inte tror det, och även om man har hyresrätt och så vidare. För jag vet vad Morgan Housel har sagt, att problemet med att göra den här övningen är att vi fortfarande tänker att vi sitter här idag med dagens omständigheter. Men problemet med en börskrasch är ofta, som under 30-talet till exempel. Det var ju väldigt få i procent av den amerikanska befolkningen som hade investerat i aktier. Men allting var så sammanvävt, och man tänkte på hur USA:s ekonomi går, det beror på börsen.

Oliver: Och jag tänker att det är samma problem här. Att vi sitter här och tänker, jag har bara 10 procent kvar. Och jag har kvar mitt jobb.

Jan: Precis, men det kommer du inte ha heller. För det kommer vara så att din granne har blivit uppsagd, din bror har blivit uppsagd, du har kanske blivit uppsagd. Vi tänker oss nedgången med dagens omständigheter och glömmer bort hur verkligheten verkligen kommer vara när det händer.

Caroline: Ja, men det håller jag med om. Absolut.

Jan: Och därav räntorna.

Caroline: Skjut mig. Låt oss bara ta ett sidospår. Vi står inför AI-revolutionen. Jag har jättesvårt att tro att ekonomin kommer krascha.

Jan: Ja, men är du beredd att sätta 90 procent av dina pengar på det antagandet?

Caroline: Nej, men jag tror inte att det kommer vara någon krasch snart.

Jan: Famous last words.

Caroline: Det kanske inte är mina last words heller faktiskt.

Vi formas av det vi upplevt på börsen

Caroline: Nej, men ni tycker nog att jag är jädrigt korkad, som sitter här och tycker att nej, jag kommer inte påverkas om jag har 10 procent kvar av mina besparingar. Jag kommer säkert påverkas på alla möjliga sätt som jag inte räknat ut. Och jag tror inte heller att vi kommer få någon börskrasch. Alltså, jag vet inte. Jag tycker det är så jobbigt att ni är så himla...

Jan: Rädslostyrda.

Caroline: Rädslostyrda. Oroliga. Eller tycker så...

Jan: Man måste kunna bromsa. Till och med Richard, vår ekonomiska rådgivare, har sagt att du kör med handbromsen i, Jan. Och du, hur gammal är du, Oliver? 23?

Oliver: 23.

Jan: Varför har du räntefonder?

Oliver: Nej, men... okej, men för mig är det bara så att det ska man ha, för att minska risken i sitt sparande.

Jan: Ja, men jag tänker också så här, och motsätter mig Richard. Det är väldigt lätt för honom att säga det till alla sina kunder. För han, hur gammal är Richard?

Caroline: Han sa det bara till oss. Han har nog inte sagt det till andra.

Jan: Ja, men jag tänker att det kanske är ett återkommande tema. Och om han började investera när han var typ 18–20. Allt han har upplevt är ju high life. Räntor suger. Och då fattar man ju. Det är ju hans vuxna liv, och han kan tänka, nu säger jag inte att det är så han tänker, men han tänker att så här är det. Jag tror vi formas så. Jag var med 99. Okej, börsen faller med 80 procent. Man förlorar typ alla pengar man satsat. Sen var det inte en global index, indexfonder var en massa dumma placeringar, absolut. Sen förlorar man 2008 också.

Jan: Jag tror, precis som Oliver säger, att de flesta som började investera efter 2008 har ju, vi har ju haft ett av de bästa decennierna på börsen.

Caroline vill bara ha pengarna i en fondrobot

Caroline: Jag tror bara att vi inte håller med varandra här. Det finns investeringar som vi har gjort, Jan, som jag säger att jag aldrig skulle gjort själv. Jag vill ju bara ha mina pengar i en fondrobot. Där du är den som tycker att vi kan göra det här. Och jag är så här, nej, det är för hög risk för mig. Eller hur?

Jan: Ja. Men det är kanske därför du vill ha räntefonder, för du känner så här, men då kan det jämna ut lite grann.

Caroline: Nej, jag vill ha räntefonder för att om jag tittar på vårt konto och säger så här, om vi tar bort 30 procent där, så kommer jag känna, fan vad sugigt. Och jag kommer tycka det är skitjobbigt. Kommer jag att sälja? Nej, det kommer jag inte. Förmodligen inte. Men jag kommer också vara så här, okej, så blir jag lyckligare för att där står då kanske 1,5 gånger den summan, i förhållande till hur sugigt det känns att ha 0,7 gånger den summan.

Jan: Och det går ju också i linje med det man fick forskning för, att vi värderar en förlust mycket värre än vad vi värderar en vinst.

Caroline: Sen tror jag att vi inte håller med i våra, också för att du är mycket mer distanserad till ekonomin. Du följer inte det. Så du kan gå ett år utan att logga in på ditt konto. Du är ju liksom på det sättet.

Jan: Men jag vill ju också ha trygghet, precis som ni vill ha en trygghet.

Caroline: Och det är faktiskt konstigt att jag är den som lobbar för det i den här diskussionen, eftersom jag är kvinna och tar mindre risk, om man bara hårdrar det. Konstigt att jag lobbar för att inte ha räntefonder. Att ni tycker att man ska ha det.

Jan: Ja, men sen tänker jag också, jag tror att det också handlar om en stor okunskap kring räntefonder. Jag gillar ju räntefonder också, vi ska komma in på det, för vi har ju de här tre nivåerna, det är fyra nivåer på räntefonder. Men jag tänker, innan vi hoppar in på det, Oliver, har du någon mer reflektion eller tanke?

Oliver: Nej, inte just nu. Kör det vidare. Men jag tycker vi kör vidare.

Två sätt att investera: aktier och räntor

Jan: Ja, okej. Då ska jag säga så här, att räntor är ju också ett sätt. Det finns ju bara två sätt att investera pengar. Det ena är ju aktier, som vi har pratat om nu, aktieindexfonden, där man delar på risken, delar på vinsten, man kan förlora allt. Ett sparkonto eller en ränta är ju att jag lånar ut mina pengar till någon annan, och att jag har en säkerhet för det lånet som jag gör. Att till exempel, om vi hårdrar det, sätter jag in mina pengar på en svensk bank, så är det egentligen att jag lånar ut dem till banken, för det kallas inlåning. Och då har vi statlig insättningsgaranti, för att vi inte ska tycka att det är läskigt att låna ut våra pengar. Och i utbyte mot att vi lånar ut våra pengar får vi lite ränta från banken.

Jan: Så räntor är då säkrare, det är låg risk. Och då brukar jag säga, okej, det är först om man då gasar mycket i sina aktieindexfonder som man bör ha pengar på sparkonto för att kunna hantera det där. Men jag blir arbetslös, jag vill ställa om, jag vill avbryta en situation. Jag vill, oavsett om det är jobb eller en relation, inte vara på ett specifikt ställe vid en specifik tid för att göra en grej jag inte tycker om.

Caroline: Nej.

Jan: Ja, och den möjligheten, om jag har allt i aktieindexfonder och börsen faller med 50 procent, så har jag mindre möjlighet att göra det än om jag har ett sparkonto.

Fyra nivåer på räntor

Jan: Så jag brukar säga: nivå 1, sparkonto, då med insättningsgaranti. Steg nummer 2, då kommer vi in på en bred, valutasäkrad, global, kort räntefond. Så då vill vi ha svenska kronor, vi vill återigen äga hela höstacken, och den ska vara kort. Det betyder att risken är låg.

Caroline: Och vad menar du med valutasäkrad?

Jan: Att den ska vara i svenska kronor. För annars kan det ju vara så att man lånar ut sina pengar till amerikanska staten, som är jättetrygg och säker. Och så säger de så här: du får 2–3 procents avkastning, och risken att amerikanska staten ska gå i konkurs är relativt låg. Men sen kan ju valutan, svenska kronan, försvagas, och plötsligt blir de där 2 procenten jag skulle göra i stället minus 8 eller plus 22, för att svenska valutakursen har förändrats mot dollarn. Så därför ska man vara valutasäkrad.

Jan: Och nu börjar det bli komplicerat. För, okej, hur hittar jag en bred svensk valutasäkrad? Det finns typ en sådan fond i Sverige, typ två, och den finns kanske inte ens på den banken du är i. Så plötsligt börjar man göra massa avvägningar.

Jan: Och sen kommer man in i nästa läge då: okej, men hur gör jag den här kombinationen med den breda, billiga, globala, valutasäkrade räntefonden i förhållande till duration eller kreditrisk? För det som är speciellt med räntor är att jag kan ha räntor som skyddar mitt kapital, alltså det vi pratar om nu, låg risk, syftet är att jag alltid har pengar tillgängligt.

Räntor är ett mycket mer komplicerat instrument

Jan: Sen kan jag ha räntor som jag säger så här om: okej, jag vill ha räntor, när aktier går ner så ska räntorna gå upp. Och när aktier går upp, då går räntorna ner. Så att jag har någonting som motverkar, så det växlar. Så att jag diversifierar. Och sen finns det räntor där man säger så här: jag vill bara tjäna pengar på mina räntor. Jag vill inte ta så mycket aktierisk, men jag vill ta nästan aktierisk. Och då kan jag också göra det med räntor.

Jan: Så räntor är ett mycket mer komplicerat instrument. Och jag brukar avråda de flesta från att handla med räntor, för att det är så stor risk att man gör fel. Det är jättesvårt att göra fel med aktier, för aktier är aktier. Men du kan köpa så här: ja, men jag köpte den här räntefonden, för den hade ett coolt namn. Men det kan vara att du har nästan lika hög aktierisk. Så du har inte alls köpt en broms, utan du köpte en turbo till dina aktier. Det går att göra med räntor.

Jan: Och då kommer vi tillbaka till det här, att varför jag gillar fondrobot, för att fondroboten kommer också välja räntor som är bra. Så då är vi tillbaka på bowlingbanan med staket.

Caroline: Ja.

Jan: Caroline har checkat ut.

Caroline: Nej, jag har absolut inte checkat ut. Jag bara minns ett tillfälle. Det här är förmodligen varför jag är lite negativ till räntor. Det tillfälle när du la in räntefonder i mitt pensionssparande. Kommer du ihåg det, och att jag inte blev glad för det?

Jan: Ja, ja, ja.

Räntorna i pensionssparandet

Caroline: Jag fick feeling. Jag vill inte ha det i mitt pensionssparande. Det är ju rätt lång tid kvar, det ska bara tuffa på. Så en del av min inställning till räntor kommer därför, för jag känner så att...

Jan: Jo, men återigen var det en okunskapsgrej.

Caroline: Jag vill bara att det ska tuffa på.

Jan: Jag fattar det, Caroline. Men nu var det ju också så att de räntorna, vet jag ens vilka räntor det var?

Caroline: Var det skyddsräntor, var det diversifieringsräntor eller var det avkastningsräntor jag la in?

Jan: Det var sådana som lånar ut till företag.

Caroline: Och det vill jag inte ha, det är sådana high yield. Så det är en turbo till mitt sparande. Det vill jag inte heller ha. Var det inte så?

Jan: Jo, det var det. Men det är ju det att din argumentation håller inte. För du säger så här, jag har lång tid till min spararhorisont, jag vill tjäna pengar. Men jag vill inte ha en turbo, jag vill ju ha den risk jag valt från början.

Caroline: Jag kommer inte vinna den här diskussionen.

Jan: Jo, jag vet inte vad du vill vinna, Jan.

Caroline: Jag vet inte vad du vill vinna riktigt.

Jan: Nej, jag menar inte vinna, men det är just det vi pratar om, de här nivåerna. Det är ju utbildningsnivåer, eller utbildningsgap.

Det svåra i att förklara fondroboten

Oliver: Det är ju svårt. Det är det jag lite känner med fondrobotar överlag. Den är ju bra att rekommendera, för man kan säga att det är all inclusive, allt på en gång. Du behöver inte bry dig om någonting av det vi har sagt om räntor eller aktieindex.

Jan: Nej, precis.

Oliver: Men när jag säger det till någon kompis så är det jobbigt att de ofta frågar varför. Och då är det ju så svårt. Vad ska man dra fram? Vad ska man förklara? Man kan också ta upp ombalansering, att det är automatiskt med en fondrobot, så du behåller samma risk, samma geografiska fördelning. Det blir ju en helt annan, alltså det blir ju en så mycket högre nivå på diskussionen. Då måste man förklara så många andra saker. Det är det som jag tycker är klurigt. I avvägningen mellan att bara säga "köp den här enda fonden" och "köp fondrobot". För man behöver ju ha en hel del kunskap för att förstå varför det är bra med en fondrobot. Det upplever jag ibland.

Jan: Men jag håller helt med. Så frågan är så här: är det du och jag som är dumma i huvudet när vi förklarar det? För, så här, nu blir det provprat. Jag hatar ju när folk säger så här: men varför har du valt Lysa? Och så säger någon så här: för att du sa det. Då kan jag bli helt allergisk. Men det handlar ju om min rädsla att stå till svars om marknaden vänder eller någonting.

Jan: Men egentligen så är det ju svaret. Alltså, vet du vad, vi kan välja hela det här utbildningsprogrammet där vi kommer prata om aktier, räntor, vi kan prata om avgifter, vi kan prata om hur du kombinerar, vi kan prata om effektiva marknadshypotesen. Vi kan prata om alla dem så att du förstår varför Lysa är bra. Men det är ju inte det de flesta är intresserade av. Eller ens kommer ihåg.

"Vi har majoriteten av våra pengar där"

Jan: Och då är kanske egentligen svaret vi ska säga, i stället för ombalansering och så vidare, eller all inclusive: för att jag säger det.

Caroline: Ja, men nej, men det behöver du inte göra.

Jan: Ja, men jag kan förstå tesen.

Oliver: Men det blir väl lite så här. Jag tänker att det enklaste sättet att göra det på ett bra sätt, jag vill säga: vi har majoriteten av våra pengar där.

Jan: Ja.

Oliver: Därav sitter vi i samma båt. Det tror jag många kan köpa, och det kanske ändå är lite så här. Och då är det ändå skin in the game. Jag tänker att det är väl ett bra ledargument som är lätt att förstå. Men om du skulle testa det på dina kort, för du sitter ju med samma problem som jag. Om du skulle säga så.

Jan: Nej, men så här, för att det är det bästa.

Caroline: Ja, men säger ni inte det om forskningen?

Jan: Ja, men då ska man ju fatta det och hänga med på det resonemanget.

Caroline: Jag tycker det är ganska lätt. Jag pratar med min syster och hennes barn och säger så här: ja, men forskningen har visat det här. Och det kan man göra genom en fondrobot.

Jan: Ja, fast jag tror ändå att de köper det för att du säger det.

Caroline: Ja, det kanske är så. Men det är ju ändå en relation vi börjar på. En ekonomisk relation. När jag säger "så här gör vi". Och så börjar de fråga saker. Man måste ju ha en diskussion.

Jan: Ja, absolut.

En ekonomisk relation, inte bara ett råd

Caroline: Det är det, att inte bara säga "gör så här, och sen är det bra med det". Man får ju ha en diskussion tillsammans. Och om de nu behöver få veta mer, då är det ju fantastiskt att ha dig som vän, Oliver. Eller hur? För du kan ju berätta lite mer om vad de behöver. Och då kommer det väcka mer och mer intresse. Jag tycker det är jättefint egentligen. Om man kan ha den här relationen där man pratar om ekonomi.

Oliver: Ja, men jag tycker att den svåra avvägningen är ju, likt ni, jag har gjort julkalender nu, och ni gör ju den med er ena dotter. Ibland får man ju sådana frågor där man är osäker på vilket svar man ska ge. I form av kunskapsnivån. Vart man ska dra. Det är det jag upplever är det jobbiga.

Jan: Jag tror man måste lyssna på vilken busshållplats de står på. Så får man komma att märka då att, nej men de vet kanske inte så mycket. Och de måste ju också vara trygga med det. Jag kan ställa vilken jävla fråga som helst till Oliver. Han kommer ändå inte tycka att jag är dum. För att jag inte vet det här.

Oliver: Nej, det håller jag med om. Men det jobbiga är ju bara så här. Oavsett vilken fråga som ställs så måste jag ju kunna besvara den på ett så enkelt sätt så att de förstår.

Jan: Eller så behöver du inte det. Säg så här: du, jag är inte säker. Vi kollar upp det tillsammans.

Oliver: Absolut.

"Vi pratar förbi varandra"

Caroline: Fast nu pratar ni om helt olika saker. Vi pratar förbi varandra. Hör ni inte det?

Jan: Jag vet inte. Det kanske vi gör.

Jan: Caroline är on fire idag.

Caroline: Nej, men jag bara lobbar för att man har en diskussion, och att den är prestigelös.

Oliver: Absolut. Jag menar bara att målsättningen är ju, som vi sa i början, att man ska få personer att börja investera. Och sätta upp det här. Det ska vara passivt, du ska vara lat och oengagerad. Och helst ska du vara så här månadsvis utan att du gör någonting. Jag menar bara att jag kan ju besvara frågan, men om mitt svar är för komplext så kommer det inte hjälpa personen närmare målsättningen. Så det är det jag tycker är det jobbiga.

Caroline: Ja, men precis.

Jan: Då flyger det över huvudet, och så har vi inte kommit någonvart.

Jan: Märker du det då?

Oliver: Ja, men jag skulle ju kunna börja på nivå tre, men ingen kommer ju fatta.

Jan: Men märker du det då? Vad händer då när det flyger över huvudet? Hur märker du att det gör det?

Oliver: Det kommer inte igång.

Caroline: Vänta, jag pratar med honom. Vänta lite.

Oliver: Nej, men det kan vara det man känner, att man inte kommer fram. Vi kommer aldrig till skott och kommer igång. Men man kan ju också bara tolka utifrån diskussioner man har. Också medvetenheten av att, ja, läst i forumet och liknande och pratat med många människor, så känns det att det är ett för stort steg, är jag bara medveten om, för de allra flesta.

Jan: Ja, alltså jag tror, eller så här, feedbacken är ju också det enklaste. Man träffar dem en vecka senare: har du kommit igång? Och det har de inte.

Oliver: Nej.

Fondrobot för nybörjaren, samma slutsats för experten

Jan: Och då får man ju, förlåt mig, jag ska inte avbryta dig, Oliver. Ja, det är därför jag tänker att fondrobot är den ena rekommendationen, egentligen så här: det är bra, bara köp det. Det är ju för nybörjaren, å ena sidan. Sen kan man ju också säga så här: jag hade ju aldrig köpt en fondrobot för att någon säger "det är bra, köp det", för jag har gjort det här i 30 år. Men jag kommer till samma slutsats, som heter "köp fondrobot", för att, ja, jag har tittat på hur de har byggt ihop sin portfölj, jag vet hur de resonerar kring avgifter, jag vet vad riskerna är, jag vet vad det är jag köper.

Jan: Det är en jättevanlig fråga i forumet: vilket värde bidrar Lysa med? Och det är dessutom så att det blir subjektivt, för att vissa tycker ju att den här nivå tre är jättekul att sätta ihop och ha koll på. Man har konto på Savr, Avanza, Nordnet, liksom alla bankerna, och man tycker det är kul, eller man driver en 2 000-kommentarstråd i forumet. Då kan man ju uppleva att värdet som Lysa bidrar med är typ noll.

Caroline: Ja, man har en annan målsättning.

Jan: Man har en helt annan målsättning. Men om jag ska sammanfatta det, så upplever jag nog, precis som du säger, att det blir delad förstaplats för den enkla användaren. Att säga: men köp bara en billig index, gå in på ditt Swedbank här, vi kan göra det direkt. Eller säga: köp fondrobot. Där jag egentligen tycker att fondrobot är en bättre lösning än en bred, billig, global indexfond. Och det är kanske där man ska börja, och sen levlar man upp till fondrobot. I don't know.

Vilket steg är det första?

Jan: Och det får väl gärna du som lyssnar eller tittar bidra med också. Vilket steg är det första? Men jag tänker så här, om man tar klivet in på en fondrobot, sen blir kvar där i tio år, då har man gjort rätt och man har inte gjort fel. Medan om man kliver på en bred, billig, global indexfond, det var ju vissa som har skrivit så i forumet, i dokumentären och så här: jag försökte bli kund på Lysa, vissa ville inte ha mig som kund, för de tyckte att jag tog för hög risk.

Jan: Och det scenariot kommer ju aldrig hända om du väljer en egen billig indexfond på din egen bank. För då kommer inte banken säga så här: nej, vi har tittat på hela din ekonomi utifrån dina svar, och du borde inte köpa den här, för du borde ha en buffert först.

Jan: Vad tänker du, Caroline?

Caroline: Jag vet inte vad jag tänker just nu.

Jan: Okej, vadå?

Caroline: Men varför kom du in där? Vad var det du ville?

Jan: Ja, men hela poängen var att vi började det här avsnittet med: vad rekommenderar vi till en nybörjare som lyssnar på Rika Tillsammans, eller kommer in på Rika Tillsammans? Är det en billig, bred, global indexfond, eller är det en fondrobot?

Caroline: Alltså, vi brukar ju rekommendera avsnitt 99, och där pratar vi också om varför man använder fondrobot. Eller hur? Har jag för mig.

Jan: Ja, men återigen, Caroline, alla lyssnar inte på 60 minuter.

Caroline: Alla lyssnar kanske inte, nej.

Två minuter i en Instagram-reel

Jan: Så om vi säger att du tänker att du har två minuter på dig i en Instagram-reel. Pitchar du en fondrobot, eller pitchar du en bred, billig, global indexfond på den egna banken?

Caroline: Jag vet inte om det är möjligt egentligen att säga någonting vettigt på två minuter i en Instagram-reel till nybörjare.

Jan: Fast det här är så att Caroline bara: nej, men då gör vi inte det.

Caroline: Jag är så konträr hela tiden. Men det är ju liksom ändå så att, varför vill jag spara?

Jan: Ja, men Caroline, du har bara två minuter på dig. Vilket väljer du?

Caroline: Vilket vadå?

Jan: Ja, men väljer du en fondrobot, pitchar, säger du till en nybörjare som vill komma igång och spara nu?

Caroline: Ja, men det är fondrobot, hade jag sagt då.

Jan: Okej, och varför?

Caroline: Ja, men för att forskningen säger att det är...

Jan: Ja, fast forskningen säger att det är bra med en bred, global indexfond.

Caroline: Okej. Ja, men för det är lätt. Det är lätt att komma igång med det.

Jan: Ja.

En ny hemsida och listan på bästa fonder

Jan: Vad tänker du?

Oliver: Nej, men jag tänker att vi har en ny hemsida på gång. Det är väl också dels för den här feedbacken, vi får mejl och så vidare. Rika Tillsammans jättebra, lyssnat sen ni började. Men om jag rekommenderar till en vän så är det så här: ah, shit, jobbigt, och så stänger de ner hemsidan. Just för att det kan kännas som att det är för hög tröskel. Som du säger, för långt avsnitt, tar för lång tid.

Oliver: Så det är väl den diskussionen vi försöker utveckla här. Vi har varit inne kort på hur man ska ha någon typ av utveckling av den här listan som har varit på bästa fonder. Och så här hämta dem på rätt busshållplats. Att man kan få klicka i: var har du konto i nuläget? Och så tar man med sig det, och utifrån det ger man rekommendation. Om man ska rekommendera att bara köpa på hemmabanken, Avanza, eller fondrobot.

Jan: Så här, om jag ska... jag har gärna fel här, vi får ta den här diskussionen. Men jag skulle avråda en nybörjare från Avanza, helt. För det är kaosigt. Även om jag älskar Avanza själv. Och vi dessutom har tvingat in alla tonåringarna, ljudkalendern, in i Avanza nu. Men det var för att det inte fanns något val.

Komplexiteten i räntefonderna

Jan: Men jag känner redan nu, när jag börjar prata om räntefonderna, så hör jag mig själv hur jag bara, nu måste jag säga ordet duration, nu måste jag prata om kreditrisk, nu måste jag prata om olika typer, att det är skillnad på kort duration och lång duration. Det blir så himla komplext. Och du slipper hela det med fondrobot.

Jan: Caroline, du ser helt utcheckad ut.

Caroline: Nej, men jag är inte utcheckad, men jag...

Jan: Du tänker så här, nej, vi behöver inte prata om det, för man ska ändå inte ha räntefonder. Så Caroline, det är så här: köp en global aktieindexfond.

Caroline: Nej, nej, jag bara funderar på, måste du verkligen säga duration, liksom? För du är ju duktig på att förklara saker utan att man behöver använda viss terminologi, liksom, alltid.

Jan: Nej, men återigen, jag är väl fel person egentligen att prata om hur man ska ge ett snabbt förslag på Instagram, eftersom jag favoriserar ju att ha en diskussion där man lyssnar på den som vill börja spara.

Caroline: Vad vill du? Varför vill du spara? Att det blir en diskussion. Och att man måste lyssna på den personen och inte pracka på direkt, utan... Och då kanske det är så att det väcks ett intresse, när man känner så här: men det är nog ändå inte så svårt som jag trott.

Olika läger

Caroline: Nu känns det återigen som att ni två tittar på mig, som att... ja... jag vet inte. Vi är på olika läger, jag förstår det, och ni har läst massa ekonomiböcker som inte jag har läst, men...

Jan: Ja, Caroline är så...

Caroline: Du känner mig som en utomjording, som jag har gjort hela mitt liv. Som att jag har mina åsikter, och sen kommer det någon annan, helst i en grupp, som bara "nej".

Oliver: Nej, det var ju inte meningen. Vi kunde ju förklara bättre från början, tanken var ju utifrån att de flesta kanske inte har så mycket energi att lägga över. Så det är därför vi har snöat in på det här med att det ska vara väldigt lätt och kortfattat.

Jan: Men du har absolut rätt, Oliver, att det finns ett glapp i vad folk kan och vad vi vill ge dem. Det har du rätt i. Och intresse.

"Man krigar med den armé man har"

Jan: Grejen är, jag kan också hålla med dig, Caroline. Tre snabba tips, jag hatar ju den frågan. Men samtidigt är det ju så här, om det enda jag får ge är tre snabba tips, ja men då kan jag väl lika gärna ge de tre bästa tipsen. Och så får man flyga på det. För, nej, vi har ju hundratusentals människor som har lyssnat på podden. Du och jag kan inte sitta och ha ett intresserat samtal med var och en av dem.

Caroline: Nej, nej.

Jan: Det blir liksom så här, man krigar inte med den armé man önskar att man hade. Man krigar med den armé man har. Och varför vi hamnar på kant, det är ju egentligen för att jag säger så här: det här är hur spelplanen ser ut, det här är de förutsättningar vi har. Och så kommer du och säger så här: nej, men jag gillar inte de förutsättningarna, för jag gillar att prata med folk och vara intresserad.

Jan: Ja, det är jättefint när vi pratar med dina syskonbarn. Men det funkar väldigt dåligt för en person som är så här: oh, nytt år 2025, jag ska ta tag i min ekonomi. Och som vi aldrig kommer ens veta vem den personen är. Utan det enda vi har är att ge en liten nudge. Och då är vi dessutom en liten nudge i en värld där de flesta kommer säga så här: oh, gå och träffa banken. Eller har lyssnat på någonting, eller varit inne på Twitter, där det står så här: Tesla har nog gått bra den senaste tiden, det har jag hört talas mycket om, Google eller Alphabet. Och så sitter de där, eller jag har hört att det här bolaget just nu, MicroStrategy, de har gått upp 2 500 procent, och så köper de det.

Jan: Och då är jag så här bara, oh, ja, jag spelar det spelet man har, tänker jag.

Människors "varför"

Caroline: Vilket spel är det? Du ställer ju följdfrågan: varför? Vad är det du vill spara till?

Jan: Om vi pratar med en tonåring, så kanske det är "ja, jag vill spara till min Rolex". Du har inte personen att prata med.

Caroline: Jag förstår det.

Jan: Men så som det ser ut där ute, om jag får generalisera, om vi ska ta någon som är en hårding i finansbranschen, så är det så. Man vill ha Porschar, man vill ha den här livsstilen, man vill ha det här. Det är deras varför. Och folk vill gärna ha, de tänker så här: men det är nog det som jag ska vilja ha. Eller hur? Och sen tänker man så: okej, jag ska göra så som han säger, jag ska investera i de här grejerna, för då kommer jag också få det som han eller hon har. Men det kommer du inte, utan du kommer...

Caroline: Så gör ju inte vi.

Jan: Nej, men du sa, du kommer bli lurad. Sorry, du kommer bli lurad, det kommer inte funka.

Caroline: Men jag kan dra så här, det förändrar fortfarande, du ändrar förutsättningarna igen.

Jan: Ja, men för att jag tycker inte om dina förutsättningar som du pratar om, att du har kort tid på dig. Vi har ju gjort, vad är det, 300 plus av...

Caroline: Jo, men folk tittar ju inte på dem, Caroline.

Jan: Gör de inte?

Tre sekunder när någon scrollar

Caroline: Nej, du har, alltså om du tar så här, liksom när någon scrollar, vi har 40 000 följare på Instagram. Det är ju typ ingenting mot många andra. Och du har tre sekunder på dig.

Jan: Mm.

Caroline: Vi kan inte bjuda in folk till ett rådgivningsmöte där vi pratar om varför, och varför vill du göra det här. Du är nyfiken på människor. Jag fattar det. Men vi är med, det är ju inget rådgivningsmöte.

Oliver: Men jag kan hålla med om att det här formatet har ju funkat väldigt bra. Alltså, det är ju sjukt. Jag tänkte också så, vad snackar han om, att folk inte lyssnar på det? Absolut, det är hur många som helst som lyssnar. Men vi pratar ju nu om kanske för lyssnarens kompis. Lite så, ur det perspektivet.

Avrundning: vad gör du?

Jan: Jag tror så här, vi kommer inte längre här. Utan jag tänker att vi ska runda av. Och då tänker jag egentligen så här, det roliga här hade ju varit att vilja veta, du som lyssnat eller tittat, återkom. Vad tänker du? För det här är ju inte som att vi sitter på någon sanning. Och den vi ändå pratar om är dig. Kanske inte dig, men din kompis. Hur gör du när du rekommenderar?

Skulle du rekommendera bara så här, bred, billig, passiv aktiefond? Eller skulle du rekommendera en fondrobot?

Jan: Grymt. Tack och förlåt. Så ses vi nästa gång.