Lär känna fondroboten Opti

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Introduktion: ett lär-känna-avsnitt om Opti
2. Varför ska man spara hos Opti?
3. Svordomen som ledde till Opti
4. Vem passar Opti för?
5. "Gör det självare" och hemmasnickraren i forumet
6. Tävla mot dig själv
7. Vänd på trygghetsfrågan
8. En enda intäktskälla
9. Pengarna-tillbaka-garantin
10. Vad finns under huven?
11. Hur tar Opti betalt?
12. Är inte en enskild indexfond bra nog?
13. Isen i magen när det väl gäller
14. Snabb information som sparat avgiften tio gånger om
15. Rådgivning, inte bara surrogat
16. Bilanalogin
17. Fire and forget
18. Tre anledningar att investera
19. Stockpicken som kasino
20. En bra grundplåt förenar alla
21. De fem tillgångsslagen: aktier
22. Råvaror i portföljen
23. Två gånger två gånger två-matrisen
24. Varför inte bara tajma råvarorna?
25. Räntor: ett missförstått tillgångsslag
26. När ska man ha räntor?
27. Överskattad risktolerans
28. Det enda viktiga för en kund att veta
29. Riskerna och de obligatoriska disclaimers
30. Om alla 10 000 bolag gick i konkurs samtidigt
31. Snabba fakta om bolaget
32. Företagskunder och förvaltat kapital
33. Hållbart sparande och lönsamhet
34. Vad önskar ni att fler visste om Opti?
35. Frågebatteriet följs upp
36. Funktionen man kan dela med barnen
37. Utfallsrymden och delade portföljer
38. Tonaliteten i appen
39. När triggas ett budskap?
40. Skillnaden mellan Lysa och Opti
41. USA-vikten och efterhandskonstruktioner
42. Portföljbelåning och avrundning
43. Hur kommer man igång?
44. Boktips
45. Ursula Le Guin och fler tips
46. Sämsta rådet inom finans
47. Niklas mamma och rådgivaren
48. Hopp om förändring i branschen
49. Avrundning och tack

Introduktion: ett lär-känna-avsnitt om Opti

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt som handlar om fondroboten Opti och hur man kan investera sina pengar i linje med forskningens rekommendationer, oavsett om man är nybörjare eller redan är igång med sitt sparande.

Naturligtvis är detta reklam för Opti. Avsnittet är sponsrat av dem, och det är ett sånt här lär-känna-avsnitt. Det vill säga att även om jag har varit kund hos dem sedan 2019, så är detta den typen av frågor som jag tycker är relevanta att ställa när man utvärderar en ny aktör som man ska anförtro sina pengar. Alltså pengar som man faktiskt har jobbat ganska hårt för att tjäna ihop.

Så se det lite som en introduktion. De svarar naturligtvis på en del av era läsarfrågor också. Jag tänker att jag inte gör det svårare än så här, utan här kommer Jonas och Niklas från Opti.

Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Varmt välkomna, Niklas Lanninge och Jonas Hombert. Ni jobbar ju båda två på Opti. Jonas, du startade Opti för ett par år sedan, och Niklas, du är ju Sveriges första sparpsykolog som nu också jobbar på Opti. Varmt välkomna!

Jonas: Tack så mycket.

Varför ska man spara hos Opti?

Jan: Jag tänker att det här är ett lite så här lära-känna-Opti-avsnitt. Jag vet ju varför jag och Caroline har sparat hos er sen ni typ öppnade dörren. Men för den som inte känner till Opti, om ni skulle ta den här snabba: varför ska man spara hos Opti?

Jonas: Alltså, den absolut snabbaste är ju att min egen, väldigt personliga erfarenhet säger att när man har en lite bättre ekonomi så känner man också lite mer lugn i livet. Och vi vill hjälpa människor att bygga en bättre ekonomi. Det gör vi genom att motivera människor att spara, investera de pengarna rätt, där vi sköter allt så att du inte behöver tänka på det.

Men också, tillbaka till saker vi har pratat om i tidigare avsnitt: du ska ju inte bara spara dig in i väggen, du ska också kunna pausa ditt månadssparande och göra något roligt med de pengarna för att också leva lite. Så vi försöker helt enkelt ge det sunda sparandet, eller det folkliga sparandet, där allting sköts åt dig.

Jan: Håller du med honom?

Niklas: Ja, jag håller verkligen med. Också som någon som försöker få min omgivning att börja spara. Det är framför allt det problem min omgivning har. Och de hindren som de alltid säger till mig är: det är jobbigt, hur börjar man, jag kan inte, måste jag läsa på?

Då kan jag helt uppriktigt säga: ladda hem appen, logga in med BankID, signera avtalet och sätt sen det första månadssparbeloppet. Så är du igång. Du behöver inte ångra att du inte läste ekonomi på universitetet, det här fixar det. Du behöver inte bli intresserad av ekonomi för att ha ett bra sparande så att du kan ha ett rikt liv. Och då är Opti tjänsten du ska använda.

Svordomen som ledde till Opti

Jan: Jag brukar driva en tes som låter så här: att de flesta företag startas till följd av en svordom. Att man har en frustration. Och Jonas, vad var svordomen som ledde till Opti?

Jonas: Du har helt rätt. Jag hade ett företag innan, ett teknikbolag. Vi sålde det, det gick relativt bra. Efter att vi hade sålt det började jag tänka: jag vill inte gå in och behöva göra investeringar till mitt stora intresse. Det här låter ju sjukt att säga som finans-vd, men jag tycker investeringar är teoretiskt intressant, jag vill bara inte ockupera all min tid med det. Hela tiden behöver jag vara påläst.

Så då började jag först gå till storbankerna. Jag har prövat igenom en rejäl del av Sveriges kapitalförvaltare. Och överallt fick jag väl mer, eller sa mer, svordomar, kan man säga. Jag upplevde att det var skjuvade intressen. De jobbade för att berika sig själva, inte för att berika mig. Det fanns en medvetet höjd komplexitetsnivå, för att jag skulle göra val som syftade till det första.

De jobbade för att berika sig själva, inte för att berika mig.

Så där ur kom svordomen, och snarare även hoppfullheten. Att om vi kan göra någonting som tar bort de dåliga incitamenten, och vi kan göra det riktigt, riktigt enkelt, och allting rätt under huven men det behöver inte du vara intresserad av, då kan vi göra en bra spartjänst.

När vi tar det här från, ja men gud, vita medelålders män som har sålt ett bolag och har turen att få komma in genom de dörrarna, eller oturen beroende på hur man ser det, över till snarare alla andra. Ett bra sparande ska kunna vara någonting som alla har tillgängligt, utan att vara intresserade. Det är liksom min...

Vem passar Opti för?

Jan: Det var också en fråga som jag och Caroline pratade om innan. Vem passar Opti? Ska man ha mycket pengar, lite pengar, ska man vara ung, gammal, mycket erfarenhet, lite erfarenhet?

Jonas: Hur mycket pengar du har spelar absolut ingen roll. Vi har kunder som kör truck i Borås. Ensamboende, tre barn, en liten lägenhet, månadssparar 200 kronor. Så nöjda, så stolta över att de byggt upp en ekonomi ett halvår senare eller tre år senare som för dem är stor. Och sen förvaltar vi pengar åt flera av Sveriges mest förmögna familjer. De här har exakt samma produkt. Det är en sak jag vill betona.

En vän sa till mig för länge sedan: Jonas, du vet om de rika, de åker som en egen hiss. Mycket snabbare uppåt. Och min enda lärdom av det nu är att nej, om något åker de i en långsammare hiss jämfört med vad vi kan erbjuda. Och som är mycket dyrare.

Nej, Opti passar personen som bara vill ha ett bra sparande. Du vill hellre sitta och spela gitarr eller umgås med dina barn eller laga mat och inte sitta och titta på ekonomisidorna.

Niklas: Jag brukar, om jag får komplettera, för jag är ju såklart runt och pitchar Opti jättemycket. Det är en kul del av mitt jobb, även om sparpsykologin är lite roligare. När jag pitchar Opti, jag ska inte generalisera för mycket kring kön här, men när jag gör det för mina manliga vänner och de börjar: "jaha, men vad säger du om hur USA går?" Alltså de börjar osa "gör det självare".

Då brukar jag först bara säga: "Vad kul att du gillar ekonomi och makro. Hur mycket tid lägger du på att läsa in det och sådär?" Och där har de inte något, de har ju vanliga jobb. Så det är inte så att de sätter av en tid. Då funderar jag på: hur mycket är du villig att lägga på det här för att det ska bli rätt? Och då har de inte heller någonting. Men då är det nog även du som ska vara hos Opti.

"Gör det självare" och hemmasnickraren i forumet

Niklas: För det är jättelätt med släktingar och vänner, och där kanske det är lite mer kvinnliga vänner eller familjemedlemmar som säger rent ut: "Jag är helt ointresserad. Jag tycker det är läskigt, jag tycker det är svårt." Och då säger jag bara: "Det är perfekt."

Jan: Ja, jag brukar också säga: "Grattis, då kommer du bli en vinnare."

Niklas: Ja, men exakt. När det är någon som osar lite "gör det självare", då tänker jag: ja, men om du har kvar det här mantrat, då kanske det inte är tjänsten du tror att du behöver, men det är tjänsten du behöver.

Jan: Alltså, det där är jätteroligt. För nu pratar du ändå om de där "gör det själva", vilken fin term, "gör det själva" som inte lägger så mycket tid. Men där finns ju de "gör det själva" som lägger ner jättemycket tid.

Niklas: Sen var det också någon i forumet, jag tyckte det var så fint, som hade skrivit: "Jag lägger fem timmar om dagen på det här." Och sen hade han skrivit sin avkastning. Han hade också räknat lite fel, för han hade tagit sin avkastning och delat den med antal år. Och vi var: nej, du måste räkna ränta på ränta baklänges. Då konstaterade vi: det är ju sämre avkastning, trots all den här nedlagda tiden.

Och det var inget, jag fick så mycket empati för honom. För jag var: shit, vad modigt att skriva detta i vårt forum, där det första man får höra är "du har räknat fel".

Och sen tittar man på andra nätbanker som alltid släpper: "Detta var ditt år." Och så säger de: "Genomsnittliga avkastningen för våra sparare." Och jag har ju varit kund i den banken också sen typ 1999 eller 2001. Jag har antecknat den här genomsnittliga avkastningen varje år och jämfört den mot vad en indexfond eller en fondrobot som ni har gjort. Och jag tror att 14 av de senaste 18 åren har avkastningen varit sämre för snitt-do-it-yourself-människorna.

Jan: Det finns ett jättebra inlägg på forumet som du har skrivit. När du uttrycker det i kronor.

Niklas: Jag minns inte exakt, men det är ju hundralappar. Jättemycket.

Jan: Som man går miste om per månad på grund av det.

Tävla mot dig själv

Niklas: Exakt. Och det är där jag brukar säga, även för de som är duktiga: vet du vad, tävla lite mot dig själv. Ta en del av portföljen i en fondrobot, så kan du i slutet av året mäta. Vad gör bättre?

Jan: För det var ju det. Jag började investera 96, och 2008, när jag förlorat mina pengar andra gången, då kom ju den här insikten. Jag hade ju varit rikare om jag bara inte hållit på.

Niklas: Det var en jobbig insikt, va?

Jan: Ja, det var jättejobbigt. Framför allt prestige, och särskilt den här kompetensgrejen.

En fråga som brukar återkomma också: är det tryggt och säkert att spara hos Opti? Jag ser att du var: "Oh, den där frågan behöver man nysta i på flera håll."

Jonas: Nej, svaret är ju jätteenkelt. Vi omfattas av samma investeringsskydd och insättningsgaranti som bankerna. Samma BankID skyddar ju dina uppgifter. Och i slutändan är det ju inte vi som har pengarna, utan dina pengar ligger i en fond som du äger. Helt åtskilt från oss. Så det spelar ingen roll vad som händer med Opti, dina pengar är alltid där.

Jan: Precis, för det är också en sån fråga: vad händer om Opti går i konkurs?

Jonas: Ingenting. Eller, jag säger ingenting. Du slutar få det jobbigt. Jag blir arbetslös. Nej, men sett ur kunds perspektiv: genom att dina pengar redan är helt separerade från allt vi gör, så är det som praktiskt kommer hända att du inte längre kommer ha vår förvaltning, och du kommer logga in för att nå dina pengar från ett annat ställe.

Jan: Vem har ni som förvaringsinstitut?

Jonas: Idag ett bolag som heter Max Matthiessen, och Fondab.

Jan: Fondab? Super.

Vänd på trygghetsfrågan

Niklas: Får jag bara säga en sak till om det här med trygghet? Man kan ju faktiskt vända på frågan och fundera på: är det tryggt att ha sina pengar hos någon annan aktör, som tjänar sina pengar på valutaväxling och courtage? Är deras incitament i linje med att få mig att göra någonting som kommer ge mig största möjliga avkastning givet den risken? Eller är deras incitament att trigga köp- och säljbeteenden, att locka in mig på vissa marknader för valutaväxling?

Nu blir det ju väldigt tekniskt, och jag tycker inte att det här ska vara sånt som folk funderar på. Men på samma sätt som när jag går runt i matbutiken och ser att saker annonseras på gavlar till reapris. Jag är ju så skadad av Icas psykologi. Då tänker jag direkt: ja, men det här vill de att jag ska köpa, för här är det bra marginaler. Medan många kanske tänker: oj, vilket kap på penne-pasta, vi köper tre stycken.

Så det jag vill komma till är att Opti verkligen är en aktör som bara vill att du ska bete dig på ett sånt sätt som gör att du kan nå dina mål och spara. Och vi har inga dolda avgifter, inga hemliga incitament.

Jan: För jag brukar säga ibland att det stora problemet i finansbranschen är att finansbranschen ofta tjänar olika beroende på vilket alternativ du väljer. Går du till en storbank kan du välja en indexfond. Men du kan också välja en vanlig, klassisk fond. Om vi säger att en indexfond har 0,2 i avgift, och en vanlig snittfond i Sverige har 1,5. Då är det sju gångers skillnad i intjäning på en sådan.

Och där, nu pratar jag ju i er sak, men jag upplever att ni har okej, du kan välja olika risknivåer, men ni har inte olika produkter. Ni har inget incitament att uppsälja eller nedsälja. Kan man säga så?

Jonas: Det kan man säga.

En enda intäktskälla

Jonas: Det enklaste... om jag hade valt en spartjänst eller investeringstjänst på en enda grund, så hade det varit: vilka incitament har den här tjänsten? Har den samma incitament som mig, och enbart samma incitament som mig, då har du i varje fall eliminerat "okej, här kommer inte försöka göra något annat".

Och det där var en av de viktigaste sakerna för oss. Att vi skulle ha en enda intäktskälla, och det är storleken på det kapital vi förvaltar. Vad blir vårt incitament då? Det blir att växa det kapitalet för dig som kund. Och tillbaka till din poäng: storleken på den avgiften ska vara samma alltid, överallt. Det finns ett undantag för det, när den är nästan noll, ska jag säga. Men det kan vi prata om. Då tjänar vi bara mindre i varje fall.

Niklas: Men jag har till exempel en kompis som också sa så här, och det är folk som ändå kanske hört talas om lite ekonomi, så blir det: man ska ha en fond. Och då fick jag invändningen: "Ja, men Jan, jag har hört dig prata nu om fondrobotar jättelänge, men jag känner inte till den aktören, och då känns det tillitsmässigt..."

Ofta är det: "Åh, jag har varit kund på den här storbanken sen jag föddes, och mina föräldrar har varit kunder på den här banken. Det känns läskigt att ta steget till en aktör som funnits under tio år." Vad skulle ni säga till en sån person?

Jonas: För det första att jag verkligen förstår personen. Det där är ju ens pengar som man har lagt mer eller mindre hårt jobb på att verkligen spara ihop, och det är klart det känns läskigt att göra något med det, att ändra sitt val. Speciellt från den trygga storbanken, som de flesta är medvetna om inte är bäst.

Och vi växer ju där främst genom kunder som rekommenderar oss till andra kunder. Varför? För att då slipper vi det. Och den andra delen där är att vi har en pengarna-tillbaka-garanti. Så att om du inte är nöjd med det jobb vi har gjort efter ett tag, ja men då får du tillbaka avgiften du betalat till oss.

Pengarna-tillbaka-garantin

Niklas: Bara understryka där: avgiften. Alltså inte om marknaden faller.

Jonas: Nej, nej, nej. Absolut.

Niklas: Bara så att det är tydligt.

Jonas: Nej, men absolut. Förvaltningsavgiften till oss. Så det är en full pengarna-tillbaka-garanti, att förvaltningsavgiften till oss betalar vi tillbaka. Oavsett om marknaden har gått upp eller ner.

Jan: Lika lite som ni skulle behålla den om den har gått upp.

Jonas: Ja, det hade också varit... nej, nej, nej. Ingenting sånt. Straightforward.

Niklas: Bara kort tillbaka till det här med trygghet. Jag förstår verkligen att det som många gör upplevs som det trygga. Men man får räkna med att de stora aktörerna, de har kanske i vissa fall något århundrade försprång. Vi har varit igång i tio år. Så de har lite försprång, de har större marknadsföringsbudgetar och så vidare. Och därför har de större volym, och det kan upplevas som tryggt. Men bara för att många gör det behöver det inte vara det rätta.

Jonas: Och på tio år har vi blivit rätt stora, ska jag säga.

Niklas: Ja, men verkligen. Det jag också skulle komma till är att det är en väldigt reglerad bransch. Jag kan ibland fundera lite på hur man vågar göra någonting i andra branscher som inte är så reglerade. Vad man köper till sina barn för kläder, eller kanske om man råkar, som väldigt många gör, importera billig teknik via någon viss app. Det är ju helt oreglerade saker som man stoppar in i sina eluttag. Alltså vår bransch är ju bäst på regleringar. Just eftersom det handlar om pengar.

Vad finns under huven?

Caroline: Men jag tänkte på det du sa, Jonas, att man kan använda Opti och man behöver inte bry sig om vad som finns under huven, ni sköter det. Men just den biten kan också kännas, kanske för vissa, som att jag vet inte vad som är bakom, jag vet inte vad som finns under huven. Man kan ju få reda på det, det är ju väldigt transparent egentligen, men just den biten kan kännas lite otrygg kanske.

Jonas: Nej, men det viktiga att veta där är att vi har en enda husgud egentligen. Och det är den finansiella forskningen. Så vi tillämpar strikt den finansiella forskningen. Om vi tittar tillbaka, så långt det finns modern och bra sådan, då är vi mycket tillbaka till Nobelpriset i ekonomi 1990. Och vi tar det kanske ännu mer bokstavligt talat än vad vissa andra gör, genom att vi inte har något home bias. Vi försöker inte övervikta vår hemmamarknad på något sätt, utan vi försöker göra en bokstavstrogen tillämpning av vad forskningen säger.

Jan: Vad var det, Nobelpriset i ekonomi 1990?

Jonas: Det var två stycken egentligen som lade grunden för modern portföljteori. Det var Markowitz och...

Niklas: Fama.

Jonas: Har han fått två Nobelpris? Nej. Markowitz är en person till. Det är en till.

Jan: Ja, för Fama var tretton år senare.

Niklas: Det är sjukt att man kan bli... det är ändå lite... ja, men lite så.

Hur tar Opti betalt?

Jan: Jag tänker också så här, vi ska dyka ner i det. Men en fråga vi fick också, ni var inne på det: hur tar ni betalt och vad kostar det?

Jonas: Absolut. Jätteenkelt. En enda avgift. Vi tar en halv procent i förvaltningsavgift på det kapital vi förvaltar. Så vår enda motivation är att växa pengarna som du har. Ovanpå det är det avgifterna för fonderna. Och avgiften för en mediankund ligger på ungefär 0,7 % i dag.

Jan: Två frågor här. Vi har fått in frågor från Kardemumma85 på Instagram: varför ska jag välja en fondrobot framför breda indexfonder? Och sen Libertas i forumet, som också undrar: varför ska jag betala för att någon ska välja fonderna åt mig? Vad säger ni till de som väljer bort det för att man kan välja en enskild fond på en nätmäklare och spara på avgiften?

Jonas: Jättebra frågor, Kardemumma. Den första delen är ju... jag tycker om att prata om index, och det finns en viss fallacy när vi säger "köp bara en indexfond i stället". För då är det: vilket index? Backar vi till forskningen så är det index vi ska äga ett världsmarknadsindex. Ett världsmarknadsindex kommer ge dig högst avkastning för den risknivå du har. Och sen justerar man lite innehållet i det för att sätta dig på den risknivå som passar just dig. Det finns ingen fond som ger ett världsmarknadsindex.

Ett världsmarknadsindex är för det första inte bara aktier. Vi har också obligationer, räntor, väldigt slarvigt kallat. Vi har råvaror, vi har andra tillgångar med. Så jobbet vi gör är ju att framför allt bygga den portföljen. I dagsläget är det 12 olika fonder för att bygga ett världsmarknadsindex.

Är inte en enskild indexfond bra nog?

Niklas: Det låter jättebra. Men om jag ska ta på mig djävulens advokat här, så säger hon: "Men är det inte tillräckligt bra då att välja den här enskilda globala indexfonden? Och sen kostar den 0,2 % versus, ni sa 0,7 %. Att besparingen i avgift..." Och så säger hon: "Och Jan, du brukar ju själv säga att det enda sambandet inom finans är hög avgift, dålig avkastning." Vad tänker ni då?

Jonas: Åh gud, det där är inte en djävulshatt, det där är en ängelshatt. Att avgifter är viktigt, det vet vi om. Men ett av de största missförstånden är hur viktigt beteende är. Om ni går in och använder er egen ränta-på-ränta-kalkylator till exempel: om ni ökar månadssparandet med 100 kronor och höjer avgiften med 1 procentenhet, så har personen lika mycket pengar efter 10 respektive 20 år. Min poäng är att månadsspara 100 kronor mer är viktigare än 1 procentenhet i avgift, vilket är brutalt mycket.

Niklas: För en person som månadssparar 1 500 kronor?

Jonas: Just det. Men det håller väldigt långt. Och den andra delen där är att om vi går över till typ Dalbars forskning i USA. Det ena sidan av beteende som man behöver tänka på är att spara så mycket man kan, att faktiskt ha pengar man sätter in som kan växa. Den andra delen, som vi var inne på tidigare, är ju: varför ser avkastningen på nätbankerna mycket lägre ut? Här har du det andra sambandet. Det finns ett direkt samband mellan mängden aktivitet och dålig avkastning. I snitt 1,6 % i förlorad avkastning per år i Sverige.

Och där är det andra starka värdet, skulle jag säga, som vi bidrar med. Absolut, du får portföljen, vi ger dig fonder du inte kan köpa annars, vi halverar i snitt din avgift, vi kan påvisa att vi höjer din avkastning för samma risk du tar, med mera. Men också att hålla rätt beteende, för att inte förlora den där 1,6 %. Så givet det känner jag att vi har en ganska billig tjänst. Vad tänker du, Niklas?

Isen i magen när det väl gäller

Niklas: Återigen, det här är ju inte ett jätteavancerat gör-det-själv-scenario som vi sätter upp. Men på nåt sätt lägger du ändå ett antagande att man måste ha koll. Och man måste veta att man är skyddad från att göra de här snedstegen som Dalbar visar, som ligger bakom att man bara når upp till 70 % av vad indexet hade gett samma år.

Det är lätt att säga i stunden. Jag har hört ekonomer i tio års tid säga: sitt still i båten, det här kommer inte drabba dig. Men frågan är om man har den isen i magen när det väl är dags. Och frågan är om man också har den isen i magen att inte agera på de budskap som kommer komma från aktörer: byt, titta på de här marknaderna, här är de aktier som har bytt flest ägare, detta var frågan som gick bäst förra månaden.

Jan: Ja, "så gör 35-åringar i din kommun".

Niklas: Alltså, det är så roligt. Jag brukar säga till folk: avprenumerera direkt.

Jan: Då är vi tillbaka på incitamenten. För de tjänar ju pengar på transaktioner.

Niklas: Om man är en liten finansbudda som kan sitta still och bara djupandas, så grattis! Då kan det säkert gå jättebra. Men jag skulle tro att du är precis som de flesta av oss. Du påverkas av saker som händer, och det kommer få dig att göra saker som på kort sikt känns rätt, men som på lång sikt visar sig vara fel.

Jonas: Där kan man ge ett praktiskt exempel också. De senaste fem åren har vi haft två stora fall. Vi har haft Q1 2020 och vi har haft Q1 2022. I båda de fallen var vi direkt ute. Jag minns själv, jag höll faktiskt på att skola in mitt egna barn, och jag satt och skrev informationen som skulle komma ut. Vi snackar timmar efter att invasionen hade skett. Vi är extremt snabba på att få ut information som hjälper människor och stödjer dem i deras beslut.

Snabb information som sparat avgiften tio gånger om

Jonas: Och båda de gångerna har vi haft uttag som har legat långt, långt, långt under snittet i marknaden. Alltså vi har knappt sett en höjning i uttag. Så vi kan genom snabb information som folk kan ta till sig få människor att agera som fullblodsproffs. Och båda de gångerna har det ju sparat vår avgift. Jag har inte räknat på det, men tio gånger om.

Jan: Precis, det är ju det jag brukar säga också. När jag rekommenderar er brukar jag säga att den stora fördelen blir att det blir enkelt att göra rätt. Det blir också svårt att göra fel, för det är inte så många alternativ. Om vi ska kontrastera mot nätbankerna, så är det där så många alternativ att det dessutom blir beslutssvårighet, för det är så mycket val.

Men sen slipper jag ju också det där som du är inne på, att hålla koll. För det är inte så att de här andra fonderna, många av dem har nu ändrat inriktning och tagit ner antalet innehav. Jag tror att en av de populära fonderna gick från tusen eller elvahundra bolag ner till sjuhundra eller åttahundra. Så det är ju många andra sådana faktorer.

Och det som jag också gillar, nu kommer det bli lite personligt, jag som är lite riskavers, är att jag vet att om man börjar spara hos er, så kan ni i vissa fall säga: vet du vad, det här är inte lämpligt. Du borde kanske först ha en buffert, eller du borde ta lite lägre risk. Medan jag upplever ibland att samtalen där ute är: du ska ha 100 % aktier och ta full risk. Men det är inte alltid lämpligt.

Och det var ju så jag upplevde också, fondrobotarna började i USA. Från början hette det inte fondrobot, utan det hette robo-advisor. Att det blir en light-rådgivning. Eller, det är ju inte en light-rådgivning eftersom ni har tillstånd för det. Men just att det blir så enkelt att checka av alla boxarna, så att jag inte behöver freerida.

Rådgivning, inte bara surrogat

Niklas: Det är ju tillbaka till Dalbarstudien igen. Att något av det starkaste bidrag en rådgivare faktiskt kan ge är att höja avkastningen med beteende. Och det är ju råd. Och vi ger i allra högsta grad de råden.

Jonas: Alltså rådgivningen, om man till exempel svarar att man har väldigt mycket pengar i appen, så kommer man in på en speciell rådgivningsbana. Fortfarande samma produkter i slutändan, men för att vi verkligen ska mappa ut den här kundens ofta mer komplicerade ekonomi. Så det är ju ett fullt råd som inte bara leder till "nej, kör surrogat", utan "det här är rätt för din ekonomi". Det är ju det vi vill ha. Vi jagar ju själslig frid och lugn och tillväxt.

Caroline: Ja, men exakt. Och det var också många som skrev i forumet: "Jag började här och sen har jag gått över till en fondrobot, och det är mycket lugnare. Jag behöver inte lägga så mycket energi."

Niklas: Sen vet jag också att du hade en grej till, Caroline.

Caroline: Jo, jag tänker när man laddar ner Opti-appen och ska starta sitt sparande. Då får man svara på vissa frågor om vilken risk man vill ta och så. Och då kan man välja att man har kanske 80 % aktier och 20 % räntor. Och så känner man sig nöjd med den risknivån. Sen har man sina pengar inne i flera år. Och då kommer det ju till slut bli, om börsen går upp, att man har mer aktier än man har räntor. Och då måste man balansera det. Men det behöver man ju ändå inte göra själv med er. Det tycker jag är ganska skönt, för jag pallar inte sitta med det. Balansera om, har jag rätt risknivå.

Jonas: Det är verkligen mycket sånt löpande jobb som vi gör.

Bilanalogin

Niklas: Lite som att du köper en bil. Du behöver inte förstå hur motorn fungerar.

Jonas: Det är mycket sånt löpande som vi gör. Gud, det är så svårt att ta analogier som faktiskt blir bra. Men den är bra.

Niklas: Den är faktiskt bra. För ja, där kommer finnas de som har ett kaklat garage med dubbla portar, där de har sin egen kran och fixar med motorn själva och importerar delar från Tyskland. Fine. Då får man bestämma: är jag en sån som importerar egna bildelar från Tyskland? Jag är inte en sån. Jag vill bara att min bil ska funka, och den ska funka när jag startar den. Annars vill jag inte tänka på något annat.

Jonas: Det är precis så det är. Och här parkerar du då i stället din bil i vårt kaklade garage, där vi håller på att importera bildelar från Tyskland. Som vi dessutom kan köpa mycket billigare, för vi handlar det åt jättemånga kunder, jättestora belopp. Vi kan ge dig delar du inte ens kunde köpa annars, institutionella fonder i det här fallet då. Och inte nog med att vi faktiskt bygger en bättre bil, vilket jag vågar stå för, själva portföljen. Utan tillbaka till livet. Alltså för Guds skull, vi är levande människor det här. Och ekonomi är en del av livet.

Caroline: Precis, och du säger så här att du borde ta ut din bil och köra med den lite.

Jonas: Alltså vi kommer dra den här metaforen.

Niklas: Ja.

Jonas: Nej men, okej, ge dig ut på en bilsemester. Var ska du åka någonstans? Vi gör route planningen och du får autopilot i den.

Fire and forget

Jonas: Det är det där, du ska precis till din poäng, Caroline. Du ska fire and forget. Det är ett uttryck vi använder ofta. Du ska kunna starta sparandet och sen bara glömma det. Och sen sköter vi allt annat som är på vägen.

Niklas: Men du, då måste jag ta den här djävulens advokat-mössan igen. Om det är så bra, varför har inte alla Opti?

Jonas: Tillbaka till förtroendefrågan innan. Det är en hård förtroendefråga att människor ska lita på ett bolag som har funnits i tio år med sina pengar. Och även när vi är signifikant stora nu, så växer vi framför allt genom kund-till-kund-rekommendationer. När folk hör mig prata med någon, ja, då kanske man lyssnar lite, vem vet. Men när folk hör sin kompis säga "jag har haft Opti i två år, så här mycket har jag betalat i avgifter, så här mycket pengar har jag nu som jag inte hade haft innan", det gör en skillnad.

Niklas: Man får ju ändå komma tillbaka till att det är ganska många som har Opti. Men om man använder förankringspunkten hur många som är på någon av de fyra storbankerna, då framstår det ju såklart som lite. Men återigen, de har mer tid, de har byggt upp ett förtroende längre.

Caroline: Vad är nackdelarna med Opti då?

Jonas: Du får ju jäkligt mycket tid över till annat.

Niklas: Nej, men precis.

Caroline: Nej, men exakt. Du kan lära dig ett språk samtidigt. Alltså, men gud, jag försöker ändå rannsaka mig själv här. Kan det inte vara så att man har all den här tiden över till annat, men om man inte ska bry sig om aktier, då lär man sig inte heller så mycket om aktier och bolag och sådana saker. Det kanske man vill.

Jonas: Om du verkligen är intresserad, så tycker jag att... vi förvaltar ju pengar åt otroligt proffsiga människor som är fullblodsproffs. Men de säger ofta: okej, här lägger jag bulken, och sen tar jag en del som är min inlärningskassa, min hobbykassa, min nöjeskassa. Och det investerar jag med själv.

Tre anledningar att investera

Niklas: Får jag tänka... jag vill testa en grej på dig som är psykolog. Det finns någon studie, jag har inte hittat den, men det var i en intervju med en professor, så bara nämnde han den i förbifarten. Och sen har jag inte riktigt vågat kontakta honom igen. Men han sa att vi investerar ofta av tre anledningar. Det finns bara tre anledningar att investera.

Den ena är nyttomaximerande, alltså jag vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Den andra är att jag vill få spänning, kickar, upplevelser. Och den tredje anledningen är social story, alltså jag vill vara en del av ett sammanhang. Jag investerar hållbart, eller jag vill investera i småbolag lokalt et cetera.

Och för mig var det en ögonöppnare, för jag är ofta nyttomaximerande. Och då tycker jag fondrobot är perfekt. Det är liksom bäst odds, bäst sannolikhet, minst tid. Så där uppfyller den väldigt spot on. Men människor som jag upplever är ute efter till exempel kickar, då funkar ju fondrobot dåligt. Och det funkar dåligt om det är "jag vill att detta ska säga någonting om mig". För då blir det "det säger att jag är tråkig". Är ni med? Vad tänker ni?

Jonas: Nej, men jag drar det här till sin spets. Jag har berättat det för dig tidigare, men vi psykologer har som ett litet forum på Facebook. Vi pratar inte om klienter, det är som ett fikarum. Men en sak som började dyka upp där, en bit in i pandemin, var många som skrev: är det någon som har typ ett behandlingsprotokoll för aktieberoende? Alltså jag ser fler och fler, framför allt unga killar, som kommer till mig och har ett beroende av att köpa och sälja aktier.

Och det går ju rätt in i det här andra. Spänning, att skita i om det går plus eller minus.

Niklas: Det har ju verkligen en kasinokomponent som man lägger in.

Stockpicken som kasino

Jonas: Plus en kasinokomponent som man kan tänka "jag har ju läst på". Så det är liksom ett smartare. Så det är inte ett turspel, utan jag kan...

Niklas: Nej, men precis. Vilket i och för sig gör det så himla mycket värre när man sen förlorar. Om man förlorar på roulett eller grodjakten eller vad man nu spelar, då är det så systemet funkar. Men om jag förlorar med det här aktiebettet som jag gjorde, där jag hade läst på mig, då är det jag som har begått misstaget. Så jag kan tänka mig att det är nästan värre att göra en förlust på en stockpick än en roulettförlust.

Jonas: Och jag gissar att förlust är mycket mer luddigt där också. För när du går ut från ett kasino, vilket jag aldrig gjort i mitt liv, men ändå, då gissar jag att du tydligt kan säga om det är mer eller mindre pengar. Men på aktiemarknaderna förväntar du ju en generell ökning.

Niklas: Ja, och även... det sker en generell tillväxtökning som inte sker på ett kasino. Aktiemarknaden har det. Så du kan faktiskt komma ut med mer pengar än vad du gick in med, känna dig som en vinnare, och tro att det var till följd av din skicklighet.

Jonas: Precis. Trots att du egentligen förlorar. Och det är till och med i snitt så det kommer vara, eftersom snittillväxten är positiv.

Niklas: Men jag tycker den där förklaringsmodellen... jag ska dubbelklicka lite på den. Kan du inte kolla den?

Jonas: Jag ska komma tillbaka med...

Niklas: Ja, för jag brukar landa i den. Och så säger jag till folk: är du nyttomaximerande, då passar en fondrobot perfekt. Är du i något av de andra två, då kanske det inte är för dig. För då är det andra mål.

Jan: Men det är så lätt att när det blir pengar, så tror vi att det bara är ett syfte med det. Men om man tänker, det är ett syfte som jag tror förenar alla, oavsett vilken funktion investeringen fyller för en. Alla mår ju bra av att ha en bra grundplåt.

En bra grundplåt förenar alla

Niklas: Gud, ja.

Jan: Ha ett bra burksparande, ha ett månadssparande som tickar. När man tänker tillbaka på sig själv mår man bra av det. Och sen de här två andra, social status och... alltså när det gäller social status, där kanske man kan ljuga lite. Man kanske kan säga "jag köpte en bitcoin förra året". Ja, faktiskt. Eller man köpte kanske en. Nu är den väl jättedyr. Man kanske inte behöver dra hela linan ut, utan där kanske det är okej med en vit lögn.

Niklas: Alltså din privatekonomi kommer tacka dig. Och där ljuger ju alla redan. Väldigt många saker som går bra och väldigt få saker som går dåligt. Statistiskt ska man vara närmare 50/50.

Jan: Exakt så.

Niklas: Nej, men vi ska inte göra... det är ett annat avsnitt. Men vi kan ju ha ett samtal om, du vet, äldre herrar med mycket pengar som investerar i småbolag. Där de är "jag investerar för att tjäna pengar". Och så är det bara, nej, du investerar så att du ska vara viktig.

Jan: Men jag tänker så här, om man investerar 100 kronor i Opti, hur kommer de då fördelas? Och där brukar ni prata om, går man in i appen så är det fem stora tillgångsslag. Du har redan berört det på Carolines fråga. Kan ni inte gå igenom de här fem stora tillgångsslagen?

Jonas: Absolut. Pengarna kommer fördelas över framför allt fem tillgångar, fördelat över tolv fonder i dagsläget. Där byter, ändrar och får vi hela tiden göra det som vi ser kommer ge mest avkastning för den risk du tar. Hur mycket du har av varje beror på vilken risknivå som var rätt för just dig utifrån de här frågorna. Du har en mer eller mindre utsatt ekonomi, du är tidigare på din sparresa. Då börjar vi lite mer safe. Men sen omvärderar vi det här hela tiden, varje år, och säger: bra jobbat, Jenny, nu är du uppe och har tryggat ganska mycket av din ekonomi. Låt oss höja risken lite.

De fem tillgångsslagen: aktier

Jonas: Fördelningen konkret däröver är ju aktier, uppdelat på sex olika underkategorier. Räntor, uppdelat på tre stora kategorier, kan man säga.

Jan: Men kan du inte ta vilka de är, för det är vissa som lyssnar. Berätta nu vilka de är.

Jonas: Aktier delar vi upp i utvecklade marknader, utvecklingsmarknader och nya utvecklingsmarknader, som är frontier markets. Stora bolag, små bolag, kan man säga.

Jan: Precis, och det missar man ju ofta. Om man ska kontrastera det mot den där vanliga indexfonden, så missar man ofta mellanstora och små bolag, och man missar ofta utvecklingsmarknader.

Jonas: För att de billigaste, eller ens halvbilliga, globala indexfonderna ska komma ner i avgift. Så precis som du sa innan, man minskar ner antalet innehav, och man slutar handla det som är dyrare.

Jan: Och varför är det kasst att minska antalet innehav? Eller om jag vänder på frågan, varför är det bättre med fler bolag?

Jonas: Välbevisat i forskningen att ju bredare... vi som människor kan inte förutspå vad som ska gå bra, ej heller vad som ska gå dåligt. Ju bredare nät vi slänger, desto mer fångar vi upp. Även om vi får en mindre andel av det som går raketbra, så hade du en möjlighet att i en bred indexfond fånga upp Google 2003. Vilket du inte hade gjort om du investerade i de 30 största bolagen i USA, eller något annat.

Jan: Och där kan man väl egentligen också säga, det här är ett citat från dig för många år sedan som har fastnat hos mig: att alla avvikelser från det här indexet, eller från att äga allt, introducerar ofta en risk som man inte får betalt för. Men folk tror ofta att det betyder att det går dåligt.

Alla avvikelser från att äga allt introducerar ofta en risk som man inte får betalt för.

Jonas: Nej, det behöver det inte betyda. Det betyder bara att du får ett större antal utfall. Det kan gå mycket bättre, men det kan också gå mycket sämre. Men du får inte betalt för risken du tar.

Råvaror i portföljen

Jan: Ska vi ta de andra? Så aktier, sen var det råvaror?

Jonas: Precis, sen är det råvaror. En bred råvarukorg. Jag tror den innehåller 23 stycken olika råvaror nu. Alltså över ädelmetaller, guld, silver, kobolt och liknande, över till energiråvaror, både förnybara och inte. Vete. You know it.

Jan: Och då argumenterar vissa återigen, gud vad jag känner mig som djävulens advokat. Men då är det vissa som säger att råvaror har ingen naturlig avkastning, att de därför inte borde vara med. De har ingen utdelning, de har ingen ränta som en räntefond. Hur resonerar ni kring det?

Jonas: Det är en jättebra fråga, så hatten av till de som ställer den. Vi backar tillbaka och tittar väldigt mycket på tre siffror när vi bygger en portfölj. Du vill ju alltid ha en förväntad avkastning som är god. Men den måste stå i relation till vilken risk du tar. Så alla tänker avkastning. Och sen tänker vissa risk också, alltså volatilitet, svängningar. Men den tredje variabeln här är helt bortglömd, och det är korrelation.

Korrelation är alltså samvariation. Att saker inte går upp och ner samtidigt. Utan om en sak går ner, så går en annan sak upp. Och det fina, det som bevisades i den där Nobelprisen 1990, var ju att om vi tar någonting som inte samvarierar, så kan vi sänka risken i portföljen.

Och råvaror är fantastiskt på så sätt att de har en relativt hög förväntad avkastning. De har faktiskt en relativt högre risk. Då tänker man att det måste vara dåligt. Nej, för samvariationen är låg. Så det är en av de få saker som kan motverka aktiers ganska höga risk. Så genom att lägga till två saker som har hög risk, men där risken inträffar vid olika tillfällen, så kan man faktiskt sänka den totala risken. Totalt ointuitivt, men det är så här: math, it works.

Två gånger två gånger två-matrisen

Caroline: Hur kan det inte samverka?

Jonas: Jo, väldigt, väldigt förenklat så kan man nästan dela upp finansvärlden i en två-gånger-två-gånger-två-matris. Otroligt förenklat. Vi kan ha perioder med hög och låg tillväxt. Vi kan ha perioder med höga och låga reala räntor. Och sen den tredje, inflation. Och i olika ekonomiska klimat går olika saker bra.

Och råvaror har en ganska unik ställning i att det är en av de ytterst få saker, till viss mån vid sidan om realräntor, som går bra när vi har inflationsöverraskningar. Och då går aktier dåligt. Det är det som funkar. Så ofta när aktier går bra, går råvaror dåligt. När råvaror går bra, går aktier dåligt. Det är den sammanfattningen man vill ha.

Jan: Om man vill få en månatlig, pedagogisk bild av det här, så är det ett innehåll i månadsbrevet varje månad. Där man just ser hur det går för de olika tillgångsslagen. Och jag tror också att du har skrivit en text där du tittar lite historiskt, bästa och sämsta. Och där ser man väldigt snabbt hur det kan skilja sig, för den som inte vill dubbelklicka men bara förstå hur det kan se ut. Och ni har också ett white paper.

Sen tror jag att vi ska ha ett separat avsnitt, för det här är jättekul, men för 99 av 100 är det lite...

Caroline: Dödar du det nu, Jan? Jag förstår fortfarande inte varför de inte kan samvariera. Jag tänker så här, de olika råvarorna. Om jag bara tänker ytligt på det, så tänker jag: ja men, metaller som behövs i mobiltelefoner, samvarierar inte de med varandra? Är du med? Och sen kanske kaffe också?

Jonas: Ja, men ofta är det så. Ofta är det så när ekonomin är i olika lägen. Alltså om till exempel företag drar ner, då köper de mindre råvaror, då blir råvarorna billigare eftersom efterfrågan minskar. Sen har de minskat till en så pass grad att för vissa bolag börjar det plötsligt bli lönsamt igen. Och då börjar de köpa upp dem igen, och då ökar priserna, och sen kommer aktierna öka senare. De ligger i olika faser i ekonomin. Så därför ser man ofta nedgångarna i råvaror tidigare än du ser dem i andra aktieslag. Kan man säga så?

Varför inte bara tajma råvarorna?

Niklas: Ja, det är spännande det här. Jag vet ju att det finns väldigt många som är otroligt intresserade av just råvaror. Men då måste vi också ta den uppenbara frågan: varför köper man bara inte råvaror innan de börjar gå bra, och sen säljer man dem med aktier? Förstår ni? Ni är ju ändå en robot. Man kan tajma det lite.

Jonas: Nej, men där, på listan över saker som bevisats: marknadstajming funkar inte. Och då är tricket så här, genom att vi äger allting så ger vi oss själva så bra odds som möjligt. Det går liksom inte att se. Typexempel: jag var bokstavligt talat uppe på scen 2017 och pratade om vår portfölj. Jag blev, jag ska inte säga utskrattad, men hårt ifrågasatt över varför vi har råvaror. "De senaste 15 åren har råvarors avkastning varit miserabel. 15 år, Jonas." Och jag var: 15 år, that's cute, men sätt en nolla på det.

Inflation kommer. Inflation kommer alltid. Det kommer alltid som en överraskning. Och när den överraskningen kommer, det är oansvarigt av oss som förvaltare att säga att en sån överraskning inte kommer ske. Och när den kommer, så kommer råvaror gå väldigt bra. Och sen, det här var inte någonting vi såg komma, men sen kom 2022. Och inflationen gick upp raketartat, som alla vet om. Och råvaror presterade fantastiskt bra.

Niklas: Jag läste någonstans nu att under 2000-talet, sen 2000, har guld gått bättre än S&P 500. Liksom också så här.

Jonas: Men det här då, alla de här, vi, alltså det går att bli superportföljnördig. Men det övergripande svaret, det är nästan också svaret på varför du inte bara köper en egen indexfond. Därför att det inte är riktigt så enkelt. Om du i slutändan söker, inte bara en lägre risk, för det är det enkla att göra med diversifiering, utan att faktiskt kunna höja avkastningen också, så behöver du diversifiera. Det går att komma in mer på.

Räntor: ett missförstått tillgångsslag

Jan: Vi ska ta de sista, räntorna också, för det har vi inte sagt någonting om. Så shoot.

Jonas: Yes. Räntor.

Caroline: Nu får du vara lika tuff mot honom, mot dem, som du var mot mig häromveckan.

Jan: Precis, jag tänker, för att lägga till för folk som vill lyssna på det avsnittet om räntor...

Jonas: Ja, precis. Caroline var "ni har fel".

Caroline: Ja, men jag förstod inte poängen med räntor riktigt.

Jonas: Det var bra lyssning, ska jag säga. Jag hoppas att ni...

Caroline: Ja, men tack.

Jonas: Så för Caroline, som säger "jag förstår inte poängen med räntor". Räntor är ju för det första ett väldigt missförstått tillgångsslag. Vi delar grovt upp räntor i tre delar. Det ena är nominella statsobligationer. Det är typ pengar du lånar ut till en stat, kan vi hårdra det. Det andra är reala obligationer. De är oftast emitterade av en stat också, men de har den väldigt stora skillnaden att värdet på dem justeras utifrån inflationen, eller ett proxymått för inflationen.

Caroline: Så går inflationen upp, så får du mer betalt?

Jonas: Yes. Mycket, mycket kort. Och det tredje är krediter. Det är typiskt företagsobligationer, men det är mycket bredare än så. Kommunobligationer. Att man lånar ut pengar till företag och kommuner.

Och när det pratas om räntor, så är ju Sverige ett aktieland. Tittar jag på vår närmsta peer, så har de 60 % svenska räntor.

Jan: Vilket land då? Vilken peer?

Jonas: Nej, men Lysa.

Jan: Ja, vad menar ni?

Jonas: Vi kör, vi bara kör. Nej men, det är inte för att hänga ut dem, men vi hade inte gjort så. Det är strikt globala räntor över alla de här. Då får du en bra mycket högre förväntad avkastning. För korta räntor mot svenska staten, kan du tänka dig, betalar klart sämre än vad mexikanska kommunobligationer betalar.

När ska man ha räntor?

Jan: Är risken högre där?

Jonas: 100 %. Men tillbaka till de tidigare tre metrikerna, det gör inte så mycket. För vi får upp den förväntade avkastningen. Vi kan fortfarande få en klart lägre risk än vad vi har i till exempel aktier. Och vi kan ha en låg korrelation.

Caroline: Men när ska man ha dem ens? Jag sa det till Jan i det avsnittet vi pratade om innan. Jag kan tänka mig att ha räntor när jag kanske är så här 60 och ska börja trappa ner risken i min portfölj. Men innan dess vill jag inte ha det. Jag vill bara vara med på börsen ordentligt.

Jonas: Ja, och om du då blandar in lite en andel råvaror eller räntor i en portfölj, så får du ner risken tack vare korrelationen. Och då kan du, som vi har gjort, till exempel öka upp andelen aktier i utvecklingsmarknader.

Caroline: Ja, det låter logiskt.

Jonas: Om du bara har hela aktier och sen ökar upp andelen aktier i utvecklingsmarknader, då höjer du risken ganska radikalt. Men genom att du redan har sänkt risken med att blanda in räntor och råvaror, så kan du höja den andelen, öka din förväntade avkastning, utan att behöva höja din risk.

Jan: Men det kommer ju också tillbaka lite, tänker jag. Du pratar om, du sparar till pensionen, det blir någon guldkantad pension. Jag tänker att eftersom vi är en helhetslösning, att folk ska ha olika portföljer hos oss. Alltså sparar man till, till exempel, sorry mamma, nu hänger jag ut dig, men någon som är 70 och som har en tjänstepension som tickar ut på en tidsbestämd horisont och har vissa led. Det är ju inte som att jag säger: lägg dig upp till 100 % aktier eller ligg på 9, för hon säger att om fem år då kommer jag börja ta av det här kapitalet från en bostadsrättsförsäljning. Och då är det ju läge att ligga i någon av våra andra portföljer.

Och samma sak med mig, jag har ju ett sparande som handlar om det här drömhuset jag vill ha. Och det är på radarn nu. Och då, att ligga i en superrisk, ha alltid samma bulksparande, det vore ju dumt. För det kommer ju svänga. Och jag kan ju inte ta svängar nu. Det förstör det helt.

Överskattad risktolerans

Caroline: Men min tes i avsnittet var ju också att många överskattar sin risktolerans och sin riskkapacitet. Men det är ju jättesvårt att övertyga någon om.

Jan: Och jag tänker också, jag fattar ju också, vi pratar ju om det, men vårt beteende, vi har våra formativa år. Där finns också någon studie som visar hur vi upplevde början på vår sparkarriär, hur det påverkar oss oproportionerligt mycket. Och jag började min sparkarriär med kraschen 2001 och 2008. Så jag är så här, den kommer igen. Och jag vet hur kasst jag mådde då. Och då säger Caroline sådana här sjukt bra saker som: "Jan, du behöver inte sälja bara för att det går ner." Och jag fattar det, men jag är ändå så här. Jag kan mycket väl tänka mig att Caroline kommer klara det. Du kommer inte ens veta att det har pågått. Men jag vet ju att majoriteten som säger det där...

Caroline: Du är för intresserad, Jan.

Jan: Ja, men majoriteten tror jag överskattar sin risk.

Niklas: Jag skulle föreslå att 1,6 % av avkastningen varje år går in på Carolines konto, som är sund rådgivare här, som motverkar dina beslut.

Jan: Hade vi följt Carolines råd i vår familj, hade vi varit mycket rikare än vad vi är när vi har följt mina råd.

Hade vi följt Carolines råd i vår familj, hade vi varit mycket rikare än vad vi är när vi har följt mina råd.

Det enda viktiga för en kund att veta

Jonas: Allt vi pratar om nu, det är teoretiskt intressant. Men det enda viktiga för en kund att veta är ett: det är inte så jäkla enkelt som att bara... förhoppningsvis lyckas vi förklara varför man inte bara köper en global aktiefond. Om det var det bästa, då hade vi gjort det. Och för det andra: du behöver inte bry dig, vi löser det. Och för det tredje: det är just vilken risknivå du har, hur det matchar din situation i livet, beteende kopplat till det. Det är det som kommer spela roll. Inte om du tweakar avgiften 0,1 procentenhet för att du väljer något billigare här eller där.

Det är rätt risknivå som får dig att fatta sunda beslut, och beteendet som får dig att spara. Allt annat på den nivå vi jobbar nu är avrundningsfel.

Det är liksom "åh, vi fokuserar på fel saker". Det är verkligen rätt risknivå som får dig att fatta sunda beslut, och beteende som får dig att spara. Allt annat på den nivå vi jobbar nu är avrundningsfel.

Jan: En lite annan fråga. Det är så här att ni får ju ofta epitetet fondrobot. Och jag vet att de flesta som får epitetet fondrobot inte har valt det själva. Så vad är er reflektion på fondrobot, och vad är det robotiga i fondrobot? Är ni med? Du skrattar åt mig också.

Jonas: Jag ska inte svara som en ingenjör. Det robotiga i fondrobot är att allt det där som på storbankerna har stora mängder pappersvändare, exceltryckare, spakdragare och allt vad jobben nu kan heta, allt det är ju automatiserat. Så det vi pratade om innan, med rebalansering: att hämta hem vinster och investera dem i det som är billigare för tillfället, att placera ditt senaste månadsspar. Allt det är automatiserat. Det gör att vi kan vara betydligt färre personer, och genom det sänka våra avgifter. Och ha låga avgifter för betydligt många fler människor.

Riskerna och de obligatoriska disclaimers

Caroline: Ja, men bra. Jag tänker så här, kan ni säga någonting också om riskerna? Alla så här disclaimers låter: historiska avkastningen är inte en garanti för framtida avkastning, värdet på ditt sparande kommer öka och minska, i värsta fall kan du förlora hela beloppet. Det där är ju standardfraserna som alla ska ha med. Kan ni säga någonting om det med risk? Och sen har jag en följdfråga.

Jonas: Nej, men praktiskt exempel. Vi pratade innan om att det skett två större kriser, eller fall. Kriser ska jag inte säga, de senaste åren. Om vi tar 2020, mars, som ett exempel, så dök ju globala börser, mätt som MSCI World, jag tror 32 %. Men i den här raden, Opti 9, som är vår portfölj med närmast, eller i praktiken det är lägre risk, med närmast förväntad avkastning, gick vid samma tillfälle ner lite drygt 20 %. Så det var ju som någon form av, man ska inte säga worst case scenario, men ett väldigt realistiskt scenario, där ett fall på 32 % är vid någonstans runt 1 % av alla fall. Så det är väldigt ovanligt att det blir så stort.

Caroline: Och sen den här, för att, när jag pratar med en jurist så måste man skriva: i värsta fall kan du förlora hela det insatta beloppet. Men jag är så här, tittar man på en dag, nu förenklar jag, och så säger jag att det är som en global aktieindexfond. Hur många bolag äger jag om jag kör 100 % högsta risk? Det måste vara flera tusen. Och då tänker jag, okej, så rent teoretiskt, då måste ju alla de här 10 000 bolagen gå i konkurs. Och det räcker ju inte att de bara går i konkurs, de måste göra det samtidigt. För går bara ett bolag i konkurs, så ersätts det bara med ett annat. Och då kan man ju vara så här, men alltså det är ju inte ens en risk. Eller vad säger ni?

Om alla 10 000 bolag gick i konkurs samtidigt

Niklas: Jag förstår verkligen alla som tycker att det här med ekonomi och pengar är jobbigt, och just tanken på "nu ger jag en aktör bulken av min förmögenhet, bulken av mitt sparkapital", och tanken på att det försvinner. Man måste säga det, man måste få breddat hela kapitalet. Och att den risken, även om den är så osannolik... men vi människor guidas ju tyvärr inte av vad som är sannolikt, utan typ av vad vi kan minnas. Sen kan jag fundera på, hur många är det som har ett direkt minne av att ett innehav har försvunnit, alltså att det har gått ner till noll? Men det kanske bara räcker med att man får ett anekdotiskt bevis av någon som låg 100 % i Ericsson 99 och allt försvinner. Och sen sitter det kvar.

Caroline: Nej, för jag tänker så här. För mig, så här landar jag. Helt ovetande, och FI hade väl inte accepterat det här. Men jag tänker, okej, det kan hända. Men händer det, alltså då är ju börsen vårt minsta problem. Då har vi inte mat på Ica, vi har inte el i eluttaget. Och då tror jag inte ens jag kommer tänka "fan, jag förlorade pengarna där", utan det är "hur överlever vi till imorgon".

Jonas: Det som är väldigt bra, och vad jag tackar Finansinspektionen för, det är att vi har en bred flora av finansiella instrument. Och vissa aktörer vill gärna att du handlar i de som är mycket riskfulla, där du kan förlora allt eller snudd på allt. Och de här disclaimers som finns är ju gjorda för att passa alla typer av finansiella produkter. Och då kan ju jag såklart tycka att det är orättvist, att man får betydligt mer i sammanhanget till de här säkra produkterna, alltså superdiversifiering, som inte skulle drabbas av det som måste användas av en disclaimer. Men i all härlighet, jag tar hellre det. För att samma disclaimer ska funka för alla de andra produkterna också. Det är lugnt. Finans är hårt reglerat, det är av en god anledning. Det är människors pengar. Det är bara att deala med det som en aktör och se det positiva.

Snabba fakta om bolaget

Jan: Men jag tänker att vi tar några snabba frågor om företaget. När startade ni?

Jonas: Vi startade 2014, började komma igång 2015.

Jan: Ja, hur många är ni?

Jonas: 20 anställda.

Jan: Hur många kunder har ni?

Jonas: Vi är lika stora som ungefär en stor svensk sparbank. Tänk runt 100 000 kunder.

Jan: Okej. Hur ser den vanliga kunden ut?

Jonas: Den vanliga kunden, här är jag lite stolt. Det är ett typiskt tvärsnitt av Sverige. Vi har inte en typkund, om du tittar på hela bredden av kunder så är du nästan helt jämnfördelad över olika socioekonomiska nivåer, olika sparbeteenden. Enda skillnaden är att vi är överrepresenterade bland de som kommer in med väldigt lite sparande. Vilket är positivt, för vi kan också visa att de stannar. Vi är över alla åldrar.

Jan: Vad är snittåldern?

Jonas: 43? Lite. Någonstans, de kloka, lite under. Men snitt... det är så mycket finans. Snitt spelar ingen roll.

Niklas: Snitt spelar ingen roll. Det blir en statistisk förenkling.

Jan: Ja, men bra. Så här, hur mycket pengar har snitt- eller mediankunden?

Jonas: Snittkunden har runt 100 000. Mediankunden lite under hälften.

Jan: Det är ju ganska likt de andra nätbankerna och sånt.

Jonas: Det är liknande. Vi ligger lite lägre där av den enkla anledningen att vi hjälper många att komma igång. Folk som inte har känt sig hemma på nätbankerna, folk som inte vill ha mer finansiella produkter. De hittar oss, de ser att det är enkelt och de fortsätter. Och det drar ju ner vårt snitt rätt mycket, men det drar upp min stolthetsnivå ganska mycket.

Företagskunder och förvaltat kapital

Jan: Nu ställer jag en fråga jag vet svaret på. Har ni företagskunder?

Jonas: Absolut, många. Många företagskunder.

Jan: Och sen, hur mycket pengar har typ den största kunden?

Jonas: Jag kan säga att det är under en procent av vårt totala förvaltade kapital. Så det är väldigt förmögna människor. Men vi bygger inte, vår affär är inte byggd på att serva någon eller ett fåtal enskilt stora kunder.

Jan: Får man fråga, vad är förvaltat kapital?

Jonas: Runt 10 miljarder.

Jan: Ja. Vad... brukar ni se några misstag som kunderna gör? Alltså om man lyssnar?

Niklas: Åh! Gud, jag har inte grottat ner mig tillräckligt mycket i användardatan.

Jonas: Alltså, du har säkert en hjärna. Men vi har gjort en annan podd där jag berättar om det här. Ett misstag som vi har sett, när folk tar ut, är ju misstaget att man ber om ursäkt för att man tar ut. Och det tycker jag är så här... jag vill bara sträva efter att folk ska må så bra som möjligt när de tänker på sina pengar. Och när folk tar ut sina pengar och säger "tack för den här tiden, men nu tar vi ut, vi är inte missnöjda utan vi ska köpa ett hus", då bara, alltså, man står och applåderar egentligen.

Niklas: Ja, man var så nöjd med sig själv.

Jonas: Det kanske inte är representativt för alla, men jag har sett några sådana. Och till dem vill jag bara säga: du gör ett misstag att du inte är stolt över dig själv. Du gjorde rätt. Och tack för att vi fick hjälpa till med det.

Hållbart sparande och lönsamhet

Jan: Hållbart, etiskt, socialt sparande. Hur är fördelningen ungefär? Vad väljer folk, det hållbara eller det breda alternativet?

Jonas: Så även där ger vi ju folk rådgivning om vad som passar dem. Så det är inte bara "här får du välja", utan vi ställer ett antal frågor för att förstå vad som är viktigt för dig. Och ungefär en fjärdedel landar in.

Jan: Ja, det där är spännande. Bra. Är ni lönsamma?

Jonas: Kan bli. Ja.

Jan: Behöver man oroa sig för att ni inte är lönsamma?

Jonas: Absolut inte. Vi har 160 miljoner på banken ungefär idag. Vi är 20 anställda. Och vi kan ställa om till lönsamhet när som helst. Men givet att vi har en så god ekonomi, så vill jag fokusera på att bygga en bättre produkt.

Jan: Vilka är stora ägare?

Jonas: Största ägarna är grundarna och de anställda. De äger mer än 50 %. Och sen har vi vissa väldigt namnkunniga investerare, främst individer som har byggt företag själva. Så de vet vad resan är. Vi har medvetet inte tagit in någon riskkapitalfond.

Jan: Så här, kan man komma och hälsa på er på kontoret?

Jonas: Absolut. Ja. Vi har en divan. Och vi har kaffe.

Niklas: Och kaffe. Och många, inte lika roliga muggar som den här. Men kanske, tills dess att någon knackar på, så kanske vi har skaffat en enhörningsmugg.

Jonas: Ja, men precis. Nej, men du kan när som helst ringa. Du känner igen samma namn och röster i supporten hela tiden. Vi har liksom ingen personalomsättning.

Vad önskar ni att fler visste om Opti?

Jan: Vad önskar ni att fler visste om Opti?

Jonas: Dels att det är så enkelt. Jag kommer tillbaka till det här med intresse, vi pratade om det innan. Jag upplever att folk tror att de behöver ha ett intresse för att börja använda en tjänst som oss. Men svaret är ju exakt det motsatta. Om de bara visste att vi löste det enkelt åt dem, även om de inte har ett intresse. För de behöver inte göra någonting. Fire and forget.

Niklas: Jag önskar nog två saker. Dels önskar jag att alla vi som är sparintresserade, vi som lyssnar på det här och till och med får vara med, att flera av oss visste att det här är tjänsten man kan rekommendera till den ointresserade. Och så att det är ett tryggt, enkelt val som de behöver. De behöver inte bli som oss. De behöver bara ha ett månadssparande hos Opti.

Sen, en sak jag funderar på, och det här kommer vi nog grotta lite mer i, Jonas, under vår långa resa tillsammans. Man går ju igenom ett väldigt trevligt frågebatteri, där vi lär känna dig och får veta din syn på risk, och du får sätta dig in i hur du skulle känna om det gick så här eller så här med dina pengar. Jag kan inte svara för alla kunder, det är ju många. Men jag önskar att folk verkligen tar sig tid att tänka till och känna och förstå att de här frågorna är till för att det ska bli ett så bra sparande som möjligt utifrån den risk du är villig att ta.

Psykologiskt, man har ju gjort väldigt många sådana här första möten med klienter, där man frågar om bakgrund och inlärningshistorik och sådär. Och där vet jag att det är första möten, folk kanske inte är helt transparenta, och man kanske skäms för vissa saker. Men de diagnostiska frågorna är väldigt viktiga för resten av behandlingen. Och jag vill att alla ska förstå att de första fem minuterna på Opti också är jätteviktiga.

Jonas: Sen hugger vi ju inget i sten.

Frågebatteriet följs upp

Niklas: Sen tycker jag, jag blir så här, de är ganska fint designade. Jag gjorde det faktiskt så sent som igår, gick och bläddrade igenom. Men gör man dem bara en gång?

Jonas: Nej. Vi följer upp sen. Det är en del av den löpande delen. Din ekonomi förändras ju. Du kanske byter jobb, tjänar mer, får ett arv. Så minst varje år följer vi upp på dem. Och då tittar vi, okej, du har det här, är det fortfarande det som är rätt? Nej, nu kan vi skruva upp din risk lite. Eller nej, nu borde vi ta ner den lite, för du har kommit in i småbarnsåren och vi vet om att det finns oförutsedda risker här.

Niklas: Avgifter... kul att du gillar produkten, men vi har ju inte någon som helst ambition att du ska bo i Opti-appen. Att den ska ligga på hemskärmen och så här. Men som någon som också gillar digitala tjänster, det är, gå in och testa själv, det är en otroligt trevligt designad upplevelse.

Jan: Det har jag ju sagt från början, att den designen är fantastisk.

Caroline: Ja, men precis. Man kan ju döpa sina portföljer.

Jan: Vad brukar folk döpa dem till?

Jonas: Barnspar är ju vanligt, och då namn på barnen. Annars väldigt... där man kunde göra ett fint collage. Det är olika sätt att uttrycka en hoppfullhet om framtiden, och att man jobbar för att den ska bli bättre. Inte "jag har det dåligt nu, rädda mig", utan snarare för en bättre framtid.

Caroline: Ja, vad roligt.

Funktionen man kan dela med barnen

Jan: Har ni någon feature ni önskar att fler visste om, eller någon som inte används så ofta men som ni gillar?

Niklas: Jag har nämligen en sådan i er app. Och kan inte du berätta om den?

Jonas: Nej, ni får berätta. Eller jag kan börja.

Caroline: Ni har en app man kan dela med minderåriga. Så att man kan ha en portfölj i sitt eget namn. Vi har ju en portfölj där vi sparar till vår 13-åring, och hon kan nå den via sin egen telefon och sitt eget BankID. Jag vet att hon ibland går in och kollar. Hon kan bara titta.

Jonas: Hon kan bara titta.

Caroline: Det är också så roligt, för hon fick ju vara med och döpa den.

Niklas: Det här är en parodi på sig självt, men det är "Harvard-sparandet". Det är också hoppfullt om framtiden.

Caroline: Ja, men precis. Också väldigt fint. Den featuren gillar ju jag som brinner för barnen. För det är inte alla banker, eller typ ingen av era kollegor i branschen, som erbjuder det där. Alltså att ha något konkret för en minderårig. Och jag tänker, hur ska barnen annars lära sig, om de inte får logga in, om de inte vet att apparna finns, om de inte är vana vid dem. Så för mig är det förmodligen en feature ni inte hade lyft fram. Alltså, vad kul.

Niklas: Och jag kan säga, för alla som vill göra detsamma för sina 13-åringar, då får man ju också ta del av de fina månadsbreven och alla sparpsykologiska texter och tips. Som vi verkligen försöker skriva, och jag tycker vi lyckas med tonaliteten. Det är tillgängligt. Är man 13 och vill se hur det går för sin portfölj, då kommer man också kunna läsa våra texter.

Jonas: Det har vi vissa... det spelar ingen roll att vi har väldigt förmögna kunder, men i just det här fallet var det en av dem. De hörde av sig nyligen och sa att han verkligen hade jobbat på att få in sina barn hos oss. I all ärlighet var det inte förvaltningen han lyfte som första, även om han var en stor kund, utan att de över många år skulle skolas i hur sjutton man sparar, hur man investerar.

Niklas: Exakt.

Utfallsrymden och delade portföljer

Jan: Och sen gillar jag också att ni har den här grafen som visar utfallsrymden. Den är ni också ganska ensamma om. Den visar: okej, du borde hamna någonstans i det här intervallet över de kommande 10–20 åren. Just nu går det så här.

Caroline: Den har jag faktiskt inte sett.

Jan: Jag kan visa dig sen. Nej, men att dela en portfölj. Återigen, tillbaka till vad folk döper. Barn, det är ju många som har barnspar. Och jag, inklusive, har testat massa olika leverantörer. Och även om det kanske är just min del, det barnbidraget som kommer in på mitt lönekonto och som automatiskt sätts in, så att min fru också kan se det i sin Opti-app. Och vi kan följa. Det är verkligen en funktion som jag vill att alla som har barnspar ska visa för sin respektive hur det går. Ja, så den gillar jag.

Caroline: Är det någonting ni... nu tog jag ju över där. Jag tänkte att om man nu är skild, så kan man ändå spara till barnen gemensamt på det viset. För det är vissa som tycker att det är svårt att på andra sätt spara tillsammans.

Jonas: Nej, men det förekommer i allra högsta grad.

Niklas: Men Jonas, har du någon? Jag blev lite nyfiken som kollega här.

Jonas: Gud, vad det satt här. Jag har nog ingen enskild. Jag gillar också utfallsrymden, spannet, väldigt mycket. Jag, som vi var inne på innan med det här med risknivåer och liknande, jag vill ju att människor ska ha realistiska förutsättningar. Är det någonting som inte präglar finansbranschen så är det realistiska förutsättningar. För många vill sälja in otroliga sådana för att få in kunder. Och det kan ju i regel bara leda en väg.

Spannet, för mig, att använda ganska avancerad matematik för att räkna ut det här, och någonstans ge tryggheten att så länge du är innanför det här spannet så är det ungefär som förväntat. Och även om du ligger i den undre delen av spannet nu, på grund av att du kom in precis när någonting hände till exempel, så vet de att det här kan ligga, så det kan gott ligga i den övre delen av spannet senare. Det är lugnt.

Tonaliteten i appen

Niklas: Det här är faktiskt en grej till som jag gillar också. Jag älskar er tonalitet i appen. För den är inte finansig. Så de här förklarande texterna gillar jag. Men det är också så här, jag är pedagog. Men också en feedback vi får. Folk som, och det är så himla kul att de stannar efter det här, säger: "Jag kunde ingenting, jag var inte intresserad. Men månadsbreven, sättet ni skriver, har gjort mig intresserad." Men att de då inte har klättrat upp på Mount Stupid och tänker "tack så mycket, nu går jag över till" den nätmäklaren med låga courtage, "för nu ska jag köra loss". Utan man är kvar. Men den här tonaliteten och de här pedagogiska exemplen har gjort folk intresserade.

Jonas: Okej, jag hade mitt svar. Det är inte en feature, men det är: när det verkligen är viktigt för ditt beteende, så ser vi till att du vet om det du behöver veta. Och det finns på massa små subtila delar i tjänsten. Det går inte att säga att det bara är där eller bara där, utan du kan få ett visst budskap när du öppnar och ska ta ut pengar. För att just det bedömer vi är rätt för dig nu. Ta ut av rätt anledning.

Caroline: Men jag fattar inte det. Hur bedömer ni att just jag ska få någonting?

Jonas: Det är väldigt mycket teknik här bakom. Är det korta svaret. Historiskt har råd getts genom att du kommer och sätter dig ner med oftast en gubbe i kostym som säger vad du ska ha för någonting. Vi vill flytta råd till att du får dem när du behöver dem, bara om du behöver dem. Alltså det korrekta beslutsstödet just då. Vi vill inte skrämma upp någon med att "nu rör sig börserna". Om du är så jäkla duktig och redan har ett sunt avstånd till det där, och glatt sitter nere på semestern, då behöver du inte veta att VIX-indexet har slagit nya rekord.

När triggas ett budskap?

Caroline: Jag tänker, om man är en person som håller på mycket med sina pengar inne i Opti-appen, kan det vara då som det är läge att man kan få något?

Jonas: Det kan absolut vara en indikator. Nu har du bytt portfölj för femte gången på fem dagar. För helvete. Det finns sånt. En del är automatiskt, en del är triggat utifrån. Men målet hela tiden är just att ge människor det stöd de behöver för att bygga upp sitt kapital.

Jan: Två frågor också. Den ena frågan: förväntad avkastning, vad är den på portföljen? För ni har ju, och nu kommer jag visa min okunskap här, jag vet att det är upp till 1–9, och sen är det väl 100 % aktier. Så där är väl 10 alternativ.

Jonas: Ja, det kan jag säga.

Jan: Vad, säg på den i mitten och på den med högst risk, vad är förväntad avkastning? Och allt med alla caveats.

Jonas: Ja, alla disclaimers.

Jan: Du sa innan, jag lägger in dem här igen, och vi kan repetera dem i slutet igen.

Jonas: Den långsiktigt förväntade avkastningen, ska vi säga. Och jag tänker att jag kan lyfta nummer tre, vilket är en rätt låg risk. Nummer nio, som är vår högsta risk, men fortfarande någon, ja, med råvaror och... precis, men även där har vi en risk som är lägre än globala aktier, bör ju sägas. Och sen 100 % aktier. Så en Opti 3 kan du, efter avgifter, få ungefär 6 %, långsiktigt.

Jan: Då är det ju en hel del fortfarande obligationer.

Jonas: Men det är ju mer högavkastande obligationer.

Jan: Och det är nominellt eller realt?

Jonas: Både och. Alla. Eller, avkastning?

Jan: Avkastning.

Jonas: Ja, jag tror du menar typen av obligationer. Det är nominellt.

Jan: Nominellt. Så 6 % på trean. Och sen på nian?

Jonas: Nian ungefär 8 %.

Jan: Ja.

Jonas: Och 100 % aktier ungefär 9 %.

Jan: Ja. Super.

Skillnaden mellan Lysa och Opti

Jan: En fråga från communityn, och som jag kommer bli hängd om jag inte ställer. Det finns ju två aktörer, det är ni och Lysa. Lysa pratar alltid gott om er. Vad är, om ni skulle göra kontrasten som politiker, vad är skillnaden mellan Lysa och Opti?

Jonas: Så jag får inte säga att det är två jättebra spartjänster?

Jan: Jo, det får du säga. Det är klart att du får säga.

Jonas: Nej, men det är två jättebra spartjänster. Väljer man någon av de här för att spara, så kommer det vara bättre än majoriteten. Broadly speaking. De stora skillnaderna skulle jag säga att... jag tror vi kan se det på vilka kunder vi lockar och också behåller. Att Opti är en ännu enklare tjänst, som är ännu enklare att stanna med och känna sig trygg med. För att den är mindre finansiell. Många finansiella produkter görs ju av människor som kommer från finans. Det har inte Opti gjorts. Och det syns och känns, skulle jag säga.

Ska man gå strikt till förvaltning, så är den stora skillnaden home bias. Lysa lägger 20 % i svenska aktier, och 60 % av sitt obligationsben i svenska räntor. Jag kan säga att det hade inte vi gjort.

Niklas: Ja, men det är liksom sådana här filosofiskillnader. Lysa tycker att vi lägger inte i råvaror för att vi har svårt.

Jonas: Och nästan ännu längre, för mig går det emot forskningen. Som sagt, vi har en enda husgud, och det är forskningen. Att då lägga upp till 60 % home bias på en räntesida, det är något som jag objektivt skulle säga går emot forskningen.

Niklas: Får jag testa en grej? Återigen verkligen medstarkt, att oavsett vad man har valt så är det jättebra. Och sen älskar jag ju, inom finans, det var någon professor som sa: inom finans, förvånansvärt ofta funkar den här 50/50-regeln. Man behöver inte välja, man kan göra både och.

USA-vikten och efterhandskonstruktioner

Jan: Men jag tänker, vi hoppar till några frågor också från communityn. Ska du ta den första om USA-frågan, Caroline?

Caroline: Ja. USA står för mer än hälften av innehaven. Är inte det dumt?

Jonas: Vad är dumt? Får jag luta mig på forskningen igen? Den är väldigt tydlig. Bygg ett världsmarknadsindex, så kommer du få så hög avkastning som möjligt för en risk du tar. Och USA är en stor del av världens marknader. It's a feature, it's not a bug.

Jan: Ofta kommer också jämförelser: om jag hade ägt den här fonden under den här perioden, så har det gått bättre än Opti. Där man implicit säger: du var lite dum som valde en fondrobot, du skulle ha ägt den här fonden X. Vad tänker ni och vad säger ni då?

Jonas: Oh, poor you. Nej men, att vara människa, va? Det är inte lätt.

Niklas: Nej men. Det där är väl ett go-to-sätt att analysera. Det är så vi tänker, tyvärr. Men det är ju inte det man borde agera på.

Caroline: Är det inte så att man säger det när någonting har skett i efterhand? "Du skulle haft den här aktien." Eller den portföljen. Men man kan bara säga det i efterhand.

Jonas: Det finns ju alltid någonting som har gått upp mer. Och om det inte var det exemplet du ser, så var det något annat. Alltid, alltid. Där, tillbaka, slitet ord här, men forskningen. Det är så himla tydligt med att fonden som gick upp mest föregående år är statistiskt överrepresenterad att gå ner mest, eller mycket mer, nästa år. Eller faktiskt läggas ner. Det är en tydlig statistisk överrepresentation också.

Niklas: När du investerar, den klassiska fabeln om haren och sköldpaddan. Haren är mycket snabbare, men förlorar loppet för att den lägger sig ner och sover. Att investera indexnära är ju sköldpaddan. Det är det väldigt stabila som till slut vinner.

Portföljbelåning och avrundning

Jan: Kort fråga också från någon här, Mattro och Mattias. Kommer ni erbjuda portföljbelåning?

Jonas: Det korta svaret är: om det är bra för kunden. Det längre svaret är att de flesta aktörer som erbjuder portföljbelåning gör det som ytterligare en intäktskälla. Dessvärre en ganska lönsam sådan. Om vi någonsin gör det, kommer det bara vara för att vi kan förbättra portföljen. Och vi kommer aldrig ta något mer betalt för det.

Jan: Jag tänker att vi ska runda av. Är det någonting som ni tänker att vi borde ha tagit upp? Om Opti, om sparandet? Något ni är stolta över?

Jonas: Jag kollade mediankunder häromdagen.

Jan: Ja, prata mediankunder.

Jonas: Jag blev så nyfiken. Som jag sa innan, jag gillar inte att titta på snitt, därför att snitt skjuvar. Jag gillar att titta på en bredd hela tiden. Men jag blev tvungen att titta på vad en mediankund på Opti är. En mediankund på Opti har varit kund i ungefär två år. Den kunden har betalat ungefär 20 kronor i avgifter per månad. Lite under, i praktiken ungefär 400 kronor totalt. Och den kunden har 40 000 mer. Det är en typisk mediankund. Det är en kombination av beteende och avkastning.

Niklas: Jag funderar bara på om man ska verkligen få fram det här att folk... många är ju förstagångssparare. De kommer verkligen igång, och de sparar mer över tid. Och de sparar i regel mer, tar inte ut. Det är väldigt coolt. De är så duktiga. Det gillar jag verkligen.

Jonas: Folk skidar inte loss och kör vilse i det här. Allting går enligt planen. De kommer igång och blir så himla duktiga sparare. Coolt. Noll ekonomisk utbildning. Förmodligen inte ens sparat eller investerat tidigare, om man inte räknar storbanksfond. Och ändå kommer de in och agerar som jäkla fullblodsproffs. Med lite stöd för att göra det.

Hur kommer man igång?

Jan: Om det är någon som lyssnat eller tittat och fortfarande inte laddat ner appen, hur kommer man igång? Och hur kommer man i kontakt med er?

Jonas: Superenkelt. Gå in på App Store. Svara på frågorna som verkligen rör dig och din ekonomi. Och sen behöver du inte göra någonting. Vi säger vad du borde investera i. Fire and forget. Starta ett månadssparande. Vi sköter allt.

Niklas: Och bör man lägga till, jag vet inte hur det är i app-världen, eller Google Play, alltså det är både iOS och Android. Eller hemsidan. Du kan också, om du är mobilnekare, gå in på hemsidan och använda det. Det funkar jättebra också. Men, alltså jag vet inte, jag undrar, är det någon som har en stationär dator nu för tiden? Jag förstår att de har en väldigt komplicerad ekonomi och vill ha jättestora grafer och dra runt sådär. Men de flesta gör väl allting på sina telefoner, oavsett om de är 18 eller 80.

Jonas: De flesta, ja.

Niklas: Ja, men ni kan gå in på hemsidan. Det där var ju min stora insikt. Jag höll en föreläsning, nu var det ett par år sedan, och så sa jag: ta fram Opti. Och alla gick till App Store.

Jan: Vänta, går ni inte till Google?

Niklas: Det var en sån sjuk insikt. Att det beteendet är så annorlunda från när vi var yngre.

Boktips

Jan: Bra. Jag tänkte att ni ska få ge varsitt boktips. Och om ni har ett sånt här sämsta råd inom finans. Sist gav du mig tipset, kommer du ihåg, för många år sedan. Så det är nog det bästa boktipset jag har fått någonsin. Three Body Problem.

Jonas: Åh, gud vad glad jag blir nu.

Jan: Ja, och sen blev den ju Netflix.

Jonas: Precis, nu är det så vissa gånger man börjar säga, och det var innan det blev coolt.

Jan: Exakt, precis. Innan Netflix-serien. Vad har du nu, Jonas? Vilken sätter du tänderna i?

Jonas: Jag kommer nog kasta ur mig en obskyr novell av en fantastisk kvinnlig författare. Niklas bara garvar. Den heter The Word for World is Forest. Det är en helt otrolig skildring av en typ av... det är en sci-fi-bok. Som skildrar en potentiell framtida kolonialism, nästan. Men egentligen är det en väldigt skarp spegel på hur vi behandlar vår egen planet.

Jan: Vem har skrivit den? Kommer du ihåg?

Jonas: Nej, jag kommer inte ihåg. Kolla avsnittet. Jag får skriva ner det om jag vill. Men det finns bara en bok med det namnet, kan jag säga. Det finns på Kindle, om man inte kan beställa den.

Jan: Och vad var titeln?

Jonas: The Word for World is Forest.

Jan: Coolt.

Niklas: Alltså, bok... det här är ju... jag älskar ju... åh, jag skulle kunna göra den så lång. Jag tror att jag kanske kommer skapa en liten boktipstråd på forumet. Men det som dök upp i... det var faktiskt ganska länge sedan jag läste, men en bok, jag ryser när jag tänker på den: Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie. Nigeriansk, jättekänd romanförfattare. Och det här är inte en ekonomibok, men det är nog en av de böcker som verkligen mest har fått mig att sätta mig in i ett helt annat människoöde. Det är en nigeriansk student som börjar läsa på Princeton. Jag skulle inte säga att jag var hon, men otrolig bok där man bara... ja, jag hade ingen aning om hur det är att leva det här livet. Och jag tror att jag har lite, lite, lite bättre koll tack vare den här romanen. Så den är otrolig.

Ursula Le Guin och fler tips

Jonas: Hade du ett boktips till här?

Niklas: Nej, men jag kollade upp författaren. Ursula Le Guin. Ja, en gammal gigant inom sci-fi.

Jonas: Men gud, här var det... den var lite helt sjuk!

Niklas: Ja, det ska jag köra också. Men så bara, åh, det är en gammal gigant.

Caroline: Nej, men vet du vad, vi har böcker från henne hemma. Jag tror hon har fått alla möjliga sådana priser, sci-fi-priser. Lever ju inte längre.

Jonas: Armen gav oss tips på det.

Niklas: Ja, jag skojar bara, Caroline.

Jan: Caroline står ju för det kulturella i vårt förhållande.

Caroline: Ja, men jag har inte läst så mycket faktiskt. Men om man inte vill läsa sci-fi och man har barn som är barn, eller i begynnande tonår, då är ju The Anxious Generation. Jonathan Haidt. Föregående års skarpaste släpp.

Niklas: Du, jag säger också, Caroline, du brukar inte få säga boktips. Du får säga boktips idag.

Caroline: Jag har inget bra boktips faktiskt.

Niklas: Kom igen, du läser ju tre böcker parallellt.

Caroline: Ja, men jag kommer typ inte ihåg vad jag har läst. Kanske något från den gamla giganten, Ursula. Övärlden tror jag den heter, den som jag läste av henne. Men jag har läst någon novell av Octavia Butler, som var så helt mindblowing. Jag kommer inte ihåg vad den heter. Det är en novellsamling, kanske hennes enda. Men där är också sådana att man bara, vad är det här för någonting? Men jag tror också hon fick det här MacArthur-priset, innan hon dog. Och det är ju det som man kallar genipriset.

Jonas: Den vill jag titta på.

Sämsta rådet inom finans

Jan: Har ni något sämsta råd inom finans? Vill du börja, Jonas?

Jonas: Ja, alltså det sämsta jag någonsin fått är ju anledningen till att vi sitter här. Och det var riktigt dåligt. Nej men, det var det. Kostat finansbranschen ett mycket, mycket välkänt namn inom kapitalförvaltning. Jag tänker inte säga vilket, för att inte hänga ut bolag och annat. Men ett mycket välkänt namn. De rekommenderade mig att inte ta en ISK. Det här var innan Opti, men en sak som ledde till att vi startade Opti. De rekommenderade mig att inte ta en ISK, för då skulle jag inte kunna få vissa av deras hedgefonder intryckta i portföljen, för de gick inte att ha på en ISK.

Effekten blev att jag gick flera år utan ISK. Första misstaget. Det andra var med deras hedgefonder. Överprisade, hemsk avkastning. Så jag, under en tid då de enkla produkterna, de breda aktieprodukterna i portföljen, steg, betalade jag otroligt mycket skatt på den avkastning jag fick.

Niklas: Låt mig gissa att det var mellan 2008 och 2013, 14-ish.

Jonas: Ja. Ja. Det var dyrt.

Niklas: Ja, nej men det här är så roligt, för har man varit med ett tag så vet man precis vilka perioder hedgefonder... men hedgefonder var ju asstort efter 2008, 2009, för aktier hade ju misslyckats, och då var det vissa hedgefonder som hade gjort bra resultat. Men sen gjorde de ju aldrig bra resultat igen. Det var ett detaljland av det och lite efter.

Jonas: Men samtidigt, alltså till dem, bless you till de som gjorde det. För det är ju därför vi gör vad vi gör nu och hjälper liksom 100 000 personer att spara. Så det var en dyr läxa, men tack.

Niklas mamma och rådgivaren

Jonas: Har du något, Niklas?

Niklas: Ja, men jag får ju återigen hänga ut min lilla mamma här. För några år sedan, det blev ju anledningen till att vi tog tag i hennes ekonomi. Hon hade sålt en bostadsrätt, alltså en 50-talist. Jag menar, alla som läser Wenkas böcker förstår vilken resa hon har gjort. Och när hon då blir inbjuden till sin rådgivare på banken, så hör hon av sig till mig. Jag slår upp de här två fonderna, och jag dubbelklickar direkt och tittar på avgifter på 1,86. Vad är det det innehåller? Och det kanske är ett väldigt vanligt rådslån, men jag blev ändå chockad. Gör ni fortfarande det här? Alltså, ni har varit igång hur länge som helst och förklarat hur det ligger till. Det finns hur många som helst som säger att din rådgivare är en säljare. Och sen, nu på 20-talet, så händer det igen.

Alltså jag har ju en sån här grej. Jag ser, det här är så här en hemlighet, men jag tänker att sen när vi är klara med podden någon gång, så ska jag ha några sådana här unplugged-avsnitt. Du vet, när man har så här "I have more fucks to give". Och då är det ju vissa som...

Jonas: Får jag vara med?

Niklas: Ja, du får vara med. Alltså, jag tror det är lite så här roligt. För jag har till exempel en sån här rådgivning där jag var liksom undercover. Gick på en rådgivning med en stor svensk bank. Och grejen var att när jag gjorde det tänkte jag "men det här blir bra content". Och sen var det "alltså jag kan inte göra det här. Det här är inte schysst, varken mot rådgivaren eller banken". Så att, ja, det händer. Men det som jag landar i, de tror ju på det själva. Det är ju det som är det tråkiga. För vissa är ju så här, de vet bättre och sen luras de. Men jag är så här, nej, it goes beyond. De vet inte bättre på riktigt.

Hopp om förändring i branschen

Jonas: Och där får jag säga, jag ser faktiskt, om jag lite får säga emot det. När vi pratar om att ha duktiga människor på supporten med kundkontakt, så intervjuar jag ganska många människor som jobbar på storbanker. Jag upplever absolut att det finns en grupp av speciellt yngre kvinnor som inte köper in i det längre. Jag har intervjuat folk som har jobbat på storbanker senaste tiden, som uttalat säger: vi blir force-feedade att sälja saker som inte är bra. Jag får skit för att jag ändå föreslår att det ska finnas lite mindre indexprodukter i en kundportfölj. Så jag hoppas med hela mitt hjärta att det sker.

Niklas: Ja, ja. En av mina favorittrådar från 2024 i forumet var så här: "Hej, jag är nyanställd på bank. Jag är 22 år gammal, precis också tjej. Hur gör jag för att i mina rådgivningsmöten kunna prata om indexfonder?"

Jonas: Exakt.

Niklas: Är det någon som ska skicka cv:t?

Jonas: Exakt.

Jan: Men varför just kvinnor?

Jonas: De är lite smartare. Trots att de är unga. För jag var inte smart när jag var ung. Lite smartare, eller lite mer den positiva sidan av altruism. Lite mer kundorienterade, lite mindre fokuserade på sig själva. Lite mindre fokuserade på sitt eget interna rykte, och därmed faktiskt våga föreslå indexfonder, trots att de vet om att det blir bästraffat internt.

Avrundning och tack

Jan: Vet ni vad? Jag vill bara säga ett fantastiskt stort tack. Tack för att ni gör det ni gör med Opti. Tack för att ni har en fantastisk bastjänst som vi själva använder. Tack för att ni kom hit. Tack för ett superspännande avsnitt. Och vi har ju också, kan vi säga, ett kompisavsnitt till det här, där vi pratar mycket mer om sparbeteende och beteendemisstag och beslutsfällor och liknande.

Niklas: Och innan du klampar... ömsesidigt. Tack till... gud, det höll på att bli en sån här konstig...

Jan: Jag skulle bara hindra utläppar. Klipp inte bort den.

Niklas: Nej, vi borde klippa bort när vi tar varandra i hand och klappar varandra på axlarna.

Jan: Nej, jag tänkte bara ge tillbaka den. Om inte det är tydligt för det här laget, så vi är på en mission att hjälpa folk spara. Det finns inte alltför många bolag som försöker göra det på ett sunt sätt. Eller bolag, människor är viktigare. Det är i slutändan bara människor bakom bolag. Men ni är några av dem. Så tack för ert arbete.

Jonas: Tack.

Niklas: Tack själva.