Aktiv förvaltning är systematiskt sämre än indexfonder
Aktiv förvaltning kostar både pengar och missad avkastning (French, 2008)
Lönar det sig att betala för aktiv förvaltning? Kenneth French, finansforskare vid Dartmouth och mångårig medförfattare till Eugene Fama, ställde frågan till hela den amerikanska aktiemarknaden i sitt Presidential Address i Journal of Finance 2008. Svaret blev en prislapp.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
0,67 procentenheter per år
Så mycket kostade jakten på överavkastning den genomsnittliga investeraren i USA 1980–2006 enligt Kenneth French. Glappet var stabilt: 61–74 räntepunkter i 24 av 27 år. Läs mer.
Över 100 miljarder på ett år
Bara under 2006 slukade jakten på överavkastning 101,8 miljarder dollar i USA. Det motsvarar mer än 330 dollar per amerikan. Läs mer.
Procentenheter, inte procent
Glappet är ett avkastningsglapp på 0,67 procentenheter per år, inte "0,67 % lägre avkastning". Skillnaden låter liten men avgör hur talet får användas. Läs mer.
Aktivt är ett negativsummespel
Före kostnader äger alla aktiva investerare tillsammans marknaden och kan i snitt inte slå den. Efter kostnader måste gruppen hamna efter. Läs mer.
Index behöver inte hitta vinnaren
För varje aktiv vinnare finns en aktiv förlorare, och båda betalar sina kostnader. Indexfonden nöjer sig med marknadens genomsnitt till en bråkdel av priset. Läs mer.
Minst 10 % av börsens värde
French uppskattar det kapitaliserade priset för marknadens price discovery till minst 10 % av hela börsvärdet. Han kallar själv siffran ett försiktigt golv. Läs mer.
Litet glapp blir stora pengar
Glappet tas ut på hela kapitalet, varje år. Ju större portföljen blir, desto mer kostar samma lilla procentsats i kronor. Läs mer.
Systematik, inte otur
Att den genomsnittliga aktiva kronan hamnar efter index efter kostnader är inte otur. Det är aritmetik som verkar år efter år. Läs mer.
Låna mekaniken, inte siffran
0,67 är ett amerikanskt marknadssnitt, utslätat av billiga institutioner. För den som sitter i en dyr aktivt förvaltad fond är glappet ofta större. Läs mer.
SPIVA bekräftar bilden i dag
I SPIVA-mätningen för 2024 underpresterade 65 % av aktiva amerikanska storbolagsfonder sitt index. Över 15 år fanns ingen kategori där majoriteten slog index. Läs mer.
"67 punkter bättre avkastning med passiv indexinvestering"
"Aktiv investering är per definition ett negativt summespel."
"26 år av data visar att kostnaden för att försöka slå index är stabil på mellan 61-74 baspunkter per år. "
"Aktiv förvaltning underpresterar systematiskt mot passiv förvaltning. "
"Eftersom alla investerares innehav tillsammans utgör marknadsportföljen är aktiv investering per definition ett nollsummespel före kostnader, och ett negativt summespel efter kostnader."
Aktiv förvaltning kostade 0,67 procentenheter per år
French räknade på hela den publikt handlade amerikanska aktiemarknaden 1980–2006: vad lägger investerarna sammanlagt på fondavgifter, institutionsförvaltning, hedgefonder och handel, och vad hade det kostat om alla i stället ägt marknaden passivt? Skillnaden, alltså kostnaden för jakten på överavkastning, var i snitt 0,67 procentenheter per år. Glappet var dessutom anmärkningsvärt stabilt: 24 av de 27 åren låg det mellan 61 och 74 räntepunkter.
Uttryckt i räntepunkter låter det nästan harmlöst. Men i sparande är 0,67 procentenheter varje år mycket pengar. Bara under 2006 slukade jakten på överavkastning 101,8 miljarder dollar, mer än 330 dollar per amerikan.
En sak behöver dock bli rätt: det handlar om ett avkastningsglapp på 0,67 procentenheter, inte om "0,67 % lägre avkastning". Siffran är dessutom ett amerikanskt marknadssnitt, utslätat av billiga institutioner, inte ett färdigt löfte om vad en enskild svensk fondsparare förlorar.
Det är ett negativsummespel efter kostnader
Den teoretiska kärnan är Sharpes aritmetik. Före kostnader äger alla aktiva investerare tillsammans marknaden, och i genomsnitt kan de därför inte slå den. De är marknaden. Efter kostnader måste de som grupp hamna efter.
Resonemanget är nästan för enkelt för att kännas sant, men det är just enkelheten som gör det så svårt att komma runt. För varje aktiv vinnare finns en aktiv förlorare på andra sidan affären, och båda betalar sina kostnader. Indexfonden behöver aldrig hitta vinnaren. Den nöjer sig med marknadens genomsnitt, till en bråkdel av priset.
French sätter också en prislapp på systemet som helhet: minst 10 % av hela marknadens värde är, kapitaliserat, priset för marknadens price discovery. Han kallar själv den siffran för ett försiktigt golv.
0,67 procentenheter låter lite men växer över tid
En vanlig invändning är att 0,67 procentenheter inte låter dramatiskt. Men glappet tas ut på hela kapitalet, varje år. Ju större kapitalet blir, desto mer kostar samma lilla procentsats i kronor.
Det är därför avgifter är så förrädiska. De känns små i procentform men äter av ränta-på-ränta-effekten år efter år. Att den genomsnittliga aktiva kronan hamnar efter index efter kostnader är alltså inte otur. Det är systematik.
Svenska sparare ska låna mekaniken, inte USA-siffran
Frenchs studie är stark, men den är amerikansk och bygger på data för 1980–2006. Svenska förhållanden, med ISK, kapitalförsäkring, tjänstepension och andra avgiftsnivåer, ser annorlunda ut. Därför ska vi inte påstå att exakt 0,67 procentenheter gäller en svensk sparare i dag. Om något är glappet ofta större för den som sitter i en dyr aktivt förvaltad fond, eftersom Frenchs snitt dras ner av de billiga institutionerna.
Mekaniken är däremot universell: före kostnader är aktivt och passivt samma kollektiva marknad, efter kostnader vinner det billigare alternativet i genomsnitt. Nyare data pekar åt samma håll. I SPIVA-mätningen för 2024 underpresterade 65 % av de aktiva amerikanska storbolagsfonderna sitt jämförelseindex, och över 15 år fanns ingen kategori där en majoritet av de aktiva fonderna slog index.
För de flesta svenska hushåll räcker det långt som argument för breda, billiga indexfonder som bas.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
