Hem » Studier » 3 av 4 förlorar på egna fondval i premiepensionen

3 av 4 förlorar på egna fondval i premiepensionen

Massiv fördel för de som stannat kvar i förvalet AP7 SÅFA (Pensionsmyndigheten 2025)

Jan Bolmeson
Skrivet av
Jan Bolmeson, RikaTillsammans
Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007
Uppdaterad
Publicerad
5 minuters läsning
Källa

Denna rapport från Pensionsmyndigheten borde vara obligatorisk läsning för alla svenskar. Rapporten visar att sparare som behållit förvalet AP7 Såfa får i genomsnitt 5,4 procentenheter högre avkastning än de med egna fondval. Under 2024 fick förvalet 27,2% medan egna fondval gav 21,8%. Mönstret är tydligt: ju fler fondbyten, desto sämre avkastning. Endast 25% av de med egna fondval överträffar förvalets genomsnitt.

Sunden, G., ”Inkomstpensionen och premiepensionen: Värdeutveckling och utbetalningar 2024”, Pensionsmyndigheten

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 11 dagar sedan (2026-05-10) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Sammanfattning och introduktion

Pensionsmyndighetens årliga rapport om premiepensionssystemet är bland årets höjdpunkter för mig 🙈. Den baserar sig på data från samtliga 6,5 miljoner sparare. Rapporten analyserar både inkomstpensionens och premiepensionens utveckling från systemets start 1995 fram till 2024, med särskilt fokus på skillnader mellan olika sparstrategier.

Du som har följt oss ett tag blir inte särskilt förvånad över är att sparare som behållit det statliga förvalet AP7 Såfa konsekvent presterar bättre än de som gjort egna fondval.

Under 2024 fick förvalet en genomsnittlig avkastning på 27,2 procent medan egna fondval endast gav 21,8 procent – en skillnad på 5,4 procentenheter. Sedan systemstart har förvalet gett 12,0 procent årlig avkastning jämfört med 9,0 procent för egna fondval. Som överkurs – prova slå den skillnaden i vår ränta-på-ränta räknare och se hur stor skillnad det gör på 40 år. Det är bisarrt. På riktigt.

Ett tydligt mönster framträder när man analyserar fondbyten: ju fler byten desto sämre avkastning. Sparare som gjort fler än fem fondbyten under året hade markant lägre avkastning. Endast cirka 25 procent av de som gjort egna fondval lyckas överträffa genomsnittet för förvalet. Detta väcker frågor om värdet av aktiv fondförvaltning inom premiepensionen. Det går ju helt i linje med de andra studierna vi har här på hemsidan om att den som är aktiv oftast förlorar mot den som är passiv.

Rapporten visar också att premiepensionens andel av den totala pensionen växer stadigt. För pensionärer födda 1962 utgör premiepensionen nu 19 procent av den allmänna pensionen, jämfört med endast 9 procent för de födda 1938. Med en genomsnittlig kapitalviktad avkastning på 8,7 procent per år sedan start har premiepensionen vida överträffat inkomstpensionens 3,4 procent.

Bli inte lurad av hur stort värde de med egna fondval har!

Ett vanligt misstag är att titta på hur stort värdet är. Tittar man på nedanstående graf är det lätt att tro att de med mycket pengar har det tack vare egna fondval. Men bli inte lurad av det, utan titta de kommande graferna istället.

Genomsnittligt premiepensionskapital efter ålder. Figuren visar genomsnittligt värde för kvinnor och män uppdelat på pensionssparare med eget fondval och de som är kvar i förvalet. Kurvorna börjar nära noll och ökar med åldern allteftersom de yngre åldersgrupperna betalar in mer till sin premiepension i och med att man åldras. Mellangenerationen har tjänat in pensionsrätter lika länge som de som är något yngre, och därför ser vi att kurvan för förvalet planar ut. De med eget fondval har i alla åldrar ett högre genomsnittligt värde jämfört med sparare som är kvar i förvalet. Även historiskt sett har pensionssparare med eget fondval i genomsnitt haft ett högre premiepensionskapital än sparare som är kvar i förvalet.

Grafer alla borde titta på

Här följer mina favoritgrafer från rapporten:

Genomsnittlig årlig värdeutveckling sedan inträde för pensionssparare, efter inträdesår. Här visas den genomsnittliga årliga värdeutvecklingen efter inträdesår. Cirklarnas storlek motsvarar andelen av pensionsspararna. I figuren kan utläsas att de flesta pensionssparare med senare inträdesår inte gjort något eget fondval eftersom de röda cirklarnas storlek i förhållande till de gula blir allt större med senare inträdesår. Det blir också tydligt att en relativt stor andel av pensionsspararna kom in i systemet 1995. Högst årlig genomsnittlig värdeutveckling har sparare som är kvar i förvalet med inträdesår mellan 2006 och 2009. För dem har den genomsnittlig värdeutvecklingen varit över 13 procent per år.

samt

Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling för pensionssparare sedan inträde. Den visar fördelningen av internräntan för alla pensionssparare oavsett inträdesår. Figuren är uppdelad på de som gjort ett eget fondval respektive de som är kvar i förvalet AP7 Såfa. Att värdeutvecklingen skiljer sig åt bland de som enbart haft det statliga förvalet beror dels på att fördelningen mellan de två ingående fonderna AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond beror av fondspararens ålder, men också på att pensionsspararna har olika inträdesår. Det är framförallt sparare som varit med sedan start, och haft ett intjänande 1995, som är förklaringen till spiken för förvalsalternativet kring 11,7 procent. Varje stapels bredd motsvarar ett intervall av värdeutveckling på 0,1 procentenhet.

och

Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling sedan inträde för pensionssparare, inträdesår 1995 respektive övriga inträdesår. Grafen visar fördelningen av den genomsnittliga årliga värdeutvecklingen bland pensionssparare uppdelat på portföljval och tidpunkt för inträde. Personer med inträdesår 1995 har i högre grad eget fondval jämfört med dem med övriga inträdesår. Varje stapels bredd motsvarar ett intervall av värdeutveckling på 0,1 procentenhet.

och

Pensionsspararnas premiepensionskapital efter pensionsrätt. nedan är premiepensionskapitalet för ett urval av pensionsspararna ritade mot summan av deras intjänade premiepensionsrätter, det vill säga det som tjänats in av individen via den pensionsavgift som betalats in till premiepensionen. I figuren är pensionssparare med eget fondval gula punkter och pensionssparare som är kvar i förvalet är orange punkter. I figurens högra del syns en gräns för intjänade pensionsrätter. nedan är premiepensionskapitalet för ett urval av pensionsspararna ritade mot summan av deras intjänade premiepensionsrätter, det vill säga det som tjänats in av individen via den pensionsavgift som betalats in till premiepensionen. I figuren är pensionssparare med eget fondval gula punkter och pensionssparare som är kvar i förvalet är orange punkter. I figurens högra del syns en gräns för intjänade pensionsrätter.

och

Genomsnittlig årlig värdeutveckling sedan inträde efter genomsnittligt antal fondbyten per år och person. I figuren visas fördelningen av genomsnittlig årlig värdeutveckling efter genomsnittligt antal fondbyten per år för personer med eget fondval. Värdeutvecklingen för sparare som är kvar i förvalet är med som referens. Lådornas bredd indikerar gruppens andel av urvalet. Figuren visar att spridningen av värdeutvecklingen är betydande över hela skalan och att den största delen av dem som har eget fondval antingen aldrig bytt fonder eller har gjort det vid ett fåtal tillfällen.

samt

Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling för pensionärer med inträdesår 1995. Spridningen var störst bland dem med eget fondval i fondförsäkring. Snittavkastningen 7,4% för de med eget fondval och 7,8% för de kvar i förvalet. Notera att detta är för dem som varit med sedan 1995.

Vanliga frågor

Hur säkra är resultaten om förvalets överavkastning?
Varför får så få med egna fondval bättre avkastning än förvalet?
Hur mycket kostar egna fondval i förlorad avkastning?
Ska jag byta tillbaka till förvalet om jag har egna fondval?
Hur påverkar fondbyten min avkastning?
Gäller resultaten även för yngre sparare?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Konkreta saker du kan göra nu

Kunskap, tips och råd är meningslösa om man inte omsätter dem i praktiken. Här får du ett par konkreta förslag som du kan göra antingen redan nu eller på lite sikt.

Behåll eller återgå till förvalet AP7 Såfa

15 minuter

Sluta med frekventa fondbyten

0 minuter

Nästa
Ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de

Senaste nytt på RikaTillsammans

S&P Dow Jones Indices (2026) Europe Persistence Scorecard: Year-End 2025.28

Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025

Bara 16 % av 408 globala aktiefonder höll sig i topphalvan två femårsperioder i rad enligt SPIVAs nya rapport. .

Läs mer
1 dag sedan
Löneväxla för att gå i pension tidigare26
#K65
21 min

Löneväxla för att gå i pension tidigare

Är löneväxling värt det 2026? Gränsen går vid 56 087 kr. Pensionsexperten Monica Sjödin förklarar fallgropen som kan kosta dig nästa löneförhöjning.

Läs mer
3 dagar sedan
FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet26

FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet

26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.

Läs mer
6 dagar sedan
Finansbranschens tre stora problem38
#465
1 tim 44 min

Finansbranschens tre stora problem

Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.

Läs mer
10 dagar sedan
Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet33

Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet

Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.

Läs mer
10 dagar sedan
Jan och Caroline Bolmeson31

Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt

Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.

Läs mer
11 dagar sedan