3 av 4 förlorar på egna fondval i premiepensionen

Massiv fördel för de som stannat kvar i förvalet AP7 SÅFA (Pensionsmyndigheten 2025)

Sunden, G., ”Inkomstpensionen och premiepensionen: Värdeutveckling och utbetalningar 2024”, Pensionsmyndigheten
Genomsnittligt premiepensionskapital efter ålder. Figuren visar genomsnittligt värde för kvinnor och män uppdelat på pensionssparare med eget fondval och de som är kvar i förvalet. Kurvorna börjar nära noll och ökar med åldern allteftersom de yngre åldersgrupperna betalar in mer till sin premiepension i och med att man åldras. Mellangenerationen har tjänat in pensionsrätter lika länge som de som är något yngre, och därför ser vi att kurvan för förvalet planar ut. De med eget fondval har i alla åldrar ett högre genomsnittligt värde jämfört med sparare som är kvar i förvalet. Även historiskt sett har pensionssparare med eget fondval i genomsnitt haft ett högre premiepensionskapital än sparare som är kvar i förvalet.
Genomsnittlig årlig värdeutveckling sedan inträde för pensionssparare, efter inträdesår. Här visas den genomsnittliga årliga värdeutvecklingen efter inträdesår. Cirklarnas storlek motsvarar andelen av pensionsspararna. I figuren kan utläsas att de flesta pensionssparare med senare inträdesår inte gjort något eget fondval eftersom de röda cirklarnas storlek i förhållande till de gula blir allt större med senare inträdesår. Det blir också tydligt att en relativt stor andel av pensionsspararna kom in i systemet 1995. Högst årlig genomsnittlig värdeutveckling har sparare som är kvar i förvalet med inträdesår mellan 2006 och 2009. För dem har den genomsnittlig värdeutvecklingen varit över 13 procent per år.
Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling för pensionssparare sedan inträde. Den visar fördelningen av internräntan för alla pensionssparare oavsett inträdesår. Figuren är uppdelad på de som gjort ett eget fondval respektive de som är kvar i förvalet AP7 Såfa. Att värdeutvecklingen skiljer sig åt bland de som enbart haft det statliga förvalet beror dels på att fördelningen mellan de två ingående fonderna AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond beror av fondspararens ålder, men också på att pensionsspararna har olika inträdesår. Det är framförallt sparare som varit med sedan start, och haft ett intjänande 1995, som är förklaringen till spiken för förvalsalternativet kring 11,7 procent. Varje stapels bredd motsvarar ett intervall av värdeutveckling på 0,1 procentenhet.
Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling sedan inträde för pensionssparare, inträdesår 1995 respektive övriga inträdesår. Grafen visar fördelningen av den genomsnittliga årliga värdeutvecklingen bland pensionssparare uppdelat på portföljval och tidpunkt för inträde. Personer med inträdesår 1995 har i högre grad eget fondval jämfört med dem med övriga inträdesår. Varje stapels bredd motsvarar ett intervall av värdeutveckling på 0,1 procentenhet.
Pensionsspararnas premiepensionskapital efter pensionsrätt. nedan är premiepensionskapitalet för ett urval av pensionsspararna ritade mot summan av deras intjänade premiepensionsrätter, det vill säga det som tjänats in av individen via den pensionsavgift som betalats in till premiepensionen. I figuren är pensionssparare med eget fondval gula punkter och pensionssparare som är kvar i förvalet är orange punkter. I figurens högra del syns en gräns för intjänade pensionsrätter. nedan är premiepensionskapitalet för ett urval av pensionsspararna ritade mot summan av deras intjänade premiepensionsrätter, det vill säga det som tjänats in av individen via den pensionsavgift som betalats in till premiepensionen. I figuren är pensionssparare med eget fondval gula punkter och pensionssparare som är kvar i förvalet är orange punkter. I figurens högra del syns en gräns för intjänade pensionsrätter.
Genomsnittlig årlig värdeutveckling sedan inträde efter genomsnittligt antal fondbyten per år och person. I figuren visas fördelningen av genomsnittlig årlig värdeutveckling efter genomsnittligt antal fondbyten per år för personer med eget fondval. Värdeutvecklingen för sparare som är kvar i förvalet är med som referens. Lådornas bredd indikerar gruppens andel av urvalet. Figuren visar att spridningen av värdeutvecklingen är betydande över hela skalan och att den största delen av dem som har eget fondval antingen aldrig bytt fonder eller har gjort det vid ett fåtal tillfällen.
Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling för pensionärer med inträdesår 1995. Spridningen var störst bland dem med eget fondval i fondförsäkring. Snittavkastningen 7,4% för de med eget fondval och 7,8% för de kvar i förvalet. Notera att detta är för dem som varit med sedan 1995.

Pensionssparare som låg kvar i förvalet AP7 Såfa har fått 12,0 procent i genomsnittlig årlig värdeutveckling sedan de kom in i systemet, mot 9,0 procent för dem som valde fonder själva. Bara ungefär var fjärde sparare med eget fondval har över tid slagit den genomsnittlige spararen i förvalet. Det visar Pensionsmyndighetens rapport "Inkomstpensionen och premiepensionen 2024", med data till och med december 2024.

Rapporten är en registerstudie på hela premiepensionskollektivet, cirka 6,5 miljoner pensionssparare. Det är alltså inte en enkät eller ett stickprov, utan totaldata från den myndighet som driver systemet.

I den här artikeln går vi igenom vad siffrorna säger, vad de inte säger och vad det betyder för dig som har premiepension.

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 15 dagar sedan (2026-07-07) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Premiepensionen belönar passivitet

Premiepensionen är ett av de tydligaste svenska exemplen på att det enkla ofta slår det smarta. Av spararna ligger cirka 4,1 miljoner (63 procent) kvar i förvalet AP7 Såfa, medan cirka 2 miljoner har valt egna fonder på fondtorget. Det är minoriteten som valde själv som i genomsnitt har halkat efter.

Det som gör rapporten extra tung är att den bygger på ett verkligt system med miljontals sparare. Avkastningssiffrorna följer varje sparare sedan hens inträde i systemet, som har funnits sedan 1995.

Min reflektion är att systemet nästan är byggt för att testa vår självbild: vill vi acceptera ett bra förval, eller vill vi pilla?

Förvalet slog de egna valen med 3 procentenheter per år

Sedan inträdet i systemet har sparare kvar i förvalet fått 12,0 procent i genomsnittlig årlig värdeutveckling, jämfört med 9,0 procent för dem med eget fondval. Skillnaden är 3,0 procentenheter per år, inte "3 procent". Genomsnittet för samtliga sparare var 10,7 procent.

Under 2024 var gapet ännu större: 27,2 procent för förvalet mot 21,8 procent för egna fondval, alltså 5,4 procentenheter. Förvalet låg dessutom högre i alla åldersgrupper det året, och AP7 Aktiefond avkastade 29,8 procent.

Över ett arbetsliv blir en sådan skillnad enorm, eftersom ränta-på-ränta förstärker den år för år. Poängen är inte att varje enskild sparare i AP7 Såfa vinner varje år, utan att genomsnittsmönstret är starkt och konsekvent över hela mätperioden.

Många byten är oftare ett varningstecken än en strategi

Rapporten visar ett tydligt samband mellan fler fondbyten och sämre värdeutveckling. Medianavkastningen sjunker stegvis med antalet byten, från omkring 9 procent per år för den som aldrig bytt fond ned mot drygt 7 procent för de flitigaste bytarna (ungefärliga värden avlästa ur rapportens figur), medan förvalet ligger högst.

Det är mänskligt. Vi vill känna att vi gör något när det rör sig på marknaderna. Men i premiepensionen verkar aktiviteten ofta bli själva problemet: den som byter ofta riskerar att sälja efter nedgångar och köpa efter uppgångar.

En viktig nyans: rapporten visar ett samband, inte ett orsakssamband. Pensionsmyndigheten skriver själv att det krävs djupare analys för att utreda varför det ser ut så här. Men samma beteendemönster återkommer i mycket av sparforskningen: planen är oftast bättre än impulsen.

Det högre kapitalet hos fondväljare kan lura ögat

En klurig detalj i rapporten är att sparare med egna fondval i alla åldrar har högre genomsnittligt premiepensionskapital än de som ligger kvar i förvalet. Vid första anblick kan det se ut som att de egna valen har fungerat bättre.

Förklaringen är en annan: grupperna skiljer sig åt. Många som valde själva kom in tidigt i systemet och har haft fler år av intjänande, medan de som kommit in senare oftare ligger kvar i förvalet. Därför är värdeutveckling rätt mått att jämföra, inte kapitalnivå.

Det är en nyttig påminnelse för all ekonomi: kontrollera att du tittar på rätt mått innan du drar slutsatsen.

Tre förbehåll: hävstång, 2025 och vad 3 av 4 betyder

Det första förbehållet kommer från myndigheten själv: AP7 Såfa är den enda fonden på fondtorget som får använda hävstång, upp till 20 procent på aktiedelen. Pensionsmyndigheten skriver uttryckligen att det därför inte är helt rättvist att jämföra ren avkastning mellan förvalet och de andra fonderna. Jämförelsen är inte heller justerad för hur mycket risk respektive sparare faktiskt tagit.

Det andra är att siffrorna gäller till och med 2024. I uppföljaren för 2025 bröts mönstret: ungefär hälften av spararna med eget fondval hade då högre värdeutveckling än AP7 Såfa. Hela mätperioden har dessutom sammanfallit med en historiskt stark aktiemarknad, som gynnat förvalets höga aktieandel. Fyndet är alltså inget naturlagsbevis för att förvalet alltid vinner.

Det tredje är vad "3 av 4 förlorar" faktiskt betyder. De flesta som valde själva har haft god positiv avkastning under en stark börsperiod. De har inte förlorat pengar, de har halkat efter förvalets genomsnitt.

Det praktiska rådet är nästan provocerande enkelt

För de flesta är den rimliga frågan inte vilken premiepensionsfond som är bäst, utan om det finns ett starkt skäl att avvika från AP7 Såfa. Förvalet är billigt, globalt och åldersanpassat, och det har slagit ungefär tre av fyra egna val över tid.

Det betyder inte att ingen kan lyckas med egna val. Var fjärde gjorde det. Men bevisbördan ligger på den som vill vara aktiv: utan en tydlig strategi, låga kostnader och disciplin talar statistiken för förvalet.

Vår slutsats är densamma som vi länge landat i: lämna premiepensionen ifred i AP7 Såfa och lägg energin på det som påverkar pensionen mer, som lönen, tjänstepensionen eller ett extra arbetsår. Ibland är det mest vuxna ekonomiska beslutet att låta bli att fatta fler beslut.

NYHETSBREVET

Få guldkornen direkt i din inkorg

Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.

Anmäl dig till nyhetsbrevet →

Läs vidare

Vanliga frågor

Varför ser AP7 Såfa så stark ut i jämförelsen?
Hur stor var skillnaden mot egna fondval?
Är många fondbyten ett tecken på skicklighet?
Vad är det praktiska rådet?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Konkreta saker du kan göra nu

Kunskap, tips och råd är meningslösa om man inte omsätter dem i praktiken. Här får du ett par konkreta förslag som du kan göra antingen redan nu eller på lite sikt.

Behåll eller återgå till förvalet AP7 Såfa

15 minuter

Sluta med frekventa fondbyten

0 minuter

Stöd RikaTillsammans

RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.

Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.

Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.

Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline Bolmeson

Bli supporter

Från 49 kr/månad

Eller stöd oss via...

Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffee

Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline Bolmeson

Senaste nytt på RikaTillsammans

Rikedomsskiftet: fyra faser och sex skiften för ett rikare liv29
#474
1 tim 9 min

Rikedomsskiftet: fyra faser och sex skiften för ett rikare liv

Avsnitt 474 med Moa Diseborn: get rich, stay rich, live rich och leave rich – och de sex förflyttningar som tar dig mellan dem.

Skuldsatt: när obetalda lån blev en lysande affärsidé39
#473
1 tim 11 min

Skuldsatt: när obetalda lån blev en lysande affärsidé

Ett avsnitt med journalisten Lena Pettersson, om varför 400 000 svenskar är fast hos Kronofogden, hur systemet är riggat emot dem och de fördomar vi andra har om dem. .

Vår parterapeut Tommy Waad om tillit, pengabråk och tysta män32
#472
1 tim 55 min

Vår parterapeut Tommy Waad om tillit, pengabråk och tysta män

Problem i en parrelation handlar sällan om det man först tror oavsett om pengar, sex eller närvaro. Efter vårens egna sessioner bjöd vi in Tommy på återbesök. .

Det är jättedyrt och dumt att få panik och sälja av när börsen skakar34

Det är jättedyrt och dumt att få panik och sälja av när börsen skakar

Här är priset för att sälja indexfonden och flytta pengarna till bankkontot i försök att tajma marknaden. Jämförelse av svenska börsen och bankkonto.

Stockholmsbörsens sedan 187029

Stockholmsbörsens sedan 1870

Sedan 1870 har börsen gett kring 9 procent per år med utdelningar, men nästan inget enskilt år landar på snittet.

Rika har samma problem, bara med fler nollor27
#471
1 tim 33 min

Rika har samma problem, bara med fler nollor

Lär känna vår kollega Oliver Allemog som får RikaTillsammans att rulla i kulisserna.