Låg avgift = (mycket) mer pengar till dig

Låga avgifter innebär att vi småsparare får behålla en större del av vinsten. Men hur stor inverkan har avgifterna egentligen? I dagens avsnitt ger vi dig verktyg och konkreta exempel för att förstå detta bättre, med fokus på både barn- och pensionssparande.

Avsnitt 305 | Publicerat 2 år sedan.

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 8 månader sedan (2025-08-24) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Trots att vi har haft över 300 avsnitt, har vi inte tidigare fokuserat på avgifternas betydelse för sparandet. Avgifter är något vi faktiskt kan kontrollera, till skillnad från marknadsavkastningen. Vi anser att låga avgifter bör vara en prioritet när du väljer fonder, strax efter fondens inriktning.

Det kluriga är att vi från alla andra områden i livet har lärt oss att ju dyrare något är, desto bättre tenderar det att vara. Det gäller nog i alla områden, förutom just i sparande. Där är det i princip tvärtom. Ju billigare något är, desto bättre tenderar det att vara. Vår riktlinje är således fortfarande ca 0.4% för en komplett portfölj och 0.2% för enskilda globala aktieindexfonder.

I detta avsnitt introducerar vi ett nytt sätt att se på avgifter. Vi jämför inte bara två fonder, utan jämför mot det hypotetiska värdet om avgiften var noll. En enkel regel att komma ihåg är att din slutsumma minskas med:

Tumregel att komma ihåg

  • Förlust till följd avgiften = sparhorisonten i år * avgiften i procent

Till exempel, med en avgift på 1% över 10 år, förlorar du ungefär 10% av din totala summa till avgifter. Men med en avgift på 0,4% under samma tid, förlorar du bara cirka 4% av den totala summan. Man kan även omformulera det till en tumregel som visar hur mycket vi sparare får behålla av totalen:

Tumregel att komma ihåg

  • Din behållning av totalen = 100% – ( sparhorisonten i år * avgiften i procent)

Det innebär att om avgiften är 0,4% och du sparar i 10 år, kommer du att behålla 96% av ditt totala sparbelopp, om vi antar att det inte fanns någon avgift alls.

Det gör det lätt att jämföra med en fond som har en avgift på 1,4% över 10 år, där du endast behåller 86% av ditt totala sparbelopp. Detta visar hur en liten skillnad i avgift, 1% i det här fallet, kan leda till en betydande skillnad på nästan 10 procentenheter. Denna tumregel är giltig så länge månadssparandet inte är alltför stort. Om du vill ha exakta belopp, prova vår jämför-två-fonder-kalkylator.

För längre sparhorisonter, t.ex. barnssparande (18 år) eller pensionssparande (30 eller 40 år) så blir det bisarrt stora summor. Det kan utan problem göra en skillnad på flera hundratusen kronor. Lägger man dessutom på underprestation, det vill säga att de flesta dyra fonder dessutom underpresterar mot index (eftersom den högre avgiften gör att de börjar ett par steg bakom den billigare fonden) så kan det innebära uppemot ett halverat(!) belopp, eller flera 100.000 kronor för pensionssparande. :exploding_head:

Vi hoppas att vi med det här avsnittet återigen kan kasta ljus på vikten av låga avgifter. Att det verkligen är något konkret som sätter mer pengar i din ficka. Samtidigt hoppas vi också bidra till att du väljer fonder baserat på 1) inriktning och 2) avgift istället för det gängse därute som är 1) historisk avkastning, 2) antal stjärnor och 3) fondförvaltare som har väldigt lite stöd i data och historik.

Vi hoppas att du gillar avsnittet och sprider budskapet om vikten av låga avgifter. :slightly_smiling_face:

Tack för denna veckan,
Jan och Caroline

Vanliga frågor

Vad är en rimlig fondavgift att betala?
Hur räknar jag snabbt ut vad avgiften kostar mig?
Är det värt att byta från dyra till billiga fonder?
Varför är låga avgifter så viktiga för sparandet?
Vad är skillnaden mellan fondavgift och andra avgifter?
Kan dyra fonder vara värda pengarna?
Hur hittar jag information om mina fondavgifter?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Communityns kommentarer

Nedan följer 9 av totalt 70 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂

  1. User avatar

    Imponerande att se även om man jämför 0,20% mot 0,40% hur stor skillnad det gör långsiktigt. :grin:. Inte så konstigt att pensionsmyndigheten och @Runnemo rek. Max 0,20% i förvaltnings avg även privat. :wink: .

    Alltså billigaste global indexfonden långsiktigt :person_tipping_hand::+1: . Gör stor skillnad på tunga portföljer ju mer pengar man har. Rek även dig @janbolmeson all in i billigaste global indexfonder :+1::joy:. Avanza Global, LF global index, Dnb Global indeks, Swedbank Robur Access Global, Nordnet Global index, och liknande :person_tipping_hand: . Finns många som kostar 0,20% i förvaltnings avgift :+1::partying_face:.

    Om man vill ha lite räntor kombinerar man med Amf räntefond :person_tipping_hand:

  2. User avatar

    Jag delar deras rekommendation när det gäller specifikt globala indexfonder. Upplever dock inte att det är möjligt att sätta ihop en diversifierad portfölj på 0.2%. Eller jag lyckas i alla fall inte om man ska ha med småbolag, tillväxtmarknader och räntor.

    Vill kasta ljus på min och @JayR:s diskussion häromdagen - AMF Räntefond Mix är lite varken hackat eller malet. Tror man behöver fundera vad man vill med räntorna - om man vill ha komplement till sina aktier eller skydd för dem.

  3. User avatar

    Enligt pensionsmyndigheten behövs inget sådant blandning lite småbolag och lite EM för att göra det dyrare. :person_tipping_hand:. Man borde vara nöjd med det vad man får i global indexfonden 1400st aktier :+1:

  4. User avatar

    Kan man säga till 80% nöjd? :grin:

  5. User avatar

    Det räcker om man vill spara pengar :person_tipping_hand::+1: på avgifter .
    Vad är det fel på den här?

  6. User avatar

    Du vet själv att globalindexfonden är enormt riskspridning ändå även om det känns tingt erkänna det @janbolmeson.
    Fast det fungerar även Opti 0,73% i avg om man är nöjd med det :grin::person_tipping_hand: . Riskspridning 100%

  7. User avatar

    Jag har ändrat mig, på senare år har jag insett vikten av att ha låga avgifter.

    För att kunna argumentera för fonder med låga avgifter måste man bemöta argumenten för att äga dyrare fonder.
    Förr ansåg jag att det var lättare att hitta dyra fonder som avkastat bra över lång tid, men insåg inte att jag då antingen fick väldigt volatila fonder (där negativ volatilitet åt upp kapital långa perioder) eller fonder vars förvaltare råkat ha tur ganska länge (ex finns ex i ett par Svenska teknikfonder).

    Jag har runt 70 indexfonder att välja på på nordnet, men bara en handfull indexnära fonder av dem har avkastat bättre än globalfondernas 1,8 gånger pengarna på 5 år.
    De flesta indexfonder är inte så högt avkastande.

    Riskjusterat är billiga globalfonder för 0,2% i avg bland de bästa man kan investera i idag.

    Den som vill investera i teknik med högre (historisk) avkastning kan köpa Nordnet teknik index för 0,4% per år i avgift.

    Usa-börserna har gått bättre än andra börser historiskt, så tror man det håller i sig är Handelsbankens eller Länsförsäkringas usa index fonder flr 0,2% bra alternativ.

    Personligen har jag inte sett några småbolagsindex fonder som ger så mycket extra riskpremium för att man köper in sig i mer riskabla små bolag.

    Handelsbanken och xact har ett par ok billiga indexfonder för högutdelande aktier, men informationen om högutdelande fonder är bristfällig.
    Det är svårt att hitta info om när utdelningarna sker och hur mycket och utdelningarna räknas inte med i nordnets grafer (vilka gör att de ser dåliga ut att äga).

  8. User avatar

    Exakt. Det här var en av anledningarna till att jag lade mycket tid på SPIVA-avsnittet:

    Craig sågar ju det ganska bra vid fotknölarna kring huruvida det är värt med aktiv förvaltning (vilket ofta är samma sak som dyra avgifter). Ett annat bra citat är Russel Kinnel på Morningstar som säger rakt ut:

    The expense ratio is the most proven predictor of future fund returns. We find that it is a dependable predictor when we run the data. That’s also what academics, fund companies, and, of course, Jack Bogle, find when they run the data. […] We’ve done this over many years and many fund types, and expense ratios consistently show predictive power.
    Russel Kinnel, Morningstar (här och här)

    Amen. Håller helt med. Myndigheter håller också med dig. :grin:

    Yes, eller någon annan nischad ETF mot ett index. Jag skulle ALLTID föredra en nischad index-ETF mot en exponering än att välja en aktivt förvaltad fond mot samma exponering.

    Ja, varför man nu skulle tro det… :thinking::see_no_evil:

    @Andre_Granstrom - har du koll? Annars tänker jag spontant på PLUS Småbolag Sverige, men jag enligt samma resonemang kör jag hellre en global exponering mot småbolag.

  9. User avatar

    AMF Räntefond Mix:Den har gått ned 10% på tre år och kommer behöva gå upp 11 % innan man ligger på pluss. Med den rörelsetakt och riktning fonden har kan det ta mer än 3 år.

    1/0,9=1,111

  10. User avatar

    Vänd på resonemanget, så får du tankefällan.

    Om du tror att du ska slå global index genom att bara köpa indexfonder som gått dåligt de senaste 10 åren så finns stor risk att du misslyckas.

    Globalfonder har gått bra till stor del för att de varit exponerade mot USA som gått bra.
    Den som köpte Japan index för 10 år, för den hade gått dåligt hade inte slagit globalfonderna.
    Den som satsat allt i underutvecklade tillväxtmarknader för 10 år sedan för att de gått dåligt hade inte slagit global index.

    Att köpa det index som gått sämst är inte en vinnande strategi.

    Vilka index som avkastar bra och vilka som avkastar sämre har en benägenhet att hålla i sig under långa perioder.

    Köper man en global indexfond missar man inte tåget om förändringar sker, men för den som vill ha chans till högre avkastning kan ex usa-index vara ett alternativ.

Stöd RikaTillsammans

RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.

Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.

Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.

Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline Bolmeson

Bli supporter

Från 49 kr/månad

Eller stöd oss via...

Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffee

Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline Bolmeson

Senaste nytt på RikaTillsammans

Jan och Caroline Bolmeson tillsammans med Lysas grundare Patrik Adamson och Emilie Andersson31

Lysa fondrobot: vår erfarenhet utifrån 10 miljoner i sparande hos dem

Så här tänker vi om Lysa efter sju år som kunder och hundratals samtal i communityn. Slutsats: bäst för de flesta oavsett om du är nybörjare med 1 000 kr eller expert med mycket mer.

Jan Bolmeson40

Om Jan Bolmeson

Folkbildare i privatekonomi och ett rikare liv bortom pengar.

Jan Bolmeson och Moa Diseborn29

Tips för ett rikare liv: event med Moa Diseborn 19 maj

Välkommen till ett digitalt samtal vid brasan med Moa Diseborn om vad andra med en god ekonomi tänker, gör bra och skulle kunna göra ännu bättre. Supporter-exklusivt.

Fattigvecka: Jimmy levde på 100 kr i en vecka och livet blev rikare36
#K64
25 min

Fattigvecka: Jimmy levde på 100 kr i en vecka och livet blev rikare

Fattigveckan är en 2 000 år gammal övning från stoikerna. Här är hur Jimmy genomförde den på 100 kr – och vad han fick ut av det som han inte räknade med. .

Kvinnor får sämre rådgivning på banken37

Kvinnor får sämre rådgivning på banken

Dessutom är rekommenderas dyrare fonder och mer av bankernas egna produkter. Gäller oavsett om rådgivaren är man eller kvinna.

Fallgropar i sparandet: en rådgivares 8 vanligaste råd36
#464
1 tim 20 min

Fallgropar i sparandet: en rådgivares 8 vanligaste råd

Ricard Nylund: Mitt mål är att du ska må bra av dina pengar. Inte slå index. Det gör mig nog till Sveriges tråkigaste rådgivare. .