Överskattat med eget sparande till pension
För en typsparare står eget sparande för cirka 10 procent av pensionen. Livsinkomst, tjänstepension och uttagsålder avgör resten (Pensionsmyndigheten, mars 2023)
Nästan hälften av svenska pensionssparare tror att det privata sparandet påverkar pensionen mest. I Pensionsmyndighetens undersökning, utförd av Demoskop med 974 svarande i åldern 18 till 65 år hösten 2022, svarade 46 procent eget sparande medan bara 25 procent pekade på uttagsåldern.
Myndighetens egna räkneexempel visar en annan bild. För en typsparare står eget sparande för cirka 10 procent av den totala pensionen, medan allmän pension står för cirka 70 procent och tjänstepension för cirka 20 procent. Ett enda extra arbetsår efter 66 kan samtidigt ge 1 600–2 200 kr mer i månaden före skatt, livet ut.
En brasklapp innan vi går vidare: underlaget är ett pressmeddelande från mars 2023, inte en rapport med metodbilaga. Felmarginaler för enkäten och antagandena bakom räkneexemplen redovisas inte, så siffrorna ska läsas som illustrationer av storleksordningar. Med det sagt är poängen ovanligt tydlig, och den är helsvensk.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (8 st)
- Vi överskattar det privata pensionssparandet
- Ett extra arbetsår kan slå många års sparande
- 70/20/10 är ett typexempel, inte en naturlag
- Företagare och anställda utan tjänstepension är undantagen
- Poängen är att lägga energin på rätt knapp
- Läs vidare
- Vanliga frågor (4 st)
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 10 dagar sedan (2026-07-07) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
46 procent tror på fel pensionsknapp
46 procent av spararna tror att det privata sparandet påverkar pensionen mest, medan bara 25 procent pekar på uttagsåldern. Skillnaden på 21 procentenheter visar hur intuitionen missar pensionssystemets tyngdpunkter. Läs mer.
Undersökning med 974 pensionssparare
Siffrorna kommer från Pensionsmyndigheten och Demoskop, som hösten 2022 frågade 974 svenskar mellan 18 och 65 år. Underlaget är ett pressmeddelande utan metodbilaga, så siffrorna ska läsas som storleksordningar. Läs mer.
Ett extra arbetsår ger 1 600–2 200 kr
Ett extra arbetsår efter 66 kan ge 1 600–2 200 kr mer i månaden före skatt, livet ut, för den som snart ska ta ut pension. Motsvarande höjning kräver ett eget månadssparande på 500–800 kr i 30 år eller 1 900–2 600 kr i 10 år. Läs mer.
Eget sparande är 10 procent i typexemplet
I Pensionsmyndighetens typexempel står allmän pension för cirka 70 procent, tjänstepension för cirka 20 procent och eget sparande för cirka 10 procent. Exemplet bygger på 500 kr i månadssparande från 23 till 67 år vid en månadslön på 33 000 kr. Läs mer.
Sparbelopp och spartid ändrar andelen
Källan säger uttryckligen att sparbeloppets storlek och spartidens längd påverkar hur stor del det egna sparandet utgör. Den som sparar mer eller längre än typexemplets 500 kr i månaden får en större andel än 10 procent. Läs mer.
Företagare är det viktiga undantaget
Ungefär nio av tio anställda har tjänstepension, men för företagare och anställda utan tjänstepension faller den delen bort. Då blir eget sparande betydligt viktigare, inte mindre viktigt. Läs mer.
Vanligast är upp till 500 kr i månaden
Det vanligaste sparbeloppet bland dem som pensionssparar är upp till 500 kr i månaden, vilket gäller 29 procent av spararna. Det ligger på ungefär samma nivå som typexemplet som ger cirka 10 procent av pensionen. Läs mer.
Lägg energin på rätt knapp först
Kontrollera de stora knapparna först (livsinkomst, tjänstepension och uttagsålder) och därefter det egna sparandet. Logga in på Min Pension för att se hur mycket som faktiskt kommer från respektive del. Läs mer.
"46% tror privat sparande till pensionen är viktigast - men det utgör bara 10% av slutresultatet."
"Ett års extra arbete innan pension motsvarar 30 års månadssparande på 500-800 kr. Eget sparande är kanske inte det viktigaste att fokusera på."
"1600-2200 kr mer i pension per månad för ett års längre arbete"
"Endast 25% förstår att pensionsåldern är mer avgörande än eget pensionssparande."
Vi överskattar det privata pensionssparandet
I undersökningen svarade 46 procent att det privata sparandet påverkar pensionen mest, medan 25 procent pekade på uttagsåldern. Skillnaden är 21 procentenheter. Det är en tydlig bild av hur vår intuition kan missa pensionssystemets tyngdpunkter.
Håll samtidigt isär de två delarna i underlaget. Enkäten mäter vad vi tror, inte hur pensionen faktiskt fördelas; fördelningssiffrorna kommer från ett separat räkneexempel som myndigheten har konstruerat.
Det betyder inte att eget sparande är oviktigt. Det betyder att det inte alltid är först i kön.
Ett extra arbetsår kan slå många års sparande
För den som snart ska ta ut pension kan ett extra arbetsår efter 66 ge 1 600–2 200 kr mer per månad före skatt, livet ut. Enligt samma källa kräver motsvarande höjning ett eget månadssparande på 500–800 kr i 30 år, 700–1 100 kr i 20 år eller 1 900–2 600 kr i 10 år.
Det här är en illustration av storleksordningar, inte en uppmaning. Alla kan inte jobba längre och alla vill inte; hälsa och arbetsmarknad är inte jämnt fördelade. Siffran gäller dessutom den som snart ska ta ut pension, inte en 30-åring. Men den visar varför uttagsåldern är en ekonomiskt starkare variabel än många tror.
Min reflektion är att pensionsåldern inte bara är ett datum, utan ett ekonomiskt beslut med stor hävstång.
70/20/10 är ett typexempel, inte en naturlag
Pensionsmyndighetens typexempel visar cirka 70 procent allmän pension, cirka 20 procent tjänstepension och cirka 10 procent eget sparande. Exemplet bygger på en månadslön på 33 000 kr och ett sparande på 500 kr i månaden från 23 till 67 år, utbetalt över 20 år. I kronor motsvarar det 13 400 kr allmän pension, 3 900 kr tjänstepension och 1 900 kr eget sparande, totalt 19 200 kr i månaden efter skatt.
Det är pedagogiskt, men ska inte läsas som en universell fördelning. Källan säger uttryckligen att sparbeloppets storlek och spartidens längd påverkar andelen; den som sparar mer eller längre får en större del från det egna sparandet. Värt att veta är också att det vanligaste sparbeloppet bland dem som pensionssparar är upp till 500 kr i månaden, vilket gäller 29 procent av spararna, alltså ungefär typexemplets nivå.
Det korrekta budskapet är därför inte att privat sparande spelar liten roll för alla, utan att många överskattar dess roll i ett normalt löntagarliv med tjänstepension.
Företagare och anställda utan tjänstepension är undantagen
Typexemplet förutsätter att tjänstepension finns, vilket den gör för ungefär nio av tio anställda. Saknar du tjänstepension, driver företag eller arbetar deltid länge kan eget sparande vara betydligt viktigare, eftersom en av de stora automatiska pensionsdelarna faller bort.
Intressant nog visade undersökningen ingen skillnad i svaren mellan egenföretagare och anställda, trots att verkligheten skiljer sig stort mellan grupperna. Det är här slarviga sammanfattningar blir farliga: säger vi bara att eget sparande är överskattat kan fel person dra fel slutsats. För vissa är eget sparande just den sak som måste kompensera ett hål i systemet.
All pensionsrådgivning behöver börja med frågan: vilken grupp tillhör du?
Poängen är att lägga energin på rätt knapp
Det praktiska rådet är att kontrollera de stora knapparna först (livsinkomst, tjänstepension och uttagsålder) och därefter det egna sparandet. Det är mer användbart än att börja med fondvalet i det privata sparandet.
För många är första steget att logga in på Min Pension och se hur mycket som faktiskt kommer från respektive del. Då blir det tydligare om problemet är sparbeloppet, avsaknad av tjänstepension eller den planerade uttagsåldern.
Kort sagt: fortsätt gärna spara, men låt inte det privata sparandet skymma de beslut som flyttar mest pengar.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Läs vidare
- Tumregler för pensionen – för fler pensionsreglage och nivåer.
- Pensionsmyndighetens pensionstips till företagare – om det viktiga undantaget för företagare.
- 3 av 4 förlorar på egna fondval i premiepensionen – om att lägga energin rätt i premiepensionen.
- Förbättra pensionen genom välja fonder med låg avgift – om avgifter i pensionssparandet.
- Ekonomiplanering för hela livet – för helhetssyn på livets ekonomi.
Jag ser mitt privata pensionsspar som en guldkant på tillvaron och om livet inte blir som planerat (t.ex. vid sjukdom) så är det en olåst tillgång.
Precis, folk ”pensionssparar” men det är liksom mer att det är otroligt långsiktigt sparande som inte planeras gå till barn eller annat. Gamla IPS-sparandet förstod jag mig aldrig på.
Menar man med privat sparande bara IPS eller allt privat sparande? Att ha fri tillgång till en klumpsumma pengar även som pensionär (oavsett exakt storlek) är ju en fördel och trygghet som inte ryms i det perspektiv som de lyfter i artikeln.
I övrigt ett bra klargörande tycker jag, inte minst för den som är villig att fortsätta jobba några år. Det är ju intuitivt inte självklart, precis som undersökningen visar.
För mig är mitt pensionssparande en nödvändighet. På grund av mina långa perioder av sjukskrivning, så är den vanliga pensionen extremt låg.
Så mitt sparande på ca 1600kr per månad kommer förhoppningsvis ge mig en rimlig ekonomisk tillvaro efter 67-69, i motsats till en miserabel.
För vissa kanske det räcker med den vanliga pensionen, men systemet är också designat för att de som jobbar och får lön får mer i pension än vi som tyvärr inte kan jobba i lika hög omfattning.
10 % av pensionen, som ska skattas på, blir ju också ~15-20 % av nettopensionen. Allt beror på hur man räknar.
Sen kan jag tycka det är lagom. Guldkant eller en extra klumpsumma utan att ge avkall på livet här och nu.
Något att tänka på inför pensionen i ditt fall är om du ska äga ditt boende eller inte. Alla former att tillgångar (över 125kkr?) påverkar rätten till bostadstillägg - men inte det huvudsakliga boendet. Så om du bor i sunkigaste hyresrätten i ett utsatt område och har 200k i aktier blir det avdrag, men bor du i ett slott du själv äger får du fulla beloppet.
Här är Pensionsmyndighetens egen artikel. Den är lite mer matnyttig:
Pensionsspar i syfte inkomstförstärkning kräver väldigt stora summor för att vara meningsfullt jmf med att jobba längre eller att erhålla tjänstepension via arbetet. Långsiktigt sparande för nöjesbuffert/guldkant kan vara meningsfullt för många och kräver inte på långa vägar samma enorma avsättning.
Det jag äger är min kolonilott, som inte ens har ett mätbart taxeringsvärde, för stugan är för liten. Kommer troligen aldrig ha möjlighet att ta ett bostadslån på grund av min låga inkomst, men att hyra är i dagsläget ok. Men ingen vet hur hyrorna ser ut om 30 år i relation till min inkomst. Kanske inte ens bostadstillägget kommer finnas i samma form som idag.
Vi får se, men kommer fortsätta spara lite, så jag förhoppningsvis inte hamnar i samma ekonomiska sits som de flesta av mina äldre kvinnliga släktingar.
Den här frågeställningen ter sig för mig som nonsens. Att det inte påverkar pensionen så mycket om man sparar någon procent av sin inkomst torde vara självklart, liksom att det påverkar jättemycket om man sparar halva lönen.