Överskattat med eget sparande till pension
Eget sparande är inte det viktigaste för storleken på din framtida pension (Pensionsmyndigheten, 2024)
Pensionsmyndighetens undersökning av 974 personer visar att nästan hälften tror privat sparande påverkar pensionen mest. I verkligheten utgör eget sparande bara 10% av totalpensionen. Ett års extra arbete efter 66 ger 1600-2200 kr mer per månad – samma effekt kräver 30 års månadssparande på 500-800 kr.
Innehållsförteckning
Denna sida uppdaterades 27 dagar sedan (2026-05-10) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är denna studie viktig
Pensionsmyndighetens undersökning av 974 personer avslöjar en dramatisk missuppfattning bland svenska pensionssparare. Nästan hälften tror att privat sparande påverkar pensionen mest, men i verkligheten utgör det bara 10 procent av totalen. Detta kan leda till felaktiga beslut som kostar hundratusentals kronor i förlorad pension. Förstår du vad som verkligen påverkar din framtida ekonomi kan du optimera dina val redan idag.
Så gjordes undersökningen
Demoskop genomförde intervjuer med 974 pensionssparare mellan 18-65 år under oktober 2022 på uppdrag av Pensionsmyndigheten. Deltagarna fick en öppen fråga: 'Vad tror du påverkar mest hur stor din pension kommer att bli?' Svaren jämfördes sedan med faktiska pensionsberäkningar för att visa skillnaden mellan uppfattning och verklighet.
Det chockerande huvudresultatet
46 procent av de tillfrågade tror att privat sparande påverkar pensionen mest. Samtidigt tror endast 25 procent att pensionsåldern spelar störst roll. Detta är helt bakvänt jämfört med verkligheten. Privat sparande utgör typiskt bara 10 procent av totalpensionen medan pensionsåldern kan påverka hela pensionens storlek dramatiskt.
Vad siffrorna faktiskt visar
En person som sparar 500 kronor per månad från 23 till 67 års ålder får följande pensionsfördelning: allmän pension 70 procent, tjänstepension 20 procent, eget sparande 10 procent. Detta exempel baseras på en månadslön på 33 000 kronor och visar tydligt var tyngdpunkten ligger i det svenska pensionssystemet.
Kraften i att jobba längre
Ett års extra arbete efter 66 års ålder ger mellan 1600-2200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut. För samma pensionshöjning krävs månadssparande på 500-800 kronor under 30 år. Detta visar den enorma skillnaden i effekt mellan att justera pensionsåldern och att spara privat.
När eget sparande verkligen spelar roll
Privat pensionssparande är viktigt främst för företagare som saknar tjänstepension, anställda utan tjänstepension från arbetsgivaren, de som arbetar deltid under längre perioder, eller personer som vill ta ut pensionen tidigt. För majoriteten av svenska anställda är det en mindre del av pensionspusslet.
Missuppfattningens konsekvenser
När människor överskattar betydelsen av privat sparande kan de underskatta vikten av att maximera sina arbetsinkomster och tjänstepension. De kan också missa möjligheten att jobba några år längre, vilket ger oproportionerligt stor pensionsökning jämfört med kostnaden för privat sparande.
Praktiska lärdomar att dra
Fokusera först på att maximera dina inkomster och säkerställa tjänstepension. Överväg att jobba några år längre istället för att öka det privata sparandet dramatiskt. Om du väljer att spara privat, gör det genom ISK med globala indexfonder som kostar max 0,20 procent i avgifter för att undvika att höga kostnader urholkar sparandet.
"46% tror privat sparande till pensionen är viktigast - men det utgör bara 10% av slutresultatet."
"Ett års extra arbete innan pension motsvarar 30 års månadssparande på 500-800 kr. Eget sparande är kanske inte det viktigaste att fokusera på."
"1600-2200 kr mer i pension per månad för ett års längre arbete"
"Endast 25% förstår att pensionsåldern är mer avgörande än eget pensionssparande."
Sammanfattning
Pensionsmyndigheten har undersökt vad 974 pensionssparare mellan 18-65 år tror påverkar deras framtida pension mest. Resultatet avslöjar en kraftig missuppfattning: 46 procent svarar att privat sparande är viktigast, medan endast 25 procent pekar på pensionsåldern som avgörande faktor.
I verkligheten visar myndighetens beräkningar en helt annan bild. En person som sparar 500 kronor per månad från 23 års ålder till pension vid 67 får ett eget sparande som bara utgör 10 procent av totalpensionen. Resterande 90 procent kommer från allmän pension (70%) och tjänstepension (20%).
Den verkliga kraften ligger i att jobba längre. Ett enda års extra arbete efter 66 års ålder kan ge mellan 1600-2200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut. För samma pensionshöjning krävs ett månadssparande på 500-800 kronor under hela 30 år. Detta visar att timing av pensionsuttag och karriärlängd har dramatiskt större påverkan än privat sparande.
Undersökningen belyser hur viktigt det är att förstå pensionssystemets verkliga byggstenar. För de flesta påverkas pensionen mest av livets totala inkomster, tjänstepension från arbetsgivare och vid vilken ålder man börjar ta ut pensionen. Privat sparande spelar roll främst för företagare eller de som saknar tjänstepension, men för vanliga anställda är det en mindre pusselbit i det totala pensionspaketet.
Jag ser mitt privata pensionsspar som en guldkant på tillvaron och om livet inte blir som planerat (t.ex. vid sjukdom) så är det en olåst tillgång.
Precis, folk ”pensionssparar” men det är liksom mer att det är otroligt långsiktigt sparande som inte planeras gå till barn eller annat. Gamla IPS-sparandet förstod jag mig aldrig på.
Menar man med privat sparande bara IPS eller allt privat sparande? Att ha fri tillgång till en klumpsumma pengar även som pensionär (oavsett exakt storlek) är ju en fördel och trygghet som inte ryms i det perspektiv som de lyfter i artikeln.
I övrigt ett bra klargörande tycker jag, inte minst för den som är villig att fortsätta jobba några år. Det är ju intuitivt inte självklart, precis som undersökningen visar.
För mig är mitt pensionssparande en nödvändighet. På grund av mina långa perioder av sjukskrivning, så är den vanliga pensionen extremt låg.
Så mitt sparande på ca 1600kr per månad kommer förhoppningsvis ge mig en rimlig ekonomisk tillvaro efter 67-69, i motsats till en miserabel.
För vissa kanske det räcker med den vanliga pensionen, men systemet är också designat för att de som jobbar och får lön får mer i pension än vi som tyvärr inte kan jobba i lika hög omfattning.
10 % av pensionen, som ska skattas på, blir ju också ~15-20 % av nettopensionen. Allt beror på hur man räknar.
Sen kan jag tycka det är lagom. Guldkant eller en extra klumpsumma utan att ge avkall på livet här och nu.
Något att tänka på inför pensionen i ditt fall är om du ska äga ditt boende eller inte. Alla former att tillgångar (över 125kkr?) påverkar rätten till bostadstillägg - men inte det huvudsakliga boendet. Så om du bor i sunkigaste hyresrätten i ett utsatt område och har 200k i aktier blir det avdrag, men bor du i ett slott du själv äger får du fulla beloppet.
Här är Pensionsmyndighetens egen artikel. Den är lite mer matnyttig:
Pensionsspar i syfte inkomstförstärkning kräver väldigt stora summor för att vara meningsfullt jmf med att jobba längre eller att erhålla tjänstepension via arbetet. Långsiktigt sparande för nöjesbuffert/guldkant kan vara meningsfullt för många och kräver inte på långa vägar samma enorma avsättning.
Det jag äger är min kolonilott, som inte ens har ett mätbart taxeringsvärde, för stugan är för liten. Kommer troligen aldrig ha möjlighet att ta ett bostadslån på grund av min låga inkomst, men att hyra är i dagsläget ok. Men ingen vet hur hyrorna ser ut om 30 år i relation till min inkomst. Kanske inte ens bostadstillägget kommer finnas i samma form som idag.
Vi får se, men kommer fortsätta spara lite, så jag förhoppningsvis inte hamnar i samma ekonomiska sits som de flesta av mina äldre kvinnliga släktingar.
Den här frågeställningen ter sig för mig som nonsens. Att det inte påverkar pensionen så mycket om man sparar någon procent av sin inkomst torde vara självklart, liksom att det påverkar jättemycket om man sparar halva lönen.