Safe withdrawal-ränta för 2026 mellan 3.9 och 5.7%
Nya Morningstarrapporten "The State of Retirement Income 2025"
Varje år släpper Morningstar sin rapport som hjälper amerikanska pensionssparare att tänka kring uttag och att leva på sin portfölj. Jag tycker att rapporten är intressant för alla som är intresserade av FIRE eller står inför pension för att få en allmänbildning – inte minst kring hur länge man kan uppskatta att ens pengar räcker, dvs. det vi kalla för uttagsstrategier. Huvudpoängen är att man som vanligt kan ta ut ca 3.9% av portföljen per år med 90% sannolikhet i 30 år.
Forskarna på Morningstar använde Monte Carlo-simuleringar med 1000 scenarion för att testa olika kombinationer av aktier och räntor och uttagsstrategier. Den mest intressanta insikten är att portföljer med en andel på bara 30-50% aktier ger högst ”safe withdrawal rate”, trots att aktier historiskt gett högre avkastning. Förklaringen ligger i sekvensrisken vi pratar om i avsnitt 442. 70% av alla scenarion som misslyckades började med dåliga år i början av uttagssperioden.
Studien testar åtta dynamiska uttagsstrategier som anpassar uttagen efter portföljens utveckling. Guardrails-metoden och constant percentage-metoden möjliggör startuttag på 5,7%, men med betydligt högre variation i årliga kassaflöden. RMD-metoden, som baseras på förväntad livslängd, ger högst livstidsuttag men lägst kvarvarande värde.
En viktig slutats är att garanterad pension fungerar som en stabilisering. När en garanterad inkomst (som vår inkomstpension) kombineras med guardrails-strategin halveras volatiliteten i kassaflöden samtidigt som livstidsuttagen ökar betydligt.
På nuvarande nivåer är också inflationsskyddade räntefonder (”realräntefonder”) ett attraktivt alternativ, då de ger ett 100% säkert uttag på 4.5% i 30 år, jämfört med 3.9% på basfallet. Nackedeln är att portföljen är helt förbrukad efter 30 år. Studien begränsas till amerikanska förhållanden men principerna för sekvensrisk, dynamiska strategier och garanterad inkomst är universella.
Innehållsförteckning
Denna sida uppdaterades 5 månader sedan (2025-12-09) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är denna forskning viktig
Morningstars årliga pensionsstudie är en av de mest citerade referenserna för hur mycket du säkert kan ta ut från din portfölj under pensionen. Årets forskning visar att uttagsfrekvensen ökat till 3,9%, vilket ger pensionärer mer spelrum än förra året. Men den verkliga nyheten är att flexibla strategier kan höja uttaget till 5,7% – mot acceptans för viss variation i inkomsten. För en miljonportfölj handlar det om skillnaden mellan 39 000 och 57 000 kr i första årets uttag.
Så gjordes studien
Forskarna använde Monte Carlo-simuleringar med 1000 slumpmässiga avkastningsscenarier över 30 år. De testade elva olika tillgångsallokeringar från 0% till 100% aktier, åtta uttagsstrategier, och flera tidshorisonter. Framåtblickande avkastningsantaganden från Morningstars Multi-Asset Research-team användes istället för historisk data. Framgång definierades som 90% sannolikhet att portföljen överlever hela perioden.
Varför 30-50% aktier slår 100%
Det kontraintuitiva huvudfyndet är att måttliga aktieportföljer ger högst säker uttagsfrekvens. Förklaringen är sekvensrisk: förluster tidigt i pensionen är förödande eftersom du tar ut pengar från en krympande portfölj. Forskarna fann att 70% av alla misslyckade scenarion hade förluster inom de första fem åren. Obligationers stabilitet skyddar mot denna risk, även om de ger lägre långsiktig avkastning.
De åtta uttagsstrategierna testade
Studien jämför fasta reala uttag med sju dynamiska metoder: hoppa över inflationsjustering efter förlustår, RMD-baserad, guardrails, faktiskt spenderade (2% årlig minskning), constant percentage, endowment-metoden, sannolikhetsbaserade guardrails, och Vanguards golv/tak-metod. Varje strategi balanserar startuttag, kassaflödesvariation och slutbalans olika.
Guardrails-metoden förklarad
Guardrails-strategin justerar uttagen om de avviker mer än 20% från startprocenten. Efter starka år höjs uttaget med 10% utöver inflationsjusteringen. Efter svaga år sänks det med 10%. Metoden ger 5,2% startuttag med måttlig kassaflödesvariation. En miljonportfölj som faller 30% första året skulle ge 47 950 kr år två istället för planerade 53 280 kr – en hanterbar justering.
Constant percentage ger högst startuttag
Enklaste strategin – ta ut samma procent av portföljvärdet varje år – ger tillsammans med endowment-metoden högst startuttag på 5,7%. Men priset är hög kassaflödesvariation: standardavvikelsen i år 30 var 35-39% jämfört med 0% för fasta uttag. Ett golv på 90% av startuttaget begränsar nedgångar men ger fortfarande volatila inkomster.
Inflationens dolda fara
En konsumtionskorg värd 40 000 kr 2020 kostar nu 49 900 kr. Hög inflation tidigt i pensionen är särskilt farlig eftersom den permanent höjer alla framtida uttag. De tre historiska perioder där 5%-uttag misslyckades hade alla hög inflation de första fem åren. Socialförsäkringens automatiska inflationsjustering skyddar mot detta, vilket gör uppskjuten uttag ännu mer värdefullt.
Sekvensrisk i praktiken
Forskarna rankade scenarion efter avkastning de första fem åren. Den sämsta kvintilen hade 42% misslyckningsfrekvens medan den bästa bara hade 1%. Om portföljen växte första året halverades misslyckningsrisken direkt. Detta förklarar varför balanserade portföljer slår aggressiva: obligationer dämpar tidiga förluster även om de ger lägre långsiktig avkastning.
Tidig pension kräver försiktighet
Att förlänga uttagsperioden från 30 till 35 år sänker säker uttagsfrekvens från 3,9% till 3,5%. Med 40 år är den bara 3,3%. Tidiga pensionärer möter också högre sjukvårdskostnader innan socialförsäkring för äldre träder in, samt dilemmat att vilja skjuta upp socialförsäkringen samtidigt som längre horisont kräver lägre uttag.
Så tolkar du tabellerna
Studien presenterar data för olika kombinationer av aktieandel, tidshorisont och framgångsfrekvens. En 50/50-portfölj med 30-årshorisont och 90% framgång ger 3,9% startuttag. Sänker du framgångskravet till 80% ökar uttaget till 4,4%. Med bara 20-årshorisont kan du ta ut 5,3%. Använd tabellerna för att hitta rätt kombination för din situation.
Viktiga begränsningar
Studien baseras på amerikanska förhållanden med US-aktier, obligationer och socialförsäkringssystem. Avgifter och skatter är ej inkluderade – en dyr aktivt förvaltad portfölj i skattepliktigt konto kräver lägre uttagsfrekvens. Monte Carlo-simuleringarna antar normalfördelad avkastning vilket kan underskatta extrema scenarion. Resultaten gäller portföljuttag, inte total pensionsinkomst.
Några bilder från studien
Dessa är några guldkorn från studien:
Finns det en sammanställning av vad de olika metoderna är, som du kan klistra in?
Alltså reglerna för uttagen.
Kolla sid 21 och framåt i rapporten.
Intressant. Det får bli dagens läsning
Tack för den länken. En sak jag noterade omedelbart är att deras “stock” portfölj består till 80% av USA-aktier och 20% av andra länder. Räntebärande papper är även 80% USA och 20% andra länder. En riktig USA-övervikt jämfört med vad de flesta har här alltså.
Aouch 54 sidor…
Tappar fokus efter ca 1 sida så detta kommer ta mig minst 54h…men men, det är väl bara att börja. Tack för delning 
En sak som slog mig direkt var att de inte utgår från historiska data utan istället estimerar avkastning närmsta 30 åren…hur man nu gör det med någon slags tillförlitlighet
Förstår jag det rätt att räntedelen i deras simuleringar till ca 90% består av företagsobligationer (IG) med en förväntad årlig snittavkastning på 4,65% ?
Vilka räntefonder tänker vi skulle matcha den snittavkastningen i en portfölj ?
(Noterar också att de överviktar Small Cap till 20%. Märkligt att de inte utgår från marknadsvikt som ju är enkelt att äga)
I detta ingår även statliga obligationer, typ T-bonds och statligt uppbackade typ Fannie Mae och Freddie Mac.
Inte kollat rapporten för att avgöra till hur stor del men senaste obligationerna har legat på 4,3-4,7% om jag inte missminner mig
Där ser man
Så vad skulle vara en motsvarande (avkastning/risk) räntefond för en svensk investerare?
Jag brukar kika in hos @captorfonder som ger rullande 12 månaders prognoser för olika typer av räntor. Tyvärr kass graf på mobil:
Så här kommer bild:
Ursäkta en okunnig, men vad betyder det?
“12 month return expectations” är den kapade rubriken. Är det deras prognostiserade avkastning på respektive fond från datum + 12 månader?
Om så är fallet, blir följdfrågan; hur väl brukar de lyckas pricka in prognoserna?
Tack för en intressant artikel!
Jag gjorde om PDF-rapporten till en video-föreläsning (samt ljudpodd) (finns på “Studio”-fliken) med Google’s NotebookLM.
Blir att lyssna på artikeln på väg till jobbet imorgon.