Inte ens gud slår regelbundet sparande(men får ändå sista skrattet med sequence-of-return-risken)

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Det viktigaste vi inte kan kontrollera
2. Dagens två koncept
3. Generationstur och det fjärde alternativet
4. Avstamp i Nicks bok och sponsorerna
5. Reklam, community och bokklubb
6. Vilka som hänger i communityn
7. Kapitel 14: Invest as often as you can
8. Två strategier: månadsspar eller buy the dip
9. Resultatet: regelbundet sparande vinner i 70 procent av fallen
10. Riktiga krascher är sällsynta
11. Tio år utanför marknaden
12. Varför bottentajming inte räcker
13. Bara tre bottnar på hundra år
14. Din älskade dipp kanske aldrig kommer
15. Många lager i ett enkelt råd
16. Kapitel 15: Gud får sista skrattet
17. Den permanenta förlusten vid uttag
18. Pensionsexemplet
19. En turfaktor du inte rår över
20. Avkastning per decennium
21. Tur, inte skicklighet
22. Det bisarra exemplet: skicklig förlorar mot oskicklig
23. Siffrorna bakom rubriken
24. Samma sak på svenska börsen
25. Frestelsen att överlista marknaden
26. Don't pray for alpha, pray for beta
27. Ingen ny lärdom: Jesse Livermore
28. Stora skillnader även över tjugo år
29. Två scenarion i Excel
30. Tre gånger mer pengar bara på ordningen
31. Vanguard-studien: två pensionärer ett år isär
32. Vad gör man med det man inte kan påverka?
33. Vi har noll påverkan på det som spelar mest roll
34. Fokusera på det du kan påverka
35. Flexibilitet som strategi
36. Fyrahinkarprincipen skyddar
37. Process slår utfall
38. Sammanfattning: anpassa och var medveten
39. Avrundning: vad tar du med dig?
40. Barnsparandet är sequence of return risk
41. Survival of the fittest
42. Möjlighetsutrymmet skapas tidigt
43. Flygplanet från Los Angeles

Det viktigaste vi inte kan kontrollera

Jan: Men det är ju det som gör sparande och investerande både så himla roligt och frustrerande. Att något av det som är absolut viktigast för vår avkastning har vi ingen kontroll över, utan vi behöver hantera det på helt andra sätt.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 257 och jag satte titeln. Den är lite stulen, men den heter så här: "Inte ens Gud slår regelbundet sparande, men hen får ändå sista skrattet."

Caroline: Och du läste det som att inte ens guld slår regelbundet sparande, så jag bara, shit vad konstigt, det är ändå inte så som jag...

Jan: Nej, det är det inte då. Men det var Gud.

Caroline: Inte ens Gud, ja.

Dagens två koncept

Jan: Och lite så här, dagens avsnitt är ju en fortsättning på serien om "Just keep buying", som bygger på den amerikanska bloggaren och författaren Nick Maggiullis bok "Just Keep Buying" och hans blogg Of Dollars and Data. Idag kommer vi prata om två stycken koncept. Varav ett är sånt här som jag har haft skitdåligt samvete för. Att vi på fem år inte har lyft det i bloggen eller podden, för att jag har inte riktigt vetat hur vi ska angripa det här problemet. Men idag kände jag faktiskt att jag fick till det lite, med lite inspiration.

Caroline: Ja, vad skönt. Och vad är det då?

Jan: Nej, men det heter "sequence of return risk". Eller "sequence of risk" brukar jag förkorta det ibland. Men kommer du ihåg att vi hade den här 4-procentsregeln, pratade vi om för något avsnitt sedan, om hur mycket pengar man behöver till pension?

Caroline: Ja.

Jan: Det som vi inte har pratat om är att vilken avkastning man får i vilken ordning spelar väldigt stor roll. Så även om vi brukar säga 7 procent i genomsnitt per år, hur vi får fram det där 7 procent i genomsnitt spelar väldigt stor roll. Så jag kommer förklara det.

Caroline: Ja, du kommer förklara det sen.

Jan: Men det är en risk som vi inte kan göra så mycket åt, utan det är bara så här, lev med det. Du får till exempel tre år. Det ena året får du plus 29, som förra året, sen får du minus 5 och sen får du plus 10. Då spelar det stor roll om ordningen är 29, minus 5, plus 10, eller minus 5, plus 10, plus 29. Alltså ordningen som de här kommer i, sekvensen av din avkastning, spelar roll. Så det kommer vi prata om. Jätteviktigt framför allt för de som går i pension.

Caroline: Ja, för de vill ju ta ut på toppen då på något vis.

Generationstur och det fjärde alternativet

Jan: Ja, för man har ackumulerat som mest kapital när man är 60. Och då spelar det roll om du får en hög eller låg avkastning när du är 66 och framåt.

Caroline: Ja, men det var faktiskt det jag tänkte. Men det var ju ändå så komplicerat i mitt huvud, så det kändes som jag inte kunde sätta ord på det.

Jan: Så det kommer vi prata om, och det är konceptet "generational luck" eller generationstur. Och sen kommer vi fortsätta på förra avsnittet, 256, det som handlade om: om man har en klumpsumma pengar, ska man investera allt på en gång eller ska man sprida ut det över tid? Och så var det ett tredje alternativ som vi inte pratade om. Då sa vi så här: okej, det statistiskt korrekta svaret är investera allt på en gång. Det känslomässiga svaret är kanske sprid ut det över tid. Men det bästa egentligen är investera allt på en gång men sänk risken.

Men då är det alltid någon som tänker logiskt så här: ja, men vet du vad, jag har kommit på ett fjärde alternativ som är mycket smartare än alla andra. Och det är så här: jag har pengarna på kontot tills kraschen kommer, och när kraschen kommer, då investerar jag det beloppet.

Caroline: Ja, och det är ju om man har tänkt efter lite och hängt med i ekonomivärlden. För annars vill ju de flesta inte ens vara med när kraschen kommer, för att det blir sådana rubriker och drama i media kring det, att man inte ska vara inne då på marknaden.

Jan: Precis. Och då kommer ju det här resonemanget med Gud, för att vi kommer leka Gud i dagens avsnitt, där vi vet exakt vilket datum som kraschen kommer. Och så kommer vi leka leken att vi investerar verkligen som Gud på botten, om den strategin funkar. Rubriken på detta avsnittet var "Inte ens Gud slår långsiktigt sparande".

Caroline: Ja, så tack för att du avslöjar vart vi är på väg.

Jan: Men nej, jag avslöjar inte det, utan jag tänker mer som att hur ska Gud faila detta?

Caroline: Ja, men Gud kommer faila.

Avstamp i Nicks bok och sponsorerna

Jan: Men det kommer vi prata om. Så det blir liksom två delar, det är två olika kapitel. Och sen som vanligt, allt detta står inte i Nicks bok. Jag rekommenderar alla att läsa Nicks bok, men här gör vi avstamp i flera av hans bloggartiklar, hans bok, en rapport från Vanguard, lite gammal data och lite sånt. Så som vanligt är detta en sammanställning. Det är inte personlig rådgivning heller, ska sägas, utan det är allmän information. Man får läsa mer på rikatillsammans.se/vilkor.

Caroline: Men får jag bara fråga om boken, för nu har jag ju inte läst den, men tycker du att engelskan är okej, svår eller lätt?

Jan: Ja, du har ju läst ganska mycket av citaten. Alltså, jag har läst mycket. Jag tycker inte engelska är en utmaning för mig, men du rekommenderar alla att läsa den. Vissa tycker det inte är så himla lätt med engelska.

Caroline: Jag skulle säga, det beror på var man är på sin finansiella resa.

Jan: Är man nybörjarsvensk, så rekommenderar jag hellre den här "Mer pengar för pengarna" av Småspararguiden, Andreas Runnemo och Patrik Siegbahn. Men om man har läst de flesta böcker, den är ju relativt ny, den släpptes ju nu 2022. Jag gillar den så mycket att vi har ägnat sju avsnitt åt den. Och jag tror vi har ett avsnitt kvar.

Caroline: Ja, det säger en del.

Jan: Ja, men engelskan är medelsvår. Den är inte jätteenkel, man behöver kunna en del facktermer.

Caroline: Eller ha ork att ta reda på.

Jan: Ja, precis. Jag tror inte det finns någon svensk översättning än.

Caroline: Nej.

Jan: Vi får se. Men sen vill jag som vanligt säga ett stort tack till våra sponsorer. Och våra sponsorer är ju ni som lyssnar, eller ganska många av er som lyssnar och följer oss, som är med i vår Patreon-community. Som gör att vi kan nörda här. Som till exempel, idag har jag suttit och räknat på den genomsnittliga avkastningen per decennium på Stockholmsbörsen. Det har jag lagt lite tid på. Och det gör detta möjligt, att vi inte behöver ha massor av gäster eller köpa in oss i avsnitten och sånt. Så jag uppskattar det jättemycket att vi kan göra det. Alltså, på riktigt spelar det roll för oss när vi investerar själva. Många av de grejerna vi pratar om idag har jag nytta av när vi investerar våra pengar. Förhoppningsvis har även du som lyssnar på detta.

Reklam, community och bokklubb

Jan: Men jag tänker också, när vi säger att vi inte behöver reklam, så är det ju ändå så att vi har det ibland. Och då är det bara det som vi absolut kan stå för själva. Vi har ju historiskt haft sales. Men det behöver vi inte prata om nu.

Men också, det ska inte bara vara välgörenhet för dig som lyssnar eller tittar. I communityn har vi under våren haft ganska många digitala träffar. Vi har haft börs-vd:ar på besök. Vi har haft investmentbolags-vd:ar på besök. Senast nu "I love Lund" för någon vecka sedan. Vi ska prata om kaffe.

Caroline: Ja, det har jag anmält mig till.

Jan: Och sen är det ju också bokklubb.

Caroline: Det har jag också anmält mig till.

Jan: För dig som lyssnar på detta innan juli 2022. Vi kommer ha bokklubb i slutet av juli och i början av augusti. Då kommer det handla om "Atomic Habits" av James Clear, som vi kommer diskutera. Det är en jättebra bok att rekommendera, även om man inte är med i vår bokklubb. På svenska heter den "Atomvanor".

Och sen faktiskt en som Helena, en av våra kompisar som har varit med i podden, rekommenderar: "Ishmael". Som är lite så här speciell bok. När jag skrev om det i communityn så var det en annan läsare som skrev så här: "Jag håller lite låg profil, men jag rekommenderar att läsa den boken. Det finns ett före och efter den boken." Jag har inte läst den.

Caroline: Ett före och efter den.

Jan: Jag ser fram emot detta. Och så skrev han så här. Då vet jag att han läser mycket böcker. Han är väldigt klok. Då skrev han också så här: "Ja, men detta är en av mina topp fem böcker när det gäller disruptivt tänkande." Jag var så här bara: "Coolt."

Caroline: Wow, "Ishmael" alltså.

Jan: Ja, så att communityn röstade ner boken totalt.

Vilka som hänger i communityn

Caroline: Jo, men det är inte så konstigt, därför att vårt community kan jag tänka mig ändå består mycket av människor som vill nörda lite extra kanske kring ekonomi. Eller prestation, eller vara duktiga i karriären. Aktivare liv och så. Och då kanske "Ishmael" inte...

Jan: Den klarar sig inte mot "Atomvanor".

Caroline: Så att i sommar blir det två böcker.

Jan: "Ishmael" och "Atomic Habits". För dig som vill vara med.

Caroline: Snyggt.

Jan: Då tänker jag, och vill man vara med så finns det Patreon.com/rikatillsammans. Eller det finns alltid en länk i beskrivningen. Och man kan välja. Om man klickar in där och tycker så här: "Öh, 75 kronor i månaden är x-antal kronor för mycket." Då kan man trycka på "Anpassa ditt stöd". Och sen kan man välja ett annat belopp. Det går jättebra att vara med på 10 kronor. Så är du med på bokklubben i juli om du vill det.

Caroline: Snyggt.

Kapitel 14: Invest as often as you can

Jan: Men då tänker jag, då kör vi igång boken. Sen brukar vi sammanfatta principen. Och då sammanfattar Nick kapitel 14 med så här: "Invest as often as you can." Så kan du läsa vad han skriver sen.

Caroline: Ja. "If you think you can time the market by saving up cash, think again. Even God couldn't beat dollar cost averaging."

Jan: Det var så här jag hittade Nick Maggiulli för tre eller fyra år sedan, 2018, på tips av en finansiell rådgivare som skrev: "Titta här när det gäller marknadstajming. Inte ens Gud kan tajma marknaden." Och så var det så här, jag måste läsa detta. Och det var starten på min och Nicks relation.

Men då började han i alla fall med ett tankeexperiment. Och tankeexperimentet låter så här: låt oss leka att vi har ett experiment där vi påbörjar vår sparkarriär någonstans slumpmässigt mellan 1920 och 1980 på den amerikanska börsen. Och så ska vi investera i 40 år. Det vill säga fram till ett pensionsår. Jag är 20 år gammal, någon gång mellan 1920 och 1980. Jag ska gå i pension senast 2020, men liksom en 40-årsperiod efter starten.

Två strategier: månadsspar eller buy the dip

Jan: Och jag har två strategier jag kan välja mellan. Att jag sparar 100 USD i månaden, eller typ 1 000 kr i månaden, i 40 år. Eller så är det så här: jag väntar på kraschen, bottenstrategin, eller på engelska som det heter "buy the dip". Då sparar jag 1 000 kr på ett konto och sen köper jag bara när marknaden bottnar. Och då är det enkelt att säga så här: marknaden bottnar när det inte är rekord.

Men för att göra experimentet ännu mer intressant, så säger man så här att du dessutom får vara den omnipotente guden, som vet när den absoluta botten mellan två toppar sker.

Caroline: Ja, för det är ju annars grymt.

Jan: Ja, det är omöjligt. Men du får, så att när du köper på botten, så får du absolut lägsta möjliga pris. Den enda regeln som begränsar för att det inte ska funka, det är att du inte får sälja aktierna. Utan när du väl har köpt dem så får du behålla dem till slutet av de här 40 åren. Är du med?

Vi pratar bara så här. Det är alltså en sån regel. Så det är inte en fråga kring så här, åh gud, tajma marknaden, köp på botten och sälj på toppen. Utan vi är fortfarande i problemet: jag har en klumpsumma pengar, eller jag ska månadsspara, ska jag sätta in allt på en gång eller ska jag sprida ut det över tid? Det är fortfarande det problemet vi försöker lösa. Vi försöker inte skapa någon investeringsstrategi, utan det är en in-i-marknaden-strategi vi pratar om.

Caroline: Okej.

Resultatet: regelbundet sparande vinner i 70 procent av fallen

Jan: Och svaret är att när man simulerar den här strategin, så visar det sig att regeln att binda sig till månadssparande, alltså att inte samla pengarna på hög för att träffa botten, utan bara köra på varje månad, är bättre i 70 procent av alla fall i den här perioden. Och detta är sant, trots att du vet exakt när marknaden kommer bottna. Och detta är ointuitivt. Jag ser det på dig. Berätta, vad tänker du?

Caroline: Nej, men jag tänker att det är jättekonstigt ju. Om jag får ett billigare pris, så borde det vara bättre för att aktien går upp över tid, eller aktierna.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Jag fattar inte hur det kan vara bättre i 70 procent att bara köra in pengarna när som helst, regelbundet.

Jan: Ja, men vi kommer dit.

Caroline: Men vänta, jo, det kanske jag kan.

Jan: Ja, kör du.

Caroline: Därför att det är mer regelbundet än om... För det kan ta väldigt lång tid innan den där dippen kommer.

Jan: Ja, för man tänker annars att dippen kommer regelbundet, men den gör inte det.

Riktiga krascher är sällsynta

Caroline: Nej.

Jan: Och tittar vi på stora krascher, så har vi ju typ bara haft det 1930, eller liksom vi har haft det typ på, tror jag, 70-talet, 2000. Så sådana här riktiga krascher, där de här har överpresterat, det händer väldigt sällan, eftersom marknaden, som vi pratade om i förra avsnittet, vi har en förväntan om att marknaden över tid ska gå upp.

Och det betyder i detta att inte ens Gud slår regelbundet månadssparande, trots att vi vet när detta händer.

Inte ens Gud slår regelbundet månadssparande, trots att vi vet exakt när kraschen kommer.

Och vi ska titta på lite grafer kring det här och bara lite resonemang. Men även om, liksom, om vi skulle säga så här: jag har inte den här gudalika timingen, utan jag är lite full som Gud, så jag missar botten med kanske en eller två månader. Vilket ändå skulle sägas vara sagolik tajming. Jag investerar alltid inom två månader från kraschen. Alltså bara, oh yeah. Men då blir regelbundet månadssparande bättre i 97 procent av alla fall. Så det är helt bisarra samband. Sannolikheter.

Tio år utanför marknaden

Jan: Och anledningen till detta, då har han liksom plottat detta. Då tittar vi till exempel på amerikanska börsen, mellan 1990 och 2020. Och tittar vi så, då hade vi en jättehög uppgång i slutet av 90-talet, 97 till 99, då var det en massa nya rekord. Och sen, det var små korrigeringar, då köpte man på sig. Men efter toppen 2001, så var det ingen ny botten, alltså före ett nytt rekord, förrän 2010. Så då hade man liksom suttit utanför marknaden i tio år. Är du med?

Och då blir det liksom det här månadssparandet mycket bättre över den här tioårsperioden, än att sitta på ett bankkonto och vänta. Från botten mellan toppen 2001 och nästa topp, som skedde typ 2012, så var det en tioårsperiod då det bara var en botten. Är du med? Så om man tittar på det, så är det just den här tiden mellan bottnarna som är så oförutsägbar och ganska lång.

Och då har vi också, för dig som tittar på avsnittet eller läser. Ja, de lyssnar ju inte på detta. Men man kan titta på bildspelet om man tycker att graferna är viktiga. Det visar egentligen bara här att vi har markerat ut topparna och bottnarna och visar så här att det hade gått en ganska lång period mellan man hade investerat.

Varför bottentajming inte räcker

Jan: Men det är ju så att när man tajmar de här bottnarna, så kan inte ens det kompensera för att man är utanför marknaden och man missar en uppgång.

Caroline: Ja.

Jan: Eller du missar det regelbundet, för att om du köper regelbundet så rör sig marknaden upp och ner. Det kommer bottnar, men det går ju generellt uppåt. Och köper du även på vägen ner, så får du extra skjuts på vägen upp, för du får fler andelar när det är billigt. När det är dyrt får du färre andelar.

Och det andra är att du behöver aldrig ens tänka, eller vara frustrerad, eller fundera på hur mycket pengar du samlar på sidan. Så just det här att om du har en klumpsumma, så ska den investeras så fort som möjligt. Och sen pengar som ska in, alltså som du tjänar från din månadslön. Det är det vi pratar om, det regelbundna sparandet. Så det är inte så att vi i förra avsnittet sa allt på en gång, och nu pratar vi sprid ut över tid.

Caroline: Nej, nej.

Jan: Nu pratar vi om att jag genererar nya pengar fram tills jag går i pension. Alltså jag sparar av mina löpande inkomster. Och av de löpande inkomsterna jag tjänar, så är det mer rätt att sätta in dem direkt också, än att samla dem på en hög och sen försöka investera dem.

Bara tre bottnar på hundra år

Jan: Så problemet är som sagt att bottnarna är sällsynta. Marknaden går upp över tid. Och därför är det bättre att när du får nya pengar investera dem direkt än att samla dem på hög. Och tittar vi mellan alla de här åren, 1920 och 1980, så ser vi att det är i princip bara 1929 och typ slutet av 30-talet då det var bättre att köpa på botten. Och det var ju för att bottnarna var så extremt låga i förhållande till hur marknaden gick. Men som sagt, vi har på 100 år haft tre sådana bottnar.

Caroline: Bra.

Jan: Så från Nicks hemsida, om vi citerar, nu citerar vi inte boken utan nu...

Caroline: Nej, du är från hemsidan.

Jan: "My point in all of this is that buy the dip, even with perfect information, typically underperforms DCA." Och DCA är då dollar cost averaging, regelbundet sparande. "So if you attempt to build up cash and buy at the next bottom, you will likely be worse off than if you had bought every month. Why? Because while you wait for the next dip, the market is likely to keep rising and leave you behind. What makes the buy the dip strategy even more problematic is that we have always assumed that you would know when you were at every bottom. I run a variation of buy the dip where the strategy misses the bottom by two months, and guess what? Missing the bottom by just two months leads to underperforming dollar cost averaging 97 percent of the time. So even if you're somewhat decent at calling bottoms, you would still lose in the long run."

Din älskade dipp kanske aldrig kommer

Jan: Ja, och sen är det det sista här nu. "I wrote this post because sometimes I hear about friends who save up cash to buy the dip. When they would be far better off if they just kept buying. My friends do not realise that their beloved dip may never come. And while they wait, they can miss out on months or more of continued compound growth." Compound growth är väl ränta på ränta.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så jag tycker att detta gör det ganska tydligt att den här strategin som många håller på med, att jag sparar pengar till botten. Vi vet inte när den kommer. Utan det bästa är regelbundet månadssparande, for the win. Och sen, som vi har pratat om tidigare, avsnitt 99 och 238, spara så brett som möjligt.

Deras älskade dipp kanske aldrig kommer. Och medan de väntar, missar de månad efter månad av ränta på ränta.

Så att jag gillar, jag älskar ju det här, att i liksom tre ord som är så här, just keep buying. Eller som vi säger i avsnitt 99, som folk ibland upplever så här: ja, men det är förenklat, kan det verkligen vara så här, investera allt på en gång, regelbundet månadssparande?

Många lager i ett enkelt råd

Jan: Ja, men där ligger väldigt mycket bakom. När jag säger en sån grej så har jag i bakhuvudet de här artiklarna, så här: nej, men du kan inte tajma marknaden. Även om du visste när bottnarna inträffar, så är det bättre med ett regelbundet sparande. Är det en garanti? Nej, det är det inte. Vi har liksom 70 procents sannolikhet, och missar man bottnarna med två månader så är det ändå 97 procents sannolikhet. Så det finns aldrig några garantier, men man kan ta oddsen ganska mycket till sig själv.

Så att den här sjukt enkla strategin, bara så här: investera i en indexfond så regelbundet, så långsiktigt, så billigt som möjligt. Där är sjukt många lager, där är sjukt många nyanser i det där tipset.

Caroline: Ja, som låter så enkelt. Men är det inte också Nobelpristagaren, vad heter han nu? Fama.

Jan: Fama, ja. Jo, men de flesta kommer ju fram till detta empiriskt. Alltså det är få som lägger den här tiden att göra de här simuleringarna. Men jag gillar ju så här när man kommer fram till det empiriskt, anekdotiskt och simuleringsmässigt. Då får man ett ganska starkt belägg för att, ja men liksom, det är så det funkar.

Och sen lite som Jonathan Stolzenberg, en kompis till oss, som var med i Patreon-communityn, som brukar säga så här: lita aldrig på någon som inte kan förenkla ett ämne väldigt, väldigt mycket, men som inte heller kan göra det mer komplext och visa på nyanserna. Och det är precis det vi gör här. Att i sitt enklaste: köp en indexfond, spara regelbundet, gör det så billigt som möjligt. Det är ju den enklaste varianten. Men nyansen är här, ja, vi kan prata om varför regelbundet. Jo, för att det är bättre även om du vet datumet för bottnarna. Och så har vi ett sånt här entimmesavsnitt på bara det.

Caroline: Ja, men det är som du säger, det finns olika lager i det rådet.

Jan: Ja, precis.

Kapitel 15: Gud får sista skrattet

Caroline: Bra.

Jan: Så jag tänkte att det andra vi ska prata om nu, det är ju den här sequence of return risk. Han berör det lite i kapitel 15 och detta är den andra delen av titeln. Men Gud får ändå sista skrattet. Så du kan läsa vad Nick skriver. Sammanfattningen.

Caroline: Rubriken här är: "Investing isn't about the cards you are dealt, but how you play your hand. You will experience periods of good and bad luck throughout your investment career. However, the most important thing is how you behave over the long term."

Jan: Ja. Och då, om vi tittar på en rapport från Vanguard, som är ett sånt här fondbolag som har en sån här forskningsavdelning som jag tycker släpper jättebra rapporter. Det är väl lite som våra bloggavsnitt fast de är liksom mer formella. De öppnar en rapport 2020, i juni tror jag, som heter "Safeguarding Retirement in a Bear Market".

Caroline: Och då skriver de så här: "At the start of retirement, every year with a negative return, which is temporary in nature, turns into a permanent impairment of the balance. The amount withdrawn at a considerable loss reduces the opportunity to recover over the long term."

Den permanenta förlusten vid uttag

Jan: Så vad det betyder är: när jag går i pension, eller när jag gör ett uttag från min portfölj i en nedgång, så betyder det att jag tar en negativ utveckling, alltså att börsen har fallit i värde. Men eftersom det bara är värdet på mitt innehav som har förändrats, antalet fondandelar eller antalet aktier jag har är ju samma. Samma ögonblick som jag säljer, så är den här förlusten permanent. För nu kan inte de andelarna stiga över tid och återta den förlusten. Så det är det som den säger: "You reduced the opportunity to recover over the long term." Har jag sålt, så har jag tagit bort möjligheten att recovera när marknaden vänder.

Caroline: Och då skriver de vidare. Detta är lite tekniskt, men: "Because the opportunity cost of withdrawing a dollar, measured in the expected return of the dollar until the end of retirement, is particularly high immediately after a sequence of return risk strikes, the magic of compounding returns works against the retirees, who must do so."

Pensionsexemplet

Jan: Det vill säga, om jag leker pensionsexemplet, för att det är det mest realistiska. Så jag är 65 år, jag ska börja ta ut min pension, och det kommer ett negativt år på minus 29 procent.

Caroline: Tufft.

Jan: Jag måste ta ut min tjänstepension eller mina pengar, för att det är de pengarna jag ska leva på. Det betyder att jag måste sälja av de här andelarna, de här aktierna, och jag därmed permanentar, kan man väl säga, den förlusten. Jag realiserar den förlusten. Och eftersom jag realiserar den förlusten så kommer den ju påverka alla de 25 åren kvar i min pension, för de andelarna kan ju annars inte tjäna pengar under resten av perioden. Häng med.

Och det är ju detta som kallas sequence of return risk. Alltså, vilka avkastningsår får jag i vilken ordning? Och sen, du kan läsa sista meningen där.

Caroline: "The varying degrees of sequence of return risk include, on one end of the spectrum, the long-term generational luck aspect."

En turfaktor du inte rår över

Jan: Ja, så det blir ju liksom en turfaktor. För jag kan inte påverka hur börsen går ett enskilt år. Jag är väldigt beroende av det enskilda året. Och har du då en stor uppgång det året, ja då har du ju mycket vunnet för de kommande 25 åren. Har du ett kasst år, ja då har du mycket förlorat för de kommande åren. Nu spelar inte det enskilda året någon stor roll, som vi kommer att prata om, utan man kan säga att decenniet efter att du går i pension spelar väldigt stor roll. Men inte det enskilda året.

Caroline: Jag tänkte, man börjar ta ut pengar när det är ett skitår. Så då blir det mindre. Ja, för jag börjar bara fundera på hur det funkar i huvudet nu.

Jan: Jo, men säg så här att du har 100 andelar som är värda 100 kr.

Caroline: Ja.

Jan: Om du har 100 andelar som är värda 200 kr och du behöver ha ut 1 000 kr, då behöver du sälja färre andelar om kursen är hög. Och då har du fler andelar som kan jobba. Om kursen är låg så måste du sälja fler andelar för att få ut samma summa. Och då kommer de fler andelarna inte kunna öka i värde.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Hänger du med? Det är jättesorgligt. Alltså, det är sorgligt. Vi kommer till det.

Avkastning per decennium

Jan: Och när Nick har ett resonemang kring att Gud får ändå sista skrattet, så roade jag mig här med att ta fram den genomsnittliga årsavkastningen för tioårsperioder som började på utsatt år. Så till exempel, började du investera 1870 och investerade i tio år framåt, alltså till 1879, så fick du 7,9 procents avkastning. Och sen har jag gjort det för varje decennium.

Och då var det så här: började du 1900, så fick du 6,6 procents avkastning. Började du 1910, så fick du minus 1,6 procents avkastning i genomsnitt per år. Och det bästa decenniet var om du började spara i början av 1980. Då hade du 24,8 procents avkastning i snitt per år. Så dina pengar dubblades vart tredje år.

Caroline: På det decenniet.

Jan: På det decenniet. 1990 så var det 21,5. Började du spara 2000, på toppen, så fick du bara 5,9.

Tur, inte skicklighet

Jan: Så det viktiga här är att du kan göra exakt samma strategi, mer eller mindre, i alla de här decennierna. Utfallet kommer ändå variera, här mellan minus 1,6 procents genomsnitt per år till 24,8 procents avkastning i genomsnitt per år. Så att säga att en investerare 1910 är kass och en investerare 1980 som fick 24,8, alltså det vill säga nästan 26 procent mer i genomsnitt per år, är skicklig, det har inget med skicklighet att göra. Utan det var bara så här: ja, du fick en kass uppsättning kort. Du fick en kass uppsättning år om du började investera 1910, och du fick en optimal uppsättning kort om du började 1980.

Typ som i poker, att 1980 var det som att få två ess. Medan började du 1910 så var det som att få en tvåa och en sjua. Så man kan säga att det beror ju på vilken hand marknaden väljer att ge mig. Hur många nedgångsår får jag? När i tiden får jag dem? Vilken ordning får de? Får jag dem tidigt? Får jag dem sent? Hur stora blir de? Och naturligtvis vissa, för uppgångsåren: hur många får jag, när får jag dem, hur stora är uppgångarna?

Det bisarra exemplet: skicklig förlorar mot oskicklig

Jan: Om man tar det till sin extrem, alltså om man lite cherry-pickar i data, så konstaterar man till exempel att om man investerade i 20 år mellan 1960 till 1980 och 1980 till 2000 på amerikanska börsen, så kommer du alltså att tjäna mindre pengar om du slår index med 5 procent. Alltså, slå index med 5 procent är asgrymt. I genomsnitt i 20 år. Du slår index med 5 procent i genomsnitt i 20 år från 1960 till 1980. Men du kommer ändå tjäna mindre pengar än någon som underpresterar index med 5 procent mellan 1980 och 2000. Är du med? Det är helt bisarrt.

Caroline: Är det 5 procent per år då tänker du?

Jan: Ja. 5 procent mot index. Så jag säger så här, att du mellan 1960 och 1980 överpresterar mot index med 5 procent per år. Men din slutsumma kommer ändå vara lägre än någon som är sämre än index med 5 procent per år i perioden 1980 till 2000. Så samma, återigen, samma investerare. Man kan inte säga så mycket om skicklighet, för att du har den här påverkan av slumpen, av hur marknaden har gått i den här perioden. Du ser fundersam ut.

Caroline: Ja, för att jag kanske missar något i början. Men att slå index med 5 procent kan i vissa perioder ge sämre avkastning än att underprestera med 5 procent. I vissa perioder. Och den perioden kan se ut hur som helst då, är det?

Siffrorna bakom rubriken

Jan: Nej, men så här, Caroline. Mellan 1960 och 1980 så var genomsnittsavkastningen per år 1,9 procent.

Caroline: Ja.

Jan: Om du lägger på 5 procent så har du haft en genomsnittsavkastning på 6,9. Har du samma belopp då, och du jämför med någon i perioden 1980 till 2000, där genomsnittsavkastningen var 13 procent per år och som är 5 procent sämre, det vill säga någon som får 8 procent. 8 procent om året i 20 år är bättre än 6,9 procent om året i 20 år.

Caroline: Nu fattar jag. Okej.

Jan: Bra, jag är ledsen att det var otydligt.

Caroline: Ja, men det är lite så att... Det är en väldigt dramatisk rubrik. Man måste nästan ha siffror på det för att förstå.

Jan: Ja. Så att även en skicklig investerare i en kass marknad kommer få sämre resultat än en kass investerare i en bra marknad. Det är ju det vi säger.

Caroline: Ja, och nu har det ju varit en bra marknad ett tag.

Jan: Ja, vi har haft en ganska bra marknad i ett antal år. Länge, och alla har tyckt att det har varit gött.

Samma sak på svenska börsen

Jan: Samma sak gäller ju för den svenska marknaden, där jag jämförde. En bra investerare som slår index med 5 procent mellan 2000 och 2010, när vi hade både IT-bubbla och finanskris, alltså en ganska tuff period mellan 2000 och 2010, kommer få sämre avkastning än en kass investerare som underpresterar index med 5 procent mellan 1980 och 1990, eller 1990 och 2000.

Caroline: Ja. Men jag ska bara säga att det kan ju vara så att man känner så här: tänk om jag nu har sådana här skitdecennium medan jag sparar. Och så känner man sig nedslagen. Men man ska bara keep buying.

Jan: Just keep buying. Du kan inte göra något åt det.

Caroline: Man kan inte göra någonting åt det ändå.

Jan: Nej. Så är marknaden kass så är marknaden kass. Varför är marknaden kass? För att marknaden är kass. Den är bara det. Du hittar ingen energi eller lösning i det.

Frestelsen att överlista marknaden

Caroline: Men jag tänker att det finns en del som tänker att de minsann ska kompensera för det, eller de ska på något vis överlista.

Jan: Man vill alltid överlista marknaden.

Caroline: Och speciellt om man får en sån dålig hand. Är du med? Att vi alltid vill överlista marknaden och kompensera för dåliga år och sådana saker. Man blir ju frestad till det.

Jan: Absolut.

Caroline: Med sådana här stjärnaktier och allt möjligt.

Jan: Ja, och det går inte. Det har vi ju pratat om i andra avsnitt. Visst, du kan ha tur i enstaka perioder. Men som vi sa, tittade på till exempel Ny Teknik. "Jag är smartare än marknaden, jag väljer teknikaktier." Ja, visst, det funkade skitbra i tre, fyra år. Överpresterade mot ett globalt index. Nu har Länsförsäkringar Global gått förbi Ny Teknik. För att det är en kass marknad för tillväxtaktier. Så oavsett vilka tillväxtaktier du väljer, så kommer du inte tjäna pengar på tillväxtaktier. För marknaden för tillväxtaktier är kass.

Caroline: Ja.

Jan: Då säger de så här: ja, men då ska jag hoppa till värdebolag. Jo, men hur ska värdebolag ha varit kassa i tio år? Liksom, så att det funkar inte och då kommer vi tillbaka till det.

Don't pray for alpha, pray for beta

Caroline: Okej, så vad är det som ger bäst då?

Jan: Ja, men liksom spara regelbundet, långsiktigt, i billiga globala indexfonder där du får allt. That's it, liksom. Nick skriver så här. Ja, då har du skrivit att samma sak gäller för Stockholmsbörsen.

Caroline: "Yes, this example is cherry picked. But it demonstrates how skilled investors can lose to unskilled investors if they get caught in a bad market. So my friends, don't worry about getting excess returns. Worry about whether there are returns at all. Don't pray for alpha, pray for beta."

Jan: Ja. Och då brukar man ju säga att alfa är överavkastning mot index. Och istället för att be för överavkastning mot index, be för att index går bra. Det är väldigt förenklat.

Be inte om alfa, be om beta. Oroa dig inte för att slå index, oroa dig för om det finns någon avkastning alls.

Ingen ny lärdom: Jesse Livermore

Jan: Och det är roligt för att detta är liksom ingen ny lärdom. Alltså, om man tar Jesse Livermore som var aktiv för typ 100 år sedan, då skrev han en bok som heter "Reminiscences of a Stock Operator". Och då skriver han så här.

Caroline: "I think it was a long step forward in my trading education when I realized at last that when old Mr Partridge kept on telling the other customers, 'Well, this is a bull market,' he really meant to tell them that the big money was not in the individual fluctuations, but in the main movements. That is, not in reading the tape, but in sizing up the entire market and its trend."

Jan: Ja, och då ska man veta, reading the tape, förr kom ju aktiekurserna på en sån här band eller tape. Och då var det så här: ja, men det spelar inte roll om den enskilda aktien, utan det viktiga är marknaden och marknadens trend. Och han sa "well, you really know this is a bull market". Och bull market är väl en uppåtgående marknad.

Caroline: Ja.

Jan: Så det är inte heller, återigen, det är inte annorlunda nu. Detta är insikter som många har fått tidigare. Så det är inget vi sparkar in en öppen dörr med. Men jag tycker att det många gånger är roligt att visa att vissa principer återkommer över tid.

Stora skillnader även över tjugo år

Jan: Och tittar man på längre perioder, alltså så här, okej, tio år det är kort tid. Ja, fast även om du tittar på tjugo år, så är liksom visst skillnaderna mindre. Att vi har till exempel ingen negativ tjugoårsperiod på den svenska börsen. Men det skiljer ändå mellan 2 procent 1920 till 1940, eller 25 procent mellan 1980 och 2000. Så det är liksom stora, stora skillnader i det som man kan påpeka beror på tur.

Och om jag vill, jag ska visa ett extremt exempel. Så här gjorde jag ett exempel. Jag tog att en person är 60 år gammal och ska gå i pension, har en tjänstepension på 2,5 miljoner och ska göra ett ganska litet uttag, 2 procent, det vill säga 50 000 kr per år i 25 år. Så vi har en 60-åring, 2,5 miljoner kr, vi ska ta ut 50 000 kr per år i 25 år. Genomsnittlig avkastning har jag lagt på de här 7 procenten som är rimliga för en 20-årsperiod.

Två scenarion i Excel

Jan: Då gör vi två scenarion. Det ena scenariot är att man får alla de bra åren tidigt och de dåliga åren sent. Eller att man får de dåliga åren tidigt och de bra åren sent.

Caroline: Ja, spännande.

Jan: Hur jag har gjort detta: jag har gjort det väldigt enkelt i Excel. Jag slumpade fram 25 årsavkastningar i intervallet minus 22 till plus 29. Och sen sorterade jag dem från största till minsta eller minsta till största. Det är de två fallen som vi gör. Så vad tror du?

Caroline: Ja, vänta, jag måste tänka här. De bra åren tidigt, då kan det jobba på tidigt. Men sen, ja, jag har ingen aning faktiskt. Jag har ingen aning, för det kan ju också vara så att man vill ha de bra åren sent. För då har man ackumulerat så mycket pengar så att när det väl kommer stora...

Jan: Precis, men jag utgår från exemplet. Jag hade kunnat lura dig där. Men eftersom det är en person som ska gå i pension, så har de ackumulerat alla sina pengar. Det kommer inte komma några nya pengar. Nu ska de ju leva på det.

Caroline: De vill ha bra år tidigt.

Jan: De vill ha bra år tidigt.

Tre gånger mer pengar bara på ordningen

Jan: Så låt oss titta. Jag går igenom de här 25 åren, så har jag visat dem på bloggen här eller i bildspelet. Vi har antingen att vi börjar med två år som är plus 29 procent, plus 29, plus 22, plus 19, plus 17, plus 15, 14, och sen kommer det sista negativa året, minus 15, det sista året. Eller så börjar vi med minus 9, minus 7, minus 7, minus 7, och så fortsätter vi och så har vi de två 29-åren i slutet. Så jag har bara sorterat största till minsta, minsta till största.

Och då ser vi liksom så här skillnaden. När de börjar på samma startläge, på 2,5 miljoner, så är det ju typ att i det första fallet, där vi får de bra åren tidigt, då har vi plockat ut 50 000 om året och efter 25 år har vi 12 miljoner. Är du med? Medan i exakt samma avkastning, så har vi bara ändrat ordningen. Är du med? Då har vi i slutet mindre än 4 miljoner. Så det är tre gånger mer pengar, liksom, i de två olika fallen.

Caroline: Och detta var ändå schysst, för att här överlevde ändå den. Ja, jag tänkte att det var ändå 4 miljoner kvar, fastän människan har tagit ut 50 000 om året. Det var ju ändå skönt att det inte bara gick åt helvete med pengarna.

Vanguard-studien: två pensionärer ett år isär

Jan: Men sådana exempel finns ju. Om vi tittar på Vanguard-studien, som jag refererade till innan, från juni 2020. Då tog de riktiga siffror, nu har jag bara slumpat siffrorna, men då jämförde de två pensionärer. En som gick i pension 1 januari 1973, versus en som gick i pension 1 januari 1974. Båda hade 5 miljoner kr, 500 000 US-dollar, hade en portfölj på 50 procent aktier och 50 procent räntor, vilket är ganska rimligt när du går i pension. Och årliga uttag på 25 000 US, alltså 250 000 om året.

För den som gick i pension 1973, så tog pengarna slut efter 23 år. Så när den personen då var 88, så var pengarna slut. Medan den andra som gick i pension 12 månader senare, 1974, han hade pengar, och han hade ungefär 25 procent av pengarna kvar efter 35 år. Och då hade han ändå åkt till Mystique Beach och sådana grejer.

Caroline: Ja, det stod där ingenting om.

Jan: Helt outrageous resor för att han hade råd, eller hon hade råd.

Caroline: Nej, nu hittar du på.

Vad gör man med det man inte kan påverka?

Jan: Nej, men grejen är den, att det kan... jag tycker det är nedslående. Och samtidigt så tänker jag så här: ja, alltså, hur mycket pengar behöver vi? Fan, jag vill bara hitta på en massa grejer här nu.

Caroline: Vadå?

Jan: Därför att ett, man har ju ingen makt över egentligen vilken räntesats man kommer ha.

Caroline: Nej, vilken avkastning du kommer ha.

Jan: Ja, vilken avkastning jag kommer ha. Jag har ingen makt över det.

Caroline: Men jag kommer ändå att känna mig som en jävla loser, fastän jag har sparat och gnetat. Om jag nu hade en dålig avkastning i början av perioden, som jag började spara. Och då blir det liksom så här, att då kommer sådana tankar som att, ja, men jag skulle ändå inte behövt alla de pengarna. Så kan man inte tänka, därför att det är whatever. Eller förstår du att det kommer sådana tankar, det här är onödiga uträkningar?

Jan: Ja, men jag förstår att uträkningarna behövs, så att det är viktigt.

Caroline: Men vad ska vi göra med det, Jan? Eftersom vi har ju ingen makt över avkastningen i början på en period, när vi börjar spara. Vad kan man göra med detta?

Vi har noll påverkan på det som spelar mest roll

Jan: Men alltså så här, du har helt rätt. Vi har noll påverkan på det som kanske spelar mest roll.

Caroline: Ja, och det är jobbigt.

Jan: Det är jobbigt, ja. Men det är ju liksom så här, det är som i poker. Ja, du fick vissa händer. Deal with it. Det spelar ingen roll. Det ger ingenting att sitta och ägna energi åt det.

Och sen ska du också säga så här: ett eller två år spelar mindre roll, avkastningen per decennium spelar mer roll. På det decenniet spelar mer roll. Till exempel, om vi tar för dig som är 70-talist, det viktigaste decenniet i din sparkarriär kommer att vara det mellan 2035 och 2045. Det viktigaste decenniet för mig kommer att vara 2045 till 2055. Alltså, det är de tio viktigaste åren what so ever, när det gäller vårt sparande.

Det vi kan göra för att ta bort den risken, det är ju att ha så mycket pengar att vi inte behöver någon avkastning de åren. Men det är ju orealistiskt för de flesta.

Caroline: Ja.

Fokusera på det du kan påverka

Jan: Och samma, tittar vi för våra barn som är födda på 10-talet, då blir det så här: ja, det viktigaste decenniet för dem blir så här 2075 till 2085. Men vi kan inte planera för 2075, för något som kan hända eller inte kan hända. Utan då tror jag, som vanligt, som all psykologi säger, är ju att försöka påverka och fokusera på det vi kan.

Och det vi kan fokusera på är ju till exempel vårt sparande eller vår inkomst. Det är därför jag tjatar så mycket om så här, det viktigaste du kan göra för ditt sparande är att öka din inkomst. Och det är därför jag brukar prata om så här: ja, men sikta på att ha en inkomst på 45 000 kr i månaden. Så att du får max avsättning till pension. Så att du kan spara varje månad. Det är något som ligger i vilket humankapital jag har.

Kommer du ihåg när vi pratade här om veckan, att min finansiella livsuppgift är att öka mitt humankapital och sen omvandla mitt humankapital till mitt finansiella kapital. Detta pratade vi om för typ två eller tre veckor sedan. Det kan jag påverka.

Flexibilitet som strategi

Jan: Jag kan påverka flexibilitet, när går jag i pension? Måste jag gå när jag är 65 prick? Eller kan jag säga så här, mitt mål är att gå i pension mellan 60 och 65? Eller mitt mål är att gå i pension mellan 64 och 68? Då kan jag liksom så här, jag behöver kanske inte gå i pension året då börsen har tappat 40 procent. Utan då kanske jag kan vänta två eller tre år, om det har hämtat sig lite.

Jag kan också ha en flexibilitet, så mycket här handlar om flexibilitet. Jag kan ha flexibilitet i kombinationen att det behöver inte vara svart och vitt, jobb eller pension. Jag kan jobba lite. Jag kan jobba deltid. Ännu mer orättvisa fördelar har ju företagare. Alltså, om jag säger att jag kan välja att ta ut lön eller pension. Att jag kan styra det, som jag har haft uppe som diskussioner tidigare.

Och sen blir det naturligtvis också en flexibilitet i utgifter. Att jag kanske det år som börsen har gått riktigt dåligt, då behöver jag inte ta ut en extra stor summa. Utan då kanske jag säger, kan vi inte skjuta på den här Galápagos-resan till om två år, istället för att göra den i år. Eller att ha pengarna till Galápagos.

Caroline: Pratar du om människor som är gamla och som har döden flämtande efter sig? Det var väldigt dramatiskt sagt.

Fyrahinkarprincipen skyddar

Jan: Jag menar också att pengar som ska användas inom ett, två år kanske ska vara på ett buffertkonto. Detta är en av fördelarna. Detta är en av fördelarna med fyrahinkarprincipen. För den skyddar ju delvis mot det här. För att då kan jag liksom så här, okej, men de pengarna jag behöver i närtid är ju skyddade. De svänger inte alls lika mycket. Och på det sättet kan jag liksom skydda dem. Vi pratar mer om det i avsnitt 190.

Och sen naturligtvis, hur har jag fördelat min portfölj? Jag behöver kanske inte ha allt som i det exemplet som jag räknade på, att vi hade allt i aktier. Jag kan liksom ha att ju äldre jag blir, desto mer tar jag tillgångar med lägre risk. Då till exempel att ha mer räntor. Där en klassisk tumregel är så här: lägg på 3 procent räntor från 55 års ålder och framåt.

Process slår utfall

Jan: Och sen naturligtvis kommer det ju tillbaka till, hur ser min process för min ekonomi ut? För att, som vi har varit inne på, jag kan inte utvärdera ett beslut beroende på utfallet. Och säga så här: titta, denna investeraren fick 3,6 procent. Fy fan vad kass. Jämfört med den kanske fick 3,6 procent i en period där snittet var 1,6. Och det var superbra. Du kan inte utvärdera ett beslut på utfallet, om utfallet påverkas av slump.

Så därför är det så viktigt, tänker jag, att ha en process där man mäter, man följer upp, där man tar höjd för de här grönsopporna.

Jag vet JFB på forumet, som har skrivit ganska mycket om pension. Han är ju väl medveten om den här sequence of risk-grejen. Så att nu till exempel 2022, när han skulle gå i pension, jag tror att han skrev i något inlägg att hans aktieexponering var ju bara typ 20 procent. Just för att om nu börsen är ner 20 procent under 2022, så skulle det inte ha den påverkan på hans pension idag och på hans framtida pension.

Sammanfattning: anpassa och var medveten

Jan: Så här, om jag skulle sammanfatta, det blir ett kort avsnitt idag, men om jag skulle runda av. Det är liksom inget nytt under solen, utan det är samma flexibilitet, anpassning, vara medveten om riskerna. Men att se att ibland så påverkas vi i vårt sparande av saker vi har noll påverkan på, liksom.

Och tyvärr så är det ju också så här, ju mer idag, som vi ser, att det mesta är korrelerat. Att liksom går USA ner, då går Europa ner, går aktier ner, så går alla typer av aktier ner. Nu 2022 så har ju det mesta gått ner, inklusive till exempel krypto.

Caroline: Ja, som vissa sa skulle vara ett skydd, men det blir ju sällan det.

Jan: Så jag tror inte att man ska sitta och lyssna på det och tänka, ja, men du vet, jag kommer överlista marknaden, för då kommer jag hitta just den ön som kommer rädda mig. Du kan ha tur, absolut, men jag tycker inte man ska ha en strategi baserad på tur. För det finns liksom fantastiska historier där motsvarande bara har kraschat.

Caroline: Kraschat och exploderat.

Avrundning: vad tar du med dig?

Jan: Bra. Lite kortare avsnitt än vad jag hade tänkt, men jag tänker att vi kan ju runda av i alla fall. Vad tar du med dig?

Caroline: Jag tänker att, precis som vi sa, det är ju ändå en hel del som man inte kan påverka. Som det där med de dåliga första åren, och att man ändå ska fortsätta med sparandet i vilket fall. Men jag kommer att tänka på att det är ungefär som det där barnsparandet som vi har pratat om innan.

Jan: Exakt.

Caroline: Att när man börjar spara, man kanske har fler barn, till de här barnen vid olika tillfällen.

Barnsparandet är sequence of return risk

Jan: Precis, vi har ju ett avsnitt för länge sedan, där vi pratar egentligen om sequence of return risk, implicit. Där rådet jag brukar ge är ju att om man ska spara till barnen på ett rättvist sätt, så är det inte att spara till barnen i tre olika potter, har du tre barn, och sen börjar man den ena potten 2011, den andra 2015, den andra 2018. Utan det är att spara till alla barnen i samma pott.

Och anledningen till värdet med det var att jag är född 81, och som vi pratade om innan, 81 till 2000 var ju typ den bästa börsperioden någonsin, när jag föddes. Så hade mina föräldrar sparat en tusenlapp i månaden i 18 år, så hade det blivit typ 2,7 miljoner. Medan min bror som är född 85, som är bara fyra år yngre, hans period var ju mellan 85 och 2003. Så då hade han fått ut typ 600 000, exakt samma sparande. Så det skiljer 2,1 miljoner.

Och då kan man liksom inte som föräldrar heller bara så här: "Ja, men då betalar jag mellanskillnaden kontant." Utan då hade det varit mycket bättre att vi sparade de pengarna i samma pott, och så blev det 3,3 miljoner, och sen delar man den på hälften, och gör den matteövningen för att kompensera för åren.

Caroline: Men det är ju exakt, det är jättebra, det är ju exakt ett exempel på sequence of return risk.

Survival of the fittest

Jan: Ja.

Caroline: Nej, och sen tänker jag på det du sa också, att det är vissa saker vi inte kan påverka.

Jan: Nej.

Caroline: Men det är ju lite, du som är biolog, alltså det här med Darwin, att survival of the fittest, alltså den som är mest anpassningsbar, inte den som är starkast.

Jan: Du bara garvar åt mig. Vad tänker du med det, survival of the fittest?

Caroline: Nej, men att den som är mest anpassningsbar är den som är mest flexibel. Just den där flexibiliteten som du pratar om, den är ju superviktig. Men då måste man ju också, det är ändå som att man behöver vissa grejer för att kunna vara flexibel. Där i slutet på sin sparperiod, om man ska gå in i pensionen, att man har möjligheten att vara flexibel då.

Möjlighetsutrymmet skapas tidigt

Jan: Fast jag tror att det där blir ju egentligen ett så kallat möjlighetsutrymme, som Jonathan också brukar prata om. Att jag behöver skapa mig så många möjligheter som möjligt, men de möjligheterna kan jag sällan skapa när jag är 65. Utan de behöver jag skapa långt innan, genom till exempel ett högre sparande när jag är 30. Eller att förhandla extra, eller byta jobb när jag är 40, för att få en högre lön, för att ha mer pension som ger mig mer flexibilitet när jag är 65. Alltså, flexibiliteten kommer i förberedelsen.

Och det är därför jag också är så här, det är bättre att du lyssnar på detta avsnittet när du är 30, än när du är 60. Du har fler möjligheter att anpassa eller korrigera.

Flexibiliteten kommer i förberedelsen. De möjligheterna kan jag sällan skapa när jag är 65.

Flygplanet från Los Angeles

Jan: Jag lyssnade ju på James Clear, apropå det med "Atomic Habits". Han sa ju att om ett flygplan ska åka från Los Angeles till New York, om det vrider nosen 2,5 grad i Los Angeles, så motsvarar det att nosen på en Boeing flyttades typ 2,3 meter. Alltså, det var skillnaden. Men när den hade flugit över hela USA, så var det skillnad om du landade i New York eller om du landade i Washington. Som har flera hundra kilometers skillnad. Och den lilla förändringen i Los Angeles på 2,3 meter blev där framme en distans på flera hundra kilometer.

Det är också det du kan göra i ekonomi, att en liten, liten förändring idag kan ge dig jättemycket utrymme i framtiden. Så det är jävligt tufft att upptäcka sequence of return risk när du är 65, jämfört med att det var sugigt att höra oss prata om det idag. Men då vet jag om det och då kan jag kanske parera det. Så att sequence of return risk, jag har tagit höjd för det. Jag har tagit höjd för ett kasst decennium. Så jag behöver inte bry mig.

Caroline: Ja, det var ett litet brant tal här i slutet.

Jan: Men jag tänker att vi håller där och så ses vi nästa vecka helt enkelt. Tack så mycket.