Hem » Poddavsnitt » Inte ens gud slår regelbundet sparande (men får ändå sista skrattet med sequence-of-return-risken)257

Inte ens gud slår regelbundet sparande(men får ändå sista skrattet med sequence-of-return-risken)

Jan Bolmeson
Skrivet av
Jan Bolmeson, RikaTillsammans
Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007
Avsnitt: 257
Avsnittslängd: 55 min
Lyssna via Spotify eller Apple
Se på YouTube
Uppdaterad
Publicerad
2 minuters läsning
10 kommentarer

I dagens avsnitt fortsätter vi på förra veckans tema ”investera en klumpsumma på en gång eller sprida ut den över tid?”. Vi tar däremot en annan approach och leker med att vi vet exakt vilket datum marknaden bottnar och kan därmed spara pengarna i kontanter till den dagen, och undersöker om det slår regelbundet månadssparande.

Avsnitt 257 | Publicerat 4 år sedan.

Inte ens gud slår regelbundet sparande(men får ändå sista skrattet med sequence-of-return-risken)
55 min

Avsnitt 257. Senast uppdaterad 9 månader sedan (2025-08-22) av Jan Bolmeson.

Du kan lyssna på detta avsnitt (257) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast och Acast. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.

Referens: Saknas.

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 9 månader sedan (2025-08-22) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Samtidigt handlar avsnittet även om en av de risker som vi har noll kontroll över – den så kallade ”sequence-of-returns”-risken. Det vill säga vilken ordning som vi får våra ”avkastningsår”. Som vanligt i denna serien tar vi avstamp i Nick Magiullis bok ”Just. Keep. Buying.” och diskuterar, försvenskar och fördjupar resonemangen. Särskilt resonemanget hur meningslöst det är att sitta och vänta med pengar på sidlinjen i väntan på en krasch att investera i.

Vidare är även ”sequence-of-returns”-risken är en av de risker som vi har noll kontroll över och som tyvärr påverkar vårt sparande väldigt mycket. Särskilt viktig är den för dem som går i pension eller vill sluta jobba enligt t.ex. FIRE. Om vi nämligen har t.ex. 20 års avkastning med en genomsnittlig avkastning om 7 procent per år, så spelar det stor roll hur om vi har de positiva åren först eller sist i 20-års perioden.

Beroende på vilken ordning som avkastningsåren kommer, har stor påverkan på både slutsumman och mängden pengar man kan ta ut innan de tar slut. På det sättet kommer t.ex. de 10 absolut viktigaste avkastningsåren, för mig som är född 1981, vara mellan 2045 – 2055. Dvs, decenniet precis när jag går i pension. Bra år i början och allt är magiskt, dåliga år i början och pengarna kan ta slut tidigare än man tror.

I avsnittet simulerar vi det genom att ta fram en serie om 20 år med olika slumpade avkastningar. Sedan gör vi exemplet extremt genom att sortera avkastningsåren från största till minsta och vice versa. Det blir tyvärr stor skillnad – precis som en pensionär som gick i pension 1973 fick slut på pension efter 23 år, medan en pensionär som gick i pension året efter, 1974, kunde leva på exakt samma belopp i över 35 år.

Vi diskuterar även lösningen till det här problemet som ligger mycket i att redan nu planera för flexibilitet. Flexibilitet i bl.a.

  • hur mycket man sparar genom åren
  • när i tiden man behöver välja att gå i pension
  • kombinationen av jobb och pension
  • i hur mycket pengar man tar ut till utgifter
  • allokering i portföljen

Detta är för övrigt samma anledning till att vi rekommenderar att spara till flera barn i en pott istället för separat. Då drabbas de nämligen inte av sequence-of-return risken på samma sätt som t.ex. jag (född 1981) och min bror (född 1985). På samma sparande om 1 000 SEK/mån hade jag fått 3+ Mkr och han mindre än 1 Mkr. Just på grund av hur avkastningen fördelade sig mellan 1981-1999 respektive 1985 – 2003.

Vi hoppas att du uppskattar avsnittet och att det ger lite tankespjärn och inspiration. 😊

Hälsningar,

Jan och Caroline

Vanliga frågor

Varför slår månadssparande marknadstajming även om jag vet när botten kommer?
Vad är sequence of return risk?
Hur kan jag skydda mig mot sequence of return risk?
Spelar min investeringsskicklighet någon roll om marknaden är dålig?
När är mitt viktigaste spardecennium?
Ska jag spara till barn i separata konton eller gemensamt?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Communityns kommentarer

Nedan följer 9 av totalt 9 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂

  1. Avatar för bspastikern

    Det finns väl en viss tailrisk i den strategin också som gör att det som ser bra ut på pappret i sällsynta fall blir svårt när det ska tillämpas i verkligheten.

    Jag tänker exempelvis på hur det hade funkat för Per G Gyllenhammar som fick sitt första barn 1961 och sitt sista (eller borde jag skriva senaste?) 2016.

  2. Avatar för SNS

    Angående sequence of return risk och tidig pension, så funderar jag på att parera den genom att börja med att ta ut förmånsbestämd ITP2 som är i stort sett oberoende av svängningarna på aktie och räntemarknaden.
    Vad gäller allmänna pensionen borde samma sak gälla inkomstpensionen.

    Detta med räntetält diskuterades lite i denna tråd:

    Vissa beröringspunkter finns till “5” i 5+25 (stay-rich)

    Har tänkt rätt eller fel med strategin att använda ITP2 som räntetält ?

  3. Avatar för Marknadstajmarn

    För den nördige som vill leka med olika sorters simuleringar (t.ex sequence of return):

    Det är ett stort problem med Nick Maggiulli’s argument:

    Här fuskar han med sin strategi för att gynna sitt eget argument.
    Gud skulle såklart vara fri att sälja hela sitt innehav på toppen
    och köpa in sin igen på botten. Även vi är fria att åtminstone försöka!

    Vad säger då forskningen om tajmingstrategier?

    Eugene Fama och Kenneth French (effektiva marknadens husgudar) har bekräftat att
    en momentumstrategi hade överpresterat index över senaste 50 åren.

    Ur The Factor Archives: Momentum

    Momentum10
    Momentum10881×534 130 KB

    photo_1496
    photo_14961738×739 56.6 KB

    Och Meb Faber testade tajmingstrategier baserade på glidande medelvärden mellan 1973
    och 2012.

    Marknadstajming baserad 6 månaders, 9 månaders och 12 månaders
    glidande medelvärde producerade högre absolut avkastning och högre riskjusterad avkastning än buy and hold.
    Marknadstajming baserad på 3 månaders glidande medelvärde producerade också högre
    riskjusterad avkastning men något lägre absolut avkastning än buy and hold.

    momentum_12

    MSCI’s Momentumindex har också överpresterat sedan 1994 med högre absolut avkastning och högre riskjusterad avkastning.

    msci_momentum
    msci_momentum749×419 62.5 KB

    msci_momentum2

  4. Avatar för Pellepennan

    Jag tänker att i detta fallet GÅR det ju inte ens att jämföra investerarna, att någon är bättre eller sämre. Bägge har ju valt en strategi som inte har några som helst skicklighetsmoment efter valet av strategi. Det är alltså bara ren tur eller otur vad marknaden ger under resp. period. Detta kräver förstås att man vet om skicklighet har varit inblandat eller inte men i detta fall vet vi ju att skicklighet inte ingår. Per definition går det ju då knappast ens definiera hur någon skulle kunna ha varit bättre än den andra.

    Ska man jämföra och ev. göra bedömningar om någons skicklighet behöver det vara samma tidsperiod man jämför på åtminstone. Helst även då samma strategi som har skicklighetsmoment i sig fast de hanteras lite olika från person till person.

    Däremot tycker jag att det kan vara relevant att jämföra på utfall, under samma tidsperiod. Säg 10 år med breda indexfonder mot 10 år med annan strategi. Man har ju då i alla fall under samma tioårsperiod varit exponerade för samma makrohändelser även om dessa förstås kan slå lite olika. Med skicklighet vill jag även räkna in valet av strategi över tid, alltså anpassning till hur marknaden ser ut.

  5. Avatar för Sanna85

    Känner mig alltid glad och inspirerad efter varje avsnitt. Idag kändes det lite som att ta reda på om man bär på den där genen som med 99% säkerhet kommer ge en en obotlig sjukdom inom loppet av 20 år, det vill säga meningslös information eftersom det ändå inte går att förebygga. MEN sen tänkte jag att det väl är lika bra att förhålla sig till sanningen. Så detta är min strategi för att inte slås ned: Allt över typ 4-5% är bara bonus och inget jag tänker räkna med på 20 år. Jag tjänar ca 45 000kr i månaden på olika jobb och annat och det var ju det du Jan sa var bra att försöka uppnå så har man gjort vad man kan. Sen får det bli som det blir helt enkelt. Jag tänker också ha som strategi att inte bli rik på ränta på ränta effekten utan på bra inkomst över åren och ränta etc får enbart ses som bonus. Där är min lösning på denna tragiska men ändå kanske viktiga information :star_struck:.

  6. Avatar för JFB

    För de som vill nörda, så höll vi på med Monte Carlo simuleringar i tråden nedan just m.h.t. portfölj- och sekvensrisker.

    @axr gave en fin steg för steg instruktion så flera av oss kunde följa det och lära oss en del om riskerna, och anpassa portföljen för att minska risken.

  8. Avatar för JFB

    Kanon! Tack!

    Jag tycker det var en riktigt bra artikel. Kanske confirmation bias eftersom vi gjort/planerat för hans råd :joy:

    Dvs

    • Retire slowly genom att gradvis dra ner på arbetstid
    • Flexibel budget där vi kan dra ner 1/3 på guldkant utan att lida i vardagen
    • Hålla inkomstpension och andra ”säkra” lösningar till 65+
    • Beredda på att sälja boende och skala ner, kanske även behövs ur bekvämlighetsnivå. Inte gifta med boendet.

    Att börja konservativt med en lägre SWR är det jag tar med mig att fundera på. Känns alltid bra när ens tankar bekräftas, varesig det är rätt eller inte😊

Till forumet →

Nästa
259. Frågor och svar om småbolag, börsen, framtiden,finansiell termometer, indexfonder m.m

Senaste nytt på RikaTillsammans

Kommer pensionen att räcka?39
#467
1 tim 24 min

Kommer pensionen att räcka?

Pensionsexperten Monica Sjödin från Pensionsguiden reder ut de tre valen som avgör mer än hur mycket du sparar privat.

Läs mer
3 dagar sedan
Avsnitt 466. Lagomfällan38
#466
1 tim 21 min

Lagomfällan: när livet är okej, men något ändå saknas

Stefan och Zandra har gjort allt rätt. God ekonomi, mer tid med barnen, mindre lönearbete. Ändå har livet blivit lite platt. Så ser lagomfällan ut och så tar man sig vidare.

Läs mer
11 dagar sedan
S&P Dow Jones Indices (2026) Europe Persistence Scorecard: Year-End 2025.33

Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025

Bara 16 % av 408 globala aktiefonder höll sig i topphalvan två femårsperioder i rad enligt SPIVAs nya rapport. .

Läs mer
16 dagar sedan
Löneväxla för att gå i pension tidigare39
#K65
21 min

Löneväxla för att gå i pension tidigare

Är löneväxling värt det 2026? Gränsen går vid 56 087 kr. Pensionsexperten Monica Sjödin förklarar fallgropen som kan kosta dig nästa löneförhöjning.

Läs mer
18 dagar sedan
FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet30

FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet

26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.

Läs mer
21 dagar sedan
Finansbranschens tre stora problem36
#465
1 tim 44 min

Finansbranschens tre stora problem

Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.

Läs mer
25 dagar sedan