Inte ens gud slår regelbundet sparande(men får ändå sista skrattet med sequence-of-return-risken)
I dagens avsnitt fortsätter vi på förra veckans tema ”investera en klumpsumma på en gång eller sprida ut den över tid?”. Vi tar däremot en annan approach och leker med att vi vet exakt vilket datum marknaden bottnar och kan därmed spara pengarna i kontanter till den dagen, och undersöker om det slår regelbundet månadssparande.
Avsnitt 257 | Publicerat 4 år sedan.
Avsnitt 257. Senast uppdaterad 8 månader sedan (2025-08-22) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan.
Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Intro
- 00:04:25 - Digitala träffar, föreläsningar och bokklubb i vår Community på Patreon!
- 00:09:02 - Invest As Often As You Can
- 00:13:39 - Vänta inte på dippen
- 00:17:54 - Du missar uppgången medan du väntar på en dipp
- 00:19:24 - Regelbundet månadssparande är ett vinnande koncept
- 00:23:04 - Sequence of return risk
- 00:27:08 - Gud får det sista skrattet
- 00:34:09 - Vad ger dig bäst odds?
- 00:37:02 - Vilket år du går i pension har stor påverkan på ditt kapital
- 00:43:09 - Omvandla ditt humankapital till finansiellt kapital
- 00:49:22 - Flexibilitet, anpassning och medvetenhet kring risker är viktigt
Du kan lyssna på detta avsnitt (257) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast och Acast. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.
Referens: Saknas.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (10 st)
- Därför är avsnittet viktigt
- Gud vs månadssparandet
- 10 år utan ny botten
- Sequence of return risk förklarad
- 12 månaders skillnad = 35 års trygghet
- När skicklighet inte spelar roll
- Ditt viktigaste decennium
- Flexibilitet som försäkring
- Kontrovers: Att överlista marknaden
- Barnsparande och rättvisa
- Vanliga frågor (6 st)
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 8 månader sedan (2025-08-22) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är avsnittet viktigt
Vi avslöjar två sanningar som utmanar allt du tror om sparande: Inte ens perfekt marknadstajming slår regelbundet sparande, och när du får avkastning spelar större roll än hur mycket. Insikterna kan bokstavligen betyda miljoner i skillnad för din pension, trots identisk strategi.
Gud vs månadssparandet
Även om du visste exakt när börsen bottnar skulle regelbundet månadssparande slå dig i 70% av fallen. Missar du botten med bara två månader ökar det till 97%. Anledningen? Bottnarna är så sällsynta att tiden utanför marknaden kostar mer än det billigare inköpspriset ger.
10 år utan ny botten
Mellan 2001 och 2012 kom ingen ny botten på amerikanska börsen. Den som väntade på kraschen satt utanför marknaden i ett helt decennium medan månadsspararen tjänade på uppgången. Marknaden går upp oftare än den går ner - det är därför väntan sällan lönar sig.
Sequence of return risk förklarad
Ordningen på din avkastning kan tredubbla slutresultatet. Vi har samma genomsnittliga avkastning men får de goda åren tidigt: 12 miljoner efter 25 år. Får vi de dåliga åren först: bara 4 miljoner. Samma strategi, samma avkastning - helt olika resultat.
12 månaders skillnad = 35 års trygghet
Två personer gick i pension med 5 miljoner kronor. Den som började 1973 fick slut på pengarna efter 23 år. Den som väntade till 1974 hade fortfarande 25% kvar efter 35 år. Tolv månaders skillnad avgjorde om pengarna räckte livet ut eller tog slut vid 88.
När skicklighet inte spelar roll
En investerare som slog index med 5% årligen mellan 1960-1980 tjänade mindre än någon som underpresterade med 5% mellan 1980-2000. Marknadsklimatet du föds in i påverkar mer än din skicklighet - frustrerande men sant.
Ditt viktigaste decennium
För 70-talister blir 2035-2045 det viktigaste decenniet. För 80-talister: 2045-2055. Det är då du har mest kapital ackumulerat och avkastningen får störst effekt. Känner du till ditt kritiska decennium kan du planera för flexibilitet redan nu.
Flexibilitet som försäkring
Sikta på pensionsintervall (60-65 år) istället för exakt ålder. Ha pengar för 2 års utgifter på sparkonto. Var beredd att skjuta upp stora utgifter i dåliga börsår. Överväg deltidsarbete som övergång. Flexibilitet är din bästa försäkring mot sequence of return risk.
Kontrovers: Att överlista marknaden
Vi menar att försök att tajma marknaden är meningslösa - inte ens med perfekt information lyckas man. Alternativ syn: Vissa hävdar att teknisk analys och makroindikatorer kan ge fördelar. Men datan visar att även proffs misslyckas konsekvent med marknadstajming över tid.
Barnsparande och rättvisa
Spara till alla barn i samma pott istället för separata konton. Ett barn fött 1981 kunde få 2,7 miljoner medan syskonet fött 1985 bara fick 600 000 - med exakt samma månadssparande. Gemensam pott jämnar ut generationsturens orättvisor.
"Inte ens Gud slår regelbundet sparande"
"Jag kan inte utvärdera ett beslut beroende på utfallet om utfallet påverkas av slump"
"Don't pray for alpha, pray for beta"
"Well, this is a bull market"
"Det viktigaste du kan göra för ditt sparande är att öka din inkomst"
"If you think you can time the market by saving up cash, think again"
"En liten förändring idag kan ge dig jättemycket utrymme i framtiden"
Samtidigt handlar avsnittet även om en av de risker som vi har noll kontroll över – den så kallade ”sequence-of-returns”-risken. Det vill säga vilken ordning som vi får våra ”avkastningsår”. Som vanligt i denna serien tar vi avstamp i Nick Magiullis bok ”Just. Keep. Buying.” och diskuterar, försvenskar och fördjupar resonemangen. Särskilt resonemanget hur meningslöst det är att sitta och vänta med pengar på sidlinjen i väntan på en krasch att investera i.
Vidare är även ”sequence-of-returns”-risken är en av de risker som vi har noll kontroll över och som tyvärr påverkar vårt sparande väldigt mycket. Särskilt viktig är den för dem som går i pension eller vill sluta jobba enligt t.ex. FIRE. Om vi nämligen har t.ex. 20 års avkastning med en genomsnittlig avkastning om 7 procent per år, så spelar det stor roll hur om vi har de positiva åren först eller sist i 20-års perioden.
Beroende på vilken ordning som avkastningsåren kommer, har stor påverkan på både slutsumman och mängden pengar man kan ta ut innan de tar slut. På det sättet kommer t.ex. de 10 absolut viktigaste avkastningsåren, för mig som är född 1981, vara mellan 2045 – 2055. Dvs, decenniet precis när jag går i pension. Bra år i början och allt är magiskt, dåliga år i början och pengarna kan ta slut tidigare än man tror.
I avsnittet simulerar vi det genom att ta fram en serie om 20 år med olika slumpade avkastningar. Sedan gör vi exemplet extremt genom att sortera avkastningsåren från största till minsta och vice versa. Det blir tyvärr stor skillnad – precis som en pensionär som gick i pension 1973 fick slut på pension efter 23 år, medan en pensionär som gick i pension året efter, 1974, kunde leva på exakt samma belopp i över 35 år.
Vi diskuterar även lösningen till det här problemet som ligger mycket i att redan nu planera för flexibilitet. Flexibilitet i bl.a.
- hur mycket man sparar genom åren
- när i tiden man behöver välja att gå i pension
- kombinationen av jobb och pension
- i hur mycket pengar man tar ut till utgifter
- allokering i portföljen
Detta är för övrigt samma anledning till att vi rekommenderar att spara till flera barn i en pott istället för separat. Då drabbas de nämligen inte av sequence-of-return risken på samma sätt som t.ex. jag (född 1981) och min bror (född 1985). På samma sparande om 1 000 SEK/mån hade jag fått 3+ Mkr och han mindre än 1 Mkr. Just på grund av hur avkastningen fördelade sig mellan 1981-1999 respektive 1985 – 2003.
Vi hoppas att du uppskattar avsnittet och att det ger lite tankespjärn och inspiration. 😊
Hälsningar,
Jan och Caroline
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Communityns kommentarer
Nedan följer 9 av totalt 9 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Stöd RikaTillsammans
RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!

Från 49 kr/månad
Eller stöd oss via...
Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffeeTillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Senaste nytt på RikaTillsammans


FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet
26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.


Finansbranschens tre stora problem
Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.


Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet
Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.


Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt
Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.


Lysa: vår recension efter 7 år och 10 miljoner i sparande
Så här tänker vi om Lysa efter hundratals samtal i communityn och eget sparande. Slutsats: bäst för de flesta oavsett om du är nybörjare med 1 000 kr eller expert men av helt olika anledningar.

















Det finns väl en viss tailrisk i den strategin också som gör att det som ser bra ut på pappret i sällsynta fall blir svårt när det ska tillämpas i verkligheten.
Jag tänker exempelvis på hur det hade funkat för Per G Gyllenhammar som fick sitt första barn 1961 och sitt sista (eller borde jag skriva senaste?) 2016.
Angående sequence of return risk och tidig pension, så funderar jag på att parera den genom att börja med att ta ut förmånsbestämd ITP2 som är i stort sett oberoende av svängningarna på aktie och räntemarknaden.
Vad gäller allmänna pensionen borde samma sak gälla inkomstpensionen.
Detta med räntetält diskuterades lite i denna tråd:
Vissa beröringspunkter finns till “5” i 5+25 (stay-rich)
Har tänkt rätt eller fel med strategin att använda ITP2 som räntetält ?
För den nördige som vill leka med olika sorters simuleringar (t.ex sequence of return):
Det är ett stort problem med Nick Maggiulli’s argument:
Här fuskar han med sin strategi för att gynna sitt eget argument.
Gud skulle såklart vara fri att sälja hela sitt innehav på toppen
och köpa in sin igen på botten. Även vi är fria att åtminstone försöka!
Vad säger då forskningen om tajmingstrategier?
Eugene Fama och Kenneth French (effektiva marknadens husgudar) har bekräftat att
en momentumstrategi hade överpresterat index över senaste 50 åren.
Ur The Factor Archives: Momentum
Och Meb Faber testade tajmingstrategier baserade på glidande medelvärden mellan 1973
och 2012.
Marknadstajming baserad 6 månaders, 9 månaders och 12 månaders
glidande medelvärde producerade högre absolut avkastning och högre riskjusterad avkastning än buy and hold.
Marknadstajming baserad på 3 månaders glidande medelvärde producerade också högre
riskjusterad avkastning men något lägre absolut avkastning än buy and hold.
MSCI’s Momentumindex har också överpresterat sedan 1994 med högre absolut avkastning och högre riskjusterad avkastning.
Jag tänker att i detta fallet GÅR det ju inte ens att jämföra investerarna, att någon är bättre eller sämre. Bägge har ju valt en strategi som inte har några som helst skicklighetsmoment efter valet av strategi. Det är alltså bara ren tur eller otur vad marknaden ger under resp. period. Detta kräver förstås att man vet om skicklighet har varit inblandat eller inte men i detta fall vet vi ju att skicklighet inte ingår. Per definition går det ju då knappast ens definiera hur någon skulle kunna ha varit bättre än den andra.
Ska man jämföra och ev. göra bedömningar om någons skicklighet behöver det vara samma tidsperiod man jämför på åtminstone. Helst även då samma strategi som har skicklighetsmoment i sig fast de hanteras lite olika från person till person.
Däremot tycker jag att det kan vara relevant att jämföra på utfall, under samma tidsperiod. Säg 10 år med breda indexfonder mot 10 år med annan strategi. Man har ju då i alla fall under samma tioårsperiod varit exponerade för samma makrohändelser även om dessa förstås kan slå lite olika. Med skicklighet vill jag även räkna in valet av strategi över tid, alltså anpassning till hur marknaden ser ut.
Känner mig alltid glad och inspirerad efter varje avsnitt. Idag kändes det lite som att ta reda på om man bär på den där genen som med 99% säkerhet kommer ge en en obotlig sjukdom inom loppet av 20 år, det vill säga meningslös information eftersom det ändå inte går att förebygga. MEN sen tänkte jag att det väl är lika bra att förhålla sig till sanningen. Så detta är min strategi för att inte slås ned: Allt över typ 4-5% är bara bonus och inget jag tänker räkna med på 20 år. Jag tjänar ca 45 000kr i månaden på olika jobb och annat och det var ju det du Jan sa var bra att försöka uppnå så har man gjort vad man kan. Sen får det bli som det blir helt enkelt. Jag tänker också ha som strategi att inte bli rik på ränta på ränta effekten utan på bra inkomst över åren och ränta etc får enbart ses som bonus. Där är min lösning på denna tragiska men ändå kanske viktiga information
.
För de som vill nörda, så höll vi på med Monte Carlo simuleringar i tråden nedan just m.h.t. portfölj- och sekvensrisker.
@axr gave en fin steg för steg instruktion så flera av oss kunde följa det och lära oss en del om riskerna, och anpassa portföljen för att minska risken.
Bra artikel på ämnet i tråden:
Kanon! Tack!
Jag tycker det var en riktigt bra artikel. Kanske confirmation bias eftersom vi gjort/planerat för hans råd
Dvs
Att börja konservativt med en lägre SWR är det jag tar med mig att fundera på. Känns alltid bra när ens tankar bekräftas, varesig det är rätt eller inte😊
Ett inlägg delades upp till ett nytt ämne: Spara rättvist till barnen i gemensam pott