Frågor och svar om småbolag, börsen, framtiden,finansiell termometer, indexfonder m.m

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Femårsjubileum och en ny runda frågor och svar
2. Är LF Global fortfarande den bästa globala indexfonden?
3. ESG-bytet i Länsförsäkringar Global
4. Risk som du inte får betalt för
5. Vadet mot de aktiva fondförvaltarna
6. Varför kursrörelser inte går att förklara
7. Spelar ESG-exkluderingen någon roll?
8. Hur lång tid tills börsen är tillbaka på all time high?
9. En slamkrypare till fråga
10. Höjda räntor och sektorrotationen
11. Marknaden ogillar oro
12. Caspian dras in i finansvärlden
13. Nya bottnar, men högre om fem år
14. Varför inte bara småbolagsfonder?
15. Omsättning kontra värde på ett bolag
16. Ett "småbolag" kan ha 10 000 anställda
17. Småbolagsfaktorn i forskningen
18. "Det låter som något på låtsas"
19. Varför LF Global inte rymmer småbolag
20. I vilken ordning Jan väljer fonder
21. När kan aktiv förvaltning ge lägre risk?
22. Nischade marknader och pre-IPO
23. Aktiemarknaden tycker, räntemarknaden räknar
24. Olika syn på ekonomi i en relation
25. Investerande är bara ett sätt att nå sina mål
26. Pengar är olika saker för olika personer
27. När partnerns shopping krockar med termometern
28. Att få syn på sina egna ekonomi-känslor
29. När matematik och känsla inte går ihop
30. Investeringar kontra pengar i vardagen
31. Att titta på utgifter före intäkter
32. Aktiva och passiva utgifter
33. Hallon på Ica och städtjänsten
34. Från hallon till städhjälp
35. Har ni någon krypto i portföljen?
36. Krypto för en ny generation
37. Hur Jan blev "kryptoägare"
38. "Det är lite allmänbildning"
39. DAO och arbete över gränser
40. NFT som certifikat och biljetter
41. Blockkedjan som IT-bubblan 99
42. Att se tendenserna nu
43. Om ni skulle byta sysselsättning idag?
44. Försvarsmakten och tolkskolan
45. Carolines drömyrken
46. Respekt för samhällets baksida
47. Varför direktinvesterar ni inte i aktier?
48. Den oändliga strömmen av frågor
49. Nyförälskelse i indexfonder
50. Vad är det egentligen som stöttar ett bolag?
51. När stiger inlåningsräntorna?

Femårsjubileum och en ny runda frågor och svar

Jan: Ja, precis. Det var många roliga frågor idag. Som varför direktinvesterar ni inte i aktier? Och varför äger man inte bara en småbolagsfond? Eller har ni krypto i portföljen? Eller till och med, vad skulle vi göra om tio år om vi inte gjorde bloggen? Du lyssnar på Rikatillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din ekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Välkommen Caspian, välkommen tillbaka.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 259. Det var ju så att vi började i förra avsnittet på en massa frågor och svar som hade kommit in via Facebook och Instagram. Du som följer oss i forumet fick inte ställa några frågor, för där diskuterar vi frågor varje dag. Så det här var lite kul, lite back to the roots. Det var ändå med frågor och svar. Vi började för en vecka, fem år sedan. Det är helt sjukt att det är femårsjubileum.

Caroline: Ja, och vi har släppt ett avsnitt i veckan i fem år. Det är lite bisarrt faktiskt.

Caspian: Ni har inte missat en enda vecka heller, va?

Jan: Jo, men det har vi nog. Men det har vi tagit igen. Vi har tagit igen den veckan, men jag tror det är två eller tre veckor på fem år vi har missat. Det är helt galet. Men grejen är att det ger lite prestationsångest inför nästa avsnitt. Så det är högst sannolikt att det inte blir något avsnitt nästa vecka. Och sen får vi ett nytt efter.

Caroline: Precis.

Jan: Vi började snacka om det för typ två månader sedan, när vi la planen. Jag var så här, det är femårsjubileum, missa inte det. Och så fick jag det här, men åh, måste vi?

Caroline: Ja, precis. Vi får se vad vi gör.

Caspian: Grymt. Ska vi fortsätta på frågor?

Är LF Global fortfarande den bästa globala indexfonden?

Jan: Förra veckan var det lite om bostäder, lite om Tesla, lite om ekonomi.

Caroline: Precis. Lite blandat.

Jan: Vi har lite blandat kvar. Det är som sagt, det blev väldigt varierande frågor.

Caspian: Okej. Så det är högt och lågt fortsatt också. Okej, det ska bli spännande.

Jan: Jag tänker att vi kör. Är LF Global fortfarande den bästa globala indexfonden? Alltså man önskar att det var ett enkelt svar. Att man kunde säga ja. Jag brukar tänka, vi har en nivå på Patreon-communityn som heter Johan Stoltenberg. Och han sa vid ett tillfälle så här: "Lita inte på en person som inte kan göra en sak väldigt, väldigt enkel och sen göra den väldigt, väldigt komplex." Alltså inte komplex, men berätta om nyanserna.

Lita inte på en person som inte kan göra en sak väldigt, väldigt enkel och sen berätta om nyanserna.

Jan: Om vi tar det väldigt enkla svaret på den frågan så är det ja. Det är fortfarande den man sparar i, det är fortfarande den som är bra. Om man ska nyansera det där så har Länsförsäkringar Global fram till typ nyligen förvaltats som en jättebred global indexfond av Blackrock, som är ett av världens största fondbolag. Men nu gick Länsförsäkringar under våren 2022 ut med att nu ska vi ta över förvaltningen själva av den här fonden. Vi ska byta lite index så att vi kommer ha ett mer ESG-fokuserat index. Alltså environmental...

Caroline: Ja, precis. Environmental social governance.

ESG-bytet i Länsförsäkringar Global

Jan: Lite miljö och kanske Paris 2050-bolag. Och jag kan säga, på forumet följs ju inte det i supergod jord. Där tror jag att vi har en diskussion på över 400 kommentarer just nu. De som tycker det här är dåligt säger så här, men jag köper ju en indexfond för jag vill ha allt. Jag vill ha alla bolag. Jag vill inte ha någon som sitter och väljer ut.

Caroline: Ens efter regler.

Jan: Nej, som har valt bort grejer. Utan jag vill äga hela aktiemarknaden. Och det här frångår Länsförsäkringar nu. Vilket, om vi skulle leka med tanken 2022, skulle ha kostat avkastning. Särskilt när energibolag, med tanke på det som hände i Ukraina och sånt, har gått fantastiskt bra. Så då har du någon som på eget bevåg har sorterat bort energibolag eller kanske till och med oljebolag.

Caroline: Sen tycker jag att det är viktigt med det här hållbara sparandet. Så det är väl superbra att man har lagt på en mer hållbar aspekt i Länsförsäkringar-fonden.

Jan: Jag själv känner mig fortfarande lite på läktaren. Jag tycker inte förändringen är så dålig att jag måste gå ut med ett mejl och säga till alla ni som har bytt eller som har sparat i den här fonden de senaste sex, sju åren: Byt! Men å andra sidan kan jag inte säga att jag hoppar av glädje. Teorin, forskningen säger så här, alla avvikelser från index, alltså från att äga allt, introducerar en risk som du inte får betalt för. Så att du kan få högre avkastning med hjälp av det här, eller du kan få en lägre avkastning. Men du har introducerat en risk som du inte får betalt för.

Caroline: Så du får en lägre riskjusterad avkastning?

Risk som du inte får betalt för

Jan: Nej, men det kan man... Eller alltså mindre riskjusterad. Avkastningen kan bli högre eller den kan bli lägre, men i förhållande till risken så har avkastningen i förhållande till risk allt annat lika bör ha minskat i fonden. Och återigen, nu är det på marginalen, så nu pratar vi en nyans. Det korta svaret var fortfarande ja, det är den bästa indexfonden. Alternativen, om man vill ha något annat, så just nu till exempel sparar vi själva 50 procent i Länsförsäkringar Global Index och sen 50 procent i Avanza Global. Det vi inte har på Lysa. Jag tycker fortfarande Lysa är det bästa bästa alternativet för att spara, det vi pratade om i avsnitt 99. Som är en fondrobot. Men om man inte vill ha en fondrobot, utan man vill ha egna fonder, då är det Länsförsäkringar Global eller Avanza Global.

Caspian: Just det. Hur stor är skillnaden egentligen i LFG? Alltså vad är det som... De går från typ 1 500 bolag till 850.

Jan: Nej, jag tror inte att det var så stort. Det hoppas jag inte. Jag tror det var typ 1 400.

Caspian: Ja, okej. Jag bara drog någonting.

Jan: Nej, nej, nej. Alltså nu vet jag inte. Jag har inte läst frågorna i förväg, så det här är lite så här free. Kollar man i tråden på forumet, vi kan länka till den, så är det så att Länsförsäkringar har bytt förvaltare.

Caroline: Ja. Jan, tänker du något?

Vadet mot de aktiva fondförvaltarna

Caroline: Men Länsförsäkringar Global, är det inte den som vi tävlar med? Mot Coeli Global.

Jan: Jo, det är det.

Caroline: Aktiv vs. passiv förvaltning.

Jan: Jo, det är det.

Caroline: Men det är lite synd att de ändrar mitt i vår tävling. Men jag får bara leva med det.

Jan: Ja, precis. Jag tror inte det var en punkt i deras beslutsprocess. Vi väntar till den 18 februari 2023. Men det har ju gått bra annars för oss i vadet.

Caroline: I vadet. Ja, jag har inte kollat det.

Jan: Ja, då har vi också en tråd på forumet som jag brukar uppdatera. Nu när det var som värst, eller för några veckor sedan, tror jag att indexfonden ledde med typ 5–6 procent. Vadet är då som ett par fondförvaltare 2018, när vi började så ett av de första avsnitten besökte de oss och då slog vi ett vad, 18 februari 2018, att 18 februari 2023 skulle vi då jämföra deras aktivt förvaltade globala fond mot en passiv indexfond. Och ibland har de lett, ibland har vi lett, mest av tiden har vi lett, men sen stack de förra hösten.

Caroline: De stack väl i corona?

Jan: Ja, i corona. Förrförra hösten.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Ja, och sen lite i höstas också.

Caspian: Kommer vi göra en analys av det sen? Själva år för år.

Jan: Nej, det tror jag inte. Vi måste ju spela in ett avsnitt med dem innan.

Caroline: Jo, men kan vi inte göra det? Vi måste ju ändå ha någon typ av...

Jan: Ja, vi kommer spela in ett avsnitt, men...

Caroline: Innan de bjuder på middag.

Jan: Innan de bjuder på middag på Savoy. Ja, så här gloat.

Varför kursrörelser inte går att förklara

Caroline: Men ska vi inte titta på vad som egentligen hände?

Jan: Jag förstår det, men vill vi det? Varför stack de iväg under coronan? Ja, men jag vet. Men grejen är att det finns forskning som visar att du inte kan förklara olika kursrörelser ens efteråt när du har tillgång till information. Så det är helt meningslöst, för du vet inte ens om du får rätt. Så jag tycker att det är ganska meningslöst. Däremot kan man ha en diskussion om det här, aktiva vs passiva, som vi har haft uppe också i tidigare avsnitt eller på forumet. Till exempel var det så här, TIN Ny Teknik var en sån här stor, väldigt poppis fond som stack jättemycket. Typ tre gånger mot index. Men ett par år senare så är den och index på samma nivå. Så det lönar sig. Jag sa det, det finns ingen anledning att byta till branschfonder redan då 2018, 2019. Och det var inte för att jag visste att 2022-våren kommer de nå samma. Men historiskt sett upplever jag att det går trender, det går mode. De här modena brukar vara fem till åtta år. Och sen index for the win. På lång sikt.

Man behöver nästan aldrig känna att man skulle ha hoppat på det tåget. För det tåget brukar ofta förr eller senare återkomma till samma ställe.

Jan: Det är bara att man gör det mer sväng. Samma sak med ARK, som var en sån här Cathie Wood, jättekänd amerikansk fond som typ gjorde 500–600 procents avkastning och alla var så här, wow. Och nu är den 70–80 procent ner.

Caspian: Det man skulle kunna prata med dem om, tänker jag, resultatet utan beslutsprocessen. Det hade varit ganska intressant, men det har de också pratat om i tidigare avsnitt.

Caroline: Ja, men de kommer till hösten.

Jan: Men något kommer vi prata om i alla fall i det avsnittet.

Spelar ESG-exkluderingen någon roll?

Caspian: För att komma tillbaka till LF Global, min sista fråga. Den här exkluderingen som de gör baserat på ESG-kriterier. Hur effektfull är den? Vad tänker du? För det finns väl en del forskning kring hur effektfullt det är?

Jan: Ja, med hållbarhet.

Caspian: Ja, och den är också väldigt otydlig. Hur mycket nytta spelar den här exkluderingen roll?

Jan: Att det kanske, du vet, vissa hållbara fonder har sagt så här, men vi jobbar inte med exkludering. Vi tar hellre in dem i fonden och sen försöker vi påverka dem. Vilket också finns väldigt lågt stöd för, för att det funkar.

Caroline: Man kan göra det på en massa olika sätt. Påverkansarbetet.

Jan: Ja, utan ska man vara lite krass. Nu har jag inte sett någon ny forskning sen från det senaste året, men jag vet att jag och Småspararguiden hade en diskussion om det här och vi var väl ganska ense om att forskningen lite bittert säger så här: betala inte för dyra ESG-fonder, utan lägg hellre pengarna i en passiv indexfond med låga avgifter. Sen tar du mellanskillnaden i avgift och ger den till välgörenhet eller till klimatprojekt. För specifika klimatprojekt har ofta en större impact.

Caroline: Men vi har ju också en artikel som sammanfattar allt med hållbart sparande. Det funkar också superbra hos till exempel en fondrobot som Lysa, där man kan trycka i så här hållbart ja eller nej, så får man det.

Jan: Men ja, jag är så här 50/50. Jag tänker att det är också en nyans till så att man inte ser det som att välj bort LF Global för att det spelar ingen roll ändå.

Caroline: Nej.

Jan: Det är väldigt oklart om hållbart, utan jag tror att det är så här, det känns bra, det är klart vi behöver jobba i linje med klimatmålen. Men sen är alltid frågan så här: När gäller det att göra rätt sak och på rätt sätt? Och här är det väl oklart fortfarande.

Det känns bra, det låter bra, det ser bra ut, men vi vet inte påverkan. Det är väl det sanna svaret.

Caspian: Grymt! Då har jag glömt den aspekten. Bra Caspian.

Caroline: Ja, ibland.

Hur lång tid tills börsen är tillbaka på all time high?

Caspian: Nästa fråga: Hur lång tid kommer det ta innan börsen är tillbaka på all time high?

Jan: Ja, bra fråga. Karro, vad är facit? Alltså, det här är en sån fråga som är helt omöjlig att svara på. Erik Strand svarar ju det. Erik Strand som är fondförvaltare, han svarar ju det på coronakraschen i mars. Då sa han att det här är över till midsommar. Han fick ju rätt. Så ska man gå på någon historisk grej...

Caspian: Till att börja med, hur långt ner är vi på ett ungefär från all time high?

Jan: Ja, det kanske är bra att prata om först.

Caspian: Vad är det, 10–15 procent?

Jan: Ja, men sen är det också så här, det är alltid svårt att mäta, för att det beror på, vad tittar man på? Tittar du på teknikbolag, så är de ju ner 30–40 procent. Vissa är ner 50–70 procent. Tittar du på, nu har jag faktiskt inte kollat på en, två veckor, men jag skulle gissa att ett tag så var till exempel den globala börsen i svenska kronor ner typ 14 procent, när den globala börsen i US-dollar var ner 20 procent. Så du har dessutom en valutaeffekt, där vi blev räddade av att den svenska kronan föll i värde mot dollarn, eller att dollarn stärktes. Så jag tror att det är svårt. Jag tror att svenska börsen ligger någonstans mellan minus 15 och minus 20 procent. På en ganska normal värdering, skulle jag säga.

En slamkrypare till fråga

Jan: Sen tänker jag att det finns ju studier som visar så här, att om man ska lyssna på någon som svarar på den här typen av frågor, så har de generellt sett mindre rätt än 50/50. Så det här är en slamkrypare. Det går liksom inte att svara på det. Men jag tror det kommer att vara stökigt ett tag till. Men det betyder inte att börsen behöver gå ner. Utan jag kan i vissa fall tycka att det är en ganska sund period vi går in i just nu. Jag vet inte, pratade vi om det förra gången, att nu finns det faktiskt alternativ att investera i.

Caroline: Jo, men det pratade vi om. There is no alternative. Det gäller inte längre.

Jan: Räntorna börjar stiga. Räntorna börjar komma upp, så att det finns andra alternativ att investera i.

Caspian: Om man ska formulera så här, kommer vi få nya rekord på börsen i framtiden?

Jan: Så absolut, det är jag helt övertygad om. Frågan är bara när.

Caspian: Men du vill inte säga innan midsommar eller i slutet av året? Varför gick det ner från början? Det minns jag inte. Var det bara något som skakade till?

Jan: Nej, men det var väl framför allt Ukrainakriget? Nej, jag skulle säga att det var väl rädslan, farhågan för högre räntor. Att inflationen, att vi såg att energipriserna under förra året gick upp. Och då bidrog de till inflationen. Och sen hade vi den här supply crunch, svårt med leverantörskedjor. Men återigen, det här är inte ens säkert, det här är förklaringen, apropå det vi sa innan, utan det här är väl de vanligaste spekulationerna.

Höjda räntor och sektorrotationen

Jan: Och när inflationen ökar så brukar man bekämpa inflationen med höjda räntor. Och då brukar man säga som en tumregel att om räntan höjs med 1 procentenhet så ska aktierna ner med ungefär mellan 5 och 10 procent. Och då pratade ju amerikanska centralbanken om att de skulle höja räntan med 1 procentenhet. Ja, då såg vi första nedgången. Och då var det också så här att det första som blir av med pengar är ju att det finns många bolag som är olönsamma, som lever på att ta in pengar från andra. För att vi är i en tillväxtfas eller så är vi inte lönsamma. Då får de svårare att ta in pengar och det är typiskt tillväxtbolag.

Jan: Då började tillväxtbolagen att falla för att vi såg det som kallas för en sektorrotation. Att man roterade från tillväxtbolag, alltså olönsamma växande bolag, till värdebolag, alltså mer lönsamma, eller inte värdebolag, men mer lönsamma bolag, kan man väl säga. Så var det väl starten. Och sen har inflationsoron legat kvar, att det kommer bli mer räntehöjningar. Och sen spiller det ju vidare på alla och sen också folk kanske tog hem vinster, haft många bra år, särskilt efter corona. Så jag tror att det är många, många olika.

Caroline: Oro.

Jan: Jag skulle väl säga så här att just nu, det marknaden ogillar är oro. Och just nu finns det jättemycket oro. Oro för räntan, oro för bostadsmarknaden, oro för kriget i Ukraina, oro för covid i Kina, som inte är över, oro för leverantörskedjorna, oro för de här stora bio-techbolagen. Så att just nu är det så här, jag vill inte säga peak i oro, men...

Caroline: I Sverige har vi dessutom val i år.

Jan: Ja, och hela Nato-grejen. Mycket politisk oro.

Marknaden ogillar oro

Jan: Så jag skulle säga att det är mycket oro. Sen är det väl också svårt att säga, har vi mer oro nu än vad vi haft tidigare? Vi minns ju inte, när något senare har blivit bestämt, nu är vi med i Nato, ja, då går man ju inte och oroar sig längre, kan vi gå med i Nato? Så det blir väldigt binärt. Då skiftar man ju fokus till nästa oro istället.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Nej, så jag skulle väl säga att vi är någonstans här på någon, jag gillar det amerikanska uttrycket muddle through. Det är inte blodbad på börsen, så jag tror inte att vi har nått botten, men jag tror inte... Det känns svårt att säga så här, det kommer bli party i slutet av året. Utan jag tror att det kommer vara ganska misärigt. Vilket, förlåt, det sista, långt svar är en bärbar fråga. Det kan vara, det är inget ovanligt, att börsen är misär i två, tre år. Vilket många har glömt bort, utan ofta är det så här, det händer mycket, mycket ner och mycket upp. Men vi kan ha de perioderna, det är också så här, nej, det är bara jävligt trist med börsen. Det går upp, det går ner under en period.

Caroline: Bra att du säger att det kan hålla på ett tag. Då är det ju inte jävligt trist, utan det är bara som det är just nu.

Jan: Jag brukar säga, hitta en annan hobby istället för att följa börsen.

Caroline: Och vad ska man göra för strategi?

Jan: Ja, men som vi har, just keep buying. Det är inget annat. Man behöver inte byta, nej.

Caroline: Nej, men precis. Så länge man har en bra båt.

Jan: Ja, exakt.

Caspian: Snyggt.

Caspian dras in i finansvärlden

Jan: Vad tänker du, tänker du något Caspian? Du har ju ändå blivit så här indragen i finans. Jag är beteendevetare, jag gör annat och din pappa jobbar inom finans. Och så han bara, yes, du hamnade inom finans.

Caspian: Precis, först gick jag från medieproduktion till att producera finansmedia med den här podden och sen tog jag ett heltidsjobb på ett investmentbolag.

Jan: Det är hans våta dröm.

Caspian: Det är det och sen måste jag ta min master på Handels i Stockholm. Då är han... Då kan jag göra vad fan jag vill sen, för jag kommer fortfarande ha haft de två grejerna.

Jan: Man ska aldrig underskatta det här, du vet, när man som förälder tycker så här, nu är mitt jobb färdigt. Min mamma sa väldigt tydligt så här, när jag tog civilingenjörsexamen, då var hennes jobb färdigt. Nu har jag lyckats, det kommer gå bra för honom.

Caroline: Jag vet inte om vi kommer ha sånt med våra döttrar. Jag tror inte hon har gjort färdigt.

Jan: Jo, hon sa det.

Caroline: Ja, jag förstår det, men det är inte som att...

Jan: Fatta hur jobbigt det var för henne när jag skulle hoppa av gymnasiet under IT-bubblan 99 och ta jobb som IT-konsult. Alltså, vilket jag tänkte göra på riktigt.

Caroline: Jan, kolla här nu. Det är inte färdigt förmodligen, för du har ju inget riktigt jobb.

Jan: Fast det har hon accepterat nu, att det verkar funka. Men det var en sorg, faktiskt. Civilingenjörsexamen och inget jobb.

Caspian: Nej, den känner jag igen.

Nya bottnar, men högre om fem år

Jan: Nej, men jag tror, vi pratade lite om det för några veckor sedan, och nu är det igen, jag är inte kvalificerad att gissa om någon är det. Men jag tror också att det kommer vara jobbigt i alla fall ett år till. Och vi kommer se nya bottnar. Möjligtvis nya toppar också.

Caspian: Men det är ju precis det där. Alla mina kompisar, även de som inte är finansintresserade, är ju så här, nu är det jobbigt, nu är det oroligt. Och då är jag så här, ja men då...

Caroline: Men då, oroligt på börsen? Eller oroligt överlag?

Caspian: Jag känner också det att jag behöver begränsa informationen som kommer in, för det blir för jobbigt. Det är oro över hela världen, känns det som.

Jan: Nej, men så jag tror också, det kommer vara jobbigt ett tag. Sen lägger jag ingen värdering i det. Om jag ska säga något, jag tror att om fem år så är vi högre, garanterat högre än... Om fem år är vi högre än vad vi är idag. Det är min spåkula. Det är i alla fall det jag investerar på.

Caroline: Ja, men precis.

Caspian: Gött. Vi går vidare.

Varför inte bara småbolagsfonder?

Caspian: Om man har en lång sparhorisont, varför ska man inte bara välja småbolagsfonder som verkar gå bättre över tid?

Jan: Det är en jättebra fråga och den är helt sann. Om man pallar med volatiliteten, alltså svängningarna, risken i småbolagsfonder, så finns det egentligen inte så mycket anledning att äga storbolagsfonder eller äga breda index.

Caspian: Men vad skulle man välja då? Om man bara vill sätta sina pengar någonstans? Finns det något småbolagsindex?

Jan: Ja, men sen blir det också det där. Det här är ju också så här, vad är ett småbolag i ett...

Caroline: De är ganska stora ändå. Man tänker inte ett enmansbolag i alla fall. Liksom ett småbolag.

Caspian: Hur många miljarder i värde, om man skulle köpa ett helt småbolag?

Jan: Var i världen?

Caspian: Vi kan ta både i Sverige och i hela världen. Var går gränsen för ett svenskt småbolag, skulle ni säga, och var går gränsen för ett globalt småbolag?

Caroline: Du pratar om miljarder här nu.

Caspian: Ja, precis.

Caroline: En miljard i omsättning.

Caspian: Inte omsättning, värde på bolag.

Caroline: Jag vet inte vad skillnaden är.

Jan: Okej, omsättning är hur mycket ett bolag säljer på ett år. Hur mycket deras kunder har köpt.

Caroline: Ja, det är ganska mycket, en miljard.

Caspian: Okej, vi skiter i det då.

Omsättning kontra värde på ett bolag

Jan: Ja, så värdet på ett bolag är ju... Om du gick till ägaren och sa så här, okej, jag vill köpa alla aktier. Och för att du ska få en känsla för det här, så brukar man säga att ett bolag som har kanske 10 procents vinstmarginal är ganska bra. Ica-handlare har kanske bara 2–3 procents vinst. Och då brukar man säga att ett bolag som inte är på börsen, som är normalt värderat, är värt kanske mellan fem och, ja, men runt fem till tio gånger årsvinsten. Så om man ska göra matten, så ett bolag som omsätter en miljard, gör 100 miljoner i vinst, är väl rimligt värderat på 600–700 miljoner. Så då har ni en känsla för hur man kan tänka omsättning versus värde.

Caspian: Nu, jag slänger ut någonting. Då säger jag 10–50 miljarder i Sverige, svenska kronor, i USA, USD. Då är det ett småbolag, som har det som värde. Det är det jag lägger på bordet.

Jan: Jag tror det låter ganska mycket.

Caspian: Ja, det låter skitmycket, men... Jag tänker att jag tar ner det till 1 miljard i värde.

Jan: Det är ett ganska stort spann. Så här, väldigt få bolag är stora. Alltså om vi bara ska börja där. En global småbolagsfond brukar, om man tittar på MSCI Global Small Cap, så tror jag att de kappar, och då säger man så här, du ska ha bolag som är värda mindre än 6 miljarder US-dollar.

Caspian: Okej, då får jag... 60 miljarder kronor.

Ett "småbolag" kan ha 10 000 anställda

Jan: Ett bolag som är värt 60 miljarder kronor är jättestort. Om vi tar ett exempel som Storskogen, som jag råkar kunna. Det är värt väl i dagsläget 40 miljarder kronor och har över 10 000 anställda. Men är det ett stort bolag? Nej, det är ett småbolag.

Caspian: Det är svårt att fatta det. 40 miljarder kronor.

Jan: Om du sa under 60 miljarder...

Caspian: Under 6 miljarder US-dollar.

Jan: Det var ju inte way off. Nej, du var inte way off. Det var du inte. Du var ju tvärtom ganska rätt på det. Men jag vill bara säga att det är ganska bisarrt att vi kallar ett bolag med 10 000 anställda för ett småbolag. Är du med?

Caspian: Varför gör vi det då?

Jan: För att de bolagen som är större är bisarrt mycket större.

Caspian: Men vad är det då? Unilever och så?

Jan: Ja, Facebook, Google, Amazon.

Caspian: Hur stort är ett medelstort bolag då? Finns det inte den kategorin kanske?

Jan: Jag skulle säga att de största bolagen är värda över 1 000 miljarder US-dollar.

Caspian: Hur många sådana finns det?

Jan: Inte så många. Tiotalet kanske. Just nu kanske inte så många eftersom de har sjunkit i värde. Men förra året hade vi i alla fall, jag tror Microsoft, Tesla, Amazon, jag tror Alphabet, Google också över där ett tag. Så jag skulle väl säga att de flesta bolag ligger väl kanske någonstans mellan 10 och 50, de stora amerikanska Fortune 500-bolagen... miljarder dollar.

Småbolagsfaktorn i forskningen

Jan: Så att jag skulle säga så här, småbolagsfonder är det lätt att man tänker att det är liksom, du vet, ja men det är grannens bolag. Nej, alltså de kommer inte ens in på listan på såna här mikrobolag.

Caroline: Men då måste det finnas rätt många sådana här småbolag i indexfonderna.

Jan: Ja, Avanza är ju ett småbolag. Till exempel var det rätt länge klassat som ett småbolag.

Caroline: Men det är ju inte så man tänker kring det.

Jan: Men ja, det finns ju något inom forskningen som kallas för småbolagsfaktorn. Småbolag tenderar att gå bättre än stora bolag. Och vi har haft gäster som har till exempel jobbat på Pensionsmyndigheten eller som har jobbat som fondförvaltare. Barra sa väl det också? Ja, så att småbolag tenderar att gå bättre över tid.

Caroline: Men jag fattar inte det, hur det kan vara så, eftersom de småbolagen, de är så himla många, så det måste ju finnas väldigt stor variation i hur de går.

Caspian: Ja, men jag tänker, nu gissar jag, så du får korrigera mig, men jag tänker att de har ju större tillväxtpotential än till exempel Apple.

Jan: Ja, de kan också ha större potential att gå åt helvete.

Caspian: Jo, precis.

Jan: Men om du tar indexet, så skär du bort de som svänger minst och då får du över tid en större uppgång. Du får snittet.

"Det låter som något på låtsas"

Caroline: Jag tycker det här låter som något på låtsas.

Jan: Vadå?

Caroline: Det här med småbolag, när du... Du har vissa sådana.

Jan: Lyssna på mig vad det är jag tycker är på låtsas. Vi säger att ett stort bolag, det är faktiskt stora bolag, med tanke på hur många anställda och vad de gör i samhället.

Caroline: Nej, småbolag fortfarande. Att det kan vara så otroligt många olika bolag. Vad var det jag ville säga med det här? Ja, men det känns som att man klumpar ihop storheter i en massa på något vis.

Jan: Ja, men det gör man. Och om du tittar på snittet på det, så ta ett bolag som Target till exempel. De är på en mogen marknad, de kan inte öppna, de har öppnat butiker typ i alla städer. Det finns inte flera städer att öppna. Så de kommer ju inte växa längre. Deras vinst kommer ju inte växa. Alltså kommer deras aktiekurs vara ganska stabil så länge de upprätthåller den vinst de gör. De kan kanske höja marginalerna. Ett småbolag då kan både höja marginalerna, det de stora bolagen kan göra, men de kan också öppna fler butiker. Och samtidigt så kan det lilla bolaget gå i konkurs för att de har bara två butiker. På ett helt annat sätt än vad Target kan göra när de omallokerar och sätter in en områdeschef från en butik som går skitbra till en annan. Så du har en annan, och det är därför, en småbolagsfond kommer gå bättre i bra tider, sämre i dåliga tider. Men eftersom vi förväntar oss att börsen över tid ska gå upp, så är förväntan att småbolag ska gå bättre över tid.

Caroline: Med högre risk.

Jan: Med högre risk, ja.

Varför LF Global inte rymmer småbolag

Caroline: Är det därför vi inte sätter så mycket pengar i småbolagsfonder? För att risken är större?

Jan: Ja, men så här, om vi hoppar tillbaka till förra frågan med Länsförsäkringar Global. Den inkluderar ju tyvärr inte småbolag. För att ska du ha de där 1 500 bolagen i den här, så får du bara plats med de största bolagen. Så du har liksom de stora bolagen. Så det är därför att till exempel vi i modellportföljerna lägger till småbolagsfonder. Vi lägger till Handelsbanken Global Småbolag. Det är just av den anledningen. Samma sak om vi tar PLUS Allabolag. Så Sverige har ju ett globalt perspektiv nästan bara småbolag. Även Atlas Copco som är typ ett av de större bolagen på Stockholmsbörsen är ganska litet. Så vi tar ju hänsyn till det.

Det känns jäkligt konstigt att säga så här, vi investerar i hela höstacken, förutom småbolag. Vilket är det faktiska.

Jan: Men det är därför jag gillar till exempel Lysa, en fondrobot. För de gör det här utan att du behöver tänka på det. Det är därför till exempel Lysa, du får en exponering mot 10 000 bolag.

Caroline: Är det så många?

Jan: Ja, jag tror att Opti hade 9 600. Jag tror att Lysa ligger någonstans mellan 6 600 till 10 000. Så de lägger ju till de här småbolagen och de här regionerna, just för att småbolag tenderar dra upp avkastningen över tid. Och det känns jäkligt konstigt att säga så här, vi investerar i hela höstacken, förutom småbolag. Vilket är det faktiska.

Caroline: Förutom höstacken.

I vilken ordning Jan väljer fonder

Jan: Ja, men precis. Så att, ja, om man har Cojones för det och långtidshorisont, om man inte freakar ut när det går ner, så ja, skulle jag göra ett bet, om jag inte fick ha mina globala indexfonder, då skulle jag ta globala småbolagsfonder. Fick jag inte ta globala småbolagsfonder, då skulle jag ha tagit en Sverigeindexfond totalt. Och hade jag inte fått ta en stor Sverigeindexfond, då hade jag tagit svenska småbolag. Så det är väl i den ordningen. Långt svarat. Långt svar till en kort fråga.

Caspian: Jo, men det är en bra fråga, tänker jag. För det här är ju precis en sån grej som till och med jag kan gå och fundera på. När ni har sagt att småbolag tenderar att gå bättre över tid. Då måste man säga, men varför? Varför ska vi inte ha dem då?

Jan: Jo, man ska ha dem. Absolut. Det är bara att de svänger mer. Så att, yes. Det gör vi.

När kan aktiv förvaltning ge lägre risk?

Caspian: När kan aktiv förvaltning innebära lägre risk än passiv förvaltning?

Jan: Oj. Det här var lite kul.

Caspian: Jag har omformulerat frågan lite. Men jag tyckte att det var det som var andemeningen.

Jan: Ja, men precis. När kan aktiv förvaltning... Är det din egen fråga, Caspian?

Caspian: Nej, inte ens det.

Jan: Jag skulle säga så här. Ju mer nischat investeringsuniversum, desto större sannolikhet att aktiv förvaltning fungerar. Om jag skulle ta ett exempel, så brukar man säga så här. Ju större marknad, desto mer effektiv är den. För desto fler, på den stora marknaden, så är de största bolagen. De största bolagen har flest aktieägare. Flest aktieägare vill anlita flest analytiker. Flest analytiker följer de stora bolagen. Och de stora bolagen som har flest analytiker, de är mest genomlysta. Alltså kan man hävda att de är mest korrekt prissatta. Är ni med? I en korrekt prissatt marknad så kan du inte göra en bättre analys av ett bolag än en annan analytiker. Och då är det bäst att följa index. Är ni med? Det är ena grundtesen.

Nischade marknader och pre-IPO

Jan: Den andra grundtesen är då, om vi tar motsatsen. Så om vi tar en mindre marknad, till exempel The Nordics, som det så fint heter. Och sen tar vi en nisch av The Nordics, som är då Sverige. Och sen tar vi en nisch av Sverige, som heter svenska småbolag. Så kommer svenska småbolag vara betydligt mindre analyserade än amerikanska storbolag. Så om jag skulle ha en aktiv förvaltare, och vara tvungen att välja en sådan, så skulle jag säga så här, förvalta svenska småbolag snarare än förvalta amerikanska storbolag. För sannolikheten att du lyckas med förvaltningen av svenska småbolag är mycket större att du lyckas överprestera mot index än att du lyckas överprestera mot index när du ska tävla med amerikanska storbolag. Och gör du det ännu mer nischat, alltså där du går till exempel mot svenska onoterade eller pre-IPO-bolag, så har du ännu större sannolikhet, för att då blir det ännu mindre tyckande. Utan då kan man plötsligt räkna fram värdet på bolag.

Ju mer nischad marknad, desto större möjlighet att lyckas med aktiv förvaltning.

Jan: Sen är inte det nödvändigtvis att det sänker risken.

Caroline: Nej, gud nej.

Jan: Det sänker vissa risker, men inte andra. Du har ju en exponeringsrisk som du inte har.

Caroline: Ja, absolut. Helt rätt.

Jan: Sen tänker jag så här, räntor skulle också kunna vara en sån. Man brukar ju säga så här, aktiemarknaden tycker, räntemarknaden räknar. Man brukar säga så.

Caroline: Vem förhörde du det av?

Jan: Det brukar jag säga.

Aktiemarknaden tycker, räntemarknaden räknar

Caroline: Det var ekonomichefen på...

Jan: På ett börsbolag. Hon sa det. Jag tyckte det var väldigt bra. Men hon i sin tur sa så, man brukar säga.

Caroline: Man brukar säga.

Jan: Så där skulle man väl också kunna säga så här, hellre på räntor. För du kan ju de facto räkna ut värdet på en ränta korrekt. Men jag vet inte. Om det är lägre risk alltså. Jag tror även en passiv förvaltning, även om du skulle ha haft en bred portfölj av räntor eller en bred portfölj av den här nischade marknaden, så är det fortfarande bättre än den aktiva förvaltningen. Så jag skulle säga så här, var finns oddsen för att lyckas? Men lägre risk... Någon i forumet får hjälpa mig, för jag ser inte att det skulle vara lägre risk.

Caroline: Ja, nej, jag vet inte. Svår fråga.

Caspian: Ja, vi går vidare. Det känns jobbigt. Ja, men jag tycker också den är intressant just eftersom att det är lätt att säga när aktiv förvaltning skulle kunna ge högre avkastning. Det är precis som du säger, då är det nischat och specialfall. Skulle aktiv förvaltning kunna sänka risken vid en nedåtgående marknad?

Jan: Alltså, vi har ju inga bevis för det. För då skulle de här stora fonderna ju knivit av. Men det gör de ju inte. Och hedgefonder har ju inte något fantastiskt track record heller. Nej, jag svarar nej på den frågan.

Caspian: Alright, då går vi vidare.

Olika syn på ekonomi i en relation

Caspian: Vad kan man göra om man har olika syn på ekonomi i en relation?

Jan: Ja, vi har olika syn på ekonomi i vår relation.

Caroline: Ja, men det har vi. Så vad kan man göra då?

Jan: Man undviker att prata med varandra.

Caroline: Vad gör vi? Man kör strutsmetoden.

Jan: Ja, man måste väl ändå samköra sig på något vis. Vad tycker vi samma om? Vad kan man låta den andra hålla på med?

Caroline: Men den är intressant. Vad har vi för likheter? Då är det egentligen att fokusera på det, till att börja med.

Jan: Ja, fast vet du vad, jag tror att olikheterna kan egentligen också balansera. Om den ena är riskaversiv och den andra är väldigt riskbenägen.

Caroline: Du blir inte framgångsrik av att sätta alla pengarna på ett bankkonto.

Jan: Men det blir inte heller framgångsrikt att sätta alla pengarna i krypto.

Caroline: Nej, men man måste prata om det och sen ha respekt för den andres åsikt. På båda hållen. Så inte bara att kvinnorna respekterar sina mäns åsikter och sen så gör männen som de vill ändå. Vilket jag tror är vanligare.

Investerande är bara ett sätt att nå sina mål

Jan: Men om jag ska testa ett provprat. Jag gillar den formulering som har dykt upp nu under 2022 ganska mycket i form av Rysslands invasion av Ukraina, då säger man så här att krig är bara politik med andra medel. Och om man översätter det till ekonomi så skulle man väl kunna säga så här att ekonomi, eller då investerande, är egentligen bara ett annat sätt att nå de mål man har i livet. Och då tänker jag att det är nog lätt att ha olika syn på hur man ska investera, vad man ska investera i, hur mycket man ska investera i. Medan jag tror att det är nog enklare att nå samsyn. Vad är det som är viktigt i livet? Vad är våra viktiga mål? Vad är våra viktiga värderingar? För jag tror, matchar inte värderingar och mål så är det nog svårt att ha en relation över tid.

Caroline: Ja, och så visar det sig kanske på olika ställen. Bland annat ekonomi.

Jan: Ja, och då tror jag att det blir mycket enklare att säga så här: Vi vill ha den här livsstilen eller vi vill kunna gå i pension då eller vi vill kunna göra de här grejerna. I vardagen vill jag kunna göra det här med mina... Jag vill spela poker med vissa pengar. Whatever, liksom. Man måste ju berätta, precis som du säger, jättebra Jan. Vad som är viktigt för en. Så den andra kan ha förståelse för att någon vill göra si eller så med en viss mängd pengar varje månad.

Caroline: Just det, så att det inte blir en krock när Jan köper ett trafikkort.

Jan: Nej, och så fattar man så här, det här behovet ligger bakom.

Caroline: Ja, precis.

Pengar är olika saker för olika personer

Jan: Jag tror mycket prata och sen också leka med tanken att bara säga så här, att pengar är olika saker för olika personer. För mig är pengar väldigt tydligt en trygghet i första hand och sen i andra hand en frihet. Och i tredje hand ett spel.

Caroline: Och i tredje hand ett spel. Tack.

Jan: Precis. Så jag känner väldigt tydligt, jag har en finansiell termometer. Och när den är på ett visst antal grader så är jag så här, ja, men nu känner jag mig ekonomiskt trygg. Och sen när den är på en annan nivå så är den så här, okej, men nu är det en frihet, du vet, jag kan göra de här grejerna. Och sen på tredje hand så är det fan, det är en ball grej.

Caroline: Är det hur mycket pengar du har som är den här termometern då?

Jan: Ja. Och det har växlat genom livet, ska jag säga. För när jag var 20, så var 20 000 asmycket pengar. Sen kommer jag ihåg när den ökade till 50. Och idag kan jag till och med vara så här, ja men 20 000 kan jag ge bort i välgörenhet. Det hade jag ju aldrig gjort när jag var 20. Så idag ligger väl min termometer någonstans, ja men säg 100 000. Det är jobbigt att förlora 100 000, men det är inte jobbigt att förlora 20 000. Alltså portföljen varierar ju mer på timbasis.

När partnerns shopping krockar med termometern

Jan: Så jag tror, och där tror jag att det är viktigt till exempel att, okej, men för mig så blir det att om Karro skulle shoppa jättemycket och termometern var dålig, så skulle det vara så här, shit, nu försvinner min trygghet. Medan för Karro, nu bara...

Caroline: Så mycket skulle jag dölja.

Jan: Nej, jag vet att du inte skulle göra det, men vi har haft kompisar som i sina relationer har haft så här, du vet, för henne var det viktigt med harmoni och välmående för familjen och att vi har ett rikt vardagsliv. Så hon shoppade ju för att det skulle vara harmoni, det skulle vara ett fint hem, alla de här grejerna som var viktiga. Medan då mannen var mer som jag. Och du vet, så han såg ju, när hon handlade, så såg han att så här, shit. Och när de pratade om det så blev det tydligt vad det var som pågick. Och när hon såg att han sparade så var hon så här, du vill inte att vi ska ha harmoni och ett rikt liv hemma. Och då kan det bli kryddigt sen, när man ska prata om vad man ska investera i.

Caroline: Ja, men inte ens det, Jan. Hur mycket som ska sparas, eller om man ska köpa nytt hus, eller ny bil. Men man måste ju vara okej med att man visar upp sina rädslor och behov, om man ska kunna komma överens om ekonomin i ett förhållande.

Jan: Jag tror vi har något avsnitt långt bak som heter 40 frågor om ekonomi att ta i en relation. De kan vara ganska balla att diskutera.

Caroline: Ja, och alla avsnitt med Moa, tänker jag också går in i det här, att först ha koll på sig själv för att sedan kunna prata om det med någon annan.

Att få syn på sina egna ekonomi-känslor

Jan: Men frågan är då hur man får koll på vad det är för frågor som är viktiga för en i ekonomi. Det är inte som att man bara kan sätta sig ner och lista det. Ibland är det osynligt för en.

Caroline: Oftast är det ju där när känslor kommer in i spel.

Jan: Alltså till exempel när du tycker att det är jobbigt, då är det ofta information om att nu har någon gräns passerats. Men då måste man vara nykter nog att bara så här, fram med blocket. Vad var det som hände nu? Varför blev det jobbigt? Och inte ens då kanske man kan säga vad det var.

Caroline: Ja, men vi har ju pratat mycket med både dig och Helena på Tankespjärn på forumet om det här med observationsglapp. Och Moa, att observera sig själv. Shit, nu var det jobbigt.

Jan: Vi hade ju en sån incident här på forumet för några veckor sedan kring en enskild aktie, där jag frångick vår strategi och gjorde en direkt investering i en enskild aktie. Där det i tråden, efter några hundra inlägg, visade sig att det var någon som skrev till mig så här: "Jan, det verkar som att du har tagit rätt position rationellt och matematiskt, men emotionellt är den positionen alldeles för stor."

Du har tagit rätt position rationellt och matematiskt, men emotionellt är den positionen alldeles för stor.

Jan: Och så var det plötsligt, för att när den aktien ändrades i värde med 1 krona, så var det gånger x, alltså mer än 10 000. För dig. Ja, och då var det plötsligt så här, nej men vänta här nu, om en indexfond, det är ju rätt beslut alltid att ta en indexfond, men en enskild aktie, så insåg jag så här, emotionellt, det tar ju aldrig slut med frågan: "Har jag gjort rätt? Har jag analyserat rätt? Vad tycker marknaden? Har jag tagit hänsyn till marknaden?" Nu har jag dessutom pratat om den i forumet.

När matematik och känsla inte går ihop

Jan: Vad tänker du kring... Vänta, jag tappade tråden där lite, vart det tog vägen, vad det här resonemanget tog vägen?

Caroline: Nej, men att det kan vara emotionellt och att det är svårt att veta i förväg. Att även jag som har sparat jättelänge trillar dit. Oj, där var en gräns som jag passerade utan att jag visste om det i förväg, för jag hade bara tänkt på det i Excel.

Jan: Så här, X procent av portföljen, vi har gjort kalkylen på bolaget, bla, bla, bla, men sen pallar jag inte med det emotionella.

Caroline: Nej, och det är fint att du säger det, för det emotionella kan ju vara både glädjekänslor och oroskänslor och sånt. Att man får information då, om vi nu ska prata om ekonomi och vad som är viktigt för mig och min partner och så.

Jan: Ja.

Caroline: Men vad har varit struligt i vår relation kring ekonomi? Det har väl ändrat sig också genom åren, tror jag. Nu tycker jag, jag har ju varit trygghetsnarkoman länge och inte velat göra vissa investeringar som du har gjort.

Jan: Ja.

Caroline: Och det har inte varit struligt, men där har det varit ett glapp. Så har det ju varit. Och jag har ju erkänt att jag hade ju bara satt allt i indexfonder om jag hade varit singel och lyssnat på Rikatillsammans. Mina powerwalks eller nåt. Jag hade inte gjort nåt där. Jag hade tänkt att jag kanske ska vara med och köpa nån aktie nånstans. Sen hade jag ju inte... Jag är trygghetsnarkoman och du är inte riktigt lika...

Jan: Jag är också det, men jag är ändå så här, när oddsen... Jag kan ju overrida min känsla när jag tycker att matten ser bättre ut.

Caroline: Och jag hade inte ens gjort matten.

Jan: Nej.

Investeringar kontra pengar i vardagen

Caroline: Nej, men precis. Vad tänker du? Du har större intresse än vad jag har.

Caspian: Men jag tänker att alla de här grejerna är jätteviktiga. Prata om det, hitta känslan som är kopplad till det. Men också, en viktig distinktion tror jag också är att prata investeringar versus pengar i vardagen. För jag menar, du har ju också ett annat trygghetssymptom i, nu fakturerar jag för lite. Eller nu tjänar jag för lite. Nu är det för lite pengar in. Du bryr dig mindre om investeringarna.

Jan: Ja, än kassaflödet.

Caspian: Ja, men precis.

Jan: Ja, ja, absolut. Jag menar, där är det också viktigt att tänka efter att liksom så här, okej, men är det våra utgifter? Jag har känslor kopplade till hur mycket vi sparar. Är det vad vi sparar i? Eller investerar i?

Caspian: Ja, precis.

Jan: Ursäkta det. Skitbra. Absolut. Ja, för det är lite olika typer av pengar, skulle jag säga. Men det är roligt, för jag har nog en termometer på alla dem. Jag har en känsla så här, okej, här borde det vara så här mycket pengar i bufferten. Jag har en annan känsla. Så här mycket pengar borde det komma in varje månad. Däremot har jag inte längre, hur mycket borde vi spara varje månad? Men det hade jag rätt länge.

Caroline: Ja, du har ju inte lika mycket, hur mycket pengar borde det gå ut ur företagen?

Jan: Nej. Nej, nej. Utan jag har så här, hur mycket pengar måste komma in? Det är väl där. Och där blir det väldigt så här, för mig sätter det sig direkt i magen. Shit, nu kommer det in för lite. Jo, tack. Får vi de samtalen då?

Caroline: Min termometer är nog också det, hur mycket det är på kontot som kan gå till Klarna. Och du vet sånt. Nej, men nu kan det inte gå mer. Nu är det stopp.

Att titta på utgifter före intäkter

Jan: Ja, precis.

Caroline: Jag tror många har lättare att titta på utgifterna också. Det är ju som vi har pratat om i hur många avsnitt som helst tidigare.

Jan: Jag tittar också på utgifterna innan jag tittar på intäkterna.

Caroline: Ja. Och där får man ju fundera på hur man vill ha det. Och vilket spel man tycker är roligast.

Jan: Men där ska jag också vara så här. Det är nog bara för att vi har levlat som vi inte tittar så mycket på utgifterna. För att, ja men... Vi tittar på utgifterna, men jag har ju inte levlat som du och Caspian har.

Caspian: Nej, jag har inte heller levlat, så du och jag är på samma nivå.

Jan: Nej, men så här. För att utgifterna, alltså så här, är ganska konstanta. Och det som gör att våra utgifter ibland sticker iväg är aktiva val. Det är så här, okej, nu åker vi till Spanien i sommar, vi åker till Paris i sommar, jag ska till London med Freja i höst, vi pratar om att åka till Rom. Det är ju grejer, det är bara att fatta ett beslut. Det blir inget Rom, det blir inget London, det blir inget Paris. Och så har man kapat utgifterna till en nivå som funkar.

Aktiva och passiva utgifter

Jan: Så jag är lite emot, inte bara mot att dra ner på utgifter av anledningen att det finns en gräns för hur mycket utgifter du kan dra ner, och det finns ingen gräns för hur mycket pengar du kan tjäna. Det är min ena invändning mot att dra ner på utgifterna. Den andra anledningen, jag är lite emot den generella synen på utgifter, för att det finns någon sanning där ute som är så här, ju lägre utgifter desto bättre. Och jag tänker så här, nej, ju lägre utgifter som du inte får något för, alltså typ böter. Jag fick böter häromdagen. Det var så här, nej, det är sugigt, det tar energi. Ränta tar energi. Elräkningen tar energi. Det får ingenting för det. Så de ska man absolut dra ner, förhandla bredbandsräkningen. Men att sitta och så här, men du vet, jag kan ta en lite billigare restaurang i Paris. Nej, men om jag ändå har åkt till Paris, låt mig gå på den restaurang jag vill ha. Det är liksom inte där slaget står.

Caroline: Och dessutom är det ett aktivt val kring att gå på just den restaurangen i Paris.

Jan: Då tänker jag ofta att, om man då, många pratar om aktiva och passiva inkomster. Och då tänker jag också, men man kan ha samma resonemang kring aktiva och passiva utgifter. Det är bara att passiva utgifter är kasst. Det vill vi inte ha, det är de där elräkningar som man måste betala. Vissa kallar ju det ofta för fasta kostnader. Jag tycker inte det är helt korrekt, men jag tänker mer kostnader jag inte får någonting för. Om jag har höga aktiva kostnader som jag har råd med, go bananas. Liksom, kör på det. Och fördelen är, sjunker temperaturen, så bara, vi har haft för mycket utgifter. Stryk de aktiva utgifterna.

Caroline: Ja, då köper du inte en ny dator.

Jan: Då köper jag inte en ny dator. Då blir det inte en resa.

Hallon på Ica och städtjänsten

Jan: Det är därför jag är så här, vad vi betalar. För jag vet att vi hade ett bråk för många år sedan kring det. För du var ju ofta, när termometern föll. När min termometer faller så blir jag ganska olycklig. Det drabbar dig ganska snabbt. Och då blir Karro så här, jag ska hjälpa till. Och så kommer du så här, ja, idag köpte jag inga hallon på Ica.

Caroline: Nej, det där var länge sedan.

Jan: Ja, men det var länge sedan.

Caroline: Det var länge sedan, absolut.

Jan: Det var innan ni levlade.

Caroline: Det var innan vi levlade, ja. Till att jag vill ställa in en massa andra grejer som vi har, som har fasta kostnader. Vi har inte levlat, Jan.

Jan: Jo, men låt mig prata till punkt. Men då var du ofta så här att du ville dra ner på jobbet på Ica. Och då var jag så här, ja, vi kan dra ner tusen spänn på Ica på en månad. Men det är ju bättre att vi inte åker på en skidresa för 50 000.

Caroline: Det tyckte jag också. Skönt, det är viktigt.

Jan: Jo, men det är lätt att tänka så, tror jag.

Caroline: Jag tror absolut att jag hade... Det är absolut lätt att tänka på att man drar ner på utgifter.

Jan: Men varför förnekar du nu det här?

Caroline: Så tänkte jag också.

Från hallon till städhjälp

Jan: Ja, det är klart du tänkte så kring skidresor, men du tänkte väldigt tydligt så kring Ica. Jag vet många diskussioner vi har haft, där jag har sagt, ja Karro, det är inte på Ica spelet står.

Caroline: Jag kommer faktiskt inte ens ihåg det. Det är det som är grejen. Jag kommer ihåg det senaste jag ville dra ner på. Och pratade om hur mycket det kunde vara. Eftersom vi nyss har haft en sån diskussion.

Jan: Okej, det minns inte jag.

Caroline: Nej, jag sa, vi behöver inte ha städtjänst. Så räknade jag ut, men 10 000 i månaden kanske vi kan spara in. Därför att vi hade en situation när jag tänkte så här, men det är bättre att vi har frihet och att du inte behöver känna dig, att du behöver jobba så mycket. Än att du ska vara lite olycklig över hur mycket du har att göra. Så sa jag så här, vad kan vi dra ner på? För att det är ju en parameter. Jag är inte kapabel att tjäna mer pengar. Så mycket vet jag just nu i alla fall. Så då har vi precis haft den här diskussionen. Och då var det inte hallon på Ica den här gången.

Jan: Nej, precis. Du har levlat från hallon på Ica till städtjänst.

Caroline: Ja, det var större utgifter som återkommer. Som är så, men det här behöver vi kanske inte ha då.

Jan: Nej, nej, men precis.

Caroline: Det slutar med att vi har behållit städhjälpen. Än så länge.

Jan: Det är tydligen inte färdigt den konversationen.

Caroline: Nej, den är inte färdig. Ska vi fortsätta?

Jan: Det kan vi göra. Vi går vidare.

Har ni någon krypto i portföljen?

Caspian: Har ni någon krypto i portföljen än?

Caroline: Vi har ingen krypto.

Jan: Vi har faktiskt krypto.

Caroline: Nej, vi har inte det, Jan.

Caspian: Yes! Var har vi det någonstans? Jag har väntat på en ny sån här sen Gamestop.

Jan: När du kom och sa att du köpte en Gamestop. Jag har köpt fler.

Caspian: Ja, du.

Jan: Och de tenderar att hända i dina avsnitt där du är med.

Caspian: Var är det som kryptot ligger, Jan?

Caroline: Varför har vi det ens? Det är ju sån skit.

Jan: Ja, du kan inte säga så.

Caroline: Alltså så fort jag hör det så är jag så här. Jag vill inte ha det. Därför att jag förstår inte. Jag förstår inte produkten liksom. Vad den kan bidra med i världen.

Jan: Ja, jag fattar.

Caroline: Det är bara någon slags... Spekulation liksom.

Jan: Det tror jag att det är jättemånga som känner.

Caroline: Ja, men det är klart.

Jan: Det är laddat med testosteron dessutom.

Caroline: Det är ju bara killar som håller på med det. Eller sådana som tror att certifikat på krypto, det är det man ska ha. Men lägg dina pengar i en buffert istället först. Fruktansvärt tycker jag det är med krypto. Berätta nu var vi har det så vi kan sälja det.

Krypto för en ny generation

Jan: Alltså, i vissa målgrupper är krypto superviktigt.

Caroline: Ja, om man är född 2013 eller någonting. Jag vet inte.

Caspian: Aj!

Jan: Du är väl inte född 2013?

Caspian: Nej, men det är viktigt för mig.

Jan: Varför Caspian? Vi kan börja med var krypto... Var har ni krypto?

Caspian: Vadå, vad är krypto?

Jan: Nej, var har ni krypto? Vad har ni för krypto?

Jan: Vi har lite krypto på Trijo. Vi har ju haft en gäst från Trijo här, Totte.

Caroline: Ja, jag kommer ihåg honom här. Han pläderade bra för sin sak.

Jan: Så vi har lite och... Men det är inget månadsspar där. Nej, så här grejen är att det är väldigt, alltså det är väldigt, det är under 0,1 %. Nu vill jag dra ner här på betydelsen av...

Caroline: Hur mycket är det vi har där i...

Jan: Alltså jag vet inte, det har ju fallit det också. Men typ 60 procent i processen.

Caroline: Ja, men i se, kanske skulle jag gissa, om du skulle gissa. 100 000 säkert.

Jan: Nej, det har vi inte, typ 10. Och grejen är...

Caroline: Jag kan leva med det.

Jan: Nej, nej, nej.

Caroline: Du satte in 10.

Jan: Nej, jag ska faktiskt vara helt ärlig. Jag har inte ens satt in något. Grejen var att jag fick det faktiskt. Av, ja, lång historia. Istället för att fakturera.

Caroline: Va?

Jan: Ja, typ.

Caroline: Där är ju Jonna, behöver ha betänketid.

Hur Jan blev "kryptoägare"

Jan: Ja, men typ. Så då var det så här, Jan, du får komma in i matchen. Det var så här, en kryptomiljonär. Han var så här, Jan, nu får du faktiskt komma in i matchen. Och så var jag så här, men jag ska inte köpa. Jag förbarmar mig över dig. Du får lite krypto här. Så jag fick 0,000 % av en ethereum.

Caroline: Men okej, men låt oss titta på det nu. Hur har du kommit in i matchen nu då? För det är en sak att äga, det är en sak att vara med i matchen.

Jan: Ja, men det var ju så här, ett steg att komma in i matchen. Det var ju så här, hur tar man emot en krypto? Hur öppnar, alltså så här, hur funkar... Och det var väl, jag tror det var lite det som var den andra personens avsikt också. Att så här, okej, nu fick vi öppna en kryptoplånbok. Jag fick sätta mig in i hur det funkar. Jag fick sätta mig in i hur funkar överföringar mellan olika då. Hur får jag den till Trijo? Och lite sådana saker. Så det blev ju en hands-on.

Caroline: Jag fick ju en sån här av en annan kompis.

Jan: Jag har haft många människor runt mig som har varit så här, men doppa tårna för helvete. Det är bara killar.

Caroline: Jag fick ju i...

Jan: Jag älskar de här pikarna. Testosteronladdat.

Caroline: Ja, precis. Den andra Mikael är ju en 50-plussare, som skickade i födelsedagspresent förra året, en hårdvaruplånbok.

Jan: Just det, du har ju en liten USB-sedel.

Caroline: Ja, det stämmer.

"Det är lite allmänbildning"

Jan: Och jag kan väl tycka att det är lite allmänbildning. Jag borde ju fatta det här. Men nej, det är... Så att nej, jag tycker det är orättvist att säga att vi har en kryptoportfölj, vi äger typ en halv ethereum, tror jag. Att det är typ en och sånt. Hur ser ditt ägande ut, Caspian?

Caspian: Jag har ingenting än.

Jan: Men varför är det viktigt för dig?

Caspian: Det är viktigt att det finns, tycker jag.

Jan: Varför det?

Caspian: För att... Caset för mig för krypto är att du har en valuta som inte är nationsbunden och är digital native, egentligen. Och varför? Därför att det digitala livet för mig som ung, som född 2013, precis, är lika, jag gick faktiskt och funderade på det häromdagen, att det är lika stort för mig som mitt fysiska liv, på många sätt. Och det tror jag att du kan...

Caroline: Men jag förstår inte vad skillnaden är mellan att du har då... Därför att det möjliggör att jag betalar pengar på ditt Swedbank, eller vad du nu har för bank.

Caspian: Det möjliggör att jag... Jag kan göra transaktioner med någon på andra sidan världen, utan att veta vem de är.

Caroline: Men det kan du väl ändå?

Caspian: Nej. Det är väldigt mycket svårare.

Caroline: Men varför vill du göra transaktioner med någon? Utan att veta vem det är?

DAO och arbete över gränser

Caspian: En sån här ball grej som har uppstått i och med krypto, är vad man kallar DAO, decentralized autonomous organizations. Och rent krasst, vad det innebär, är att du har ett projekt, någonting som ska byggas, vanligtvis en hemsida eller en digital produkt. Och sen sätter du upp en, typ en Trello-tavla, en kanbantavla, med uppgifter. Det här ska göras, det här är pågående, det här är gjort, det här behöver jag hjälp med, eller det här behöver jag att någon kollar. Och så har varje uppgift ett pris på sig. Så här 0,01 ethereum får du om du löser den här uppgiften. Vilket innebär att vem som helst i hela världen, som har tillgång till en internetuppkoppling, kan jobba med projekten och få betalt. Det tycker jag är så här, det hade inte funkat utan krypto. Det hade kanske funkat om en organisation som typ Upwork hade bestämt sig för det.

Caroline: Vad betyder det för människorna då? Det är väl mer kanske det som jag är intresserad av.

Caspian: Ja, men fatta hur lätt det är att få en extrainkomst.

Caroline: Ja, absolut, det tycker jag är fantastiskt bra. Då är det ju till någon användning.

Caspian: Och det är dit vi är på väg.

Caroline: Ja, och det tycker jag är jättebra, men jag tycker inte om att det liksom har, känslan det har för mig att man ska investera i krypto. Och det är helt frikopplat från människornas värld på något vis. Och det är det ju inte i det fallet som du beskriver.

Caspian: Nej, men precis.

NFT som certifikat och biljetter

Caspian: En annan ball grej, så här NFT:s, har ju gått, det är så här modeord, 2021, 2020.

Caroline: Är det de där digitala konstverken till exempel?

Caspian: Precis, precis. Och där finns det ju ett gäng olika intressanta grejer man kan prata om, som konst, som investering. Men ännu ballare, tänker jag, och det som börjar komma upp nu, är NFT som certifikat, typ som biljetter. Där är en snubbe som jag följer som har...

Caroline: Vaynerchuk.

Caspian: Ja, precis. Gary Vaynerchuk som har, vad han kallar, VeeFriends, som är släppta digitala. Det är NFT:s. Med olika... Vad säger man, perks? Alltså nivåer.

Caroline: Ja, både nivåer och belöningar.

Caspian: Belöningar, ja. Precis. Så du kan köpa en NFT så att du får en fem minuters FaceTime med honom. Om du har den NFT:n. Till exempel. Alla VeeFriends ger också access till en konferens. Och då börjar du få kopplingen till den riktiga världen. Och det är där jag menar, att bara slänga upp en NFT som är snygg, det har för mig ganska lite värde. Men när du gör det som en faktiskt användbar grej, som inte hade gått att göra på samma sätt i en icke-blockchain-värld, så blir det ganska ballt för mig.

Caroline: Det är bra att du är med här, Caspian. Vad tänker du, Jan?

Blockkedjan som IT-bubblan 99

Jan: Nej, jag hörde talas om det här också med konferensen. Jag tror som sagt, jag upplever hela den här NFT-blockkedje-grejen lite som IT-bubblan 99, där alla idéerna som kom 99 finns idag. Men då var de jättesvåra att se att det var realiserat.

Caspian: Ja, precis. Och man hade inte listat ut hur man skulle använda det.

Jan: Så vad jag ser det nu som, är att hela den där marknaden eller världen är en stor utforskning, där man närmar sig det här problemet. Hur ska man använda det här? Vad är den praktiska nyttan? Och då blir det mycket skit och mycket projekt som inte blir någonting. Men guldkornen sållas fram. Det är så som jag brukar tänka kring forskning ibland. Jag tror jag använder en metafor att en studie hamnar på det där gladiatorfältet på Colosseum. Och sen den som överlever blir ju bra. Det blir ju de facto standard. Och så tror jag att det kommer att bli här också, att vissa saker kommer att växa fram och så kommer det vara så här, hur kan vi ens någon gång ha tänkt annorlunda? Och sen kommer det vara vissa grejer, kommer ni ihåg när det var så här, Bored Ape-jaktklubb, liksom.

Caspian: Ja, precis.

Jan: Och så kommer det vara en ball grej.

Caroline: Men hur kan vi, precis som du säger, Jan, att det kanske är så att det måste vaskas fram guldkornen som går att använda riktigt. Det finns ju ingen chans, eller finns det en chans att vi kan förstå vad det skulle kunna vara?

Jan: Inte i förväg.

Caroline: Nej.

Jan: Inte i förväg, men typ när det håller på att hända.

Att se tendenserna nu

Caroline: Men det håller på att hända nu. Man kan nog se tendenser, tror jag.

Jan: Ja, tendenserna.

Caroline: Och man kan se vad som funkar bättre och sämre nu. Och se, okej, åt det här. För att ens kunna investera i dem måste man ju ändå vara inne i det och se.

Jan: Men det beror på också, återigen, nej, inte investera, det är för tidigt. Utan just nu, om du ska investera, jag skulle säga att det inte ens är en investering. En investering för mig, då är det ju typ så här, om jag skulle ta det till sin grund, i grövsta form, då ska det vara ett kassaflöde in. Alltså som ett bolag. De tjänar pengar, de har vissa utgifter, där är en rest över. Så är det ju inte nu. Nu är det ju spekulation. Och visst, det är klart man kan, vissa köper lotter, andra köper krypto, någon annan köper förhoppningsaktier. Du kan spekulera i alla tillgångar som har ett pris, som prissätts. Men det är inte att det är en investering.

Caroline: Nej, men det är bra. Du behöver inte bli arg. Jag håller med dig. Jag håller med dig.

Caspian: Jag tror att vi har mycket att se inom krypto i alla fall, framöver. Det är liksom contentan. Och det finns massa människor som är ganska intressanta att följa på tema krypto. Som inte är 13-åriga killar.

Caroline: Är de 30-åriga män eller 50-åriga? Varför tror jag alltid att det är män som håller på med det här?

Caspian: Det är nog till en... Äventyrs... Vad ska man säga?

Jan: Jo, men det är explore. Män har en större tendens. Ta risk.

Om ni skulle byta sysselsättning idag?

Caspian: Jag tänker att vi går vidare. Om ni skulle byta sysselsättning idag, vad hade ni gjort istället?

Jan: Alltså jag har tidigare alltid svarat programmerare. Men jag vet inte. Ibland har jag tänkt så här, polis hade varit lite ball faktiskt.

Caroline: Du vet om att polisyrket är ett serviceyrke, Jan?

Jan: Ja, men jag... Jag fattar inte vad det var med invändning.

Caroline: Jo, men för att det... Det kan vara så att...

Jan: Slagen i bältet.

Caroline: Nej, det var inget slag under bältet. Vad är mitt tecken på kärlek? Ja, det är tjänster. Men... Varför vill du bli polis är väl kanske snarare... Vad är det du tänker dig där? Du har ju ingen kontakt med yrket, så jag tänker att du ändå har någon romantiserad bild.

Jan: Garanterat. Men idén har ju funnits i typ ett år i alla fall. Minst.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Det är något helt annorlunda. Det är någon samhällsinsats. Tror jag. Jag tror att man har gjort mer skillnad som politiker, men jag tycker att politikeryrket är så här, fy fan. Och sen tror jag att jag är diskvalificerad från att vara politiker. Har man gjort 250 poddavsnitt, man ligger på YouTube i över 250 timmar, så har man garanterat sagt dumma grejer.

Caroline: Det finns ju de som har klarat sig ändå.

Caspian: Men det finns influenser som kommer gå in i politiken. Det är jag helt övertygad om.

Jan: Men så här, politiker kommer jag inte bli.

Försvarsmakten och tolkskolan

Jan: Nej, men alltså, om jag skulle gjort, jag hade övervägt det. Hade jag varit 20 år yngre, så hade jag gått försvarsmakt. Men jag tror att jag är för gammal. Jag tror att det tåget har kört. Jag till och med kollade på att gå med i hemvärnet, men det var så här, du ska ha gjort militärtjänst. Men jag var ung och dum när jag var 20. Jag fick ett jättefint erbjudande av Försvarsmakten. Men jag var dum i huvudet. Jag fick två erbjudanden. Jag fick plutonbefäl på någon sån här grupp, som jag inte minns vad det var. Och sen fick jag tolkskolan.

Caroline: Tolkskolan är väl bra, va?

Jan: Och det var så jävla dumt. På den tiden när jag... Jag hade en kompis som fick det och han sa, jag kommer få lära mig ryska. Jag kommer lära mig ryska, lära mig förhöra folk och massa coola...

Caroline: Jag hade blivit förhörsledare, så hade jag blivit din chef.

Jan: Polisen. Jag hade passat som förhörsledare, tror jag, eftersom jag kan ställa samma fråga om och om igen på olika sätt. Och är nyfiken på vad som egentligen rör sig där inne.

Caroline: Alltså det hade varit så kul att bara spela in de sketcherna.

Jan: Så du skulle blivit förhörsledare? Eller så hade jag nog ändå sysslat med kommunikation, paketering av kommunikation. Jag tror det är oundvikligt för mig.

Carolines drömyrken

Jan: Vad hade du gjort, Karro?

Caroline: Det finns massa grejer som jag... Jag hade ju kunnat... Jag ska inte säga kunnat jobba med vad som helst, men det är massvis med grejer. Arkitekt verkar asballt. Jag är inte speciellt duktig på att rita, men jag tänker att man lär sig sånt. Ingenjör, programmerare, hade också varit asballt.

Jan: Alltså du var ju så här, jag är ju de facto programmerare ändå, och tycker det är väldigt roligt. Jag kommer ihåg att jag visade dig regular expression, regex, vilket är ganska klurigt om man inte kommer från programmeringsbakgrund. Och du tyckte det var skitball.

Caroline: Ja, jag tycker fortfarande det är skitkul.

Jan: Caspians partytrick är att han kan regex.

Caspian: Precis, precis.

Caroline: Nu sitter jag ju med enklare formler i Excel och tycker det är jätteroligt. Så jag tror inte jag hade haft några problem att sitta som programmerare. Men det är väl så här, de två grejerna som dyker upp. Polis hade säkert varit ball. Socionom hade också varit coolt. Psykolog hade kunnat vara kul. Jag hade inte kunnat vara... Socionom hade jag nog inte varit. Jag hade inte kunnat, för att jag hade gått under. Jag internaliserar ju andras problem. Jag tar mig ju an...

Jan: Det är därför jag tror att det egentligen inte hade funkat som polis heller. För jag hade inte klarat det emotionellt.

Caroline: Nej.

Jan: Du hade fått bli skrivbordspolis också, Jan. Men jag tror inte heller jag hade klarat det, helt ärligt. Man stöter på så mycket skit.

Caroline: Jo, men det gör man.

Respekt för samhällets baksida

Caspian: Jag tror att där undervärderar ni er själva.

Caroline: Men det är klart att det hade varit jobbigt på ett annat sätt. Man måste ju balansera det på något vis, att man stöter på allt det där. Samhällets baksida.

Jan: Full respekt för både folk inom försvarsmakt, polis, vård.

Caspian: Gött. Vi går vidare. Ja, jag tror vi hinner kanske en, två frågor, så får vi runda av.

Jan: Ska vi välja en av de bra då?

Caspian: Vi har tre frågor kvar.

Jan: Ja, men vi kör. Vi tar korta svar då.

Varför direktinvesterar ni inte i aktier?

Caspian: Varför direktinvesterar ni inte i aktier?

Caroline: Det har ju du fått ett recept på.

Jan: Ja, precis. Nej, men för att oddsen är så kopiöst mot en. Det tror jag vi hade uppe för två, tre avsnitt sedan. Det är den vanligaste livstidsavkastningen för en aktie. Det vill säga, vad avkastar en aktie under hela sin livstid? Det vanligaste svaret på den frågan är minus 100 %. Det är bara 4 % av alla aktier som står för 100 % av hela vinsten. Du har så bisarrt svåra odds att lyckas med det. Så det är det ena svaret. Det är det matematiskt rationella svaret.

Den vanligaste livstidsavkastningen för en aktie är minus 100 %. Det är bara 4 % av alla aktier som står för 100 % av hela vinsten.

Jan: Det emotionella svaret är att investera professionellt i enskilda aktier. Och då menar jag professionellt. Då är det inte genom att bara så här, jag köper något för att någon annan sa att jag ska köpa, för det påstår jag, det är inte ens investering, utan du vet inte vad de har för process, vad de har för mål, vad de har tittat på. Så är det diskonterat. Om jag ska direktinvestera i en enskild aktie, då vill jag så här, vad är insatt i företaget? Jag har gjort egna kalkyler. Det är på nivån att jag kan säga att jag tycker att andra analytiker har fel. Då ska jag vara så här, jag kan tävla med andra analytiker.

Den oändliga strömmen av frågor

Jan: Men det emotionella som är min insikt från våren 2022 är att det blir en konstant, oändlig ström av frågor som är extremt så här, har jag rätt, vad har jag missat, varför har de tagit de siffrorna, har jag fått fram andra siffror, är mina siffror mer korrekta, har jag rätt eller fel. Och sen vissa siffror, får man ringa till finanschefen på bolaget eller till vd:n på det börsnoterade bolaget och få tid med dem. Förstå bolaget, förstå säsongsvariationer, förstå kunderna. Och du vet aldrig om du har rätt. För att jag tycker, till exempel, nu har vi ju hamnat i en situation där andra analytiker säger att siffrorna säger att bolaget går bättre, men aktiekursen går ner. Så då säger de så här, ja men bolaget har ökat sin vinst, ökat sin omsättning och klarat sig jättebra, men kursen har gått ner, så vi sänker riktkursen. Och då blir jag så här, men hur kan en analytiker med självaktning säga att bolaget ser bättre ut och sänka riktkursen? Och då blir det för mig så här, nej men då är det liksom riktkurserna sätts av trenden på marknaden. Och då blir det återigen så här, det här ständiga ifrågasättandet och jag pallar inte med det.

Caroline: Det är för komplext.

Jan: Nej men jag pallar inte, för att jag är en sån, tyvärr har jag en sån personlig, så jag kan inte släppa ett problem förrän jag har löst det. Och det funkar ju jävligt dåligt med aktier. För det finns inget tillfälle jag kan säga så här, nu är det färdigt. Nu är det här problemet färdigt. Nu kan jag gå vidare till nästa. Utan jag klarar emotionellt inte hantera det där.

Nyförälskelse i indexfonder

Jan: Nu har jag löst det så här, jag kollar inte på aktiekursen och följer inte bolaget mellan kvartalsrapporterna. Så får vi liksom se. Men det där blev ju så här, nyförälskelse i indexfonder. För jag var så här, gud, indexfonden har ju aldrig ställt någon fråga till mig. Och jag kan inte ringa någon.

Indexfonden har ju aldrig ställt någon fråga till mig. Och jag kan inte ringa någon.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Så det är väl svaret på den frågan. Från dig. Ja, vad säger du, Karro?

Caroline: När jag har köpt aktier så har det varit av emotionella skäl. Som Tesla då, för jag har tyckt att det är fantastiskt. Och jag har haft tur. Det kunde också gått åt skogen. Så jag gör det bara av emotionella skäl. Att jag tror på någonting, vi stöttar någonting. Jag skulle aldrig göra jobbet. Aldrig någonsin.

Jan: Men du vet, det här förlåten, nu blir jag också så här. Nu kommer jag bli en sån här mansplainer. Du stöttar ju inte bolaget genom att köpa en aktie.

Caroline: Jo, men det gör man. Emotionellt.

Jan: Absolut. Du blir en ambassadör.

Caroline: Du skulle göra hundra procent.

Jan: Okej, emotionellt stötta bolaget. För jag köper en aktie av dig. Det gör ju inte att det kommer inga pengar till bolaget för att jag köper en aktie av Caspian i Tesla. Absolut inte. Tesla får ju inga pengar.

Caroline: Nej, nej. Jag känner ju att jag stöttar den ändå. Emotionellt.

Jan: Ja, men hundra procent.

Vad är det egentligen som stöttar ett bolag?

Caroline: Det är bra att du säger att det kommer inga pengar till Tesla. Det är bra att komma ihåg.

Jan: Absolut. Det finns bättre sätt, typ att köpa en Tesla.

Caspian: Om alla skulle sälja, eller om man skulle blanka Tesla, då skulle det ju inte varit stötta Tesla.

Jan: Ja, det är exakt samma grej. Tesla i sig påverkas inte av det.

Caspian: Nej, men... Det blir inte fler bilar gjorda, eller mindre bilar gjorda, av att Teslaaktien blankas?

Jan: Jo.

Caroline: Nej.

Jan: Nej. Ska jag berätta varför du har fel?

Caspian: Okej.

Jan: För att Elon går och funderar på varför folk blankar än att hitta på andra grejer.

Caspian: Okej då. Ja, men... Långsökt.

Jan: Vad är det, Caroline? Du sitter där... Du har nog inte tänkt på det här.

Caroline: Nej, men jag funderar på det där med... vad som egentligen stöttar ett företag.

Jan: Det som stöttar ett bolag är när det gör en emission. När bolaget behöver pengar för att det är olönsamt. Och så säger jag så här, okej, vi ska bygga den här fabriken, vi har inte råd att bygga den här fabriken, så vi vill ha pengar från dig som ägare. Och då sätter jag som ägare in pengar. Också när man köper en Teslabil så stöttar man företaget.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Eller när man laddar på deras superchargers för asmycket pengar.

Caroline: Ja, precis. Det måste det vara, ja.

Jan: Jag hade aldrig gjort jobbet för att ta reda på om en aktie är bra i alla fall.

Caroline: Nej, det är bra insikt, absolut.

När stiger inlåningsräntorna?

Caspian: När kan man förvänta sig att inlåningsräntorna stiger baserat på historik?

Jan: Du får förklara frågan, för jag fattar den inte heller.

Caspian: Om man stryker den sista, när kan man förvänta sig att inlåningsräntorna ökar? Alltså, det vill säga, när får jag mer ränta på bankkontot.

Jan: Alltså, nu är jag lite part i målet, för att vi är ganska stora delägare i bank. Och när vi hade aktieäga