Hur mycket pengar behövs för att gå i pension?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Att spara känns tröstlöst just nu
2. Ett provprat om en knepig fråga
3. Få avsnitt svarar på hur mycket pengar du behöver
4. Frågorna vi ska svara på
5. Att drunkna i nötter eller aldrig få nog
6. Pension ligger nära FIRE
7. En rättelse från förra avsnittet
8. Tidigare avsnitt om pension
9. Fyraprocentsregeln och uttagsstrategier
10. Tack till communityn på Patreon
11. William Bengen och Trinity-studien
12. Studien tog höjd för hög inflation
13. Från fyraprocentsregeln till 25-multiplikatorn
14. Samma mekanik gäller för FIRE
15. Det är inte en perfekt lösning
16. Att koppla det till oron på börsen
17. Räkneexempel: Anna med medianlön
18. Annas tvångssparande till pensionen
19. Vi räknar hårt med samma utgiftsnivå hela livet
20. Tumregler för svensk pension
21. Att maxa det svenska välfärdssystemet
22. Logga in på minpension.se
23. Att räkna ut diffen mellan pension och utgifter
24. Multiplicera diffen med 25
25. Tiden och ränta på ränta-maskinen
26. Utgifterna är inte konstanta genom livet
27. Varför utgifterna toppar vid 45–49
28. Sänk utgifterna med 1 procent per år
29. Hur når Anna beloppet?
30. De tre sakerna du sparar till i livet
31. Sparande som inte försvinner
32. Boendet och hängslen och livrem
33. Tryggheten i att veta sitt belopp
34. Variationer på modellen
35. Bli inte deppig om planen ändras
36. Gör två eller tre scenarier
37. De flesta har inte räknat
38. Höj lönen, det är det viktigaste
39. Brutal utväxling på varje tusenlapp
40. Att variera uttagsräntan
41. Ränta på ränta slår till i slutet
42. Optimistiskt eller pessimistiskt?
43. Fyra av sju dör rikare än de gick i pension
44. Hur funkar fyraprocentsregeln vid hög inflation?
45. Flexibilitet i tid, utgifter eller sparande
46. Sitt inte fast, be om hjälp
47. Avslutning och tack

Att spara känns tröstlöst just nu

Jan: Ja, för många av oss är det ganska trist att spara nu. Det är röda siffror överallt. Man sätter in nya pengar varje månad som är borta två veckor senare. Så det känns tröstlöst. Men det är som Morgan Housel säger, det är ju detta som är priset vi betalar för att vara med och investera. Det är detta vi betalar för att över tid gå plus och faktiskt tjäna pengar. Så just nu är det bara så att hang in there, det kommer bli bättre.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 252. Vi är mitt inne i den här serien Just Keep Buying, som bygger på en bok med samma titel av Nick Maggiulli, som driver bloggen Of Dollars and Data.

Caroline: Of Dollars and Data. Okej.

Jan: Data, okej. Tack för att du ser det typ tre avsnitt in i serien.

Caroline: Ja, och on air. Ja, förlåt.

Ett provprat om en knepig fråga

Jan: Caroline, detta kommer bli ett intressant avsnitt. Caroline är på G här. Vi har precis spelat in bonusavsnittet till den här veckan, som handlar om att det är lite mycket oro på börsen och att många tycker att det är klurigt att spara. Det känns jobbigt att man sparar och sen är pengarna borta veckan efter. Så jag tänkte egentligen att vi skulle prata om det i det här avsnittet, men sen blev det så att vi tar det i ett separat avsnitt. Och det här spelas in i slutet av april 2022, men det kan vara relevant ändå.

I alla fall, vi ska göra ett litet sidospår, en liten fördjupning idag. Det är helt enkelt så att den nionde principen i den här boken, Just Keep Buying, har ett kapitel som heter "When Can You Retire?". Alltså, när kan man gå i pension, eller hur mycket pengar behöver man när man ska gå i pension? Jag tyckte att det var så pass intressant. Vi har haft ett antal pensionsavsnitt, och jag tänkte faktiskt att det här avsnittet delvis är ett provprat.

Caroline: Vad är nu ett provprat för något?

Jan: Provprat är en term som min kompis Niklas Delmar har tagit fram. Man får lov att prata, och om det sen låter för jävla dumt får man ta tillbaka det.

Caroline: Ja, för då har man inte tänkt igenom, men man måste få ut tanken när den kommer.

Jan: Ja, man får testa.

Få avsnitt svarar på hur mycket pengar du behöver

Jan: Min upplevelse är att många av de avsnitt som finns om pension, både som vi själva och andra har gjort, handlar väldigt mycket om vilka typer av pension som finns och hur du sparar optimalt. Men väldigt få berör frågan: okej, hur kan man tänka, hur mycket pengar behöver jag, och hur vet jag att jag är på spår?

Det här är ett sätt att, i stället för att gå till en finansiell rådgivare och göra en ganska komplex Excel-kalkyl, vilket jag rekommenderar att man gör när man är typ 55 och ska planera sitt uttag, kunna göra något relativt enkelt. Alltså att följa de steg vi går igenom idag och göra det tillräckligt bra.

Det är lite det här konceptet som Jonathan Stoltzenberg har pratat mycket om, vi har haft två föreläsningar på Patreon, att ibland är inte målet att ha en perfekt plan eller en perfekt lösning. Det är mycket viktigare att du har en tillräckligt bra lösning som ger dig en hum, så du kan börja närma dig problemet, i stället för att lösa ett problem och sen tappa bort nio andra problem längs vägen. Att göra en tillräckligt bra lösning. Vi pratar mycket om det i avsnitt 238 också.

Ibland är inte målet att ha en perfekt plan, utan en tillräckligt bra lösning som gör att du kan börja närma dig problemet.

Så dagens avsnitt kommer vara ganska mycket ett förslag på recept, hur man kan räkna. Det bygger på tio års erfarenhet av att jag ändå haft den här frågan. Det bygger på Nick Maggiullis bok, och det bygger lite på den forskning som finns kring pension. Sen är den alltid anpassad till USA, så återigen, försvenskningen är vår. Jag vill säga, ingen skugga på Nick Maggiulli. Det är min missuppfattning, mina fel om det är så. Men jag ser det här som starten på en diskussion i forumet, faktiskt. Så kom gärna med feedback.

Frågorna vi ska svara på

Jan: Frågorna vi ska ställa är: hur mycket pengar behöver jag för att gå i pension, och hur mycket behöver jag spara? Har jag svaret på det, så får jag naturligtvis också svaret på frågan när jag kan gå i pension. Antingen tittar man på hur mycket man behöver spara och när man har tillräckligt, vilket årtal. Eller så säger man, okej, jag vill gå det årtalet, och så får man anpassa hur mycket man behöver spara.

Caroline: Räkna bakåt.

Jan: Ja.

Caroline: Men måste man vara 40 plus för att lyssna på det här? Egentligen har man väl nytta av det här tidigare?

Jan: Jag skulle säga så här, ju tidigare man lyssnar på det här, desto enklare är svaret.

Caroline: Ja, men man behöver kanske inte... För det finns ju många som lägger undan pengar till sin pension när de fått sitt första jobb, när de är 19 år gamla.

Jan: Jag tror att få har ett konkret, kvantifierbart mål. Alltså, hur mycket pengar behöver jag i kronor och ören? Och det är det jag tror att vi ska försöka komma fram till.

Att drunkna i nötter eller aldrig få nog

Jan: Min upplevelse är, som vi också tog upp i förra avsnittet om Nick Maggiullis bok, att antingen finns det de som sparar, och de kommer sannolikt spara för mycket. De kommer dö med mer pengar än de hade vid 65. Och sen finns det de som inte sparar alls, som inte kommer ha tillräckligt för sin pension och kommer få kämpa hela tiden. Det finns väldigt få som tänker: jag behöver hundra nötter för att kunna gå i pension, jag skaffar mig hundratjugo nötter för att ha lite reserv om jag räknat fel. Och sen när de går i pension säger de: jag hade hundratio nötter, det var det jag fick, jag sparade precis så mycket som jag behövde.

I stället drunknar man i nötter, man får tusen nötter fast man bara behövde hundratjugo.

Caroline: Och så har man försakat massor under tiden. Och inte levt livet när man var 40. Och orkar inte njuta av det när man har sina tusen nötter.

Jan: Nej, så vill vi inte ha det. Sen finns det de som behövde hundratjugo nötter men bara fick fyrtio eller sextio, och aldrig fick tillräckligt. Så poängen här är: ta inte för låg risk och jobba inte för lite. Men det är lika fel att jobba för mycket och komma in i en pension med, ja, som jag. Om jag tittar på min egen pension tror jag att jag har sparat lite för mycket historiskt. Jag ligger under statlig inkomstskatt idag, men i pension kommer jag ligga över. Och då tänker jag: kommer jag behöva dubbelt så mycket i lön när jag är pensionär som jag behöver nu? Är det inte bättre att vi använder pengarna på resor eller gör andra grejer? Så vi ska försöka kvantifiera hur mycket pengar jag behöver.

Caroline: Bra att du säger det så.

Pension ligger nära FIRE

Jan: Eftersom pension ligger väldigt nära FIRE, alltså Financial Independence Retire Early, blir det de facto också frågan: när kan jag vara ekonomiskt fri? Problematiken är exakt samma.

Och eftersom sånt här ofta är enklare att illustrera, är det här typiskt ett sånt avsnitt där, om du lyssnar i podden, så lyssna på det, vi kommer försöka beskriva det utan att man behöver ha bildspelet framför sig. Men om du går in på rikatillsammans.se och letar upp avsnitt 252, så finns det ett bildspel, och naturligtvis en video på YouTube också, där man kan pausa och titta. Jag har försökt illustrera det med bilder och inte med långa räkneexempel, även om det blir lite sånt också.

Caroline: Bra.

En rättelse från förra avsnittet

Jan: Sen måste jag ta en rättelse. Det här var så pinsamt. I förra avsnittet, som handlade om lån och om att alla lån inte är dåliga, skulle jag verkligen gå ut på kanten och säga: det här är ett trivialt exempel. Och sen räknade jag naturligtvis fel i det triviala exemplet. Folk på forumet tyckte att det var jättekul att jag tar ett trivialt exempel och misslyckas med det.

Det var det här med räntan. Jag sa, säg att man lånar pengar för 0,99, och så sa jag en krona. Så jag lånar en krona och betalar 0,99 i ränta. Då var många, ganska hög ränta, 0,99 att betala på en krona. Så naturligtvis skulle exemplet vara 100 kronor, jag betalar 99 öre i ränta. Men jag tror att det framgick av sammanhanget. Men det är en rättelse.

Caroline: Bra.

Tidigare avsnitt om pension

Jan: Vi har gjort några tidigare avsnitt på det här ämnet kring pension. Så nu kommer vi inte prata särskilt mycket om hur pension funkar, hur man ska tänka, efterlevandepension, de bitarna. Vi har ett avsnitt, 241, för typ tio veckor sedan, som heter "Spara rätt och lätt till pensionen", där det är typ tjugo tips. Ska man bara lyssna på ett enda avsnitt kring pension, så är det that's it. Det är också en sammanfattning av alla tips i forumet. Det var typ 250 inlägg i forumet som sammanfattades till ett avsnitt som håller. Det har inte kommit nåt sånt här "du missade detta" eller "du skulle gjort detta annorlunda". Så jag tycker att det är kvalitetssäkrat. Har du inte lyssnat på det avsnittet, pausa, gå till avsnitt 241, lyssna på det och kom sen tillbaka.

Vi har andra avsnitt, 195 och 196, där vi hade med Anders Kollberg, som var en av Sveriges bästa experter på pension. Han gick tyvärr bort 2021, men han hade mycket bra att säga i de här avsnitten.

Caroline: Superbra, ja.

Fyraprocentsregeln och uttagsstrategier

Jan: Sen kommer vi också prata om något som kallas fyraprocentsregeln, alltså uttagsstrategier. För det är egentligen det vi kommer prata om: hur mycket kan jag ta ut, hur mycket kan jag leva på av mitt kapital? Det är faktiskt ett avsnitt vi gjorde för fem år sedan. Det är helt sjukt. Avsnitt 49. Men jag skulle påstå att det fortfarande är aktuellt. Det behöver man inte lyssna på nu, utan det kan man ta efter det här.

Och en sista tråd jag också tänkte rekommendera i forumet, som är relaterad till det här, heter "Har du vunnit det ekonomiska spelet, använd 5+25-årsprincipen". Det vill säga, har du mycket pengar, hur kan man placera mycket pengar enligt den här principen.

Och det är värt att hålla i minnet, lång introduktion idag, att detta är en komplex fråga. Hur mycket kan jag ta ut, hur mycket pengar behöver jag? Det är till och med så att nobelpristagaren William Sharpe lär ha kallat pensionen för "the nastiest, hardest problem in finance". Så det är inget konstigt om man tycker att det är lite klurigt. Jag tror till och med att man kan lyssna på det här två gånger.

Nobelpristagaren William Sharpe lär ha kallat pensionen för "the nastiest, hardest problem in finance".

Och vi rekommenderar också, är du osäker och vill ha någon som håller dig i handen, så finns till exempel Småspararguiden, som vi alltid rekommenderar. Och kon.se, alltså Kollberg & Engqvist. Det var Anders som gick bort, men hans kollegor är kvar och jobbar på företaget. Där kan man få personlig hjälp med det här.

Caroline: Det är förståeligt vad vi kommer prata om och lite förutsättningar för det.

Tack till communityn på Patreon

Jan: Snyggt. Då tänker jag att vi ska hoppa rakt in i det. Det enda jag säger innan är ett stort tack till alla i vår RikaTillsammans-community på Patreon, som gör det här möjligt. Det är våra sponsorer som gör det möjligt att vi kan ha både ett bonusavsnitt idag och nörda på det här sättet i hur mycket pension man behöver.

Caroline: Helt vanliga människor är de.

Jan: Ja, och vi har haft mycket roligt i communityn på sistone. Där finns extra material och digitala träffar. Tanken har varit en digital träff i månaden. Nu har det varit väldigt många träffar i år, vilket är kul.

Caroline: Det låter som att man måste vara lite ekonominördig för att vara med i vårt Patreon-community, men det behöver man inte alls.

Jan: Nej, verkligen inte.

Caroline: Och vi pratar om andra saker än ekonomi också. Vi har en bokklubb där vi nu ska välja ny bok. Ikväll svettas jag lite på överläppen. Vi ska ha en digital träff med en... Det är många i communityn som föreläser om något de är duktiga på eller tycker är spännande. Vi har haft om ledarskap och planens tyranni. Ikväll har vi ett samtal om skam, vilket jag tycker är så... Bara för något år sedan sa jag till Helena, som ska hålla i det, att jag inte har några skamkänslor.

Jan: Nej, du har pratat med mig om det, och jag bara, jag har hur mycket skam som helst.

Caroline: Och så har det varit så, men jag har ingen skam, så jag bara, fuck you, du vet bara inte det. Det kanske inte alls är så, men man blir så irriterad på någon som tycker att det inte finns något i ens liv man någonsin känt skam över. Men strunt samma, ikväll handlar det i alla fall om skam i Patreon.

Jan: Ja, precis. Och vi spelar in det här onsdagen, jag vet inte vad det är idag, den 27:e. Men det kommer alltid en inspelning efteråt. Så där finns massor. Man är med på det man tycker är spännande, det man inte tycker är spännande är man inte med på, och vissa är med så här: Jan, jag stöttar er, jag tycker jobbet ni gör är bra, men jag pallar inte, skicka inga mejl till mig. Där finns hela skalan. Och man väljer engagemangsnivå själv när man går in. Så patreon.com/rikatillsammans.

Caroline: Bra.

William Bengen och Trinity-studien

Caroline: Fyraprocentsregeln har du skrivit här. Nu kör vi igång avsnittet.

Jan: Yes. Så, 1994 publicerade en person som heter William Bengen, ofta kallad Bill Bengen, den så kallade Trinity-studien. Han döpte den inte till Trinity, den blev kallad det efteråt. Och han försökte lösa det här problemet: när kan du gå i pension, hur mycket kan du spara?

Pensionssystemet funkar lite annorlunda i USA. Där är du själv helt ansvarig för din pension. De har social security och så vidare, men det är ändå väldigt tydligt att du måste spara till din pension.

Caroline: Och ens jobb har väl också någon typ av...

Jan: Hade. De har typ tjänstepension. Det är väl den stora, IRA. Men skitsamma, det var inte det som var det viktiga. Han testade en massa tidsperioder, och kom fram till att pensionärer i USA historiskt skulle kunna ta ut 4 % av sitt kapital i 30 år utan att pengarna tog slut. Och de här 4 % per år skulle placeras i en 50/50-portfölj, alltså 50 % aktieindexfonder och 50 % räntefonder.

Sen experimenterade han i studien. Ska man ta ut 5 %, ska man placera lite mer eller lite mindre i aktier? Jag tror att spannet han hade var mellan 45 och 80 % aktier. Han konstaterade någonstans att den tillräckligt bra lösningen, återigen inte en lösning som löser det perfekt för alla, men som tumregel, var att om du tar ut 4 % av ditt kapital i en 50/50-portfölj, så har du stor sannolikhet att pengarna räcker i 30 år. Och då tar den även hänsyn till 3 % inflation.

Studien tog höjd för hög inflation

Jan: Då ska man komma ihåg att när den här studien gjordes 1994, var det precis efter 70- och 80-talet, då vi hade hög inflation i hela världen, även i USA. Och det fräscha med den här regeln är att den tar hänsyn till inflation och ökade kostnader. Hans tanke var att om du har en miljon kronor kan du år ett ta ut 4 %, det vill säga 40 000. År två kan du ta ut 41 200, år tre kan du ta ut inflationsjusterat utifrån det. Och pengarna kommer räcka i 30 år, alltså hela din pension.

Sen gjorde en annan amerikansk finansiell rådgivare om studien, han heter Michael Kitces. Han tittade på ännu fler tidsperioder, från 1870, och konstaterade att om man följde regeln med 50/50-portfölj, 4 % uttag, inflationsjusterat, så var det mer sannolikt att pengarna femdubblades än att de tog slut efter 30 år. Men båda konstaterade att det inte funkade att gå över 4 %, för då minskade sannolikheten för att det skulle lyckas.

Det var mer sannolikt att pengarna femdubblades än att de tog slut efter 30 år.

Då introducerade de det som kallas safe withdrawal rate, eller SWR. Det vill säga, hur mycket kan jag ta ut från min portfölj och fortfarande vara säker på att pengarna räcker? Och det här är i grunden pensionsproblemet: hur mycket pengar behöver jag för att kunna leva på dem så att de inte tar slut innan jag dör?

Från fyraprocentsregeln till 25-multiplikatorn

Jan: Det här blev en förenkling, en tillräckligt bra, återigen inte en perfekt och inte en optimal för alla. Vissa kanske behöver ett uttag på 3,5 %. Och i en intervju Bill Bengen gjorde sa han: ja, sen hade jag vissa klienter som skulle få ett arv, så de kunde ta ut 5,5 %. Men 4 % är tillräckligt bra för att vi ska kunna räkna på det.

Den här fyraprocentsregeln kan man sen omvandla till något som kallas 25-multiplikatorn, eller 25-regeln. Teorin är, nu blir jag lite matte, att totalt sparande gånger 4 % ger mig 4 % avkastning. Om jag har en miljon ger 4 % avkastning 40 000 kronor. Om jag kan leva på 40 000 kronor per år, så är jag home free.

Så formeln ser ut: totalt sparande gånger 4 % är lika med totala årliga utgifter. Och 4 % är samma sak som fyra hundradelar. Då får vi att totalt sparande gånger fyra hundradelar är lika med totala årliga utgifter. Och fyra hundradelar är lika med en tjugofemtedel. Det är bara bråkräkning, dela på fyra på båda sidor. Då får vi att totalt sparande gånger en tjugofemtedel är lika med totala årliga utgifter. Byter vi sida på tjugofemman får vi att totalt sparande är lika med totala årliga utgifter gånger 25.

Beloppet du behöver ha sparat för att kunna leva på avkastningen, givet 4 % avkastning, är 25 gånger dina årliga utgifter.

Så beloppet jag behöver ha sparat för att kunna leva på avkastningen från mitt kapital, givet 4 % avkastning, är 25 gånger utgifterna. Det är en tumregel. Har jag 100 000 kronor i utgifter, behöver jag 2,5 miljoner. Då kan jag med stor sannolikhet leva på avkastningen från de 2,5 miljonerna i 30 år.

Caroline: Och då ska inget försvinna, utan det ska bara...

Jan: Ja, det kommer minska också.

Caroline: Ja, men pengarna tar inte slut.

Jan: Så att även det trettionde året kan du ta ut 4 % inflationsjusterat.

Samma mekanik gäller för FIRE

Jan: Det blir egentligen samma beräkning om man pratar om FIRE, alltså när jag är ekonomiskt fri, eftersom vi tar hänsyn till årliga utgifter. Sen, om tidsperioden är mer än 30 år, om jag vill kunna gå i pension när jag är 45, ja, då är kanske tidsperioden 50 år. Då vill jag kanske ha lite högre margin of safety. Då räknar jag inte på 4 % utan på 3 %, och då multiplicerar jag med 33 i stället för 25. Men räkneexemplet bygger på samma mekanik.

Om vi tar ett exempel på ett hushåll. Säg att vi har ett hushåll där två personer har medianlön i Sverige, det vill säga att de tjänar ungefär 32 000, eller runt 30 000 kronor. Efter skatt blir det 22 000 per skalle, så hushållet har 44 000 i utgifter. Då multiplicerar vi 44 000 gånger 12, det blir 528 000 per år i utgifter. Multiplicerar vi med 25, alltså 528 000 gånger 25, blir det 13,2 miljoner.

Och om vi räknar baklänges: har jag 13,2 miljoner och tar 4 % avkastning, får jag 528 000 per år. Tar jag 528 000 dividerat på 12, får jag 44 000 kronor i månaden, vilket var samma som jag behövde för att täcka mina utgifter. Så det funkar framlänges och baklänges. Det är bara en mekanik att räkna.

Det är inte en perfekt lösning

Jan: Återigen, det är inte en perfekt lösning, för då vet jag att vän av ordning säger: du tar inte hänsyn till skatt, ISK-skatt. Nej, jag tog inte hänsyn till ISK-skatt. Jag tog inte hänsyn till att de kanske hade ett sparande. Man kan göra det mer detaljerat, eller ta höjd och avrunda. Säg att vi har 600 000 i utgifter, då vet vi att vi hade klarat oss på 450. Man får räkna på det, men mekaniken är samma.

Ett kort sidospår innan vi kommer in på själva pensionen, eftersom det är det vi ska använda det här till. Jag har en tråd på forumet som heter "Har du vunnit det ekonomiska spelet?". Det finns folk som har sålt sitt företag, fått ett stort arv, sålt skog, haft tur, eller sparat länge och mycket pengar. Vi har ibland hjälpt folk i den situationen. Då brukar min go-to-rekommendation, återigen tillräckligt bra och inte perfekt, vara: har du fem års utgifter på ett bankkonto med insättningsgaranti, och sen 25 års utgifter på Lysa eller en fondrobot med 50/50, då har du ganska stor sannolikhet att aldrig mer behöva bry dig om pengar. Eftersom du har fem års utgifter på bankkonto, och de 25 årsutgifterna ska generera en ny årsutgift varje år.

Fem års utgifter på ett bankkonto och 25 års utgifter i en 50/50-fondrobot, sen är det färdigt. Då kan du sluta bry dig om pengar.

Vissa i forumet tyckte att det var för defensivt, att man kan ha mindre, kanske 20 årsutgifter. Men jag gillar den här förenklingen, för då blir det: okej, jag behöver fem årsutgifter, 25 årsutgifter, 50/50, sen är det färdigt. Resten av pengarna kan man konsumera, investera eller spekulera. Men statistiskt sett kommer du alltid kunna försörja dig på den utgiftsnivån. Det blir en väldigt enkel modell, och jag gillar enkelheten. Sen kan man göra den mycket mer komplicerad.

Att koppla det till oron på börsen

Caroline: Om vi bara ska knyta an till oron som är på börsen nu, så kan man, om man sitter där med sitt kapital och räknar med 4 % om året i genomsnitt, bli lite orolig om det går ner mycket ett år.

Jan: Och det är därför vi i det här exemplet har fem års utgifter på bankkonto. Då kan man sitta och skita i hur börsen går i fem år.

Caroline: Ja, för det brukar repa sig på den tiden.

Jan: En genomsnittlig börskrasch är minus 60 % på 36 månader, och sen har vi en återhämtning relativt snabbt på något år där också. Och det är därför vi inte ens har den delen som ska ta hög risk.

Caroline: Ja, den är ju dessutom bara 50/50.

Jan: Alltså, där är 50 % räntor och 50 % aktier. Så även den här fyraprocentsregeln är inte ett bästa-fall, om du har tur och bra börsår. Det intressanta är ju att titta på de dåliga åren, och det var det de kollade i studien, att du har hög sannolikhet att pengarna räcker i 30 år, oavsett vilken 30-årsperiod. Studierna har gjorts på den amerikanska börsen. Den tar hänsyn till hög inflation och dåliga börsår. Men som Kitces skrev, sannolikheten var större att pengarna femdubblades än att de tog slut. Så återigen, defensivt.

Räkneexempel: Anna med medianlön

Jan: Så jag tänkte att vi skulle ha ett räkneexempel genom avsnittet. Vi utgår från Anna. Anna har medianlönen i Sverige, som 2022 är 32 400 kronor. Medianlön är inte genomsnittslön. Medianlönen är den lön som är i mitten. Så hälften av Sveriges befolkning har lägre lön än Anna, och hälften har högre.

Caroline: Du ser väldigt frågande ut. Jag tyckte bara att du sa högre på båda.

Jan: Lägre och en högre. Ja, hälften har högre och hälften har lägre, av alla förvärvsarbetare. Efter skatt blir det 24 500 ungefär. Och vi utgår från att Anna sparar 10 %, så bara 90 % av inkomsten är utgifter. Det betyder att hon har utgifter på 22 000 kronor i månaden, alltså 264 000 kronor per år. Återigen, det här är rena utgifter. Vi pratar inte om sparande, inte om amorteringar, utan rena utgifter på 22 000, alltså 264 000.

Tittar vi enligt fyraprocentsregeln ska vi multiplicera det med 25. Då skulle Anna behöva 6,6 miljoner kronor för att täcka sina samlade utgifter via avkastning, alltså ekonomisk frihet. Men det är viktigt att tänka på att det inte är samma sak som ekonomisk frihet vid pension.

Annas tvångssparande till pensionen

Jan: För när Anna jobbar sätts 18,5 % av hennes lön av i ett tvångssparande från staten. Det sparar Anna redan automatiskt. Av de här 18,5 % går 16 procentenheter till det som heter inkomstpension, och 2,5 procentenheter går till det som heter premiepension. Inkomst plus premiepension är det som kallas allmän pension. Det har alla som jobbar.

Och jobbar Anna på ett företag som är kollektivavtalsanslutet, ja, då har hon säkert minst 4,5 % ytterligare som sätts av till tjänstepensionen. Så när vi räknar på pension, är det inte så att hon behöver täcka 22 000 kronor i utgifter gånger 25. Hon behöver bara täcka diffen, alltså mellanskillnaden mellan det hon får i pension från staten, i form av allmän pension och tjänstepension, och sin utgiftsnivå.

Jag har försökt illustrera det på en tidslinje, med tid på den ena axeln och pengar på den andra. Mellan idag och det tillfälle när Anna väljer att gå i pension, just nu har jag bara satt det som år X, har hon en lön. Den lönen är 24 500 kronor i månaden. Och hon har en utgiftsnivå som inte är lika hög som inkomsten. Så man kan dra det som ett block från idag tills hon vill gå i pension, ett löneblock. Och sen drar vi en utgiftsnivå.

Vi räknar hårt med samma utgiftsnivå hela livet

Jan: Och här är vi ganska hårda, för vi säger: kan hon ha samma utgiftsnivå från och med idag fram tills hon dör? Vi utgår från att vi kan räkna med reala siffror, så vi behöver inte ta hänsyn till inflation. En krona i framtiden är samma som en krona idag.

Och sen säger vi, Anna väljer en dag att gå i pension, vi väljer 65, även om det mer och mer lutar åt att det blir 68 för de flesta i Sverige som lever längre. Då har vi frågan: vad händer efter 65-årsdagen, när det inte kommer någon lön? Då ska vi täcka det här inkomstbortfallet upp till utgiftsnivån. Hur kommer inkomsterna se ut i pension?

Då har vi de här tre delarna. Vi har den allmänna pensionen, som består av inkomstpension och premiepension. Vi har sparandet från företaget, alltså tjänstepensionen. Och vi har det egna sparandet. Så vi har ett sparande från staten, ett sparande från företaget om man är anställd, och sen det egna sparandet. Och då behöver vi titta på vad det egna sparandet behöver bli.

Tumregler för svensk pension

Jan: Då kan man ta några tumregler kring svensk pension. När vi intervjuade Pensionsmyndigheten i ett avsnitt, sa de att man får ungefär 60 % av sin slutlön. Så om Anna har 32 000 idag innan skatt, kan hon räkna med att få kanske 18 000–19 000 i allmän pension från staten.

Tumreglerna är att 35 procentenheter, alltså inte 35 procent, utan 35 procentenheter, är inkomstpension, 15 procentenheter är tjänstepension och 10 procentenheter är premiepension. Så man kan säga att hälften av ens pension kommer vara den allmänna pensionen, en fjärdedel ungefär tjänstepension och en fjärdedel premiepension. Är det förståeligt?

Caroline: Det är det. Men jag tycker att det är lite tråkigt. Nej, men så tänker jag tillbaka på det här med att hon skulle spara ihop en viss summa och ha 4 % avkastning om året på det. Vi kommer väl till det?

Jan: Ja, vi är på väg dit. Så av de 18 000 hon får, kommer hälften vara från inkomstpensionen och sen några tre... Bra.

Att maxa det svenska välfärdssystemet

Jan: Och tumregeln här, det här är repetition, bara kort: maximal avsättning till allmän pension, alltså inkomstpension plus premiepension, får man 2020 när man har en lön på 47 717 kronor innan skatt, eller 572 600 kronor i årslön. Då maxar man hela det svenska välfärdssystemet. Och därför brukar jag säga att målet man ska ha i sitt jobb är att komma upp i en lön på 45 000–47 000, om det går.

Caroline: Om det går, ja.

Jan: Sen fattar jag att vissa yrken inte når dit. Men då finns det, vi har trådar på forumet, allt från att byta jobb till att försöka hitta en extrainkomst. Och också den där mentala inställningen, att man ska komma så högt som möjligt.

Caroline: Ja.

Jan: Vi har haft, till exempel, sjuksköterskor som är ett klassiskt exempel, allt från att jobba i Norge till att starta eget och vara hyrsjuksköterska. Återigen gäller det att hitta sina förutsättningar. Men tyvärr är fakta att ju högre lön upp till 47 000, desto mer får du i pension. Det är inte mycket att ha åsikt om. Sen, och det här är också viktigt för företagare, men det har vi pratat om i avsnitt 241, så det kan man hoppa över.

Logga in på minpension.se

Jan: Vad man gör efter det här är att man loggar in på minpension.se. När man loggar in får man en sån här graf, från 65 och livet ut. Då kan man klicka på den och se: okej, vad kommer jag få i pension till exempel mellan 70 och livet ut? Här på bilden har jag klickat på mig själv, jag har loggat in på minpension, och då står det att jag kommer få till exempel 13 800 kronor från 70. Och det verkar ganska rimligt för en sån person som Anna också.

Så man kollar helt enkelt på minpension.se: hur mycket pengar kommer jag få ut mellan 65 och 70? I Annas fall blir det så att hon får ut 19 800 kronor mellan 65 och 70, och mellan 70 och livet ut får hon ut 13 800 kronor.

Så plötsligt i den här bilden, för oss som tittar på avsnittet: från 65 på tidslinjen har vi 19 800, men det räcker inte upp till utgiftsnivån på 22 000. Så där är en diff. Och den här diffen, det är det belopp som saknas, det belopp jag behöver spara ihop själv.

Att räkna ut diffen mellan pension och utgifter

Jan: Och då kan vi börja räkna. Vi vet att pensionen är 19 800 kronor innan skatt. Multiplicerar vi det med 0,7 får vi beloppet efter skatt, som är typ 13 800. Och då vet vi: hon får ut 13 800, men hennes utgiftsnivå var 22 000, så hon kommer de facto gå 8 200 kronor back i månaden i pensionen. Och hon kommer gå 8 200 kronor back varje månad mellan 65 och 70 år. Så då har vi fakta här.

Caroline: Ja, precis. Det är fakta. Vad gör vi med den faktan då?

Jan: Ja, men vi räknar. Vi är på väg. 8 200 gånger 12, det är typ 100 000 omräknat. Så hon går 100 000 back per år.

Den andra perioden, från 70 till livet ut, gör vi samma beräkning. Vi vet att hon får 13 800 kronor, för det har minpension.se sagt. Multiplicerar vi med 0,7 blir det 9 700. Om utgifterna fortfarande är 22 000, går hon 12 300 kronor back varje månad mellan 70 och livet ut. Det blir 150 000 kronor back per år. Så då har vi plötsligt räknat ut hur många nötter hon måste ha.

Caroline: Hur många nötter hon måste ha, ja.

Multiplicera diffen med 25

Jan: Ja. Och då kan vi gå tillbaka till vårt räkneexempel. Vi räknar högt i det här fallet. De första fem åren var det bara 100 000 back per år.

Caroline: Ja.

Jan: Den andra perioden 150 000. Så om vi räknar på 150 000, och hon klarar 150 000 back per år, då kommer hon även klara perioden då hon bara går 100 000 back. Eller hur? Så vi räknar på 150 000. Vi multiplicerar det med 25, och får 3,7 miljoner. Det är det hon måste spara ihop.

Caroline: Ja, det är det hon behöver enligt fyraprocentsregeln.

Jan: Men 3,7 miljoner kan ju låta som supermycket pengar. Men kom ihåg att det första beloppet vi hade var 6,6 miljoner.

Caroline: Ja.

Jan: Så vi har gått från 6,6 miljoner till 3,7 miljoner.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Bara genom att vi har räknat och tagit höjd för den allmänna pensionen. Fortfarande ett stort behov, men hon har tiden på sin sida.

Tiden och ränta på ränta-maskinen

Jan: För det är detta jag säger, när du frågar när man ska lyssna på det här: ju tidigare du börjar lyssna, desto bättre, för desto längre tid har du. Och ränta på ränta-maskinen funkar på fyra parametrar. Den handlar om ditt startbelopp, din avkastning per år, hur mycket du sparar, och tiden du har på dig.

Om vi utgår från att Anna är typ medelålder i Sverige, jag tror medelåldern är typ 40, och räknar med en tumregel, så kan man säga att investerar man i en indexfond dubblas pengarna statistiskt på tio år och femdubblas statistiskt på 20 år. Så det är inte ens som att hon behöver spara ihop 3,7 miljoner. Hon behöver spara så mycket, och sen kommer ränta på ränta-effekten hjälpa henne på vägen.

Statistiskt dubblas pengarna i en indexfond på tio år och femdubblas på tjugo. Du behöver inte spara ihop hela slutbeloppet själv.

Utgifterna är inte konstanta genom livet

Jan: Och något vi också ska prata om kort: vi har utgått från att hon har samma utgiftsnivå på 22 000 kronor från idag och livet ut. Men grejen är att det är osannolikt att du har samma utgiftsnivå hela tiden, och det här skriver faktiskt Nick om i sin bok. Du får gärna läsa vad han skriver:

"When JP Morgan Asset Management analyzed the financial behaviour of over 600 000 US households, they found that spending was highest among households aged 45 to 49 and dropped in each successive age group. This was especially true among households in retirement age."

Sen skriver han vidare, det är inte en direkt fortsättning utan längre fram i boken:

"They came to a similar conclusion when analyzing data from the consumer expenditure survey. Among US households age 65 to 74 average annual spending was 44 897 dollars. Yet for households over 75, it was only 33 740. The older age group were spending 25 percent less."

Caroline: 33 740.

Jan: Ja, och då kommer det sista:

"Researchers at the Center for Retirement Research demonstrated this after examining the spending behaviour of retired households over time. They found that spending in retirement typically declined by about 1 percent per year."

Varför utgifterna toppar vid 45–49

Jan: Kontentan av det här är att man typ aldrig har så mycket utgifter som när man är mellan 45 och 49.

Caroline: Undrar varför?

Jan: Ja, för jag tror att då har man tonårsbarn.

Caroline: Ja, så kan det vara. Man ska åka på resa.

Jan: De kostar som vuxna, men de tjänar inga pengar. De ska ha hjälp med boende.

Caroline: De äter mackor.

Jan: De äter mackor. Man har inte betalat av huset, så man har höga räntekostnader. Alltså, det är mycket då. Vi kan ju se det själva, vi har inte ens tonåringar än.

Caroline: Nej.

Jan: Så jag tror att det sjunker. Och det sa till exempel Anders Kollberg också. Han sa att det dummaste man kan göra, han sa inte exakt så, men att det är dumt att sprida ut sin pension så att man får lika mycket från 65 till livet ut. Det är mycket smartare att ta majoriteten av pengarna mellan 65 och 75. För när man är 75 till 85 spenderar man inte alls lika mycket pengar, man är inte lika pigg eller har inte lika stor ambition eller förmåga att göra saker.

Caroline: Jag tycker det är så konstigt. De flesta tänker ju så, allt kul de ska göra sen.

Jan: Ja. Och det gör många också.

Caroline: Ja. Så att man behöver ju ändå lite. Jag ska inte argumentera med statistiken, så klart.

Jan: Men det låter väl logiskt att man är mer sugen på att göra saker mellan 65 och 75 än mellan 75 och 85.

Caroline: Ja, det är logiskt.

Sänk utgifterna med 1 procent per år

Jan: Och här har man återigen en tumregel. Är det en perfekt regel? Nej, det är det inte. Men det är en tillräckligt bra regel att utgå från att man kommer sänka sina utgifter med 1 procent per år från pension. Alltså, det här är inte att det sjunker 1 procent från 49, utan att det sjunker 1 procent per år från 65 år och framåt. Och förhoppningsvis har man sänkt utgifterna mellan 49 och 59, och mellan 59 och 69.

Det märker jag till exempel på min mamma. Du vet, hon kom hit, jag tror förra året beklagade vi oss över att vi en månad spenderade 20 000 i underhåll för vårt hus. Då sa hon: jag har betalat huset, det är skuldfritt, jag betalar 2 000 kronor i månaden. Så man har helt andra utgifter.

Så även här har vi varit lite hårda. Vi har tagit ett ganska högt exempel. Tar vi bara hänsyn till att hon inte sänkt sina utgifter mellan 40 och 65, vilket vi hoppas att hon gör, och bara räknar ner med 1 procent per år från 65, då kan vi sänka beloppet till någonstans mellan 3 och 3,3 miljoner. Då är vi under 50 % av ursprungsbeloppet. Men vi utgår från det höga exemplet, 3,3 miljoner.

Hur når Anna beloppet?

Jan: Så hur når Anna det här beloppet? Här får man experimentera lite med till exempel ränta på ränta-kalkylatorn. Vi har en, man kan bara googla "rikatillsammans ränta på ränta". Säg att hon har 100 000 sparat. Vi utgår från en historisk avkastning på 7 %, så ingen överavkastning. Vi utgår från att hon var 40, alltså 25 års sparhorisont. Då behöver hon spara typ 3 500 kronor i månaden till sin pension.

Men notera att de här 3 500 också är lite fejk. Vi har inte räknat med övervärde i huset, att huset ökat i värde, eller andra saker. Här har vi bara utgått från att hon inte har några andra tillgångar och måste ha exakt 22 000 kronor när hon går i pension. Och då är det ändå hanterbart. För kom ihåg, hon hade 24 500 och vi sa 10 %, så hon sparar redan 2 400.

Caroline: Ja, jag tänkte precis det där, jag tyckte det var rätt högt att spara 3 500 till pensionen. Och du säger att hon redan sparar.

Jan: Ja, vi räknade ju med att 22 000 var 90 % av hennes inkomster.

Caroline: Precis, och då sparar hon redan.

Jan: Till annat.

Caroline: Ja, eller till detta.

De tre sakerna du sparar till i livet

Jan: Jag påstår att det bara är tre saker man ska spara till i livet. Det ena är buffert. Och det bör man spara till redan när man är typ 20 och ha en buffert. När du har din buffert, då gäller det att spara till ett boende. Och förhoppningsvis har man sitt boende när man är 40. Efter 40 är det inte så mycket annat att spara till än pension.

Och det jag tycker är fräscht här är, återigen, om vi bara lägger undan, för någon är 3 500 jättemycket pengar, helt omöjligt att nå. Förmodligen har man då en helt annan utgiftsnivå. För vissa är 3 500 så här: shit, jag sparar ju 10 000. Vi har folk i forumet som sparar 10 000. Men då menar jag, vad är ett rimligt sparande för Anna i det här fallet? Nej, men ska hon ha 22 000, exakt samma levnadskvalitet i pension som innan, och hon säger att hon inte accepterar att leva på lägre, att hon inte vill sänka sin utgiftsnivå när hon går i pension, ja, då behöver hon spara 3 500 kronor.

De flesta som gör den här matteövningen blir förvånade över att de behöver spara mycket mindre än de tror.

Och jag tycker det är ganska nice, för många skulle kunna ha dåligt samvete: shit, jag borde spara mer. Är du med? Någon som ligger och sparar kanske 5 000. Räknar man på det här sättet och kommer fram till att jag behöver spara 3 500, men har möjlighet att spara 5 000, ja, då behöver du ju inte göra det.

Caroline: Nej, men absolut.

Sparande som inte försvinner

Caroline: Men jag fastnade lite på det du sa om tre olika saker man sparar till i livet. Då pratar vi om stort sparande, eller? För vi har ju också det andra som ska hända i livet, som resor.

Jan: Fast jag påstår att det inte är sparande.

Caroline: Nej, men det är det kanske inte. Menar du att det räknas in i utgifts...

Jan: Det är en utgift som man bara lägger undan pengar till, och det är en utgift. Och då räknas det med i utgiftsnivån.

Caroline: Ja, men det är bara att vi behöver vara tydliga med det. För många tänker nog på det som sparande, till Thailandsresan eller skidresan.

Jan: Ja, det är bra att du lyfter det. Här kan jag vara lite nördig, jag gillar bokföring och driver företag. Jag skulle säga att det inte är ett sparande, det är en periodiserad utgift.

Caroline: Du har sagt det innan, men man kan ändå tänka sparande. Och banken säger också: ska du spara till?

Jan: Ja, jag har träffat människor som säger: Jan, jag sparar 5 000 kronor i månaden, jag är skitbra. Hur länge har du gjort det? Ja, tre år. Och då säger jag: skitbra, då borde du ha långt över 150 000. 5 000 gånger 12 är 60 000, gånger tre är 180 000, och lite ränta, 200 000. Och så frågar man, och då är det inte så. Nej, men då sparar du inte 5 000 kronor i månaden. Då sparar du 5 000 kronor i månaden i tre månader, då sparar du ihop 15 000. Och då har du inte sparat och investerat dem.

Caroline: Nej, eftersom de är borta.

Jan: De är borta. Så jag påstår: sparande som inte försvinner. Jag sparar till en buffert för att kunna sova gott om natten. Jag ska helst inte använda min buffert, och behöver jag använda den måste jag spara tillbaka till den. Så bufferten är de facto sparade pengar. Nästa är boende. Boendet sparar jag till och köper. Men jag kan inte jämföra ett köp av ett boende med köp av en pizza, för när jag har käkat upp pizzan är pengarna borta. Huset har jag kvar.

Boendet och hängslen och livrem

Caroline: Sen argumenterade du i förra avsnittet att huset inte är en investering, utan att boendet ska behålla sitt värde över tid. Så då är inte de pengarna borta heller.

Jan: Det är därför jag säger att det här exemplet egentligen var oschysst, för vi tar inte hänsyn till att hon har sparat pengar som ligger i boendet, som ger en lägre levnadskostnad, som kanske sänker hennes månadsutgifter, eller som hon kan sälja och flytta till en hyresrätt. Så där är hängslen och livrem i det här exemplet.

Caroline: Det är det absolut. Men jag tänker det här månatliga, automatiska sparandet, vad tänker du att det går in i då?

Jan: Till detta. Till pensionen. När man väl har sin buffert, och när man väl har sitt boende, då går det månatliga sparandet till pensionen. Resten är utgifter, periodiserat sparande.

Caroline: Bara så det blir tydligt.

Jan: Inte periodiserat sparande, periodiserade utgifter.

Caroline: Periodiserade utgifter, ja.

Jan: Ja, och en periodiserad utgift är bara: okej, jag kan inte betala den här på en gång, så jag behöver dra ut den över en period. Och ibland kan man göra det i efterhand, men gör man det i efterhand kostar det ofta mycket ränta. Då är det som en avbetalning, men i förskott.

Caroline: Ja, absolut. Men bara så det är tydligt. För i mitt huvud var det inte tydligt förrän nu.

Tryggheten i att veta sitt belopp

Jan: Ja, och då menar jag tryggheten, eller värdet jag upplever i att komma fram till det här beloppet. Att okej, jag behöver spara 3 500 kronor i månaden, jag behöver 7 % avkastning, hur får jag 7 % avkastning? Ja, över en 25-årsperiod får man 7 % avkastning med väldigt hög sannolikhet i till exempel en fondrobot med 100 % aktier. Och så är det färdigt.

Och sen, krasst, så länge inte Anna höjer sina utgifter väsentligt, eller sänker dem, behöver hon inte tänka på det här i 25 år. Det gör pensionen väldigt enkel. Hon behöver tänka på två saker: ett, fortsätt spara 3 500 kronor i månaden, och två, fortsätt ha det jobb hon har. That's it.

Caroline: Ja, men det är toppen.

Jan: Och då blir det här, återigen, inte en perfekt lösning, man kan göra den mer komplicerad. Men efter att jag i många år testat att göra komplexa beräkningar, där jag tagit höjd för att nu är det 2022, och nästa år tjänar jag de här pengarna, så gör det inte kalkylen väsentligt mycket bättre än att räkna fram det så här. Vill du säga något?

Caroline: Nej.

Variationer på modellen

Jan: Ja, och sen har man variationer på det här. Om Anna till exempel byter jobb och höjer sin lön, då blir det direkt att hon kan spara mer, då når hon målet tidigare och kan gå i pension tidigare. Eller så räknar man bara på minpension.se, att man flyttar fram det. Jag vill inte gå i pension när jag är 65, jag vill gå när jag är 55. Ja, då blir siffrorna för perioden 55–70 andra. Då får man bara göra om matematiken och se hur mycket man behöver spara. Och så kan man säga: okej, då behöver jag spara så mycket, men jag kan inte spara så mycket. Men drar vi ner utgifterna, skiter vi i den där ena resan om året, då kanske vi kan göra det, och då kan jag gå i pension när jag är 55 i stället. Så det blir ett experimenterande.

Caroline: Jag tänker mer sannolikt att vid något tillfälle i livet vill kanske Anna eller hennes man jobba till 80 procent eller något sånt. Och då får man också ta höjd för att en del av inkomsten försvinner.

Jan: Ja, absolut. Men å andra sidan, har hon då höjt sin lön med 20 procent, så går det netto jämnt ut.

Caroline: Ja, man får räkna lite.

Jan: Och det blir också en sån fråga som blir relevant: okej, jag behöver de här 3 500, men vi kan spara 6 000. Är det värt att spara 6 000, eller är det värt att vara ledig en dag i veckan, att jag kan skita i att spara de där 2 500?

Caroline: Ja, det är det jag menar. För livet kommer ändå och sabbar grejer i ens planer. Så man måste också ta höjd för det.

Bli inte deppig om planen ändras

Jan: Ja. Men det här blir ett sätt att räkna. Förstår du, i min värld är det här jättetydligt. Det är så här man räknar.

Caroline: I min värld är det inte tydligt, för det här är effekten av att jag sitter här och ställer frågan.

Jan: Det beror på att jag har varit med ett tag nu.

Caroline: Och förstår att vissa saker kommer hända i livet, som gör att jag inte kommer kunna spara det belopp jag tänkt. Du vet, så kan man bli lite deppig av det. Att man inte lyckades med sin plan. Men det är inte så, man behöver inte deppa ihop för det. Man behöver bara jobba om den. Eller tänka i förväg att det kan hända att jag vill vara ledig, mammaledig längre eller whatever.

Jan: Ja, och då får man uppdatera planen. Vi har ändå gjort ett antal antaganden. Har livet förändrats, då behöver vi förändra de antagandena. Okej, då går jag inte i pension när jag är 65. Eller jag sänker mina utgifter. Eller jag byter jobb och ökar min lön. Eller jag börjar försöka tjäna pengar på min hobby, jag säljer t-shirtar, som vi hade Christian här. Det är klart att det finns 100 parametrar. Men parametrarna är inte ens 100, de är kanske 10. Och alla de parametrarna har vi tagit hänsyn till i det här räkneexemplet.

Gör två eller tre scenarier

Jan: Och då kan jag bara rekommendera: gör två eller tre scenarier. Det här är mitt normala scenario, att gå i pension när jag är 65. Det här är ett worst case-scenario, när jag går vid 68. Och det här är drömscenariot, jag går när jag är 60. Då kan man bara gå in på minpension, trycka in det, och få olika siffror för de olika perioderna. Sen gör man om matten exakt som vi gjorde nu. Räkna fram: okej, då kommer jag gå 10 000 back i månaden i den perioden. Okej, då behöver jag spara ihop 3,3 miljoner, men jag har inte 25 år på mig, för jag skulle gå tidigare. Då har jag bara 20 år på mig. Okej, har jag 20 år på mig och behöver komma upp till 3,3 miljoner, och räknar med 7 % ränta, ja, då måste jag spara 6 225 kronor. Okej, och kan jag spara 6 225 kronor just nu? Ja, det kan jag. Perfekt. Nu hittade jag bara på 6 200, så att ingen tror att jag räknat fel. Okej, kan jag spara det? Perfekt. No problem.

Kan jag inte spara 6 000 kronor, utan bara 2 000, ja, okej, då behöver jag hitta ett sätt att spara 4 000. Antingen genom att tjäna 4 000 extra varje månad, genom att byta jobb, höja min lön, hitta ett extra arbete, börja med någon hobby, eller whatever. Men då vet jag i alla fall.

Caroline: Men det är inte diffust i alla fall. Det är inte diffust hur mycket som ska sparas.

Jan: Nej.

Caroline: För det kan det ofta vara, när man inte ens har funderat så mycket, utan man bara lägger undan.

De flesta har inte räknat

Jan: Ja, jag tror att de flesta inte har räknat. Fram till bara för något år sedan, när jag började räkna på det här för mig själv, hade jag inte heller räknat, utan jag hade mer eller mindre ett dåligt samvete och tänkte att jag hela tiden borde spara mer till min pension. Det var då jag konstaterade att vårt viktigaste spel är att, för att vi ska kunna leva från 65 och resten av livet och ha samma utgiftsnivå som vi har idag, behöver vi göra en avsättning i tjänstepension. Vi behöver ha en lön på 43 000 kronor i månaden, en tjänstepensionsavsättning på 5 000 kronor i månaden, och sen en avkastning på 5 procent. Då vet jag, om vi har det, då är vi home safe från 65-årsdagen och resten av livet.

Vi kan vara luspanka när vi är 64 år, 11 månader och 29 dagar. Men från 65-årsdagen har vi 45 000 kronor i månaden innan skatt resten av livet.

Och då spelar det egentligen ingen roll hur våra investeringar går mellan nu, att jag är 40, och 65. Vi kan vara luspanka när vi är 64 år, 11 månader och 29 dagar, men från 65-årsdagen kommer vi ha 45 000 kronor i månaden innan skatt resten av livet. Är ni med?

Och då blir det ganska skönt, för då tänker jag: okej, jag kan hänga kvar trots att börsen gått ner minus 20 procent.

Caroline: Ja, för det är en sån trygghet i framtiden.

Jan: Ja, det enda jag behöver se till är 5 procents avkastning på vårt pensionskapital och 5 000 kronor i månaden. Och då vet man också: okej, kan jag spara mer eller har jag fått en högre avkastning, ja, då är jag safe. Då har jag den där säkerhetsmarginalen, att jag har 120 nötter men bara behöver 100, om något går fel.

Höj lönen, det är det viktigaste

Jan: Det är därför jag hela tiden återkommer till att höja sin lön och få mer avsättning i pension är bland det viktigaste man kan göra. När man har spelat färdigt det spelet, då tittar man på utgifterna. Och det går också i linje med det vi pratade om i förrförra avsnittet. Vad är viktigast? Det finns ingen begränsning i hur hög inkomst du kan ha, men det är en begränsning i hur mycket du kan dra ner.

Caroline: Bra.

Jan: Och sen, tänk också på att eftersom vi multiplicerar med 25, så spelar utgiftskronorna stor roll. En tusenlapp mindre i utgifter blir nästan 250 000 mindre i kapital som behövs. En tusenlapp gånger tolv är tolvtusen, och sen multiplicerar man den med 25. Så det blir nästan som att en tusenlapp i månaden gånger 250. Så sänker hon från 22 000 till 20 000, ja, då är det inte tre miljoner, då är det två och en halv miljon.

Caroline: Precis, mycket mindre pengar som behövs.

Jan: Så det är en brutal utväxling.

Caroline: På varje tusenlapp egentligen.

Brutal utväxling på varje tusenlapp

Jan: På varje tusenlapp. Och det är detta som många inom FIRE-rörelsen har tagit reda på: shit, ju mindre utgifter jag har, desto mindre kapital behöver jag. Medan jag kan tycka att någonstans går gränsen mellan, var påverkas min livskvalitet? Då tycker jag att det är ett roligare spel att försöka växa. Det blir samma effekt om jag håller 22 000 men har en lön på 40 000, alltså att jag dubblar mina inkomster. Så kom ihåg att det här är en faktor på nästan 250 på varje krona i utgifter per månad som man behöver mindre.

Caroline: Ja, och sen, precis det vi pratat om, att utgifterna kommer vara mindre, till exempel barnen. Barnen flyttar ju förhoppningsvis hemifrån innan man är 65.

Jan: Sen även om folk brukar skratta åt mig och säga: Jan, du vet barn, de slutar aldrig kosta pengar. Men jag vill gärna tro...

Caroline: Nej, det hoppas vi.

Jan: Jag vill dock gärna tro att jag inte kostar pengar i min mammas liv längre i alla fall.

Caroline: Fast det gör du ju när hon kommer med sådana monetära presenter till barnen.

Jan: Ja, men vi bjuder henne på resa och sånt.

Caroline: Du menar att det går jämnt upp.

Jan: Ja.

Att variera uttagsräntan

Jan: Sen kan man också variera uttagsräntan. Vi har pratat om 4 procent. Räknar man på 3 procent eller 5,5 procent... Jag tror att snittet, jag tror Bengen sa att snittet för hans klienter var 4,2 procent. Men återigen, då är vi inne på variationerna och detaljerna. Bättre att komma ihåg gånger 25, gånger fyraprocentsregeln.

Sen har vi också avsnitt 49, där vi pratar om variabla uttagsstrategier. Här säger vi att vi plockar 4 procent varje år inflationsjusterat. Men man kan också göra varianter där, har börsen gått bra ett år, så plockar man ut mer pengar. Har börsen gått dåligt, så plockar man ut mindre. Men det kräver en flexibilitet i utgifterna. Och den kan man också ha. Man säger: okej, men om vi ska åka till Galápagos någonstans mellan 65 och 70, så behöver vi inte säga att det är när vi är 66 och sen åker. Vi kan säga: vet du vad, vi gör det nästa år i stället, eller året efter. Så det är också en variant.

Ränta på ränta slår till i slutet

Jan: En annan variant som är superviktig hänger ihop med ränta på ränta-effekten. Det är det vi pratade om innan, till exempel att Warren Buffett, som är en av världens rikaste män, har någon siffra på 85 miljarder US-dollar. Men majoriteten av de här miljarderna, jag tror att det kanske var över 80 miljarder, kom efter hans 65-årsdag. Så ränta på ränta slår till jättemycket i slutet.

Majoriteten av Warren Buffetts förmögenhet kom efter hans 65-årsdag. Ränta på ränta slår till jättemycket i slutet.

Vilket innebär att Pensionsmyndigheten har en tumregel som säger: för varje år du skjuter på din pension, höjs din allmänna pension i genomsnitt med mellan 5 och 10 procent. Det är jättemycket. Så om hon har 19 000 och säger: jag går i pension när jag är 66, ja, då är det rimligt att säga att det inte är 19 000 utan 21 000, lågt räknat, i bästa fall 22 000. Väntar hon ytterligare ett år, då blir det ännu mycket mer. Så de flesta får leka så här: klarar jag det inte tills jag är 65, så har jag tidsaspekten, och tidsaspekten i slutet spelar stor roll.

På samma sätt, för många av oss som funderar på att gå i pension tidigare, då sänker det pensionen. Att gå ett år tidigare sänker pensionen med mellan 5 och 6 procent. Så det finns en hel del rattar att skruva på, tänker jag. Känns det förståeligt?

Caroline: Det gör det.

Optimistiskt eller pessimistiskt?

Jan: Känns det optimistiskt eller pessimistiskt?

Caroline: Nej, men det känns ganska optimistiskt. Och sen är jag alltid sån att jag vill få in det i livet, och allt som kan hända i livet, och att man aldrig ska ge upp det här långsiktiga sparandet. Det kan nog vara så att man inte har kontakt med det ibland, så att det bara tuffar på, och sen tänker man kanske: nu har vi den här livssituationen, vi kanske ska sluta spara lite. Men man ska alltid ha kontakt med sitt pensionssparande, till exempel, även om det ligger långt fram. Jag tror att det ibland kan vara svårt i livet.

Jan: Sen tror jag att många av oss som följer oss, nu är det inte gemensamt för hela Sveriges eller jordens befolkning, men de som lyssnar på oss är inte normala. Ni är normalstörda, precis som du och jag. Och vad jag menar med det är positiva grejer. Vi sparar, vi har högre lön än genomsnittet. Man lyssnar inte på oss om man inte tycker det är kul att spara eller vill komma igång med sparandet. Och bara att du lyssnar på det här är ett tecken på att du är på gång. Sannolikheten är mycket större att du kommer dö med mycket mer pengar än du behöver.

Fyra av sju dör rikare än de gick i pension

Jan: Jag tror Nick pratar om det också, att av sju pensionärer var det så att fyra är rikare när de dör än när de gick i pension. Två var lika rika när de dog som när de gick i pension, och en av sju var fattigare när de dog än när de gick i pension. Och jag tycker att målet borde vara att vara fattigare när man dör än när man gick i pension. Då har man någonstans träffat det här målområdet med 120 nötter. För om jag dör med 500 nötter, ja, det är kanske roligt för våra barn som får ett arv, men hade de inte varit gladare om jag lagt mer tid på dem än på att samla nötter?

Målet borde vara att vara fattigare när man dör än när man gick i pension.

Så vad jag menar är, om jag skulle ge ett råd till våra lyssnare och följare och välja mellan "spara mer för helvete" eller "spara mindre för helvete", så tror jag att jag hade landat i: ta det lugnt, det kommer lösa sig, du behöver inte spara så mycket som du sparar.

Caroline: Jag tror att det börjar gå upp för fler och fler, inklusive oss själva, att det gäller att räkna på det. Man märker att man behöver spara mindre än...

Jan: Ja, jag tror det är sannolikt. Om vi skulle ta hundra av våra lyssnare och be dem göra den här matteövningen, så tror jag att majoriteten av dem skulle bli förvånade över att de behöver spara mycket mindre än de gör. Det tror jag.

Caroline: Bra.

Hur funkar fyraprocentsregeln vid hög inflation?

Caroline: En aspekt som är aktuell just nu, i april, är ju inflationen. Så argumentationen är vanlig: hur funkar fyraprocentsregeln när det är mycket inflation, särskilt som nu?

Jan: Men det tar han faktiskt upp i boken, så du kan läsa vad han skriver:

"While yields have fallen over time, Bengen argues the 4 percent rule still holds. In an October 2020 episode of the Financial Advisor Success podcast he argued that the safe withdrawal rate has likely increased from 4 percent to 5 percent, because inflation is lower today than it was in the past. As he stated, when you have a low inflation environment your withdrawals are also going up much more slowly. So there's an offset to the lower returns that you can't ignore."

Så jag tror att man inte behöver tänka så himla mycket på det här med inflationen, eller vara rädd för det. Och återigen, vill man ha en säkerhetsmarginal, räkna inte på 4 procent, räkna på 3 procent. Multiplicera med 33 i stället för 25. Eller bara: jag utgår från 25, och skiter det sig, så är jag okej med att gå i pension när jag är 68 i stället för 65.

Flexibilitet i tid, utgifter eller sparande

Jan: Så man kan ha flexibilitet. Antingen flexibilitet i utgiftsnivå, att jag kan anpassa, vi kan sänka våra utgifter eller flytta till ett billigare boende. Eller flexibilitet och säkerhetsmarginal i tid, att jag säger: jag vill gå i pension någonstans mellan 60 och 70. Blir det 63 blir det bra, är det 68 är det också bra. Eller flexibilitet i att jag kan spara mer. Så återigen, jag kan anpassa det här.

Problemet är om jag kommer på det här när jag är 64 och ska gå i pension när jag är 65, och pengarna inte räcker. Då har jag inte så många alternativ som när jag är 40 och kan spela med många fler inställningar.

Så slutligen tänker jag så här. Jag tycker att det här är självklart, men sen har jag kämpat med det i många år, och det här är liksom resultatet. Så jag fattar... Vad är det nu?

Caroline: "Be om hjälp", står det här. Det har vi inte sagt. Att du tycker att det är självklart.

Sitt inte fast, be om hjälp

Jan: Ja, så min poäng är: sitt inte fast, be om hjälp. Vi kommer ha en forumtråd till det här avsnittet. Jag är tyvärr inte världsbäst på att svara på frågor eller kommentarer på Soundcloud eller YouTube, så ta dem i forumet, för där är vi många. Ställ frågor, har jag räknat rätt, har jag tänkt rätt, så kan vi både förfina modellen och titta på det.

Sen kan man be Pensionsmyndigheten om viss hjälp. Man kan ringa minpension, hur ska jag modellera här inne? Och sen kan man kontakta Småspararguiden, de brukar ta någon sån här övergripande pensionskoll. Jag tror den kostar typ 2 000 kronor. Kollberg & Engqvist är lite dyrare, jag tror den kostar typ 6 000 kronor. Men båda är oberoende rådgivare, så du betalar för ett engångsjobb i stället för att betala i procent. Och sen vet jag också att Kollberg & Engqvist har sagt att det passar nog bättre för oss att man är över 50 när man hör av sig till dem.

Caroline: Ja.

Jan: Så jag skulle säga, börja i forumet, eller börja själv, och ställ sen fråga i forumet. Och vill du få en second opinion av ett proffs som tittar på ditt, så är Småspararguiden och Kollberg & Engqvist de vi tycker är bäst.

Caroline: Bra.

Avslutning och tack

Jan: Så avslutningsvis tänker jag säga, återigen tack till dig i Patreon-communityn som gör det möjligt att vi kan köra ett reklamfritt avsnitt till. Och jag hoppas att vi ses där. Till er andra, stort tack till er också. Hoppas att vi ses i forumet, i kommentarsfältet där, och att du har glädje av det här. Och sen naturligtvis, tycker du att vi har fel, eller att jag har haft otur när jag tänkt, så kommentera gärna och ge feedback på räkneexemplet också.

Caroline: Snyggt. Tack.