Hur mycket pengar behövs för att gå i pension?

med räkneexempel

Tre av de svåraste frågorna inom privatekonomi är: 1) Hur mycket pengar behöver jag för att gå i pension? och 2) När kan jag gå i pension? samt 3) Hur mycket behöver jag spara själv?. I dagens avsnitt försöker vi ge ett inte perfekt, men tillräckligt bra svar på dessa frågor tillsammans med ett räkneexempel och några tumregler (t.ex. 4 procent-regeln).

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 8 månader sedan (2025-08-22) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Detta avsnitt är även en fortsättning i vår serie ”Just. Keep. Buying.” Som bygger på Nick Magiullis bok med samma namn. Vi gör dock en försvenskning och variant på hans kapitel om pension eftersom det skiljer på pensionssystemen i Sverige och USA.

Vi ger ett räkneexempel som bygger på följande sju steg:

  1. Bestäm ”levnadsstandarden” genom att bestämma utgiftsnivån
  2. Ta fram framtida inkomster via minpension.se
  3. Räkna ut differensen mellan framtida utgiftsnivå och framtida inkomstnivå
  4. Räkna hur mycket kapital som behövs för att täcka differensen
  5. Experimentera med ränta-på-ränta-räknaren för att komma upp i kapitalet
  6. Ta hänsyn och korrigera för osäkerhetsfaktorer / göra scenarion och omfall
  7. Sätt igång planen och följ upp samt revidera den på årsbasis

====
På bloggen finns det en skriven steg-för-steg-instruktion att följa.

Vi bygger det på studien som William Bengen publicerade 1994 och som blev kallad för 4-procent regeln. Den gick ut på att en (amerikansk) pensionär med hög sannolikhet kan plocka ut 4 % av sitt kapital, justerat för inflation, i 30 år utan att pengarna tog slut. 4-procent regeln kan man via (4 % = 1/25) räkna om till:

Totalt behövt kapital = 25 * de årliga utgifterna

Tolkningen av ovan är att om du har årliga utgifter om 40 000 SEK, så behöver du 1 000 000 SEK. På samma sätt kan man räkna om det baklänges. Om du har 1 000 000 SEK som varje år avkastar 4 % så kommer du få 40 000 SEK i avkastning per år, vilket är samma som de årliga utgifterna. Fyra procents avkastning är också ett hållbart långsiktigt mål, t.ex. genom en portfölj på 50 % globala aktieindexfonder och 50 % räntefonder (eller en fondrobot inställd på 50/50). Vi räknar utifrån denna regel med svenska förhållanden.

Återigen, syftet här är inte att ge en perfekt lösning, utan en tillräckligt bra som går räkna med papper och penna. I grunden handlar det om att räkna ut differensen mellan det vi kommer få i pension och den utgiftsnivå som vi behöver. Naturligtvis kommer den innehålla många osäkerheter, men den är åtminstone bättre än inget. Särskilt då jag upplever att de flesta inte ens har en siffra eller ett mål, utan många har en rädsla för att inte kunna gå i pension, har ett dåligt samvete för att man borde spara mer eller något annat.

Hälsningar,
Jan och Caroline

Vanliga frågor

Hur mycket behöver jag spara till pensionen?
Vad är 4%-regeln?
Fungerar 4%-regeln i höginfaltionsmiljö?
Ska jag räkna med samma utgifter hela livet?
Vad händer om börsen kraschar när jag går i pension?
Hur påverkar varje extra sparad tusenlapp min pension?
När ska jag börja tänka på pensionssparande?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Communityns kommentarer

Nedan följer 9 av totalt 164 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂

  1. User avatar

    Tack för en intressant forumtråd & avsnitt :slightly_smiling_face: Vill bara flicka in att Konsumenternas.se har även en intressant, enkel & tydlig pensionsguide på ämnet hära, den rekommenderas år det varmaste:

    Mvh IndexKramarn :wave:

  2. User avatar

    Startades en tråd om det ett tag sedan:
    Ej 4% längre (i USA)

  3. User avatar

    Mycket bra och efterlängtat avsnitt.
    Steg 1 - 4 har vi använt oss av för vår variant av FIRE efter 55.
    Steg 5 enligt 4%-regeln.

    Sedan är det ett mentalt problem att våga ta steget även om man ekonomiskt uppfyller kriterierna.

  4. User avatar

    Skönt att det är precis så vi gjort i snart 15 år :sweat_smile:

    Jag skulle inte bara säga ”följ upp” utan snarare revidera planen på årsbasis. Det är så mycket som händer under några år som tex förändrade delmål, tweakad levnadsstandard (upp eller ner), större förändring i inkomster mm.

    Så jag skulle säga att man går igenom steg 1-6 i planen varje år dvs reviderar hela dess innehåll.

    Ska bli jättekul att lyssna på avsnittet. Tack! :slight_smile:

  5. User avatar

    När pension diskuteras så tänker jag alltid på vad jag ofta tänkte på i ett av mina tidigare arbeten dvs att många förutsätter att de kommer leva i samma tvåsamhet som de gör idag även när de blir gamla. Tyvärr så ser mångas verklighet inte riktigt så ut. Tar vi bara det uppenbara så avlider män i genomsnitt tidigare än kvinnor.

    Jag har upplevt att många tänker pension utifrån den gemensamma situationen de har idag. När det mest logiska skulle antagligen är att räkna på vad man behöver ha för att klara sig i ett ensamhushåll.

    Det flesta fattigpensionärer är kvinnor. Kvinnor har även en mycket längre livsinkomst än männen vilket leder till en mycket sämre pension. Tyvärr är detta något som många missar att justera för på ett hållbart sätt genom livet.

    Skulle vara intressant med ett avsnitt som tittar just på dessa aspekter och hur man skulle kunna motverka det. Eller få läsa andras tankar kring just detta.

  6. User avatar

    Borde inte en del vara justerat genom att fler kvinnor ärver män än tvärtom? De kan då ärva besparingar, bostad och tjänstepensioner och möjligen få utbetalning av livförsäkringar.

  7. User avatar

    Visst är det så. Men det finns fler aspekter i det hela bland annat att andelen ensamhushåll ör högre i Sverige än andra länder.

  8. User avatar

    Tack för bra avsnitt!

    Sitter och gör kalkylen för vårt hushåll och gläds åt resultatet vilket snudd på indikerar att vi sparar lite mkt till pensionen just nu (alt. planerar att unna oss för lite som pensionärer).

    En sak jag dock fastnar på är hur man ska tänka på sina utgifter och inflationen.
    För oss ligger pensionen ca 30 år bort, så svårt att veta vilka utgifter vi faktiskt kommer ha, varpå min bästa gissning är att ungefär använda våra utgifter vi har idag, ca 40k.
    Men, 30 års inflation kommer ju ha en stor effekt på hur mkt pengar vi kommer behöva då per månad för att täcka våra utgifter, vilket borde bli snudd på det dubbla om man räknar på 2% inflation per år i 30 år. (0,98^30)

    minpension kan man säga har väl balanserat detta för intäkterna genom att inte räkna med någon löneökning fram tills pensionsdagen… men kvarstår gör ju utgifterna… Eller? Hur tänker ni smarta i forumet?

  9. User avatar

    Bra feedback. Ni andra som är experter på 4%-regeln, den tar ju hänsyn till det. Ska man sänka avkastningen från 7 % till 5 % för att räkna med det exklusive inflation?

Senaste nytt på RikaTillsammans

Finansbranschens tre stora problem32
#465
1 tim 44 min

Finansbranschens tre stora problem

Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.

Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet33

Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet

Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.

Jan och Caroline Bolmeson31

Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt

Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.

SPIVA Europe Year-End 202528

SPIVA Europe 2025

100 procent av nordiska fonder slog inte sitt index på 10 år. 98% av globala fonder slog inte index. Tolfte SPIVA-rapporten i rad pekar åt samma håll.

Jan och Caroline Bolmeson tillsammans med Lysas grundare Patrik Adamson och Emilie Andersson32

Lysa fondrobot: vår erfarenhet utifrån 10 miljoner i sparande hos dem

Så här tänker vi om Lysa efter sju år som kunder och hundratals samtal i communityn. Slutsats: bäst för de flesta oavsett om du är nybörjare med 1 000 kr eller expert med mycket mer.

Jan Bolmeson27

Om Jan Bolmeson

Folkbildare i privatekonomi och ett rikare liv bortom pengar.