Hur mycket pengar behövs för att gå i pension?
med räkneexempel
Tre av de svåraste frågorna inom privatekonomi är: 1) Hur mycket pengar behöver jag för att gå i pension? och 2) När kan jag gå i pension? samt 3) Hur mycket behöver jag spara själv?. I dagens avsnitt försöker vi ge ett inte perfekt, men tillräckligt bra svar på dessa frågor tillsammans med ett räkneexempel och några tumregler (t.ex. 4 procent-regeln).
Avsnitt 252 | Publicerat 4 år sedan.
Avsnitt 252. Senast uppdaterad 9 månader sedan (2025-08-22) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan.
Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Intro
- 00:09:05 - Hur mycket behöver man spara till pensionen?
- 00:14:20 - Ta ut 4% av ditt kapital årligen vid pension
- 00:18:40 - Hur ska man räkna?
- 00:24:55 - Oro på börsen
- 00:29:33 - 60% av din slutlön i pension
- 00:33:00 - Ränta på ränta effekten hjälper dig att spara till pension
- 00:39:27 - Utgifterna minskar efter pension
- 00:41:44 - Buffert, boende och pension
- 00:50:31 - Periodiserad utgift
- 00:53:03 - "Innan hade jag dåligt samvete att jag borde spara mer till min pension"
- 00:59:20 - Öka dina inkomster och sänk dina utgifter
- 01:04:19 - Du behöver inte spara så mycket som du gör
- 01:07:48 - Hur inflationen påverkar din pension
Du kan lyssna på detta avsnitt (252) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast och Acast. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.
Referens: Saknas.
Innehållsförteckning
Denna sida uppdaterades 9 månader sedan (2025-08-22) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är avsnittet viktigt
De flesta vet inte hur mycket de behöver spara till pensionen - antingen sparar de för mycket och missar att leva livet nu, eller för lite och får kämpa senare. Vi visar en enkel metod att räkna ut exakt vad du behöver, så du kan sluta oroa dig och börja planera konkret.
4%-regeln förklarad
Bill Bengen visade 1994 att pensionärer historiskt kunnat ta ut 4% av sitt kapital årligen i 30 år utan att pengarna tar slut. Med en portfölj på 50% aktier och 50% räntor fungerar detta även under perioder med hög inflation och börskrascher.
25-multiplikatorn - nyckeln till pensionsplanering
Multiplicera dina årliga utgifter med 25 så får du kapitalet du behöver. Har du 100 000 kr i årliga utgifter behöver du 2,5 miljoner. Matematiken är enkel: 2,5 miljoner × 4% = 100 000 kr per år.
Glöm inte din befintliga pension
Staten sparar redan 18,5% av din lön åt dig (16% inkomstpension + 2,5% premiepension). Med tjänstepension blir det ofta 23% totalt. Du behöver bara täcka mellanskillnaden mellan detta och dina utgifter.
Konkret exempel: Annas pensionskalkyl
Anna med medianlön (32 400 kr) och utgifter på 22 000 kr/månad behöver 3,7 miljoner i eget sparande. Med 25 års spartid och 7% avkastning betyder det 3500 kr/månad - mindre än många tror!
Utgifterna sjunker med åldern
Forskning visar att utgifterna är högst mellan 45-49 år och sjunker sedan med cirka 1% per år i pension. De över 75 år spenderar 25% mindre än de mellan 65-74 år, vilket ger extra säkerhetsmarginal.
Varje tusenlapp räknas - brutalt
Sänker du utgifterna med 1000 kr/månad behöver du 250 000 kr mindre i pensionskapital. Omvänt betyder varje extra tusenlapp i utgifter att du måste spara ihop en kvarts miljon mer.
Flexibilitet är nyckeln
Du kan justera tre parametrar: pensionsålder (varje extra år ger 5-10% högre pension), utgiftsnivå eller spartakt. Skapa olika scenarion så du vet vad som krävs för att nå dina mål.
De tre stora sparmålen i livet
Enligt Jan finns bara tre saker att spara till: buffert (i 20-årsåldern), boende (i 30-årsåldern) och pension (från 40+). Resten är periodiserade utgifter, inte sparande.
Inflationens påverkan
Bill Bengen argumenterar att 4%-regeln faktiskt kan höjas till 5% i dagens låginfaltionsmiljö. Lägre inflation betyder att uttagen ökar långsammare, vilket kompenserar för lägre avkastning.
Majoriteten sparar redan för mycket
Av sju pensionärer är fyra rikare när de dör än när de gick i pension. Bara en av sju är fattigare. För lyssnare av denna podd är risken större att du dör med för mycket pengar än för lite.
Kontrovers: Perfekt vs tillräckligt bra
Vi förespråkar enkla tumregler som 4%-regeln och 25-multiplikatorn. Alternativ syn: Vissa menar att man måste göra komplexa Excel-kalkyler med alla detaljer. Vi tror enkelheten vinner över perfektion.
"Sannolikheten var större att pengarna femdubblades än att de tog slut efter 30 år"
"The nastiest, hardest problem in finance"
"För varje år du skjuter på din pension höjs din allmänna pension med mellan 5 och 10 procent"
"Av sju pensionärer var fyra rikare när de dog än när de gick i pension"
"En tusenlapp mindre i utgifter blir nästan 250 000 mindre i kapital som behövs"
Detta avsnitt är även en fortsättning i vår serie ”Just. Keep. Buying.” Som bygger på Nick Magiullis bok med samma namn. Vi gör dock en försvenskning och variant på hans kapitel om pension eftersom det skiljer på pensionssystemen i Sverige och USA.
Vi ger ett räkneexempel som bygger på följande sju steg:
- Bestäm ”levnadsstandarden” genom att bestämma utgiftsnivån
- Ta fram framtida inkomster via minpension.se
- Räkna ut differensen mellan framtida utgiftsnivå och framtida inkomstnivå
- Räkna hur mycket kapital som behövs för att täcka differensen
- Experimentera med ränta-på-ränta-räknaren för att komma upp i kapitalet
- Ta hänsyn och korrigera för osäkerhetsfaktorer / göra scenarion och omfall
- Sätt igång planen och följ upp samt revidera den på årsbasis
====
På bloggen finns det en skriven steg-för-steg-instruktion att följa.
Vi bygger det på studien som William Bengen publicerade 1994 och som blev kallad för 4-procent regeln. Den gick ut på att en (amerikansk) pensionär med hög sannolikhet kan plocka ut 4 % av sitt kapital, justerat för inflation, i 30 år utan att pengarna tog slut. 4-procent regeln kan man via (4 % = 1/25) räkna om till:
Totalt behövt kapital = 25 * de årliga utgifterna
Tolkningen av ovan är att om du har årliga utgifter om 40 000 SEK, så behöver du 1 000 000 SEK. På samma sätt kan man räkna om det baklänges. Om du har 1 000 000 SEK som varje år avkastar 4 % så kommer du få 40 000 SEK i avkastning per år, vilket är samma som de årliga utgifterna. Fyra procents avkastning är också ett hållbart långsiktigt mål, t.ex. genom en portfölj på 50 % globala aktieindexfonder och 50 % räntefonder (eller en fondrobot inställd på 50/50). Vi räknar utifrån denna regel med svenska förhållanden.
Återigen, syftet här är inte att ge en perfekt lösning, utan en tillräckligt bra som går räkna med papper och penna. I grunden handlar det om att räkna ut differensen mellan det vi kommer få i pension och den utgiftsnivå som vi behöver. Naturligtvis kommer den innehålla många osäkerheter, men den är åtminstone bättre än inget. Särskilt då jag upplever att de flesta inte ens har en siffra eller ett mål, utan många har en rädsla för att inte kunna gå i pension, har ett dåligt samvete för att man borde spara mer eller något annat.
Hälsningar,
Jan och Caroline
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Communityns kommentarer
Nedan följer 9 av totalt 164 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Relaterade sidor och annat kul
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Senaste nytt på RikaTillsammans
Lagomfällan: när livet är okej, men något ändå saknas
Stefan och Zandra har gjort allt rätt. God ekonomi, mer tid med barnen, mindre lönearbete. Ändå har livet blivit lite platt. Så ser lagomfällan ut och så tar man sig vidare.
Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025
Bara 16 % av 408 globala aktiefonder höll sig i topphalvan två femårsperioder i rad enligt SPIVAs nya rapport. .
Löneväxla för att gå i pension tidigare
Är löneväxling värt det 2026? Gränsen går vid 56 087 kr. Pensionsexperten Monica Sjödin förklarar fallgropen som kan kosta dig nästa löneförhöjning.
FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet
26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.
Finansbranschens tre stora problem
Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.
Tack för en intressant forumtråd & avsnitt
Vill bara flicka in att Konsumenternas.se har även en intressant, enkel & tydlig pensionsguide på ämnet hära, den rekommenderas år det varmaste:
Mvh IndexKramarn
Det intressanta är ifall 4% verkligen är “safe”. Denna sida förklarar genom olika studier att det snarare är närmare 3%: Updated Trinity Study For 2022 - More Withdrawal Rates! - The Poor Swiss
Vad anser ni om det?
Startades en tråd om det ett tag sedan:
Ej 4% längre (i USA)
Mycket bra och efterlängtat avsnitt.
Steg 1 - 4 har vi använt oss av för vår variant av FIRE efter 55.
Steg 5 enligt 4%-regeln.
Sedan är det ett mentalt problem att våga ta steget även om man ekonomiskt uppfyller kriterierna.
Skönt att det är precis så vi gjort i snart 15 år
Jag skulle inte bara säga ”följ upp” utan snarare revidera planen på årsbasis. Det är så mycket som händer under några år som tex förändrade delmål, tweakad levnadsstandard (upp eller ner), större förändring i inkomster mm.
Så jag skulle säga att man går igenom steg 1-6 i planen varje år dvs reviderar hela dess innehåll.
Ska bli jättekul att lyssna på avsnittet. Tack!
När pension diskuteras så tänker jag alltid på vad jag ofta tänkte på i ett av mina tidigare arbeten dvs att många förutsätter att de kommer leva i samma tvåsamhet som de gör idag även när de blir gamla. Tyvärr så ser mångas verklighet inte riktigt så ut. Tar vi bara det uppenbara så avlider män i genomsnitt tidigare än kvinnor.
Jag har upplevt att många tänker pension utifrån den gemensamma situationen de har idag. När det mest logiska skulle antagligen är att räkna på vad man behöver ha för att klara sig i ett ensamhushåll.
Det flesta fattigpensionärer är kvinnor. Kvinnor har även en mycket längre livsinkomst än männen vilket leder till en mycket sämre pension. Tyvärr är detta något som många missar att justera för på ett hållbart sätt genom livet.
Skulle vara intressant med ett avsnitt som tittar just på dessa aspekter och hur man skulle kunna motverka det. Eller få läsa andras tankar kring just detta.
Borde inte en del vara justerat genom att fler kvinnor ärver män än tvärtom? De kan då ärva besparingar, bostad och tjänstepensioner och möjligen få utbetalning av livförsäkringar.
Visst är det så. Men det finns fler aspekter i det hela bland annat att andelen ensamhushåll ör högre i Sverige än andra länder.
Tack för bra avsnitt!
Sitter och gör kalkylen för vårt hushåll och gläds åt resultatet vilket snudd på indikerar att vi sparar lite mkt till pensionen just nu (alt. planerar att unna oss för lite som pensionärer).
En sak jag dock fastnar på är hur man ska tänka på sina utgifter och inflationen.
För oss ligger pensionen ca 30 år bort, så svårt att veta vilka utgifter vi faktiskt kommer ha, varpå min bästa gissning är att ungefär använda våra utgifter vi har idag, ca 40k.
Men, 30 års inflation kommer ju ha en stor effekt på hur mkt pengar vi kommer behöva då per månad för att täcka våra utgifter, vilket borde bli snudd på det dubbla om man räknar på 2% inflation per år i 30 år. (0,98^30)
minpension kan man säga har väl balanserat detta för intäkterna genom att inte räkna med någon löneökning fram tills pensionsdagen… men kvarstår gör ju utgifterna… Eller? Hur tänker ni smarta i forumet?
Bra feedback. Ni andra som är experter på 4%-regeln, den tar ju hänsyn till det. Ska man sänka avkastningen från 7 % till 5 % för att räkna med det exklusive inflation?