Storbankerna säljer sina egna, dyra och aktiva fonder
Därför ska man vara otrogen mot sin storbank (Finansinspektionen, 2025)
Finansinspektionen har på regeringens uppdrag kartlagt avgifterna och distributionen på den svenska fondmarknaden. Rapporten, som publicerades i november 2025, bygger på registerdata och ett stickprov på knappt 700 000 kunder med drygt 2,5 miljoner fondinnehav.
Helhetsbilden är faktiskt positiv. Marknaden fungerar över lag väl och svenska fondavgifter är låga internationellt sett. Men, inom Sverige finns ett stort och konkret gap. Storbankernas kunder betalar i genomsnitt märkbart högre avgifter än nätmäklarnas, och det beror inte på att bankerna tar mer betalt för samma fond utan på vilka fonder kunderna äger.
Värt att ha med sig innan vi dyker ner i siffrorna är att begreppet ”storbank” i FI:s rapport är bredare än de fyra största bankerna. Definitionen omfattar sju bolag, nämligen Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, Skandiabanken, SEB och Swedbank.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
0,6 procentenheter dyrare hos storbanken
Storbankskundernas fondinnehav har i snitt nästan 0,6 procentenheter högre avgift än nätmäklarnas, enligt Finansinspektionens rapport från 2025. Nästan 85 % av det privata fondsparandet ligger hos en storbank. Läs mer.
97 % av fonderna kostar lika mycket
För 97 % av de fonder som ägs hos både storbank och nätmäklare är avgiftsskillnaden noll eller marginell. Storbankskunderna hamnar i stället i andra och dyrare fonder: aktiva fonder, blandfonder och bankens egna. Läs mer.
90 % är bankens egna fonder
Nästan 90 % av storbankernas fondtillgångar ligger i bankens egna fonder, mot cirka 30 % hos nätmäklarna. Bara 7 % av storbankskundernas innehav i dessa fonder är indexfonder, mot nästan 80 % hos nätmäklarna. Läs mer.
Distributören behåller halva avgiften
Banken eller nätmäklaren som säljer fonden behåller i genomsnitt cirka 47 % av förvaltningsavgiften, och en fond kan ge upp till tio gånger så hög ersättning som en annan. Det ger tydliga ekonomiska skäl att lyfta fram vissa fonder framför andra. Läs mer.
Gamla depåinnehav kan låsa in dig
Depåinnehav med stor orealiserad vinst kan vara dyra att sälja på grund av reavinstskatten. I ett ISK finns ingen sådan tröskel och där är ett fondbyte skattemässigt enkelt. Läs mer.
Så sänker du din fondavgift
Kontrollera total avgift, om fonden är aktivt förvaltad och om den är bankens egen. I de flesta fall gör en bred, billig indexfond jobbet till en bråkdel av kostnaden. Läs mer.
"90% av storbankkundernas fonder är bankens egna fonder"
Storbankskunden betalar nästan 0,6 procentenheter mer
Nästan 85 % av svenskarnas privata fondsparande ligger hos storbankerna, och just de innehaven har i snitt nästan 0,6 procentenheter högre avgift än nätmäklarnas.
Det låter kanske litet. Men 0,6 procentenheter varje år på ett växande kapital är inte litet över ett sparliv. På 500 000 kr motsvarar det 3 000 kr första året, och sedan fortsätter avgiften att tas ut på hela det växande kapitalet, år efter år.
Poängen med detta är att avgiften är en av få saker du faktiskt kan kontrollera när det kommer till ditt sparande. Du kan inte styra utvecklingen för nästa börsår, men du kan välja om fonden kostar 0,2 %, 0,4 % eller 1,0 %.
Skillnaden ligger i vilka fonder kunderna äger
FI:s viktigaste insikt är att storbankerna inte tar mer betalt för exakt samma fond. För 97 % av de fonder som ägs hos både storbank och nätmäklare är avgiftsskillnaden noll eller marginell.
Skillnaden uppstår i stället därför att storbankskunder oftare äger dyrare fonder. Det vill säga aktivt förvaltade fonder, blandfonder och bankens egna produkter. Drygt 85 % av storbankernas fondtillgångar ligger i aktivt förvaltade fonder, mot knappt 50 % hos nätmäklarna.
Det är ingen liten detalj, för den avgör vad man faktiskt ska göra åt saken. Handlar det om priset på samma fond byter man plattform. Handlar det om vilka fonder man äger byter man fond, och det kan man ofta göra där man redan är.
Värt att ha i åtanke är att rapporten fokuserar uteslutande på avgifter, inte avkastning. Att dyra aktiva fonder oftast presterar sämre än index är väl belagt i andra studier, t.ex. SPIVA och Morningstar, men det påståendet kommer inte från FI:s rapport.
Bankens egna fonder dominerar
Nästan 90 % av storbankernas fondtillgångar ligger i bankens egna fonder, jämfört med cirka 30 % hos nätmäklarna. Bara 7 % av storbankskundernas innehav i bankernas egna fonder är indexfonder, mot nästan 80 % bland nätmäklarnas egna fonder.
Det säger något om hur valprocessen fungerar. De flesta går inte in på banken och ber om en dyr, aktiv, bankegen blandfond. Du får den presenterad av bankens rådgivare som en rimlig, bekväm och trygg lösning.
Det behöver inte handla om illvilja. Distributören behåller i genomsnitt runt 47 % av förvaltningsavgiften, och en fond kan ge upp till tio gånger så hög ersättning som en annan. Då finns det ett tydligt ekonomiskt skäl till att vissa fonder hamnar närmare kunden än andra.
Samtidigt är rapporten beskrivande och pekar inte ut en enskild orsak. En del av avgiftsgapet hänger ihop med ålder och gamla innehav: kunder över 64 år äger nästan 80 % av de privata fondtillgångarna, har högst avgifter och nästan allt hos en storbank.
Det praktiska jobbet är att gå igenom innehaven
Det här är en ovanligt handlingsbar rapport. Logga in och titta på dina fonder: total avgift, aktiv eller passiv, bankens egen eller extern, ISK eller depå.
Kontovalet spelar också större roll än många tror. Hos nätmäklarna ligger 87 % av fondvolymen på ISK, mot 57 % hos storbankerna, och i ett ISK är ett fondbyte skattemässigt enkelt.
Det som kan göra bytet klurigt är gamla depåinnehav med stor orealiserad vinst. Då kan reavinstskatten göra att du behöver räkna innan du säljer. I ett nysparande finns ingen sådan tröskel alls.
Min tumregel är därmed enkel: om en fond är dyr, aktiv och bankens egna behöver den förtjäna sin plats. I de flesta fall gör en bred, billig indexfond jobbet bättre och enklare.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Läs vidare
- SPIVA Europe 2025 – färska siffror på aktiv underprestation i Europa och Sverige.
- Kvinnor får sämre rådgivning på banken – när rådgivning och bankincitament skaver.
- Fokusera på låg avgift istället för fondbetyg – praktiskt urvalskriterium för fondval.
- Bästa fonderna – konkreta alternativ till dyra bankfonder.
Här kan vi nörda oss och diskutera om 0,02% till 0.10% extra avg i 10 år
!
Den som inte är intresserad och själv ser över sitt sparande får betala för det. Troligtvis är kunderna hos nätmäklarna dom som är intresserade och dom ointresserade gör som bankens rådgivare säger och blir kvar hos banken och deras fonder.
Tragiskt att bankerna profiterar på och utnyttjar kundernas okunskap. Så himla ledsamt.
Tänk vad mycket bättre ekonomi många privatpersoner kunde ha, om bankerna gav reko rådgivning.
Förstår inte varför finanstidningarna inte trycker på detta minst en gång om året.
Tänker på det varje gång jag ser avgifterna inom PPM
Börsnoterade bolag vill tjäna pengar. Vuxna personer borde också förstå det.
Vill inte låta hård, och vill inte ta bankernas sida.
Men jag blir inte heller “förbannad” av att läsa om detta.
Inget börsnoterad bolag sysslar med välgörenhet. Varken Apple eller Microsoft eller Tesla eller heller våra banker. Så är det bara. Och det hoppas jag att fler vuxna personer borde förstå.
Hej, det är betydligt högre avgifter på fonder hos storbankerna än andra pga. tredjepartsersättning.
Mindre aktörer kan erbjuda samma fonder billigare utan mellanhänder.
Mvh Stefan A
Så, nätmäklare är inte företag?
Det är väl bra att storbankerna gör stora vinster i Sverige?
Hela samhället tjänar på att vi har stabila banker som är välkapitaliserade.
Bankkriser är väl nämligen det värsta ett land kan få?
Hjälp. Jag blir helt åksjuk av dessa avgifter. Idag har bland annat swedbank robur globalfond a på ett IPS-konto hos Avanza. Hög avgift på 1,41%. Bör jag lägga över dessa pengar till en passivt förvaltad fond? får jag skatta vid försäljningen av swebank-fonden. Jag är 56 år. Mvh Peter
På vilket sätt blir det färre mellanhänder?