Aktiva globalfonder är sämre än passiva globala indexfonder

SPIVA är det närmaste vi kommer en domare i fondbranschen

Frågan om aktiva fonder slår index är en av de mest laddade i hela sparvärlden. Förvaltarna säger en sak, forskningen en annan, och som sparare står man mitt emellan. Det är därför jag gillar SPIVA, S&P:s halvårsvisa mätning som sedan 2002 svarar på en enda fråga: hur stor andel av de aktivt förvaltade fonderna var sämre än sitt jämförelseindex? Ingen åsikt, ingen försäljning, bara facit i efterhand. Grafen ovan visar domarens dom för aktiva globalfonder varje halvår sedan december 2013. Domen är inte snäll, och det är just därför den är värd fem minuter av din tid.

91 procent av de aktiva globalfonderna förlorade mot index 2024

Helåret 2024 var det sämsta året för aktiva globalfonder under hela mätperioden: 91 % var sämre än sitt index, enligt SPIVA Europe Scorecard per 31 december 2024. Det är en uppgång med 7 procentenheter från 84 % året innan, och S&P konstaterar själva att det är den högsta andelen i Europa-mätningens historia för kategorin.

Men det intressanta är inte rekordåret. Det är monotonin. Vid samtliga 23 mättillfällen sedan december 2013 har en majoritet av de aktiva globalfonderna varit sämre än index. I snitt har 78 % underpresterat, och vid 18 av 23 mätningar var andelen minst 70 %. Här är några nedslag i serien:

Hela serien finns i bilagetabellen längre ned på sidan. Oavsett vilket år du råkade välja en aktiv globalfond var oddsen emot dig, ungefär som att gå in i ett casino där huset vinner fyra gånger av fem.

Även det bästa året förlorade majoriteten

Det starkaste argumentet i grafen är inte 91 %-siffran, utan vad som hände när aktiva förvaltare hade sitt bästa år. Helåret 2017 var det mest gynnsamma i hela serien för aktiv förvaltning, och ändå var 54 % av fonderna sämre än index. Aktiv förvaltning förlorade alltså även när den var som bäst.

Egentligen är det självklart, och det finns ett matematiskt skäl till att det måste bli så. Nobelpristagaren William Sharpe visade redan 1991 att alla investerare tillsammans är marknaden, så före kostnader måste den genomsnittliga aktiva kronan avkasta exakt som den genomsnittliga passiva. Efter avgifter på ofta 1,5 % mot indexfondens 0,2 % blir aktiv förvaltning ett minusspel i genomsnitt.

”Properly measured, the average actively managed dollar must underperform the average passively managed dollar, net of costs.”

William Sharpe, The Arithmetic of Active Management (1991)

Vi har skrivit en längre genomgång av matematiken som aktiva investerare ogillar, och samma mönster syns i svensk data: 9 av 10 svenska fondförvaltare är sämre än index. Grafen är alltså inte ett olycksfall i statistiken. Det är ren och skär aritmetik som spelas upp år efter år.

Vinnarfonderna förblir inte vinnare

Den vanligaste invändningen är förstås: ”men det finns ju fonder som slår index, jag väljer en sådan”. Vissa år var det 40–46 % som lyckades, så visst finns de. Problemet är att det nästan aldrig är samma fonder nästa gång. S&P:s persistensmätningar visar att gårdagens vinnare sällan är morgondagens, och vår egen genomgång visar att den bästa aktiva globalfonden 2020 inte längre var i toppen 2025.

Det gör att historisk avkastning är ett förvånansvärt dåligt urvalskriterium. Att välja fond på förra årets topplista är som att välja lottorad utifrån förra veckans vinstnummer. Forskningen pekar i stället mot att låg avgift är en bättre urvalsfaktor än fondbetyg, helt enkelt för att avgiften är det enda du vet på förhand. Med det sagt handlar det inte om att förvaltarna är dåliga. De flesta är skickliga. Men de tävlar mot varandra, och efter avgifter räcker skickligheten sällan hela vägen att överavkasta passiva fonder.

Så använder du grafen i ditt eget sparande

Du behöver inte slå marknaden, det räcker att äga den. En bred, billig, global indexfond ger dig per definition resultatet före avgifter som de aktiva förvaltarna jagar, till en bråkdel av kostnaden. Det är samma slutsats som vi landar i, år efter år, i vår genomgång av de bästa fonderna.

Konkret ser vår handlingsplan ut så här:

1. Kontrollera vad du betalar. Logga in hos din bank eller mäklare och titta på avgiften för dina globalfonder. Över cirka 0,2 % per år för en globalfond är dyrt i dag.
2. Styr nysparandet rätt. Det enklaste första steget är att låta nya insättningar gå till en global indexfond, utan att röra det gamla.
3. Utvärdera befintligt innehav. Ett byte kan utlösa skatt utanför ISK och kapitalförsäkring, så räkna på det innan du säljer, eller stäm av med en rådgivare vid större belopp.
4. Sluta jaga vinnare. Spara regelbundet, brett och billigt, och låt tiden göra jobbet.

Det är inte särskilt spännande, och det är hela poängen. I en tävling där fyra av fem proffs förlorar mot genomsnittet är det smartaste draget att köpa genomsnittet och gå och göra något roligare under tiden.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i forskningen bakom passivt sparande eller ta nästa steg har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Bästa fonderna – vår årliga genomgång av breda, billiga och globala indexfonder.
• SPIVA Europe 2025 – vår genomgång av den senaste rapporten i samma mätserie.
• Aktiv förvaltning är systematiskt sämre än indexfonder – den bredare forskningsbasen bortom SPIVA.
• Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025 – varför vinnarfonder inte förblir vinnare.
• Nio anledningar till att ❤️ och investera i indexfonder – forskningsargumenten och varför 80 av 80 professorer rekommenderar passivt.
• Storbankerna säljer sina egna, dyra och aktiva fonder – varför så många ändå sitter kvar i aktiva fonder.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.