I sparande: vad fungerar och vad är bara hype?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Välkommen till del två med Per Palmström
2. Vad är Evida?
3. Kan man göra bättre analyser än marknaden?
4. Hur bör man investera?
5. Faktorer: värde, lönsamhet och småbolag
6. Att leva på sitt kapital: dekumulationsfasen
7. Räntor som diversifierad försäkring
8. Hiss eller diss: indexfonder, småbolag och hemmamarknad
9. Hiss eller diss: räntor och high yield
10. Hiss eller diss: faktortiltning, fondrobot och ESG
11. Hiss eller diss: enskilda aktier och utdelning
12. Hiss eller diss: hävstång och allvädersportföljen
13. Fyraprocentsregeln
14. Hiss eller diss: guld, krypto och onoterat
15. Aktuella händelser: Magnificent 7
16. Aktuella händelser: USA, Trump och rekordnivåer
17. Rekordvecka eller vanlig vecka?
18. Vanliga frågor: amortera eller investera, och hur mycket att spara
19. Det mest underskattade rådet: öka din inkomst
20. Investera allt på en gång eller sprida ut?
21. Bästa tipsen vid en nedgång
22. Sälja befintligt innehav och tänka på skatt
23. Skiftet från att spara till att använda pengarna
24. Köpa boende inom 0–2 år
25. Hur skulle du slå index?
26. Stort arv eller sålt företag, och hur stor buffert?
27. Vad är risk?
28. Vad borde man och borde man inte oroa sig för?
29. Pers egna ekonomiska misstag
30. Tre tips till unga Per
31. Tredje tipset: öka inkomsten och se över lönen
32. Vem kan Evida hjälpa?
33. Avrundning och kontaktuppgifter

Välkommen till del två med Per Palmström

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt, som är en fortsättning, en del två på samtalet med den oberoende finansiella rådgivaren Per Palmström från Evida, som också sponsrar det här avsnittet. Så det är lite reklam för det.

Det jag uppskattar jättemycket med den här del två är att den är fristående från del ett. Du behöver alltså inte ha lyssnat på del ett för att kunna ta till dig det här.

Här blir det hiss eller diss. Snabba svar på en massa olika ämnen. Han får svara på frågor som: ska man ha utdelningsaktier? Vad tycker han om det? Ska man ha allt i småbolag? Vad borde man oroa sig för i sin ekonomi? Vad borde man inte oroa sig för? Om man ska slå index, hur ska man göra det? Onoterade bolag? Skog? Kan man tajma marknaden bättre än andra? Vad tycker han om guld eller fastigheter? Skog? Övervikten mot USA? Vad tänker han om Trump? Ryssland?

Det blir mycket sådana här snabba svar, ett helt annat tempo. Jag uppskattar det, för det ger ofta lite mer nyanser och placerar en på spelplanen. Så jag tänker att jag inte behöver göra det svårare än så här. Jag rekommenderar naturligtvis del ett också, om du inte har lyssnat på den. Men här kommer Caroline och Per.

Vad är Evida?

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans kanal, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Varmt välkommen tillbaka, Per Palmström. Du är ju utbildad jurist, med bakgrund från Mannheimer Swartling, PwC och KPMG. Sedan tio år tillbaka jobbar du som finansiell rådgivare på ett Family Office här i Malmö, av alla ställen, som heter Evida. Varmt välkommen tillbaka!

Per: Tack för det! Trevligt att vara tillbaka!

Jan: Jag tänker att det här är ett litet bonusavsnitt, för vi har ju spelat in ett annat avsnitt som jag verkligen rekommenderar att man tittar på, där vi pratar om hur olika människor som är olika gamla och i lite olika ekonomisk situation ska tänka.

Per: De här trevliga människorna du introducerade.

Jan: Exakt, exakt! Och där pratar vi även lite om finansiell rådgivning. Vi pratar om Evida.

Per: Evida, etc.

Jan: Men jag tänker att för den som inte känner till Evida, kan du inte kort berätta vad Evida är?

Per: Evida är ett värdepappersbolag, det vill säga vi har tillstånd av Finansinspektionen att bedriva portföljförvaltning, det man tidigare kallade diskretionär förvaltning, och rådgivning. Det som skiljer oss från andra värdepappersbolag när det gäller tillståndsbiten är att vi också är depåinstitut, så man har sina investeringssparkonton hos oss.

Vi tar ett helhetsgrepp om de kunder som kommer till oss. De har oftast 5 miljoner kr eller mer att placera hos oss. Då går vi igenom hela deras ekonomi fram till de är 100. Med helhetsgrepp menar jag allt som hör därtill: familjerätt, skatterätt, förvalta pengarna. Frågan är framför allt vad de vill leva för liv, för då ser vi vad de har för kostnad för det och om pengarna räcker. Antingen får man försöka hitta mer pengar eller dra ner på kostnaderna. Svårare än så är det inte, om man inte vill skuldsätta sig.

Jan: Precis.

Kan man göra bättre analyser än marknaden?

Jan: Vi ska ta lite sådana här vanliga frågor som brukar dyka upp, och ha lite hiss eller diss-grejer. Och då tänker jag så här: vi ska ta avstamp i att alla strategier, investeringsstrategier, kan sammanfattas i två frågor.

Per: Okej.

Jan: Så nu ska du få testa. Kan gemene man, eller kan man, göra bättre analyser än någon annan på marknaden? Kan man göra en bättre analys av ett bolag och hitta vinnare och undvika förluster?

Per: Nej. Och varför säger jag det? Alltså, om man inte blir kriminell och börjar använda insiderinformation, så är den bästa analysen man kan göra rimligen den av all tillgänglig information. Och så tänker jag att den här branschen drar till sig de absolut mest skarpa hjärnorna. De sitter på lite olika bolag, och jag förutsätter att om de är rationella och utbildade på samma skola och har samma information, så bör de ju alla komma fram till ungefär samma slutsats. Så jag har svårt att se att det kan vara en competitive advantage, att någon gör lite bättre än andra. Det tror jag knappt.

Jan: Ja. Och då kommer en fråga två. Var det rätt svar?

Per: Hade vi tagit in en storbank så hade de ju säkert sagt: "Ja, vi kan med vår starka analysapparat hitta vinnarna och undvika förlorarna."

Jan: Jag har en video från 2013 där SEB säger det här i Rapport.

Per: Nej, jag fattar. Men jag håller ju helt med dig.

Jan: Fråga nummer två. Kan man tajma marknaden bättre än andra?

Per: Nej.

Jan: Nej. Du är tydlig.

Per: Ja.

Jan: Bra.

Hur bör man investera?

Jan: Utifrån de här två frågorna landar man i något i stil med: nej, man ska inte välja vinnare och undvika förlorare, man ska inte tajma marknaden. Hur skulle du då sammanfatta investering? Hur bör en person som vill bygga upp en förmögenhet investera?

Per: Ja, nu lägger du ju till en förutsättning, någon som vill bygga upp en…

Jan: Ja, för jag tänkte att vi ska ta det sedan också, det här med "get rich and stay rich". Att det är två olika faser, en ackumulationsfas och en dekumulationsfas.

Per: Alltså, så som vi jobbar, så spekulerar vi inte och försöker inte få jättemycket avkastning på ett år. Det gör inte vi. Det spelet kan man ju ge sig in i, men då blir det ju mer spelteori någonstans, skulle jag vilja säga, om man inte tror att man kan vara skicklig på det, vilket jag har svårt att se bevis för. Men jag ska inte säga att det är fel, för det kan man göra. Jag köper också en trisslott ibland och hoppas, och tror faktiskt ibland, att den här kommer jag vinna på. Men jag tror inte att jag ska bli påkörd av en bil när jag går ut genom butiken, trots att det är större sannolikhet att jag blir det än att jag vinner på lotten, om jag inte minns fel. Eller bli träffad av blixten eller någonting.

Så vi försöker titta på, eller, aktiemarknaden över hela världen är en fantastisk möjlighet. Där har vi företagare och entreprenörer som jobbar och sliter och hela tiden, varje dag, anpassar sin verksamhet. Man såg det tydligt i covid: nu kan vi inte göra det längre, nu får vi göra det här, nu gör vi munskydd, för att ta ett enkelt exempel. Att få köpa hela det, det är väl det vi försöker göra överallt, i alla branscher, i alla länder och alltihop. Så att man är rätt positionerad för att skörda den avkastning som aktiemarknaden sett över tid levererar.

Det kan vi alla ha olika uppfattningar om, hur mycket det är och vad det kommer vara framöver. Det vet vi inte, men vi räknar så här: 7,5 % minus 2 % inflation, så blir det 5,5 % i snitt i realavkastning. Inte helt fel, tror jag. Man kan säga att det ska vara lite mer, vissa kanske säger att det är lite högt.

Faktorer: värde, lönsamhet och småbolag

Per: Sedan gör vi det med en twist. Det gör vi därför att vetenskapen säger att man får lite bättre avkastning på värdebolag jämfört med tillväxtbolag. Om ni vill kan jag förklara det, eller så går jag vidare.

Jan: Vi går vidare, så tar vi det sedan.

Per: Lönsamma bolag, lite bättre avkastning än olönsamma bolag. Den känns ju ganska intuitiv, om ni frågar mig. Och sedan, det tror jag i och för sig diskuteras lite, men forskningen är fortfarande fast i att mindre bolag ger lite bättre avkastning över tid än stora bolag. Så vi köper alla typer av bolag överallt, men sorterar dem så att man riktar lite mot de mindre. Man har kvar de stora. Och då ska man sett över tid få lite bättre avkastning.

Jan: Och där tänker jag, för det pratar vi också om i det andra avsnittet, att det ni gör är att ni överviktar mot de här faktorerna som du nu beskrev. Men för en person som inte kommer åt Dimensional-fonder eller är hos er, skulle du hålla med om rådet: bred, billig, global indexfond?

Per: Ja. Jag skulle däremot tro att, det skulle vara kul om RikaTillsammans gav sig in lite mer och tittade på index. Alltså lite RikaTillsammans 2.0. Att man ska vara där tycker jag är bra, men en indexfond är ju liksom en fond utan hjärna, som jag brukar säga, för den ska ju bara följa vad någon annan gör. Man skulle vilja titta lite mer på att jämföra indexleverantörer. Vad gör de egentligen?

Jag var på någon grej i december där det visade sig att S&P 500-index inte innehåller alla de här stora 500 bolagen. Det blev så här: va? Varför heter det det då? Och så visade det sig att de inte var med där. Det sker ju någon form av aktivitet i indexurvalet. Vi borde liksom hjälpas åt och hitta de bästa indexen.

Jan: Ja, och där finns väl fortfarande i dag, tror jag, fler index än vad det finns aktier. Så när vi säger global indexfond så menar vi ju de bra indexen. Men det finns ju index på apelsinodlare i Florida, tror jag. Och det är inte en sådan indexfond, bara för att sätta det i perspektiv.

Per: Men vi är helt överens. Och bara för att visa att jag är totalt transparent: i min tjänstepension har jag, tror jag, fördelat hälften på Länsförsäkringar Global och hälften i Storebrand Global. Och så finns det säkert andra globalfonder, men det blev så. Och det känns ju ändå tryggt och bra. Bara aktier än så länge.

Jan: Ja, men exakt. Bra.

Att leva på sitt kapital: dekumulationsfasen

Jan: Om man vill leva mer på avkastningen av sitt kapital, om man är i den här dekumulationsfasen, hur ska man tänka kring risk och placeringar?

Per: Jag fattar inte riktigt.

Jan: Nej, men när man… Jag tänker så här, att man har en fas i livet som går ut på att man sparar pengar, man investerar pengar, de ska växa. Då använder man inte sitt sparkapital?

Per: Nej, då använder man inte sitt sparkapital.

Jan: Och sedan kommer man till en fas där man ska börja använda sina pengar. Hur ska man strukturera sin ekonomi, eller hur ska man placera sitt kapital?

Per: Jag tror jag är med. Jag nämnde i förra avsnittet det här med att pengarna börjar på jorden med oss, och sedan, beroende på när man ska ha dem, kan man skicka dem längre och längre bort. Jag tycker det är bra med en sådan här geografisk bild, ut i rymden med dem, och då har man svårt att få hem dem. När det börjar närma sig får man ta ner dem för landning.

Och därför jobbar vi, precis som ni rekommenderar på era kurser, med flera portföljer där man sätter "när ska jag använda pengarna?" Och så blir det kommunicerande kärl mellan dem.

Jan: Och vad har man, är de olika? Är det bankkonto i buffert?

Per: Men inte mer än vad bankgarantin ger, för man vet aldrig. Och vill man nödvändigtvis det, så får man väl ha flera banker. Men normalt sett brukar det väl räcka med en bank. Och sedan någon form av mellanlåda där man kan lita på, men man siktar på 50–50 kanske, för att kunna överleva en period på 3–5 år.

Jan: Och vad har du för räntor då?

Räntor som diversifierad försäkring

Per: Då är vi trogna vår filosofi och tänker att det är en slump att vi bor i Sverige. Och vi diversifierar över hela världen. Jag har bara, återigen, jag är verkligen inte återförsäljare av Dimensional, men den enda leverantör jag har sett som har räntefonder investerade över hela världen och som valutasäkrar i svenska kronor, det är de. Och det kommer till en prislapp.

Så säger man: titta här, vi har mycket bättre avkastning i våra räntefonder. Ja, säger jag, men det får man se lite som en försäkringspremie kanske. Det är inte orimligt. Sett över tid kommer de också ge avkastning bättre än inflation. Men det har varit tufft nu under en period med så låg ränta. Sedan är det där sjuka, att när räntan stiger så går ju fonderna ner. Men vi har förklarat och sagt att vi sitter kvar, och vi behöver inte använda dem. Och även om vi behöver använda dem, så är det ändå ett litet tapp jämfört med annat. Återigen, vi bygger en strategi för den osäkra framtiden. På helheten, när man väger ihop det, så har det ju blivit väldigt bra. Jag tycker fortfarande det är ett ansvarsfullt sätt.

Vi slapp ju helt det här med, det var väl de här som frös till. Alltså, den svenska räntemarknaden är ganska liten.

Jan: Jätteliten och dåligt likvid.

Per: Och sköts fortfarande på telefon. Ja, så vi är ju diversifierade även där.

Jan: Jag håller med dig, du brukar säga att det är mycket svårare.

Per: Det är så mycket svårare. Jag har inte tänkt färdigt.

Jan: Nej, precis. När det gäller räntorna.

Hiss eller diss: indexfonder, småbolag och hemmamarknad

Jan: Nu tänker jag att vi ska ta hiss eller diss.

Per: Ja.

Jan: Så det blir korta svar. För annars kan vi prata om varje punkt.

Per: Man retar sig ju alltid på de som bara ger långa utläggningar när de får sådana här frågor. Så jag ska försöka vara trogen.

Jan: Så jag tänker, Caroline, du kan gå igenom listan här.

Caroline: Ja, men då börjar vi med en enkel här. Indexfonder. Hiss eller diss?

Per: Ja, men det är hiss.

Caroline: Det är hiss. Tillväxtmarknadsfonder?

Per: Ja, hiss. Jag har inget emot det.

Caroline: Småbolag?

Per: Ja, det är hiss.

Caroline: Övervikt mot Stockholmsbörsen?

Per: Ja, det är diss.

Caroline: Diss, ja. Där får du säga någonting mer.

Per: Ja, det finns ju ingen vetenskap som tyder på att Stockholmsbörsen ska gå bättre än något annat. Det är en slump att vi bor i Sverige.

Jan: Ja, men det är precis. Men jag tänker på Kenneth French, på Dimensional. Han skrev så här, nu utmanar jag dig lite här: hade du varit en global investerare som bodde lika mycket i olika länder, 60 % av din tid i USA, då skulle du ha en global indexfond. Men bor du inte i USA, så kanske du ska ha en viss liten överexponering mot din hemmamarknad.

Per: Ja, du menar home bias-diskussionen. Intressant. Jag har inte hittat något bra stöd för det. Vi har ingen home bias alls. Våra kunder har, när det gäller aktiedelen, 1 % i Sverige. Och där skiljer vi oss, tror jag, från de flesta andra jag pratar med. Även likvärdiga aktörer som oss väljer att ha 10–20 % i Sverige. Men det har inte vi. Men jag tar gärna input på den.

Jan: Ja, men det ska vara kort. Så vi fortsätter.

Per: Det får vara "to be continued".

Hiss eller diss: räntor och high yield

Caroline: Okej, räntors roll i ett sparande. Vi tar dem så här. Bankkonto, hiss eller diss?

Per: Ja, men hiss.

Caroline: Korta räntor?

Per: Hiss.

Caroline: Långa räntor?

Per: Hiss.

Caroline: High yield, högräntefonder?

Per: Nej, det är diss.

Caroline: Det är diss. Okej, för att?

Per: Därför att då börjar risken bli så stor. Då är det bättre att investera på börsen.

Jan: Men folk som säger så här, ja men du kan få nästan aktielik… För jag håller med dig, det är inte ett alternativ för försvar i en portfölj. Men om man tar det i stället för aktierisk. Alltså att du får ungefär aktierisken, men du får mycket lägre risk.

Per: Ja, men du får en så stor kreditrisk. Alltså, den som behöver betala så mycket ränta, framför allt då när det var så låg ränta och de ändå fick betala 15 %, då måste man ställa sig frågan: hur ser det bolaget ut som får betala 15 %? Och då är det för mig diss, därför att för att få den avkastningen, det är inte så att den kommer skilja sig jättemycket från min aktieavkastning, där jag är totalt diversifierad i 14 000 bolag. Då är det mycket tryggare, anser jag, även om det är mer volatilt.

Jan: Ja, bra där. Jag håller med dig.

Hiss eller diss: faktortiltning, fondrobot och ESG

Caroline: Ja, faktortiltning.

Per: Hiss.

Caroline: Fondrobot som Lysa eller Opti?

Per: Hiss.

Caroline: Traditionell förvaltning?

Per: Diss.

Caroline: Hållbarhetsscreening, ESG.

Per: Don't open that box. Där finns en tredje. Alltså så här, det är… ja, men med en revolver mot tinningen. Usch, vad svårt det är, tycker jag.

Jan: Svårt att svara på, eller gillar du inte ESG?

Per: Om det är någonting jag tycker är ett stort bekymmer, så är det ju klimatet. Men jag tycker att kopplingen till att vi ska investera oss ur det, på ett subjektivt sätt… Sorry, nu blev det inte hiss eller diss. Men jag är lite rebell här. Vi vet ju inte vilka företag som sitter inne med de rätta lösningarna för miljön. Gör vi det? Och då ska vi ändå tvinga…

Jan: Gör man någon ranking utifrån hur det ser ut i dag? Som kanske går ut över folks avkastning?

Per: Jag menar Nibe, jättebra miljöbolag. Vad kan gå fel? De gör värmesystem som alla behöver. Värmepumpar. Det har gått superdåligt. Så jag tycker den här frågan är så komplex. Och EU har inte ens lyckats hitta ett sätt att gaffla in det här med hållbarhet. Det står på min att-göra-lista. Kontakta, vad heter hon, miljöpartisten som åker tåg ner, som hamnade för Miljöpartiet.

Jan: Alice Bah Kuhnke sitter väl i…

Per: Ja, kanske. Ja, att hon ska få kliva av tåget i Malmö och komma upp till oss och förklara EU:s hållbarhetsregler för mig. För jag har läst det så många gånger. Jag får liksom inte ihop det.

Jan: Nej, bra. Okej.

Hiss eller diss: enskilda aktier och utdelning

Caroline: Enskilda aktier?

Per: Generellt?

Jan: Du måste säga det.

Per: Ja, jag måste väl det.

Caroline: Det måste han ju inte.

Per: Nej, men så här, man kan ju… Det kan man väl få köpa i en leklåda, om man har något som man brinner för och så där. Så jag menar… Och jag är tacksam att folk köper aktier. Men bara så här, jag tycker ju om aktier, för utan aktier hade vi inte kunnat ha 14 000 i en portfölj. Så det gillar min fond. Så jag gillar aktier. Därmed inte sagt att jag har köpt det själv.

Caroline: Okej, utdelningsaktier. Eller utdelningsfonder.

Per: Diss.

Caroline: Investor.

Per: Det här är en specialare, för det här kommer alltid upp. Varför ska jag säga… Det hade ju räckt att köpa Investor. Det är den enda aktien du behöver. Då betalar du ingen förvaltningsavgift. Jag blir alltid så här…

Jan: Jag fattar.

Per: Ja, alltså, i kontexten av att man… Att säga diss på Investor känns ju så här, vad fan är du dum i huvudet? Men i den här kontexten, när vi pratar om huruvida man ska ha det i stället för någonting annat, så säger jag diss.

Hiss eller diss: hävstång och allvädersportföljen

Caroline: Hävstång.

Per: Diss, säger jag ändå.

Jan: Varför det?

Per: Alltså, jag gillade ju AP7. Och någonstans har jag ju det själv, eftersom jag har ett hus som är till 50 % belånat. Och jag amorterar ju inte det huset med mina sparpengar. Så på det sättet är det ju, kan man säga, en hävstång. Men med hävstång menar jag att man kanske direkt skulle belåna aktierna, för det syftet. Här blir jag lite irrationell, jag erkänner det. Även jag är människa.

Jan: Det här går inte in i min forskning, Per.

Per: Nej, jag vet det. Men utifrån perspektivet hur folk ska må och så där, och det jag lägger i begreppet, så säger jag ju ändå diss. Vi har ju aldrig hittills rekommenderat någon kund att ta lånet och köpa här på aktiemarknaden. Det har vi aldrig gjort. Jag känner att de inte har behövt det. Det skapar bara mer risk och potentiell ångest än vad det skulle ge.

Jan: Vi får ta ett sidoavsnitt, eller så tar du den så här. Jag håller med om att det skapar mer ångest, skapar mer oro, sänker kvaliteten på livet, minskar ett rikare liv. Men rätt använt så höjer det faktiskt inte risken. Räknar du på totalrisken över hela livet, så ska du ju belåna i början av livet. Alltså, det är bara matte.

Per: Jag fattar. Men sedan brukar vi säga, vad säger vi? Du bad mig tidigare, jag har 60 sekunder. Vad är det vi egentligen försöker sälja? Och då säger vi liksom…

Jan: Peace of mind.

Per: Och det är ju viktigare än att ligga där och säga: "Åh, men jag hade ju aldrig fyllt på den yttersta när man är 90, om man nu blir så gammal. Men jag hade i alla fall rätt. Jag belånade, jag mådde skit, men det var rätt. Hälsa Jan och tacka!"

Jan: Rub it in, rub it in!

Per: Ja, då kör vi vidare då.

Caroline: Allvädersportföljen.

Jan: Det var han som var här.

Per: Ja, nej. Ja, nej, det är diss.

Jan: Kort, du får ge en kort motivering, för det vet jag att folk kommer vilja ha.

Per: Ja, men då blandar man… I allvädersportföljen finns det ju råvaror och den typen av grejer. För mig, eller för oss, vi kan inte se att det finns ett behov av det. Vi tycker det räcker med aktier och räntor. Sedan menar vi att det är vår allvädersportfölj. Det som kanske skiljer är att vi står ut med högre volatilitet än vad allvädersportföljen har över tid. För vi ska ju inte ha pengarna nu i alla fall, så varför ska vi oroa oss för det? Här gäller det att buckle up och lita på att vi inte helt plötsligt går in i en annorlunda värld än den vi har varit i. Jag har inget behov av att det hela tiden ska stå rätt siffra. Det kan få vara lite skakigt.

Jan: Och sedan, någon som också sa, man behöver inte sälja bara för att det går ner.

Per: Nej. Alltså, det var så självklart. Däremot köper vi, eftersom vi rebalanserar i portföljerna. Vi hoppas att det är så som du säger, att vi är i samma värld som vi tänker att vi är i.

Jan: Det är ett annat avsnitt. Det ska man ha klart för sig, att alla som är här, inklusive jag och alla andra, vi vet inte vad framtiden har med sig. Allting bygger på någon form av antagande.

Per: Ja visst.

Fyraprocentsregeln

Per: Ska jag ta den sista här nu då?

Jan: Ja, vi har några till sedan. Ja. Såklart.

Caroline: Bengens fyraprocentsregel.

Per: Vadå, Bengen John?

Caroline: Men så här också i communityn.

Per: Det låter som en fotbollsterm.

Jan: Nej, men alltså, ni är inte nördar för fem öre.

Per: Fyraprocentsregeln vet jag.

Jan: Fyraprocentsregeln, det är så här Trinity-studien och William Bengen, tror jag han heter. Han ska släppa en ny bok 2025 som alla nördar ser fram emot. Det handlar om att han gjorde en studie som var så här: för amerikanska pensionärer, som ofta ska leva av sitt kapital, sa han att du kan plocka ut 4 % och sedan inflationsjustera det, och då kommer dina pengar med 90 % sannolikhet räcka i 30 år. Så det där är liksom den heliga graalen inom hur man lever på sitt kapital utan att det ska ta slut.

Per: Med andra ord, det är tillräckligt mycket kvar för att kapitalet ska växa.

Jan: Ja, för att det ska räcka i 30 år. För att du ska kunna leva på det.

Per: Alltså, trendar det mot noll liksom?

Jan: Alltså, ja, statistiskt ska det räcka i 30 år. Sedan finns det ju massor av utfall. Ibland tar det ju slut i 10 % av fallen. Och i 10 % av fallen blir det mycket större. Det är inte det att kapitalet ska vara kvar, utan det ska liksom…

Per: Man tar ut och så.

Jan: Du ska i 30 år kunna… Sedan, det optimala, om man tänker: jag lever i 30 år till, jag har de här pengarna, ingen annan ska ha dem än jag, och jag ska kunna ta ut 4 %. Det ska stå noll på alla konton när jag tar mitt sista andetag. Det är inte målet med det, utan målet är att jag i 30 år ska kunna ta ut 4 % av mitt kapital och kunna inflationsjustera det varje år. Så jag vet, det här är summan jag kan se fram emot.

Per: Alltså, det är ju en matte i så fall. Som bygger på ett antal antaganden. Så det är svårt att ha hiss eller diss om det. Det blir ju vad det blir.

Jan: Okej, men bra. Jag köper det.

Hiss eller diss: guld, krypto och onoterat

Jan: Caroline, du får fortsätta här på hiss eller diss på nästa sida.

Caroline: På guld kan jag säga då. Hiss eller diss på guld?

Per: Diss.

Caroline: Råvaror?

Per: Diss.

Caroline: Krypto?

Per: Diss.

Caroline: Onoterade företag?

Per: Åh. Generellt måste jag säga snabbt, diss.

Caroline: Diss.

Per: Men jag är oerhört tacksam att folk investerar i dem. Därför att annars hade det varit kaos. Så till de som har mycket pengar, hoppas jag, säger jag hiss på en del av deras kapital. För det får ni fortsätta med. Vi behöver ju riskkapital.

Caroline: Fastigheter?

Per: Eh… ja, alltså nej, då säger jag diss som ett eget tillgångsslag i en portfölj. Därför att det finns ju ändå med i min aktiedel. Där är ju massa fastighetsbolag.

Jan: Jag håller helt med dig.

Caroline: Skog?

Per: Nej, det är av samma skäl diss.

Caroline: Vinflaskor?

Per: Nej, men vem gillar inte vin? Men hos oss hinner det inte bli så gammalt. Så det blir diss på det.

Jan: Bra.

Aktuella händelser: Magnificent 7

Jan: Sedan tänker jag så här, ska vi ta lite aktuella händelser. Är det ett problem att många av de här indexfonderna har en övervikt mot de här Magnificent 7?

Per: Så här, ja… Eftersom jag inte har någon kristallkula och inte har någon aning om vad som ska hända, så skulle jag egentligen säga att jag inte vet. Men det är ett dödtråkigt svar. Här får man väl ta ut svängarna lite. Om man tittar på de studier som finns på de här toppbolagen i USA, som jag faktiskt såg senast i går, jag kan skicka en liten länk till er efteråt, så visar statistiken att innan de hamnade där uppe så gick de ju skitbra. Men om man sedan tittar på åren efter, när de väl har varit där, så underpresterar de jämfört med index.

Så jag tror att de kommer vara kvar i all evighet. Det kommer de ju inte. Om man tittar på de tio största bolagen i USA 1990, 1995, 2020, så har det ju ändrats.

Jan: Så är det ett problem?

Per: Jag kan säga, för jag tittade just på den här frågan i går, för jag hade styrelsemöte och fick frågan av en styrelseledamot i vår bostadsrättsförening: är det en risk? Hur är vi exponerade? Så då tittade jag över det. Och vi är ju mindre exponerade. Därmed inte sagt, men det var inte det som var din fråga, för din fråga var om det är en risk.

Jan: Nej, inte om det är en risk, men är det ett problem? För min ståndpunkt är så här, ja, det är klart att man kan ha en åsikt om det och man kan ha en massa rationella känslor, men det finns inget alternativ. Vad är alternativet? Att jag plötsligt ska börja plocka bort dem? Alltså, hade man plockat bort techbolagen för fem år sedan, hade man ju förlorat jättemycket avkastning.

Per: Absolut, nej, men jag delar din uppfattning. Så jag är så här, it's not a bug, it's a feature. Om du har en indexfond så behöver du inte oroa dig, för de kommer öka och minska i indexet efterhand som de går.

Det är ingen bugg, det är en finess. Har du en indexfond behöver du inte oroa dig: bolagen ökar och minskar i indexet efterhand som de går.

Jan: Ja, och är du väl diversifierad och de går ner, så går väl någon annan upp, tänker jag. Så då jämnar det väl ut sig på karusellerna.

Caroline: Vilka är de Magnificent Seven? Är det Apple?

Jan: Facebook, Apple, Nvidia, Google, Spotify, någon av dem. Tesla?

Caroline: Tesla?

Aktuella händelser: USA, Trump och rekordnivåer

Jan: Är det ett problem med stor övervikt mot USA?

Per: Nej.

Jan: Nej. Det här att man brukar säga att indexfonder förstör marknaden?

Per: Det tror jag inte en sekund på. Jag har varit så nära på att skriva artiklar. Jag vet att Christoffer Gardell hade någon utläggning om det, där han var lack på det, och indexboogie med. Nej, det tror jag inte alls.

Jan: Trump och förändring i världen. Ska man göra något annorlunda i sitt sparande?

Per: Man ska ha sin plan, och livet är lika osäkert nu som det var innan och efter. Det kommer det fortsätta alltid vara. Som en idrottsman ska man jobba med det man själv kan påverka. Vi kan inte påverka vem som är president i USA. Så man måste bygga sin strategi och det man håller på med utifrån det man kan påverka.

Jan: Okej, är det ett problem att börsen är på rekordnivå?

Per: Nej, det är ju kul. Det är ju jättebra. Ha, ha, ha.

Jan: Jag såg en undersökning, faktiskt två, jag kan skicka dem om du inte sett dem. Börsen är på rekordnivå 7 % av tiden. Så det är ett ganska naturligt ställe för den att vara på.

Per: 7 % av tiden, det är inte mycket, va? Att vara på rekordnivå?

Jan: Ja, det tror jag är mer än vad folk tror.

Per: Det är inte som att du slår världsrekord i 7 % av alla tävlingar, till exempel. I idrott.

Jan: Nu tittar du på mig med en jättefråga.

Per: Det har jag aldrig tänkt på.

Jan: Det här tror jag man ska visa en graf på.

Caroline: Ja, jag tycker det. För att försöka mäkla fred här.

Per: Så det är ganska mycket, 7 % i det här fallet.

Jan: Ja, det är det. Alltså, ofta kommer det från att folk tror så här: nu är börsen på rekordnivå, jag missade tåget, jag ska vänta tills det går ner. Medan jag tror på Stockholmsbörsen att ett rekord i snitt följs av 42 nya rekord.

Per: Det har jag hört.

Jan: Det är därför jag tyckte det var så lite med 7 %. Att 7 % av alla veckor är rekordveckor, alltså det är ganska mycket. Det betyder att det är normalt för börsen att vara på rekordnivå. Det är inget ovanligt.

Per: Och så tänker Caroline att 7 % är väl inte normalt? Eller?

Caroline: Alltså 93 % av alla veckor är den inte det.

Jan: Nej, jag förstår precis var du kommer ifrån.

Rekordvecka eller vanlig vecka?

Caroline: Jag tror man måste se det, ursäkta, det blir så teoretiskt när man bara har siffrorna. Men om man visar en graf och ser, för vad du pratar om är väl de här topparna liksom. Sedan går det ner och så hackar det lite. Sedan kommer en ny topp. Så när du säger 7 % är det liksom dagen innan det går ner?

Jan: Ja, men att 7 % av alla dagar på börsen är rekorddagar. Eller 7 % av alla veckor. Nu vet jag inte exakt om det var i veckor eller dagar. Men jag menar att det är så många som går fel där. Till exempel: ska jag investera en vanlig vecka, eller ska jag investera en vecka då börsen har varit på rekordnivå? Och hur vet man det?

Per: Ja, men Dimensional har faktiskt gjort det.

Jan: Jo, men jag menar, hur vet man att det är en rekordvecka eller en vanlig vecka?

Per: Ja, för att börsen har varit på en ny rekordnivå.

Jan: Okej, det är det som är grejen. På en ny topp.

Per: Alltså, vi har nått en ny topp.

Caroline: Men det kan ju vara på väg, så toppen kommer nästa vecka i stället.

Jan: Ja, men alltså, att det här skulle bli ett förlopp.

Per: Nej, vi förstår vad du menar.

Jan: Jag får bara titta så här: har börsen, har vi slagit ett rekord den här veckan? Det kan vi ta reda på, det är enkelt. Och så jämför man med en vanlig vecka, då börsen inte slog något nytt rekord. Vilken av de två veckorna kommer de efterföljande veckorna ge bäst avkastning?

Per: Ja.

Jan: Och då visar det sig att de veckor där börsen har varit på rekordnivå är bättre veckor, ger en högre avkastning.

Per: Jag har ju sett alla de här.

Jan: Och min poäng är så här, för de flesta är det ointuitivt.

Per: Det håller jag med om.

Jan: För man tror att det är bättre, eftersom alla har hört "köp billigt, sälj dyrt", och när jag säger "köp en rekordvecka", då köper du de facto så dyrt som det någonsin har varit. Och du har ändå större sannolikhet.

Caroline: Nej, men jag fattar inte. Det känns ju skitjobbigt.

Jan: Ja.

Per: Så det förstår jag, all respekt för. Men det är ju rätt som du säger, alltså börsen är på väg. Skulle den inte ha stigit här mer, skulle vi ju behöva hitta något annat.

Jan: Exakt.

Per: Guld eller skog eller allt vad jag fick dissa där.

Jan: Ja, visst, det är tur att det finns.

Caroline: Men jag känner ändå inte mig besvarad på… Just 7 %. 8 % hade det varit okej då.

Jan: Ja.

Caroline: 8 % hade det varit okej då.

Jan: Vi får säga till Oliver, som klipper, att lägga in en graf. I alla fall till YouTube.

Caroline: Ja, till YouTube.

Vanliga frågor: amortera eller investera, och hur mycket att spara

Jan: Då ska vi lämna hiss eller diss. Och så ska vi ta lite mer scenarion, vanliga frågor. Och här är det så här: redan en av de första frågorna har vi gjort ett en och en halv timmes avsnitt för. Så man kan dyka ner hur mycket som helst. Men det får inte du. Du får säga typ någon mening.

Per: Ja, okej. Shoot.

Jan: Amortera eller investera?

Per: Investera.

Jan: Motivering? Kort.

Per: Avkastningen kommer att vara högre sett över tiden än vad du betalar i ränta på ditt lån.

Caroline: Men du, John, den första frågan här var ju hur mycket man borde spara, och den hoppade du över.

Jan: Ja, men då får vi ta den nu då.

Caroline: Ja.

Per: Det är ju helt… hur långt är ett snöre?

Jan: Hur mycket borde man spara?

Per: Det var ju det vi pratade om i förra avsnittet.

Jan: Ja, så hur mycket borde man spara?

Per: Alltså, du får bara free… så här, du får hitta på någon… Jag kan säga hur jag brukar… så att man kan leva det… Okej, har jag pengar och kostnader, det är ju det löpande in och ut. Men är det ett överskott, så ska man spara det, tycker jag. Så mycket ska man spara, så man har överskott som man inte behöver. Och om man är extremt slösaktig, och jag lägger inga värderingar i vad det är, men man kanske ska fundera ibland och titta på sina kostnader. Men jag är ju inte en sådan, vilket jag sa i förra avsnittet, som gillar FIRE och det. Man lever en gång, och man vet fan inte om det är slut i morgon eller om en vecka eller om 30 år.

Jan: Men borde man så här, snittspara… Den finansiella sparkvoten i Sverige är 2,9 %.

Per: Av?

Jan: Disponibel inkomst.

Per: Ja, precis.

Jan: Det är vad folk sparar.

Det mest underskattade rådet: öka din inkomst

Per: Alltså, jag brukar säga att något snitt över livet är väl rimligt på 10 %. Det brukar man väl ha. Sedan beror det på vad man har för jobb. Om du är ensamstående mamma med fem barn och jobbar, så kan det vara helt omöjligt.

Jan: Absolut. Då brukar jag också säga att det mest underskattade rådet inom privatekonomi är: öka din inkomst.

Det mest underskattade rådet inom privatekonomi är: öka din inkomst.

Per: Det har jag sagt till kund.

Jan: Har du det? Berätta.

Per: Man kommer till en punkt när man sitter och vänder och vrider. Till slut måste jag ju säga det uppenbara, att du har två alternativ. Vill du inte se det, så skulle du nog behöva fundera på att hitta ett jobb. Jag kan inte vara säker på att jag kommer kunna leverera det här, så det här börjar bli lite osäkert. Det är ju att vara ärlig.

Jan: Ärlig är ju också…

Per: Ja, rakhet är snällhet.

Jan: Ska du ta nästa fråga?

Caroline: Ja.

Investera allt på en gång eller sprida ut?

Caroline: Oinvesterade pengar. Ska man investera dem på en gång eller sprida ut dem över tid på börsen?

Per: Jag säger som alla andra, det vetenskapliga svaret: allting på en gång. Det gör vi inte alltid, för vissa kunder gör vi det. Vi tittar lite på kunden, hur de ser ut. Inte så menar jag, utan vad tror man om dem? Så då lägger vi ibland en plan på ett år. Max två har vi gjort någon gång, när det har varit jättemycket pengar. Och det bygger ju på det där att folk uppfattar förlusten så jädra surt, jämfört med vinsten. Men återigen, med tanke på det vi sa om procenten när det går upp och så.

Vi har faktiskt en kund som har återkommit och sagt: "Du, gud vad bra det var att vi delade upp det." Så då känner jag, yes, varför det? För där kände jag först, mamma tveksam, "men vi ska nog göra det på dig. Jag vet att du vill in nu, för nu är du sugen. Men det ska vi inte." Och så lyssnade kunden på mig och så gick vi in över tid, och det har ju varit skakigt. Men då känner jag, ja, men du sparar ju, du köper ju när det är lågt också. Så det blir jättepositivt.

Bästa tipsen vid en nedgång

Caroline: Okej, bästa tipsen när det kommer en nedgång?

Per: Alltså, verkligen följa sin plan. Att inte paniksälja, utan ha trust the markets. Lita på planen. Ring till din rådgivare. Rebalansera.

Jan: Ring och prata med din rådgivare.

Per: Ja, men har du byggt en sådan här plan som har säkra tillgångar och mer volatila, så är det ju ett utmärkt tillfälle, då kommer ju förmodligen aktiedelen i relation till räntedelen gå ner, och då är det inte så dumt att försöka rätta till det.

Jan: Vilket innebär att du köper.

Per: När det är billigt.

Jan: Men har ni haft det att någon har ringt och varit ångestfylld?

Per: 2020? Får bli försäkrad om att vi gör det som vi alltid har sagt nu. Nej, vet du vad? Så här. Nej, det är klart du inte vet det. Vi ringde före. Och vi har inte haft en enda som jag kan komma på. För de säger: "Nej, varför ringer du?" Ja, men så här, ni har ju sagt det här, och så bara känt, yes. De har förstått vad vi har sagt.

Jan: Ja, men bra, då ska inte vi stöka till det. Jag ville bara höra om du var… "Nej, nej."

Per: Vi har en plan, och den funkar ju. Jag kan fortfarande äta om man nu vill på fredagar.

Sälja befintligt innehav och tänka på skatt

Jan: Okej, nästa då.

Caroline: Ska man sälja befintligt innehav, till exempel ärvda aktier och dyra fonder, och köpa billiga globala aktieindexfonder?

Per: Ja, men vad sa du? Vad skulle man sälja?

Caroline: Om man har ett befintligt innehav som ärvda aktier?

Per: Ja, det tycker jag. Absolut, absolut, absolut.

Jan: Men det kan vara en farfar som hade någonting som han tyckte om. Man fick det när man var 18 och man har inte tittat.

Per: Ja, men det är den typen. Nej, det kan man inte låta farfar bestämma, tycker jag. Det var nog pengarna snarare än aktierna. Sedan kan det ju vara så att man har en affektionskoppling till bolaget. Det har jag aldrig riktigt förstått, men det kan man ju ha. Det kan också vara så att man naturligtvis måste se över skatt. Det kanske är smartare att vänta, beroende på vad man har för andra grejer. Och ta hänsyn till skatt.

Jan: Det brukar jag också säga.

Skiftet från att spara till att använda pengarna

Caroline: Vad ska man tänka på i skiftet från att spara till att använda pengarna?

Per: Alltså, vi tänker inte så. Vi har ju en stor simulering av folks ekonomi, och för varje år lägger vi in vad man tar ut och vad man sparar in. Man ska följa sin plan, där det ligger med. Jag kan inte se att vi förvaltningsmässigt nödvändigtvis, eftersom vi jobbar med de här lådorna… Så det är klart, börjar pengarna ta slut, så tar vi först i den mest riskfyllda lådan, och så går pengarna in för landning.

Jan: Men är inte svaret så här krasst, man behöver en plan? För det där brukar jag prata om, och jag påstår att de flesta inte har en ekonomisk livsplan. Man har inte ens en riktning, var man ska medvetet konsumera. Och det tror jag är det starkaste för det här, just att dela upp pengarna. Inte kanske så här, där sparar jag till båten och där till bilen, utan mer det här "när jag ska ha pengarna"-tänkandet. Och så lägger man in det i kalkylen, för då blir det ju liksom rätt. Lägger man allt i samma hög och har en risknivå för det… Det är klart att vi kan räkna ut snittet på det vi gör för kunderna. Men pedagogiskt blir det mycket jobbigare och svårare.

Per: Så det är bra.

Jan: Men man utnyttjar mental bokföring till sin fördel.

Per: Ja tack, det var fint sagt.

Köpa boende inom 0–2 år

Jan: Jag hoppar in där. Köpa boende om 0–2 år. Hur investerar man pengarna?

Per: Ja, då kan du inte gå in på börsen. Bankkonto.

Jan: Ja.

Per: Och sedan kan man ju överväga där, eftersom bankkonto upp till, vad heter det…

Jan: Insättningsgaranti.

Per: Ja, och där kan man ju fördela på flera, vilket vi gjort med någon. Men man kan ju överväga att köpa sådana där money market-fonder som är som pengar på banken nästan.

Jan: Ja. Bra.

Hur skulle du slå index?

Caroline: Kan vi ta den här. Om du fick uppgiften att slå index, hur skulle du göra då?

Per: Precis som vi gör. Med överviktning mot faktorerna.

Jan: Ja. Bra. Det är roligt, för jag brukar svara annorlunda på den frågan.

Per: Vad sa du att du brukar?

Jan: Jag brukar svara annorlunda på den frågan.

Per: Hur brukar du svara?

Jan: Jag brukar säga så här, att många väljer mer riskabla investeringar, vilket jag tycker är kass. Utan jag tycker man ska…

Per: Vad är svaret på hur man inte ska göra?

Jan: Nej, exakt. Så jag tycker ju att en belånad indexfond…

Per: Jaha, belånad indexfond.

Jan: Alltså, i stället för att gå ut på riskskalan på det hållet, så tar du samma investeringar och höjer risken. Alltså, du höjer betat.

Per: Ja.

Stort arv eller sålt företag, och hur stor buffert?

Jan: Ta nästa nu.

Caroline: Jag har fått ett stort arv, sålt mitt företag. Vad gör jag nu?

Per: Kontakta oss vidare.

Jan: Ja, jättebra. Jag brukar säga så här: sitt still på händerna och ta hjälp.

Caroline: Hur stor buffert ska man ha?

Per: Motsvarar… ja, inte mer än ett års utgifter, tycker jag i alla fall. Sedan kan man börja lägga det i andra portföljer. Där har vi något slagsmål lite ibland internt. Jag har anställt en kille som tycker det blir för mycket på banken. Inte mer på banken än insättningsgarantin. Så vi är där någonstans. Och så kan man väl, beroende på lite vad man har för löpande inkomster, om man har lön och så, kanske dra ner lite. För då kommer det ju nytt hela tiden.

Vad är risk?

Caroline: Vad är risk, och hur resonerar du kring det?

Per: Ja, jag får säga att jag tycker risk är mer än det som ibland är med i de här fondfaktabladen, där man bara tittar på volatilitet. Och det hoppas jag alla är med på vad det är, det vill säga hur mycket det har gått upp och ner. Så risken handlar väl egentligen om att pengarna inte finns där när man behöver dem. Och antingen har de försvunnit för gott, eller så är det en temporär, just då lägre värdering, när man behöver dem. Så någonstans, risken för att förlora pengarna, plus att de inte finns där när man behöver dem.

Jan: Jag såg Kenneth French på Dimensional, som du gillar, som skrev att risk också kan ses som osäkerhet i framtida livstidskonsumtion. Vilket jag tyckte var ett ganska intressant perspektiv. Som är rätt likt, det vill säga att pengarna inte är där när du behöver dem.

Per: Ja, fast han tar utgångspunkten från konsumtionssidan. Det låter som att jag tog det mer på om pengarna är där. Vilket i och för sig kanske är samma sak, fast uttryckt på olika sätt. Men framför allt tror jag också att ibland, jag gillar det, för jag kan ändå ha en viss åsikt om min utgiftsnivå. För jag upplever ibland att folk är som ekorrar, och så behöver de teoretiskt 100 nötter. Och så hade man kunnat sikta på 120 nötter, för att ha lite buffert. Men du vet, folk siktar ibland på 3 000 nötter. Och då är det så här, 3 000 nötter kommer inte göra dig lyckligare än 120 eller kanske 200 nötter. Att där hade man sedan kunnat…

Jan: Fast det säger emot det vi sa någon gång tidigare, att det fanns ju ändå forskning på att man blev lyckligare ju mer man hade.

Per: Sant, sant, det tog ju förra…

Jan: Du får inte använda mina egna ord mot mig. Jag har inte förlikat mig med den studien än.

Vad borde man och borde man inte oroa sig för?

Jan: Vad borde man inte oroa sig för ekonomiskt i livet?

Per: Oj, oj, oj. Vad borde man inte oroa sig för? Oj, vad svår fråga. Jag har aldrig tänkt på den frågan tidigare. Nej, men så här, det beror nog lite på… jo, så här: om man gör sin plan, och den går ihop, då behöver man inte oroa sig.

Jan: Nej, men jag håller med. Motsatsen då? Superstor fråga. Vad borde man oroa sig för?

Per: Har man då inte gjort sin plan och bara sitter med pengar, och det är dyrt. Om man inte går igenom det här, då är det ju lite som att stoppa upp. Då får man ju chansa i livet. Så lever ju många. Jag tror det är rätt många som lever så. Att de inte riktigt har koll, eller vet vart de är på väg, eller om pengarna räcker. Eller hur det blir i jul. Eller hur blir det i januari?

Jan: Javisst, så blir det i januari.

Per: Och då kan det vara så… så att många av de människorna oroar sig inte i alla fall.

Jan: Jag kan avundas dem. Vilket var skönt. Jag tillhör de som oroar sig för allt.

Per: Ja, ja.

Jan: Men ibland tänker jag så här, det hade varit skönt att inte oroa sig.

Pers egna ekonomiska misstag

Jan: Du, jag tänker att vi ska runda av. Har du själv gjort några ekonomiska misstag? Vad har du lärt dig av det?

Per: Mitt ekonomiska misstag är att jag inte i unga år satte mig in i sakerna, i det här, bättre. För den kunskap som jag nu sitter på, den fanns ju då. Och det är framför allt, för jag tillhör inte de som sparade, utan där gick det åt till annat. Och utbildning och hit och dit och så där. Vi hade barn i ganska unga år. Det var först på äldre dagar som jag hade privata pengar. Men jag har haft bra jobb med mycket tjänstepension. Det stör mig inte mycket, faktiskt. Men jag ångrar att jag inte gick in i det mer ordentligt och förstod det.

Tre tips till unga Per

Jan: Och vilka, om du kort skulle lista, vilka är vinsterna? Vilket råd hade du gett till dig själv? Vilka är de här tre grejerna, Per, skulle du säga?

Per: Ja, det blir lite tekniskt, men traditionellt förvaltade pengar i pensionen, det är för lite risk när man är ung. Där borde man inte ta någonting av det alls, utan hitta, välja de alternativen där det är låg kostnad på försäkringen, tjänstepensionen, och där det finns ett fint utbud av billiga breda globala indexfonder. Då hade jag haft en bättre, jag har ingen dålig tjänstepension nu, men den hade varit högre med tanke på hur tillväxten på aktiemarknaden har varit under hela mitt liv. Så det är det ena.

Jan: Nummer två.

Per: Var det två man skulle ge?

Jan: Nej, tre. Du får ge fem om du vill.

Per: Oj! Så, unga Per, byt från traditionell förvaltning till fondförvaltning.

Jan: Ja, se över din tjänstepension.

Per: Ja, billig global aktieindex. Och dit kan man väl även räkna det här, jag gillar ju inte det här med PPM och det där.

Jan: Det kan vi ta ett specialavsnitt av.

Per: Men att jag där föll för det som jag tycker, nästan, myndigheter gick ut och sa: "Du måste göra val, det är din pension." Känner man så här, då måste man ju välja. Helt oinsatt och vådligt.

Jan: Ja, det var faktiskt så att det var mycket snack om det.

Per: Det var det. Jag tycker det är så förledande. Där jag säger, man borde inte ha fått göra någonting där skärmen skulle blinka rött. Och som jag skrev på något inlägg på LinkedIn: vill du verkligen ändra, ja, då måste du gå igenom den här statligt auktoriserade utbildningen med ett test i slutet, så att du går in i den där osäkra. Sedan kan du få välja.

Jan: Jag håller med. AP7 i så fall.

Tredje tipset: öka inkomsten och se över lönen

Jan: Tredje tipset.

Per: Som jag skulle gjort annars… jag kommer knappt på det, ursäkta frågan.

Jan: Tips till en 20-åring. De här grejerna får du koll på, detta är de stora vinsterna. Jag tror inte du kommer säga: "Drick en kopp kaffe mindre om dagen, så du kan spara 30 kr."

Per: Nej, men då är det ju så här. Du ska ha ett jobb, du trivs, som jag sa. Men lönen är ju inte oviktig i det sammanhanget, om vi nu pratar ekonomi. Se över den lite. Ibland behöver man ju byta jobb för att få upp rätt värde för sina insatser. Det är ju märkligt, man jobbar på ett ställe och får en nyanställd med högre lön än man själv har. Det var någonting, utan att ha tänkt jättelänge på frågan.

Jan: Ja, men det är superbra. Bra.

Vem kan Evida hjälpa?

Jan: Jag tänker också så här. Eftersom du ändå driver Evida och ni är oberoende, vem passar? Vem kan ni hjälpa? Vem borde ta kontakt med er?

Per: De personer som vi brukar säga… Vi hade önskat, och vi har någon idé om att vi i framtiden kanske skulle kunna ta med en massmarknadstjänst. Men där finns ju rätt bra tjänster ändå, olika robotrådgivare och så där. Så vi vänder oss till personer som har typ kanske fem miljoner kr och uppåt. De borde vända sig till oss, för att i vart fall göra en benchmark. Alltså, våga utmana det du har. Vi gör det free of charge. Men många gånger vågar jag inte ens göra det. Jag tycker det är jobbigt. Vilket är lite konstigt kanske.

Det börjar där. Och så kan vi förklara, hade du varit kund här hade det sett ut så här, och där du är nu så är det så här. Så man kan ta ett förutsättningslöst möte.

Jan: Ja. Och när ni tittar på det, vilka blir kunder?

Per: Ja, det är ofta folk som är lite nyfikna, har anledning att helt plötsligt lyfta blicken över allt bruset och säga: men vänta nu lite här.

Jan: Och när kan det vara då?

Per: Ja, folk som har sålt företag, fått arv. Man kanske är delägare i något företag som delar ut mycket regelbundet. Man bör ta hand om det.

Jan: Ja, men bra.

Avrundning och kontaktuppgifter

Jan: Och jag tänker också, eftersom det här är ett bonusavsnitt, vi ska hålla det kort. I det förra, i slutet av det avsnittet, så pratas det om: vad kostar det? Hur kommer det sig att ni startade?

Per: Nej, det är halva priset. Nej, jag skojar.

Jan: Nej, då satt det, hur ni satt på Credit Suisse och frustrationen. Så där kan man också säga lite mer. Men annars kan man ju ta kontakt. Hur tar man kontakt med er?

Per: Vi har en fin hemsida, evida.se. Och där finns alla kontaktuppgifter. Och min mejladress är per.mae@evida.se. Och telefonnumren står också på hemsidan, tror jag.

Jan: Ja, men snyggt. Och sedan vet jag också att du brukar hänga med oss i forumet också.

Per: Ja, hänga är ju trevligt. Det var fint att du sa det, för jag kan ju ibland känna att jag försöker.

Jan: Ja, du svarar och du är där, absolut. Så det tycker jag. Du, Per, ett fantastiskt stort tack. Och tack för det här bonusavsnittet. Det var modigt med hiss eller diss.

Per: Jag tyckte det var jättekul. Ja, men tack för att jag fick komma. Och tack för er verksamhet, vill jag än en gång säga. Det är viktigt, folkbildning i de här frågorna. Att du kämpar på.

Jan: Tack.