Allvädersportföljen: ett sparande som alltid ska gå plus

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Introduktion till allvädersportföljen
2. Allmänbildning, inte rekommendation
3. Vem är Henning?
4. Vad är en allvädersportfölj?
5. Favoritgrafen: de fyra ekonomiska klimaten
6. Har dagens investerare upplevt en riktig nedgång?
7. Vem passar portföljen för?
8. Disciplinen att köpa det oälskade
9. Harry Brownes permanenta portfölj
10. Tre anledningar att välja en allvädersportfölj
11. Varför erbjuder ingen storbank den?
12. Avkastning och svängningar i grova drag
13. Vi konstruerar en portfölj steg för steg
14. Fyra kriterier för tillgångsslagen
15. Ombalanseringens betydelse
16. Ombalanseringens magi
17. "Va?" — när minus blir plus
18. Korrelationer och makroperspektiv
19. Hävstång på den okorrelerade portföljen
20. Tillbaka till kvadranterna
21. Aktier — det mest älskade tillgångsslaget
22. Hur man väljer aktier till portföljen
23. Statsobligationer
24. Kreditvärdighet och duration
25. Globala eller svenska obligationer?
26. Råvaror — det oförtjänt oälskade tillgångsslaget
27. Sidospår: 50 tågvagnar koppar
28. När presterar råvaror?
29. Hur man väljer råvarufonder
30. Guld — det mest kontroversiella tillgångsslaget
31. Guld som värdebevarare
32. Guld och realräntan
33. När sjunker realräntan?
34. Varför inte bara satsa på rätt väder?
35. Hur man handlar guld i portföljen
36. Vi placerar ut tillgångarna i kvadranterna
37. Rör sig klimatet i en cirkel?
38. Backtest från år 2000, i dollar
39. Max drawdown, Sharpe och Sortino
40. Fällan med backtest och optimering
41. Siffrorna: halverad nedgång, dubblad riskjusterad avkastning
42. Backtest på längre tidsperioder
43. Vad är nackdelen?
44. Den emotionella utmaningen
45. Utvecklingen i svenska kronor
46. Globalfonden som jämförelse
47. Varför fungerar det bättre i kronor?
48. Fyra fonder räcker
49. Ombalansering i praktiken
50. Vanliga frågor i forumtråden
51. Vanligaste missuppfattningen
52. Hävstång och belåning
53. Hävstång är neutralt
54. Tillitsfrågan och självtvivlet
55. Golden Butterfly
56. Second level thinking
57. Avrundning och boktips
58. Ray Dalios YouTube-klipp
59. Det sämsta finansiella rådet
60. Avslutning

Introduktion till allvädersportföljen

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och avsnitt 360 som handlar om allvädersportföljen. Det är en investeringsstrategi som inte går ut på att maxa avkastningen, utan snarare på att hantera problemet som en hundraprocentig aktiestrategi har, vilket är att den kan falla till exempel 30 procent på 30 dagar, så som hände under corona. Allvädersportföljens syfte är att ge en jämnare avkastning, att den ska gå plus majoriteten av åren oavsett hur ekonomin ser ut i världen.

Jan: Det här avsnittet gör jag tillsammans med Henning, som även är känd som Sino i RikaTillsammans-communityn. Han startade en tråd för ett par år sedan som heter "Jakten på den ultimata allvädersportföljen". Sedan dess har det varit en väldigt uppskattad tråd med över tusen kommentarer. Idag blir det en introduktion, en sammanfattning av det här.

Jan: Jag vill också säga att det är väldigt lätt att bli inspirerad och värvad av den här portföljen, särskilt för mig. Det här var egentligen den första RikaTillsammans-portföljen som jag släppte 2014. Men alla strategier har en nackdel, särskilt den här som handlar mycket om den mentala utmaningen i att hålla den. Det är en ganska kontroversiell strategi i finansbranschen. Det är väldigt få andra som har den, jag tror det finns nästan inga fonder i Sverige för en småsparare som har det, utan då får man göra det själv.

Allmänbildning, inte rekommendation

Jan: Det är därför jag inte vill att någon ska gå ut och säga "nu lämnar jag fondrobot och globala indexfonder, nu är det allvädersportföljen som gäller". Jag skulle snarare vilja bjuda in till att se det här som en allmänbildning, en utforskning, början på en resa. Det är ett nördigt avsnitt, men jag tror att man kan få ganska mycket allmänbildning av det. Till exempel: Vilka olika ekonomiska klimat finns det? Vilka typer av tillgångar mår bra i de här? Vilka egenskaper har de olika tillgångarna i olika tidsperioder?

Jan: Henning är superpedagogisk. Lyssna på det bara för hur pedagogisk Henning är. Och jag vill också säga att ingen av oss har någon agenda kring den här portföljen. Henning är läkare till vardags, han jobbar inte i finansbranschen. Jag brinner ju mycket för de andra avsnitten som du känner till.

Jan: Avslutningsvis, eftersom vi pratar om en investeringsstrategi, olika fonder och tillgångsslag, är det viktigt att säga att det är en risk. Om man investerar på det här sättet kan pengarna öka i värde, men de kan också minska i värde, och i värsta fall kan man bli av med hela det insatta beloppet. Även om det är just det som är syftet med den här strategin, att inte bli det. Det är ju risken vi får betalt för. Det finns inga garantier, det är ingen rekommendation att byta portfölj, utan se det som en allmänbildning, som början på en resa.

Jan: Jag och Henning ser fram emot dina kommentarer. Det finns en länk i beskrivningen, och även en länk till de sex slides som Henning använder. Det går utmärkt att lyssna på det här utan att ha sett dem. Vill man titta på dem finns länken i beskrivningen. Vi gör det inte svårare än så, här kommer Henning.

Vem är Henning?

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver podden heter Caroline och Jan Bolmeson. Varmt välkommen, Henning. Du är en av de mest uppskattade i RikaTillsammans-communityn. Du skriver i forumet under användarnamnet Sino och har en av de mest berömda trådarna, "Jakten på den ultimata allvädersportföljen". Varmt välkommen.

Henning: Stort tack, Jan. Jag känner mig hedrad som får vara här idag.

Jan: Det är på vår sida verkligen. Men jag tänker så här, för de som inte känner dig, vem är Henning?

Henning: Jag är en vanlig småbarnspappa. Jobbar vanligtvis som läkare, men har ett ganska stort intresse för ekonomi. Det började egentligen för kanske fyra, fem år sedan. Jag gillar generellt att nörda ner mig i saker, och det gäller även ekonomi.

Jan: Var kom intresset ifrån?

Henning: Det började egentligen med att jag fick ett arv. Jag ville förvalta det på bästa sätt. Jag och min fru var också på jakt efter bostad. Då började jag helt enkelt läsa in mig på hur jag skulle investera de här pengarna på bästa sätt, för horisonten var ju ändå inte jättelång eftersom vi ville köpa bostad relativt snart.

Jan: Det där är jättespännande, för de flesta gör inte så. De flesta är så här, nej men nu köper vi bostaden. Vad var det som gjorde att du ville ha både och?

Henning: Jag kände väl att vi visste inte riktigt då heller. Vi hade inte bestämt oss för någonting, och det hade kunnat vara fem år eller tio år, vi visste inte riktigt.

Jan: Precis. Och då tänker jag att eftersom vi brukar tjata om sparhorisonten, och är sparhorisonten oklar, då blir det också väldigt oklart hur jag ska placera pengarna.

Henning: Exakt. Det var det som gjorde att jag snöade in på det här med allvädersportföljer.

Vad är en allvädersportfölj?

Jan: För den som aldrig hört talas om en allvädersportfölj, vad är det och varför är det viktigt?

Henning: En allvädersportfölj är en portfölj som är designad för att investera likvärdigt oavsett ekonomiskt klimat. Ofta genom att man kombinerar olika tillgångsslag som är okorrelerade med varandra. Det gör att portföljen får en mycket lägre volatilitet än en vanlig aktieportfölj.

Jan: Så vad är egentligen... om jag formulerar frågan så här. Jag brukar tjata om indexfonder. Har du en lång sparhorisont, välj en indexfond. Om du skulle benchmarka de här två, vad upplever du är fördelar och nackdelar med en allvädersportfölj jämfört med det vi normalt brukar prata om här på RikaTillsammans?

Henning: Man kan säga att för RikaTillsammans, ni förespråkar ju passiv investering. Det är RikaTillsammans-filosofin. Och jag menar att en allvädersportfölj egentligen är den ultimata passiva investeringen.

Jan: Jag är tyvärr beredd att hålla med dig. Men jag tänker att vi kommer dit. Man pratar ju ofta om att man ska köpa hela höstacken av aktier. Men vad händer om själva höskörden slår fel? Vad gör man då? Du introducerade något som de flesta inte har tänkt på.

Henning: Jag förstår det. Och på samma sätt som vädret är oförutsägbart, så är också börsens klimat oförutsägbart. Det försöker man parera med en allvädersportfölj. Om vi tar nästa slide ska jag illustrera lite varför, och vad skillnaden är.

Favoritgrafen: de fyra ekonomiska klimaten

Jan: Berätta, så illustrerar jag för den som lyssnar och inte har sliden framför sig. Då kan man kolla i beskrivningen, eller titta på dem sen i forumet. Men berätta, vad är det vi ser framför oss?

Henning: Vi ser en tidslinje från januari 1900 till 2020. Och så är det olika perioder. Det här är en av mina favoritgrafer faktiskt.

Jan: Vad skönt att du också är någon som har "åh, jag har en favoritgraf"!

Henning: Den här kan jag ofta titta på och bara, wow. Den är gjord av en kapitalförvaltarfirma som heter Resolve Asset Management. Där ser man hur tidslinjen är uppdelad i olika sektioner utifrån olika ekonomiska klimat.

Jan: Vilka är de fyra ekonomiska klimaten då?

Henning: Det är tillväxt och inflation. Du kan antingen ha hög tillväxt eller låg tillväxt, och du kan antingen ha hög inflation eller låg inflation. Kombinerar man de här på alla sätt får man fyra olika distinkta klimat. Och det ser vi på grafen, att genom historien har det funnits väldigt skilda ekonomiska klimat på börsen. Den börjar på 1900-talet, som präglades av inflation fram till första världskriget, där börsen gick ganska dåligt. Sen kom glada 20-talet, och sen depressionen efter det, och andra världskriget, och det var en väldigt dålig period för aktier. Sen kom postkrigsboomen, det som kallas rekordåren i Sverige. Och sen kommer man till den ökända perioden, 70-talet och stagflationen. Sen kommer vi in på 80-talet, där aktier gick som tåget, räntor också, ända fram till it-kraschen och it-bubblan, tätt följt av finanskrisen 2008.

Har dagens investerare upplevt en riktig nedgång?

Henning: Egentligen skulle jag vilja hävda att vi sedan 2008 har haft ett ganska stabilt börsklimat. Visserligen har vi haft coronapandemin och räntechocken 2022. Men jag menar att coronapandemin var väldigt kortlivad. Och räntechocken för en svensk investerare i en globalfond, då var den största nedgången bara kanske 10 procent, tack vare valutaeffekter. Nu kommer en liten kontroversiell åsikt, men jag menar att de flesta investerare idag, som har börjat investera efter finanskrisen 2008, inte har upplevt en riktig börsnedgång. För det man ser på den här grafen är att det har funnits historiska perioder då en 60/40-portfölj eller en aktietung portfölj har presterat dåligt i reala termer under 10–20 år.

Jan: Exakt. Men är inte det här lite tesen att, jag minns inte vem det var som gjorde den här Dragon Portfolio? En av deras teser var att allt vi pratar om med finans just nu är baserat på att de äldsta finansiella rådgivarna är i 50–60-årsåldern. Det vill säga de kom in i branschen på 70- och 80-talet. Och tittar vi på de senaste 50 åren har det varit en fantastisk period för just aktier och räntor. Därför har vi fått en slagsida, en tilt eller en bias mot att aktier och räntor är "the shit", för att det är det vi har upplevt. Medan om vi tittar på 1900 till 1920, ja då var de tjugo åren i princip platta. Där hände ingenting. Du fick inte dina 7 procent i snitt per år.

Henning: Och den perioden var väl ungefär samma mellan 1929, tror jag, till 40.

Jan: Ja, efter andra världskrigets slut. Hade man pratat med någon som var vuxen, i vår ålder, på 50-talet, så hade de sagt "du ska ha 100 procent aktier". De var bara så här, what? För då hade de en annan historisk erfarenhet. Så det du egentligen pratar om i det här resonemanget är, okej, men jag lyfter blicken bakåt och tittar på en längre tidsperiod. Kan man säga så?

Henning: Precis så är det. Man ska inte heller glömma att i Sverige är normen nu att har du ett långsiktigt sparande så ska du investera i 100 procent aktier. Men man får inte glömma att det är ganska extremt också internationellt sett. Vi sticker ut ganska mycket där. Och jag menar att det krävs ganska mycket mental styrka för att kunna hålla 100 procent aktier. Om det skulle komma en sådan period på 10–20 år, då tror jag faktiskt inte att många hade klarat av det. Jag tror inte jag hade klarat av det. Därför har jag valt att investera i en allvädersportfölj istället.

Vem passar portföljen för?

Jan: Innan vi går vidare. Om du skulle säga vem den är till för och vem den inte är till för. Vem ska lyssna extra noga?

Henning: Man kan säga att jag tror inte att den passar för den absoluta nybörjaren. Man ska ändå kunna förstå konceptet och de tillgångsslag som ingår. Så man ska nog ha ett visst intresse, också för att man ska tycka att det är kul. En allvädersportfölj kräver också att man är lite mer aktiv med ombalansering till exempel.

Jan: Vi ska prata om det.

Henning: Men jag skulle säga att i övrigt, har man det intresset och är villig att lägga ner lite extra tid, då kan den passa i princip alla situationer.

Jan: Jag kan spontant gilla den, för den första portföljen som jag faktiskt lanserade 2014 var en light-version. Det var den så kallade permanenta portföljen, som också byggde på fyra ekonomiska klimat och fyra tillgångar: kontanter, långa räntor, aktier och guld. Min upplevelse, nu får du rätta mig om jag har fel, är att avkastningen är ganska jämn. Den är lägre än med aktier, obviously, eftersom risken är lägre. Men en nackdel jag kan uppleva är att man alltid har något i portföljen som är rött. Grundtesen är att i det ekonomiska väder, det tillgångsslag som mår bra där, kommer kompensera för de andra tre klimaten, de andra tre väderlekarna som inte händer nu. Är det korrekt?

Henning: Jo, det är precis så. Det jag tänkte säga är att det krävs, även om utvecklingen över tid är mer stabil, vilket gör det psykologiskt lättare att hålla i nedgångar, en annan typ av disciplin. Det är just det du säger, disciplinen att våga hålla fast vid strategin och köpa tillgångsslag som har presterat dåligt under väldigt lång tid. Det kommer alltid finnas ett eller flera tillgångsslag i portföljen som presterat dåligt och är väldigt oälskat. Då gäller det att våga fortsätta köpa det tillgångsslaget.

Disciplinen att köpa det oälskade

Jan: Precis. Det minns jag också, till exempel med långa räntor. Räntor är ju så här, när räntan sänks går de upp, och vice versa. När Riksbanken höjer räntan går de ner, och särskilt de långa går ner extra mycket. Jag kommer ihåg att när jag skulle köpa, så tänkte jag "nej, nu ska jag köpa det här, men jag tror inte alls på det här tillgångsslaget, jag tror det här är ett jättedumt beslut". Men regeln säger att jag ska ha lika mycket av varje. Så jag var verkligen så här, blunda, hålla för näsan och köpa, trycka på köp. Jag tyckte det var jättesvårt. Känner du igen det?

Henning: Jo, absolut. Det kräver disciplin. Det är mycket svårare på det sättet än att jag öppnar mitt konto på en fondrobot och sen sparar jag och gör ingenting, där jag ändå har oddsen på min sida.

Harry Brownes permanenta portfölj

Jan: Men bara ett ord till om den här permanenta portföljen som vi pratade om, RikaTillsammans-portföljen. Den konstruerades av Harry Browne på 80-talet.

Henning: Ja, eller 70 till och med. 72, tror jag att hans första bok kom ut. Det var precis efter att det hade varit en ganska kass period.

Jan: När folk sa att du ska ha jättemycket aktieandel, då var han så här, why, så max 25 procent. Han var kritisk just då, för då hade aktier underpresterat i tre decennier.

Henning: Just det, precis. Det var faktiskt den första allvädersportföljen jag stötte på också, och den som fick upp mitt intresse för det. Men sen kan man säga att den konstruktionen lämnar en del att önska. Jag skulle säga att den är lite förlegad. Därför kände jag att jag ville skapa min egen variant och djupdyka i ämnet.

Tre anledningar att välja en allvädersportfölj

Henning: Om vi ska sammanfatta tre anledningar till varför man skulle vilja välja en allvädersportfölj. Den första är just det här med att det är den ultimata passiva investeringen. Den presterar oavsett marknadsklimat. Den andra är flexibiliteten. Jag tycker att den passar i alla faser, oavsett om man är i get rich eller stay rich. Jag själv har bara min buffert och en allvädersportfölj. Jag har inga hinkar, ingen sparhorisont. Det går också att anpassa allvädersportföljen genom att applicera hävstång på den. Vi kommer till det lite senare. Är man i get rich-fas kan man applicera hävstång. Är man i stay rich behöver man inte ha någon hävstång. Och den tredje anledningen är just det här med psykologin, att man har en portfölj som är stabil oavsett vad som händer. Man kan sova gott på natten.

Varför erbjuder ingen storbank den?

Jan: Innan, om jag får spela djävulens advokat.

Henning: Absolut.

Jan: Varför är det ingen storbank eller fondbolag som har gett ut det här som en tjänst? För det är det som jag har tyckt har varit så jobbigt och varför jag slutat prata om RikaTillsammans-portföljen, trots att den firar tio år i år. Det har jag inte ens tänkt på. Jag blir så osäker på mig själv. Det handlar om att ha tillit till portföljen, särskilt när den går emot konventionell visdom. Varför ser vi inte att Avanza ger ut, istället för de konstiga fonder de ger ut, en "Avanza All Weather"?

Henning: Vad jag tror, det är bara spekulation. Jag är väl inte riktigt beredd att hålla med dig där faktiskt.

Jan: Vad bra, vad kul!

Henning: Om vi tar Ray Dalio till exempel, så är hans bolag Bridgewater världens största hedgefondbolag, och deras koncept är just deras All Weather-portfolio. Det är grunden i deras förvaltning. Hans fondförvaltarbolag har funnits väldigt, väldigt länge. Så det finns ju. Jag skulle säga att det är vanligare i USA. Där finns det även ETF:er och andra fonder inriktade på det här med riskparitet och allvädersportföljer. Vi har även några små aktörer i Sverige som vi kanske inte behöver nämna vid namn, men det finns. Men jag tror helt enkelt att konceptet, i och med att vi har haft en så god utveckling för aktier så länge, så har inte folk känt behovet av det.

Avkastning och svängningar i grova drag

Jan: Kan du ge några siffror för att någon ska få en känsla? Jag brukar säga, om man tänker kring aktier, räkna med i snitt 7 procent per år och under en tioårsperiod en nedgång på 50 procent. Det är ganska rimligt, det är utbytet.

Henning: Absolut.

Jan: Har du en 50/50-portfölj, räkna 3,5–4 procent och kanske minus 25–30 procent. Hur skulle du, mellan tummen och pekfingret, säga om en sådan här allvädersportfölj?

Henning: Vi kommer till det lite längre fram, tänker jag. Men mellan tummen och pekfingret skulle jag säga att den absoluta avkastningen ligger kanske en, två procentenheter lägre i absoluta tal.

Jan: Och svängningarna?

Henning: Svängningarna hälften till en tredjedel.

Jan: Okej. Då får man lite känsla. Kanske 5 procent nominellt och kanske 25 procent i svängning, volatilitet?

Henning: För grundportföljen, ja precis. Vi kommer till det.

Jan: Grymt. Vill du säga något mer kring favoritgrafen? Jag tänker att vi kan släppa den.

Henning: Okej, vad bra.

Vi konstruerar en portfölj steg för steg

Jan: Ska vi gå vidare?

Henning: Ja, det gör vi. För jag tänkte att vi pedagogiskt skulle konstruera en grundläggande allvädersportfölj här och nu under avsnittet, steg för steg. Vi utgår från ett tomt portföljdiagram. För er som inte har bild så är det ett diagram.

Jan: Ja, precis.

Henning: På x-axeln har vi tillväxt och på y-axeln har vi inflation. Så vi har fyra fält, det är som att ta ett A4 delat i fyra delar.

Jan: Vänster uppe och höger uppe, vänster ner och höger nere.

Henning: Precis. I de här ska vi försöka, målet nu är att hitta fyra olika tillgångsslag som vi kan placera ut i de fyra kvadranterna för att få en likvärdig risk i varje kvadrant. Och varför just risk? Jo, för att risken är det vi vill åt i portföljen. Vi vill ha lika mycket risk om det är inflation som risk om det är disinflation, för att de ska balansera ut varandra.

Fyra kriterier för tillgångsslagen

Jan: Var börjar vi? Börjar vi vänster uppe?

Henning: Jag skulle bara vilja sätta upp fyra kriterier också, för vi kan inte ha vilka tillgångar som helst. De måste uppfylla vissa kriterier. Det första kriteriet är att vi måste ha en så hög riskpremie som möjligt. Ni har ju nyligen haft ett avsnitt om risk och riskpremie. Jag vet inte om vi ska dra det igen.

Jan: Ta det kort, för den som inte vet, vad menar ni med riskpremie?

Henning: Riskpremie är väldigt kort sammanfattat den avkastning ett tillgångsslag har att förvänta utöver den riskfria räntan.

Jan: Så i alternativet, varför ska jag välja aktier, jag kan välja att låna ut pengar till amerikanska staten. Varför ska jag ta den extra risken för att få en avkastning? Det säger sig självt, den måste vara högre än det jag redan kan få gratis.

Henning: Exakt, precis. Så riskpremie. Nummer två är att vi vill att den ska vara pålitlig och förutsägbar, så att den verkligen presterar när vi vill att den gör det. Av den anledningen har jag till exempel inte med krypto i min allvädersportfölj. Det finns faktiskt många som tycker att man ska ha det. Men jag anser inte att den är tillräckligt pålitlig, och dessutom är jag inte säker på att det finns en riskpremie för krypto. Det tredje kriteriet är att det ska vara likvitt. Till exempel finns det data på att vin och konst presterar bra som inflationsskydd.

Jan: Jag vet inte hur det går för era champagneflaskor.

Henning: Jo, vi håller faktiskt på och säljer dem just nu. Där finns en marknad, men jag la säljorder för en månad sedan och de har sålt 20 procent av portföljen, så det lär ta resten av året.

Jan: Ja, precis.

Henning: Så jag vill gärna att det ska gå att handla på ett ISK. Och sist men inte minst, och det här är lite kontraintuitivt, vill jag att tillgången ska vara volatil. I vanliga fall är det något negativt, men inte för allvädersportföljen. För vi vill att tillgången ska kunna bära upp i princip hela portföljen när det behövs.

Jan: Precis. Om man skulle benchmarka mot resonemanget jag brukar köra med aktier och räntor. Ibland vill man att aktier går upp, och sen brukar jag prata om att räntor är en krockkudde, eller en broms, som ska ta emot. Här vill vi inte ha en broms, utan vi vill ha något som, när aktier går minus 10, kan gå plus 10, så att det kompenserar. Och det ska helst gå ännu mer än plus 10, så att det kompenserar för nedgången i de andra bitarna.

Henning: En gungbräda snarare än en broms, kan man säga.

Jan: Exakt.

Henning: Bra metafor.

Ombalanseringens betydelse

Jan: Där är våra fyra kriterier. Ska vi gå in på tillgångsslagen?

Henning: Ett sista, jag skulle bara vilja prata om ett koncept till innan vi går in på själva tillgångsslagen, och det är det här med ombalansering. Man brukar säga att ränta på ränta är världens åttonde underverk. Men jag skulle vilja säga att ombalansering är det nionde i så fall.

Jan: Gud vad spännande! Det kanske till och med är titeln. Berätta.

Henning: Absolut. Vi pratade om Dragon Portfolio innan. Här har jag snott en skärmdump från deras artikel, Artemis Capital Dragon Portfolio, som säkert många känner till.

Jan: Eller så här, Henning. Nej. Det är inte så många som känner till det. Du, jag och vi i forumet känner till det. Men i vissa kretsar är det så här, oh, du vet jag träffade den. Jag har ett foto från en konferens i USA som jag skickar till Caroline, och hon är bara så här, du har träffat en gammal gubbe. Jag bara, fattar du inte vem detta är? Så jag är helt med dig. Det är Dragon Portfolio.

Henning: Tack så mycket. Så vi ser tre grafer, men vi börjar titta på grafen till vänster. Där ser vi tre tillgångar. Vi ser en tillgång som är ganska volatil, den svänger mycket.

Jan: Precis, men den har positiv avkastning över tid.

Ombalanseringens magi

Henning: Och sen har vi en annan tillgång som också är ganska volatil, men som har lite lägre avkastning över tid. Och sen har vi tillgång C, som är mindre volatil, men som har i princip noll i avkastning över tid. Frågan är då, om du skulle få i uppdrag att kombinera, eller välja, två av de här tillgångarna i din portfölj, vilka hade du valt?

Jan: Det naturliga valet är att man vill ha de två som svänger. Eller kanske till och med bara den ena som svänger mest och har den mest positiva avkastningen. Det är det första valet.

Henning: Ja, och det är så de flesta tänker, att jag vill ha den avkastningen, den som ger högst avkastning över tid.

Jan: Precis. Men jag vet ju också att svaret är fel. Det är en lite ledande fråga. Berätta.

Henning: Om vi tittar på den andra grafen ser vi vad som händer om man kombinerar tillgångarna A och B, som hade högst förväntad avkastning, eller A och C. Det vill säga den som inte har den höga avkastningen, utan bara svänger i motsatt riktning mot den andra.

Jan: Precis.

Henning: Då ser vi att den långsiktiga avkastningen för de två portföljerna blir i princip identisk. Men volatiliteten på den portfölj som kombinerade tillgång C blir en faktor 4 till 5 gånger lägre.

Jan: Och det var just för det du sa, att svängningarna i C inte korrelerade med A.

Henning: Precis.

Jan: Jag brukar ibland tänka på det som en båt på havet, så gungar den. Vad man gör då är att man har en ballasttank som kompenserar, så att när vågorna går åt ena hållet, går den åt andra. Effekten blir att det svänger mindre.

Henning: Precis. Och det är ett faktum, och ganska kontraintuitivt tycker jag, men även tillgångar som har väldigt låg eller till och med negativ förväntad avkastning kan höja en portföljs totala snittavkastning, så länge som den är okorrelerad.

Jan: Jag tycker det är ganska magiskt faktiskt.

"Va?" — när minus blir plus

Henning: Ja, eller hur?

Jan: Jag säger det igen för den som lyssnar bara: "Va?" Jo, om du har en tillgång som vi förväntar oss bara ska gå ner, att det är minus. Om jag bara hade haft den i portföljen hade jag gått minus. Men om jag tar den här tillgången som bara går minus, men den råkar motsvänga mot en annan tillgång, så kan jag genom att kombinera de två få ett bättre resultat än vart och ett för sig.

Henning: Jag håller med. Det är sjukt ointuitivt. Det finns en video, tror jag, med Ray Dalio, där han går igenom detta.

Jan: Vänta, jag tittade på den. Vad var det du sa? Sen får man spola den till början och titta en gång till.

Jan: Bara ett kort avbrott för att jag vill säga ett stort tack till vår fantastiska Patreon-community och till dig som sponsrar oss. Det gör det möjligt för oss att ha avsnitt som detta med Henning. Att kunna ha de här osponsrade avsnitten och dyka ner i saker som är roliga kring privatekonomi, sparande, investeringar och rikedom bortom pengar. Till dig som är med, stort tack. Till dig som inte är med skulle jag säga, snälla överväg det. Du kan läsa mer nere i beskrivningen, patreon.com/rikatillsammans. Jag upplever att vi har något för alla. Vi har en nivå för dig som bara är så här, jag gillar RikaTillsammans, jag vill att ni ska fortsätta med de här avsnitten. Sen har vi en nivå för dig som är så här, jag har bra koll på privatekonomi, jag vill bara träffa likasinnade. Och sen den sista nivån, för dig som vill göra en skillnad i din privatekonomi just nu. Allt det finns på patreon.com/rikatillsammans eller via länken där nere. Ett stort tack, och så tillbaka till avsnittet med Henning.

Korrelationer och makroperspektiv

Henning: Det här är också grunden till varför allvädersportföljer fungerar så bra. Det är just för att vi kombinerar okorrelerade tillgångsslag i portföljen.

Jan: Får jag utmana dig lite? Man brukar ju prata om idag att korrelationerna går ihop. Till exempel räntor och aktier var mycket mindre korrelerade förr än vad de är idag. Vad tänker du då?

Henning: Jag tror att det beror på att man bara tittar på aktier och räntor. För tittar man, och vi kommer till det nu när vi ska välja tillgångsslag, över väldigt långa dataserier, så är korrelationen mellan aktier och råvaror till exempel, eller aktier och guld, beständigt negativ. Anledningen till att räntor och aktier kan korrelera är att båda trivs bättre när det är låg inflation. Men är inflationen hög, då börjar de istället korrelera med varandra. Det jag inte gillar när man väljer tillgångar är att bara titta på korrelationen de senaste 20–30 åren och göra en matris av det och ställa in efter det. Jag gillar att titta ur ett större makroperspektiv. Att titta på själva fundamenta på tillgångarna. Varför presterar de som de gör? Och utifrån det sätta ihop dem.

Jan: Jag kan lägga en länk till den här Artemis Capital, Dragon Portfolio. De har en ganska lång genomgång kring det där. Jag kommer ihåg när jag läste den, jag tror vi hade någon diskussion för något år sedan om den också. Att då var det så här, ja men "assumptions is the mother of all fuck-ups". Just nu har väldigt många, inklusive vi, gjort antagandet att aktier kommer fortsätta prestera bra. Och då brukar man också säga, när går det åt helvete? Jo, det är sällan det som är okänt, utan det som vi tar för sant som sen visar sig inte vara sant.

Henning: Precis. Det är ofta där det går åt skogen.

Hävstång på den okorrelerade portföljen

Henning: Det är en sista graf i den här sliden också, som vi ska ta lite snabbt. Inte nog med att volatiliteten blir lägre när vi kombinerar A och C. Om vi tar det ett steg längre kan vi applicera hävstång på den portföljen, så att den får lika hög risk som den andra portföljen, om vi är bekväma med den risken. Då ser vi att vi kan höja avkastningen signifikant till samma risk. Är man inte bekväm med så mycket risk hade man kunnat belåna den kanske hälften. Och just det här är anledningen till varför det fungerar så bra att belåna allvädersportföljer, och varför jag själv gör det i min portfölj.

Jan: Bara så här, ett sidospår. Jag hade ett intressant samtal med en person från Carnegie. Han hade också tittat på det här, inte alls med allvädersportföljer, utan han hade tittat på en globalfond och en Sverigefond. Han höll på med en lösning där man skulle belåna en globalfond. Då konstaterade han att om man tar en globalfond och belånar den till 40 procent, så kan du få högre avkastning men risken nedåt är som den svenska fonden. Vi tänker ofta inte att ibland, för att få samma risk som det är att investera i Sverige om jag ska ta det på en global tillgång, ja, då behöver jag öka risken för att ha samma risk, annars kommer en global fond ha lägre risk än en Sverigefond. Så det är samma resonemang.

Henning: Det är samma resonemang, ja.

Jan: Att titta bortom att aktier där versus där inte är samma, eller det tillgångsslaget där versus det tillgångsslaget, inte har samma risk.

Henning: Precis.

Tillbaka till kvadranterna

Jan: Grymt. Ska vi hoppa tillbaka till kvadranterna?

Henning: Nej, nu kan vi gå vidare, tänkte jag.

Jan: Okej.

Henning: Nu kommer vi in på de enskilda tillgångsslagen som vi ska välja till portföljen.

Jan: Vänta, förlåt, innan vi hoppar där. Kan vi inte säga något? Jag tyckte ändå det var intressant att de här fyra kvadranterna, det kanske är jag som har OCD, men då hade vi inflation på den ena axeln och tillväxt på den andra. Så vi kan ha hög tillväxt och hög inflation, hög tillväxt och låg inflation, och sen motsvarande.

Henning: Okej. Då tittar vi på det första tillgångsslaget, inte kvadranten.

Jan: Precis.

Henning: Tillgångsslaget. Och sen när vi har alla tillgångsslag ska vi placera ut dem i kvadranterna.

Jan: Okej, coolt.

Aktier — det mest älskade tillgångsslaget

Henning: Aktier är det mest älskade tillgångsslaget.

Jan: I Sverige.

Henning: Exakt. Det är för att aktier har den högsta riskpremien av alla klassiska tillgångsslag. Precis som du konstaterar, Jan, tittar man på historiska data så ligger riskpremien kring cirka 5–7 procent i reala termer.

Jan: Ja.

Henning: Och återigen, det är utöver den riskfria räntan.

Jan: Exakt. Vi pratar inte 5–7 nominellt nu, utan vi pratar 5–7 plus riskfri ränta vid det tillfället.

Henning: Exakt. Och aktier trivs bäst vid hög tillväxt. Framförallt vid hög tillväxt och låg inflation samtidigt. Klassiska exempel är glada 20-talet och 80-talet.

Jan: Kan man inte säga delvis 2010-talet?

Henning: Ja, absolut. Efter finanskrisen. Typ 2011 till 2020.

Jan: Men exakt.

Henning: Och vad ska man tänka när man väljer aktier till en allvädersportfölj?

Jan: Innan vi hoppar där, varför trivs de i det klimatet?

Henning: Det är för att när tillväxten är högre än förväntat, då stiger också företagens vinster.

Jan: Precis. Marknaden är så här, folk är optimistiska, man får mer pengar, man kan köpa fler saker från företagen, företagen gör större vinster och arbetslösheten är låg. Det är en positiv spiral i ekonomin. Kan man säga så?

Henning: Ja, precis. Det är ganska intuitivt egentligen.

Hur man väljer aktier till portföljen

Henning: Hur ska man tänka när man väljer aktier till en allvädersportfölj? Jo, det går egentligen alldeles utmärkt med en global indexfond. Jag tycker det är viktigt att man investerar brett för att inte ta några specifika bias eller bets. Men man kan också vässa det lite. I min egen portfölj lägger jag även till faktorer. Jag överviktar värde, jag överviktar momentum, som presterar i lite olika delar av marknadscykeln.

Jan: Gör du det där aktivt, eller kan man ha det som, nej men jag väljer en global fond och det är tillräckligt bra. Vill jag göra det lite bättre väljer jag en överexponering, till exempel mot småbolag eller värde, som på en 20-årsperiod tenderar att gå bättre. Men är det ett moment av marknadstajming i det här?

Henning: Nej, det försöker jag helt och hållet undvika i min portfölj. Den ska vara statisk.

Jan: Det gillar jag med Brownes permanenta portfölj. Om någon frågar en sådan som har den, hur kommer marknaden gå framgent? Så säger man, jag vet inte. Man behöver inte ha en åsikt kring hur marknaden ska gå eller vilka aktier som kommer överprestera. Här säger du, forskningen har stöd, som vi hade den här finska professorn. Det finns ett visst stöd för att det verkar funka över tid med de här faktorerna.

Henning: Precis. Man kan också säga att det är Dimensionals affärsidé också, det här fondbolaget. Men det är inget måste, utan det går alldeles utmärkt med en global indexfond.

Jan: Jag tänker att vi inte behöver prata så mycket om aktier, för alla vet vad aktier är.

Statsobligationer

Henning: Nästa tillgångsslag då, statsobligationer. Där har vi en signifikant lägre riskpremie. Där är den bara på ungefär 1–2 procent realt. Men den är fortfarande positiv. Och statsobligationer trivs bäst vid låg inflation.

Jan: Kan du förklara?

Henning: Det är ganska naturligt. En obligation fungerar så att du köper en obligation och så får du kupongutbetalningar på ett visst belopp. Och sen i slutet får du tillbaka det nominella värdet. De här kupongerna och det nominella värdet är fasta.

Jan: Förutbestämda.

Henning: Precis. Så om inflationen är lägre än förväntat, då kommer de här kupongerna bli värda mer än de egentligen var tänkta att vara från början.

Jan: Exakt. Och vice versa. Om den är utgiven på 3 procent och inflationen är 5, så har du de facto förlorat pengar.

Henning: Precis. Sen kan man också säga att det inte är nog med att de trivs vid låg inflation. De trivs ännu bättre om tillväxten är låg också. Det beror på att marknadsräntorna ofta sänks när tillväxten är låg.

Kreditvärdighet och duration

Jan: Då ska vi också säga så här. Din andra berömda tråd i forumet är det som kallas för sinus-räntetriangeln, som sen har utökats till både räntelinje och ränteprick. Pratar vi något här om duration? För räntor kan vara lägre, alltså i princip bankkontorisk, ingen risk, ingen avkastning överhuvudtaget. Och sen kan du ha räntor som är lika volatila som aktier, som går upp 30 procent eller minus 30 procent. Vad pratar vi här?

Henning: Det här med räntetriangeln är en direkt effekt av mitt nörderi i min allvädersportfölj. Jag tvingas verkligen att läsa på om varje tillgångsslag väldigt djupt för att jag vill förstå hur de fungerar. Så det kan man säga, det är också en positiv effekt. Får jag säga bieffekt? Jag satt där och forskade och det här råkade komma ut på sidan.

Jan: Precis, det var lite så.

Henning: För att svara på din fråga, så finns det två viktiga saker att beakta när man väljer räntor, framförallt till en allvädersportfölj, och det är kreditvärdighet och duration. Om vi börjar med kreditvärdigheten, så är det viktigt att den är hög, så hög som möjligt. Det är därför vi väljer statsobligationer. För de har den högsta kreditvärdigheten.

Jan: Precis, lägst risk att de skulle gå i konkurs eller inte betala tillbaka pengarna. För en stat kan alltid höja skatten.

Henning: Det är för att vi vill att de garanterat ska prestera när det är recession och kris och börskrasch. Vi ska inte riskera att något företag går i konkurs, utan det ska vara så tryggt som möjligt. Det andra som är viktigt är att durationen ska vara lång. Det är just för att vi vill ha hög volatilitet. Duration fungerar som hävstång på ränterisken. Så om räntan höjs med 1 procent och jag har en ettårsduration, då tappar den i värde med 1 procent, för det är durationen gånger 1. Men om durationen är 10, så blir det 1 procents förändring gånger 10, så gånger 10. Man kan säga att det är längden på gungbrädan.

Jan: Det är väl en bra liknelse, ja.

Henning: Precis. När det blir recession och börsen kraschar och Riksbanken sänker räntan, då kommer en räntefond med lång duration gå upp mycket mer än en med kort duration. Och det är det vi vill åt i allvädersportföljen.

Globala eller svenska obligationer?

Jan: Nästa fråga då, är det samma resonemang här med att man vill ha det globalt? Eller är det svenska statsobligationer? För här blir problemet, svenska statsobligationer finns ju inte längre än 10. Och ska du ha 30, vad är det, Eurobonds och USD?

Henning: Ja, precis. Nej, jag själv använder en blandning av amerikanska, europeiska och svenska obligationer.

Jan: Jag tror det finns, förr fanns väl brittiska?

Henning: Ja. På 15 år, tror jag.

Jan: Precis.

Henning: Men jag vet inte om det finns som ETF:er längre. Men oavsett, det viktigaste är att staterna har en hög kreditvärdighet.

Jan: Inte låna ut till Venezuela.

Henning: Nej.

Jan: Men tar du hänsyn här till valuta? Jag vet att vi har en diskussion där, det är något jag inte har fattat kring valuta.

Henning: Vi skiter i valuta, vi behöver inte bry oss.

Jan: Nej?

Henning: Jag tycker vi sparar det, för det är verkligen ett kaninhål. Jag tycker vi sparar det till ett annat avsnitt.

Jan: Vad bra. Här blir det lite så här, om jag överdriver, man tar lite vad man har.

Henning: Man skulle säga att man diversifierar så mycket som man kan.

Jan: Ja, precis.

Råvaror — det oförtjänt oälskade tillgångsslaget

Jan: Ska vi gå vidare?

Henning: Ja, det tycker jag. Nu kommer ett tillgångsslag som är intressant, råvaror. Jag har snöat in mycket på råvaror senaste tiden. Jag tycker att det är ett oförtjänt oälskat tillgångsslag.

Jan: Jaså, berätta mer.

Henning: Om man tittar på riskpremien på råvaror, så är den nästan lika hög som aktier. Den ligger kring 4–6 procent. Och det är över väldigt långa dataserier, sedan 1870. Så det är ändå en ganska tillförlitlig siffra. Notera då att vi pratar om råvarufonder som handlar med råvaruterminer. Det är inte så att vi äger den fysiska råvaran, för det hade inte gett så bra avkastning. Det här är fonder som rullar terminer. En termin är ett avtal för ett framtida pris. Anledningen till att vi får en riskpremie är att råvaruproducenter teoretiskt sett vill betala en försäkringspremie för att försäkra sitt framtida försäljningspris.

Jan: Precis, så är jag bonde vill jag veta att jag kommer kunna sälja mitt vete för minst ett visst pris, så att jag vet att jag kan få min ekonomi att gå ihop.

Henning: Exakt. Och den premien får vi del av när vi rullar terminer.

Sidospår: 50 tågvagnar koppar

Jan: Får jag ta ett litet sidospår? Jag har en kompis som jag pratade med för några år sedan, som berättade att han hade suttit på ett kontor. Det var typ torsdag eftermiddag, folk var på väg hem. Då fick hans kollega ett samtal från New Yorks hamn. Det ringde någon på hamnen i New York och sa, du, vi har på väg 50 tågvagnar koppar. Var vill du att vi ska ställa dem? Det blev fart på kontoret, för då var det inte termin, utan något annat certifikat med fysisk leverans. Råvaror är så här, jag är så här, shit, den kan komma hem till en med en tågvagn om man inte vet vad man gör.

Henning: Om man inte är försiktig, nej.

Jan: Det är där det kommer ifrån ibland, att folk tycker att aktier är så här, ja men det är för att man har andel i ett företag. Men det här är så som råvaruföretag jobbar mellan varandra, som att aluminiumstålverk köper in aluminium. Så vi tar finanssidan av det.

Henning: Precis, helt rätt.

När presterar råvaror?

Jan: Bra. När presterar då råvaror?

Henning: Råvaror trivs bäst när inflationen är hög. Det är ganska logiskt, för råvaror är ofta det som driver inflationen i sig.

Jan: Säg något mer om det.

Henning: Till exempel efter covid, postpandemin, så öppnade världen upp och råvarupriserna skenade iväg. Det drev till stor del inflationen som vi såg.

Jan: Nu kommer snillen spekulerar här. Kan man också säga det för att råvaror på något sätt mer är en real tillgång? Eller har det inget med det att göra?

Henning: Jo, absolut. Det är en real tillgång. Och reala tillgångar upplever jag brukar må bra i inflationsklimat.

Jan: Absolut.

Henning: Helt rätt. Och det var därför också 70-talet, stagflationen, är en klassisk period där råvaror presterade fantastiskt. Det var oljekris och guldet skenade när USA släppte Bretton Woods-systemet.

Jan: Exakt.

Hur man väljer råvarufonder

Henning: Ska vi ta det mest kontroversiella tillgångsslaget?

Jan: Ja, jag tänkte bara, lite mer om jag får lov.

Henning: Ja, ja.

Jan: Shoot. Jag tycker det är jättespännande.

Henning: Hur ska man då tänka när man väljer råvarufonder till sin allvädersportfölj? Det är ett helt kapitel i sig också. Men det viktigaste där är, precis som för alla fonder, att den är bred och billig. Sen är det också viktigt att titta på metodiken. Hur går fonden tillväga när den rullar sina terminer? Det finns både bra och dåliga sätt att göra det på. Sen är ett annat problem med råvarufonder att de lider väldigt mycket av att det går mode på börsen. Cyklicitet. Råvaror, precis som aktier, har perioder på 10–20 år då de underpresterar.

Jan: Men har det inte varit en ganska dålig period för råvaror? Är det därför de är lite illa sedda de senaste åren?

Henning: Sedan finanskrisen har råvaror gått ganska dåligt fram tills coronautbrottet. Därför har många råvarufonder försvunnit, fram tills pandemin och inflationen tog fart igen. Vi ser bara de senaste åren att det har dykt upp massa nya råvarufonder. Så det är ett litet problem för råvaror också.

Jan: Och här är det annars också, så brett som möjligt, jag tror du var inne på det. Men hur är utbudet idag? Jag upplever också att, jag vet när jag kollade på det här för något år sedan, vi tittade på Dragon Portfolio, för där var det en stor bit, och vi var så här, det här går ju inte att få tag på. Men det har blivit bättre?

Henning: Ja, eller jag skulle ändå säga, det har dykt upp några svenska råvarufonder faktiskt. Men de är fortfarande ganska dyra. Och jag skulle säga att man behöver känna sig trygg med att handla med ETF:er för att kunna köpa råvaror.

Jan: Bra, snyggt. Och här var det också 4–6 procents riskpremie, så det är nästan same som aktier.

Henning: Ja.

Guld — det mest kontroversiella tillgångsslaget

Jan: Snyggt. Då går vi vidare. Nu kommer vi till det mest...

Henning: Guld. Ett väldigt kontroversiellt tillgångsslag.

Jan: Ja, det kan man säga. Vi har trådar, jag kan länka till det. Det var någon som gick ut hårt, "guld har ingen plats på RikaTillsammans". Sen var det någon som startade en tråd, "sanningen om guld som investering". Och sen var det så här, okej, nu håller vi oss på varsin kant här.

Henning: Jag upplever det verkligen så att antingen så hatar man guld eller så älskar man det. Det är som en vattendelare.

Jan: Varför är det så, tror du?

Henning: Jag vet inte, ärligt talat. Ingen aning.

Jan: Om man leker lite med det. Det var någon som sa att guld är en barbarisk relik. Det är en sten du sätter i en låda och sen anlitar du någon som ska stå och vakta stenen i lådan. Hör man det på det sättet är det bara så här, it doesn't make sense. Sen tänker man så här, fast vi människor har handlat med guld i 4 000 år. Tänker man så här, Lindy-effekten, det som har varit länge tenderar också fungera framåt. Det är ett väldigt psykologiskt tillgångsslag.

Henning: Precis. Det är väldigt intressant att titta på vad guld har för riskpremie över tid. Här har jag angivit att riskpremien är cirka 0 procent. Det är intressant, för det måste nästan vara så om man ser till väldigt långa tidsperioder över tiotusentals år. Guld avkastar ju ingenting i sig, så det vore orimligt att det skulle ha en hög riskpremie. Men samtidigt innebär en riskpremie på 0 procent att det hänger med inflationen.

Guld som värdebevarare

Jan: Får jag ge ett exempel? Det här har jag ändå kollat, för jag gillar guld och jag har haft det i mina modellportföljer. Någon arkeolog hade räknat ut att en centurion i den romerska armén för 4 000 år sedan var ansvarig för 100 man och fick motsvarande 13 ounce guld i årslön. Och så jämförde någon: en amerikansk kapten är också ungefär 100 man och får också idag ungefär 13 ounce i lön i guld. Så det har hållit värdet ganska bra över 4 000 år. Det är väldigt häftigt.

Henning: Jag tycker verkligen det är spännande. Det talar för att guld fungerar väldigt väl som värdebevarare.

Jan: Precis. Det var också någon, förlåt, sista jag skulle låta prata, men att en T-Ford 1930 kostade också typ 13 ounce eller 18 ounce. Och så var det typ år 2000. Och sen en Ford för några år sedan kostade också 13 ounce guld, eller 25 000 dollar. Där ser man också skillnaderna. Hade du haft 2 000 dollar sedan 1920 hade det inte varit värt någonting. Men hade du haft det i guld hade det hållit värdet.

Henning: Exakt, precis.

Jan: Shit.

Guld och realräntan

Henning: Det här med 0 procents riskpremie är över tusentals år. Men pratar man i termer av livstider, 30, 40, 50 år, då kan guld absolut ha positiv realavkastning. Särskilt under perioder då världens ledande reservvalutor är fiat, precis som idag. Det ser vi sedan USA släppte Bretton Woods-systemet 1971 och blev fiat. Då har guld haft en genomsnittlig årsavkastning på 7,75 procent.

Jan: Jag såg någonstans också att det var någon som sa att det är lite sjukt att en portfölj med 50 procent aktier och 50 procent räntor, eller 50 procent aktier och 50 procent guld, har gått ungefär samma.

Henning: Precis. Och när trivs guld bäst då? Det är också lite intressant att titta på, tycker jag. Man kan se att guld trivs bäst vid låg tillväxt. Framförallt låg tillväxt kombinerat med hög inflation. Och varför är det så? Jo, det jag försöker illustrera med min graf i sliden är att det finns ett negativt samband mellan guld och realräntan. Realräntan avgör hur attraktivt det är att hålla en valuta. Har du en hög realränta, då får du en hög avkastning i reala termer på ditt bankkonto. Men har du en negativ realränta, så kan du lika gärna köpa guld.

Jan: Ja, intressant. Och nu är vi väl i ett läge med negativ realränta?

Henning: Ja, nu efter räntehöjningarna är faktiskt realräntan positiv. Men vi har haft negativ realränta väldigt länge.

Jan: Ja, men typ, återigen, sedan typ 2010.

Henning: Precis. Det ser vi i den här grafen också, att när realräntan stiger så sjunker guld, och vice versa.

När sjunker realräntan?

Jan: Och när sjunker då realräntan?

Henning: Det är vid låg tillväxt. Till exempel vid recessioner eller vid krig. För då kan inte riksbankerna höja räntan. De tvingas hålla den låg och då sjunker också realräntan.

Jan: Ja, precis. För bolagen, folk har inte pengar och bolagen behöver säga upp folk. Och när bolagen säger upp folk så minskar vinsterna. Och så behöver staten stimulera det. Hur stimulerar man det? Jo, genom att sänka räntan.

Henning: Precis. Och sänker man räntan och inflationen är hög, då kan vi få det här, för att realräntan är räntan minus inflation.

Jan: Precis. Ja, exakt.

Varför inte bara satsa på rätt väder?

Jan: Men en fråga som säkert sitter här hos någon. Om man vet det här, varför inte bara köra allt guld sedan 2010? Kan man inte se vilket väder det är, och sen satsa på det vädret? Varför ska man vara passiv? Om det är sol ute, då tar jag på mig solglasögonen. Jag tar inte med mig paraplyet. Jag överdriver lite nu.

Henning: Jag förstår. Nej, men det är helt enkelt för att vi människor är jättedåliga på att förutspå väder. Inte ens meteorologerna är bra på det. Och ekonomer är inte bra på det heller.

Jan: Nej. Om lite snillen spekulerar, så tänker jag, handlar det inte lite om också att, ja, det funkar så länge det är sol ute, men när växlingen kommer, så kan det bli så dyrt att du kan bli av med en stor del av det du tjänade medan du hade säsongen. Det går att säga hyfsat vilket klimat man är i, men det är svårt att säga vad nästa klimat blir och när det kommer.

Henning: Exakt. Framförallt. Det var väl ingen som hade kunnat förutspå coronautbrottet till exempel.

Jan: Exakt.

Det är lite som Taleb brukar prata om. De osannolika händelserna, som vi brukar anse vara osannolika, tenderar hända mycket oftare än vad vi tror.

Henning: Det där är också en av anledningarna till varför jag gillar allvädersportföljen. Så utgå från att vi ofta har mer fel än vad vi egentligen vill tro. Och här kan jag vara så här, nej, men jag är redo oavsett om det är sol, åska eller snöstorm. Så det här är så här, prepper i mig, I love it.

Jan: Skönt att höra.

Hur man handlar guld i portföljen

Henning: Lite kort då, hur ska man handla guld i portföljen? Det finns många sätt att göra det på. Alltifrån att köpa fysiskt guld och stoppa i källaren, till att köpa pappersguld, som man brukar säga, som bara följer priset på guldderivat. Det jag använder i min portfölj är ett mellanting, kan man säga, börshandlade råvarukontrakt som är backade av fysiskt guld.

Jan: Okej, ETC:erna. Men det är väl ändå de klassiska, typ WisdomTree-fonder?

Henning: Ja, precis. Vi köper fonder som köper guld, som finns i lager. De flesta av dem är till och med så att du kan få det hemlevererat om du vill, men då ska det minst vara en miljon. Men guldet finns där. Det är inte som råvarufonderna. Om jag investerar i dem så äger de inte aluminiumet i något valv. Medan guldfonden de facto har guldet i ett valv någonstans. Det är skillnaden.

Jan: Och pappersguld brukar man säga när de bara äger förändringen, det finns inget guld i något valv.

Henning: Exakt, det är bara en spekulation på priset.

Jan: Men där finns det ganska, i alla fall, nu har jag inte kollat på sistone, men där fanns förr i alla fall fyra, fem riktigt bra alternativ.

Henning: Det finns det, och de är billiga också.

Jan: Ja, exakt. Snyggt.

Vi placerar ut tillgångarna i kvadranterna

Henning: Nu har vi våra fyra tillgångsslag, så nu ska vi sätta ihop dem. Du kan hoppa till nästa slide. Då har vi vårt portföljdiagram, men nu har jag placerat ut tillgångarna också.

Jan: Vi har den här A4, delad i fyra delar. Vad har vi längst uppe till vänster?

Henning: Då har vi hög inflation och låg tillväxt. För tillväxten är på x-axeln, inflation på y-axeln.

Jan: Precis, stagflationen. Vet du varför det heter stagflation? Det är en kombination av stagnation och inflation. Gå och figurera.

Henning: Då har jag lärt mig något nytt här också. Okej, bra.

Jan: Och där har du placerat?

Henning: Ja, då har vi guld, som är fetmarkerat, för det är där guld drivs allra bäst. Men vi har också råvaror.

Jan: Okej. Och nästa kvadrant?

Henning: Om vi då går till nedre vänstra, alltså låg tillväxt och låg inflation, den klassiska recessionen. Där har vi statsobligationer som trivs allra bäst, men även guld.

Jan: Det här är dock skillnaden mot den permanenta portföljen, för du har flera tillgångsslag i respektive kvadrant.

Henning: Precis.

Jan: Coolt.

Henning: Och sen hoppar vi till nedre högra, alltså hög tillväxt och låg inflation. Det är Riksbankens våta dröm, när aktier går som tåget. Men även statsobligationer.

Jan: Ja, för att inflationen är låg.

Henning: Precis. Och sen högst upp till höger har vi stigande tillväxt och stigande inflation. Och där trivs råvaror bäst, men även guld. Nej, aktier.

Jan: Ja, förlåt, aktier.

Henning: Ja, precis.

Rör sig klimatet i en cirkel?

Jan: Kan man se att det brukar röra sig typ som en cirkel? Eller kan det hoppa rakt emellan de här?

Henning: Jag har kikat lite på det faktiskt. Jag har inte kunnat se att det är något speciellt mönster där. Det kan hoppa snett eller från sida till sida. Det verkar inte finnas något riktigt mönster.

Jan: Så i våra säsonger har det varit så här, vi kan gå från sommar till vinter utan att passera höst. Det är typ som Skåne.

Henning: Ungefär så, ja.

Backtest från år 2000, i dollar

Jan: Så då har vi vår grundläggande allvädersportfölj. Och hur blir det då när vi kombinerar de här i lika andelar?

Henning: Då kan vi hoppa till nästa slide. Det blir 25 procent i varje.

Jan: Eller ska man tänka 12... ja, det blir 25 procent av varje tillgång.

Henning: Det blir det, ja, exakt. Här ser vi en graf med ett backtest från 2000. Vår allvädersportfölj är i blått, och det största amerikanska aktieindexet, S&P 500, i rött. Det är viktigt att poängtera att det här är för en amerikansk investerare i dollar. I nästa slide har jag även för en svensk, men vi börjar med en amerikansk. Vi ser att CAGR, alltså den genomsnittliga årliga tillväxttakten, faktiskt är högre för allvädersportföljen i det här backtestet. Men det är för att vi startade på en ganska olycklig period för aktieindexet.

Jan: Ja, precis. Det börjar med nedgång 2001.

Henning: Precis, it-kraschen.

Jan: It-bubblan.

Max drawdown, Sharpe och Sortino

Henning: Men i alla fall, det viktigaste är att titta på det som kallas max drawdown, alltså största nedgång. Och det som kallas Sharpekvot och Sortinokvot. Det är mått på riskjusterad avkastning.

Jan: Om vi tar det. Max drawdown är så här, om vi har två år efter varandra som har gått negativt, så får man plussa ihop dem. Sharpekvoten, om jag inte minns fel, är hur mycket avkastning för varje procent risk. Och Sortino är samma sak, fast bara den positiva uppsidan. För risk är inte bara dåliga svängningar, utan vi vill ha de positiva svängningarna.

Henning: Precis. Vi är inte rädda för de positiva svängningarna, bara de negativa.

Jan: Ja, precis.

Fällan med backtest och optimering

Jan: Innan vi går vidare och tittar på siffrorna här. En klassisk fälla, backtest och optimering. Vad tänker du kring det här?

Henning: Det är just att man ska komma ihåg att det här backtestet egentligen inte alls har med min konstruktion att göra. När vi konstruerade vår portfölj här, så var målet att ha lika mycket risk i varje kvadrant. Det är inte så att vi har tittat på något backtest och sett att, okej, under den här tidsperioden hade det lönat sig att ha x andel guld, x andel aktier. Det är inte så vår metod har varit. Vår metod har varit från bottom up, att vi börjar med att vi vill ha lika mycket risk i varje kvadrant. Och sen tittar vi, hur hade det presterat? Därför menar jag att det här backtestet inte lider av det här med optimeringen.

Jan: Nej, precis. Jag gillar jättemycket det svaret. När jag tittar på en strategi brukar jag vara så här, okej, vad är den teoretiska förklaringsmodellen? Det är ofta det jag upplever att många strategier faller på. De kan visa att den här algoritmen ger den här avkastningen, och sen tar man det off period, och så funkar det inte alls. Det är därför jag har jättesvårt för investmentbolag. Jag fattar att de har gått bra, jag kan se allt det där, men jag har ingen teoretisk förklaringsmodell som jag tycker är tillräckligt bra. Medan här har vi lagt en timme på den teoretiska förklaringsmodellen.

Henning: Precis, jag håller helt med dig där.

Siffrorna: halverad nedgång, dubblad riskjusterad avkastning

Henning: Ska vi säga något om siffrorna då, den förväntade avkastningen eller maximala drawdownen?

Jan: Ja.

Henning: Jag tänker att vi kan säga lite översiktligt att om man tittar på största nedgången, så är den halverad mot ett aktieindex.

Jan: Precis. Om jag hade haft 100 procent aktier eller det här upplägget, så hade jag tappat, i det värsta året eller den värsta perioden då den går som mest negativt, ungefär hälften. Minus 25 procent jämfört med minus 50 procent.

Henning: Ja, och det är också viktigt att säga att det här är ingen magic bullet som bara ger positiv avkastning och ingen risk. Vi förflyttar risken, det är det vi gör. Tittar vi på den riskjusterade avkastningen, så kan man säga att den ungefär har fördubblats.

Jan: Ja, så avkastningen per riskenhet är ungefär dubbelt så bra.

Henning: Och egentligen borde absolutavkastningen vara lägre, men i det här fallet är den faktiskt nästan samma, eller till och med högre. Men det vi vet är att vi har valt en ganska taskig startpunkt. Så vi försöker inte ens sälja in det och säga att det är bättre än aktier.

Jan: Nej, det är bättre än aktier för att det råkade vara den här tidsperioden, för att Portfolio Visualizer råkar ha den datan som börjar på 2000-talet.

Henning: Helt rätt. Men det jag försöker visa är också att den absoluta avkastningen inte är dålig. Det är inte så att den är mycket sämre än aktier, utan den är något sämre.

Backtest på längre tidsperioder

Jan: Har du testat det här i andra tidsperioder? Håller det?

Henning: Absolut. Det finns vissa tjänster på nätet där man kan testa längre data. Men problemet då är till exempel råvaror. Det är inte jättelätt att hitta data på. Men det finns, i Dragon Portfolio-artikeln till exempel, har de backtestat. Där har de lagt ner ett jättejobb på att hitta data ända från 1900. Och teorin håller även då.

Jan: Nu får jag en dum fråga. Kan man Monte Carlo-simulera det här?

Henning: Det har jag gjort också.

Jan: Det har du gjort, ja. Såklart. Vad bra!

Henning: Men det är kanske ett annat avsnitt. Absolut kan man det. Risken för failure är mycket, mycket signifikant lägre för en allvädersportfölj.

Jan: För den som lyssnar, Monte Carlo, då är det som en statistisk motor där man kör det här. Säg att jag har en 30-årsperiod, så kör man 10 000 parallella 30-årsperioder. Som om jag levde i 10 000 parallella universum. Hur hade det gått för majoriteten av mig i de här olika åren? Det du säger är att i majoriteten av åren, det när det har gått riktigt åt helvete, är färre än om jag hade haft 100 procent aktier.

Henning: Precis. Och även betydligt färre jämfört med om man hade haft 50/50 aktier och räntor. Så presterade den här allvädersportföljen betydligt bättre i Monte Carlo-simuleringar.

Vad är nackdelen?

Jan: Nu kommer alla vara så här, jag lämnar fondroboten och min globala indexfond, jag ska ha en sådan här. Vad är nedsidan eller nackdelen? För nu säljer vi in det, både du och jag gillar det här. Någon säger så här, Jan, du gillar det för att du har Henning här. Nej, titta, jag har en artikel från 2014. Då var jag inne på konceptet, sen har jag inte dragit det så långt som du. Men vad är nackdelen, finns det någon?

Henning: Vi var inne på det i början, att det krävs mer engagemang, mer intresse. Man måste förstå. Jag är en väldig förespråkare för att du måste förstå vad du handlar. Så man måste ha en viss förståelse och ett visst intresse. Och sen disciplinen, att kunna hålla fast vid strategin även vid nedgång. Även när ett tillgångsslag är oälskat och du måste köpa det ändå.

Jan: Ja, precis. Det är viktigt, det är kostnaden.

Den emotionella utmaningen

Jan: Mycket här handlar om att utmaningarna kanske är mer personliga och emotionella än vad de egentligen är excel-rationella. Det svåra med den här portföljen kommer vara att jag går mot massan, jag går emot det konventionella. Att jag sticker ut helt plötsligt genom att jag gör något som är annorlunda. Så köper jag de här råvarorna, och så berättar jag det för folk, och folk kommer vara så här, du är dum i huvudet. Eller, hur mycket guld har du i din portfölj? 25 procent, liksom. Det är en mentalt mycket jobbigare portfölj att äga utifrån ett emotionellt, mellanmänskligt perspektiv än det är att ha en fondrobot eller en global aktiefond.

Henning: Helt rätt, du har helt rätt. Det här är roligt, för det är så jag känner själv.

Utvecklingen i svenska kronor

Jan: Ska vi gå vidare?

Henning: Vi kan titta på den sista också, för det är intressant. Jag tror de flesta är mer intresserade av hur det går i svenska kronor. Nu tittar vi på hur utvecklingen ser ut i svenska kronor istället, för samma portfölj. I den här grafen ser vi tre olika grafer. Vi har vår allvädersportfölj i blått. Och sen i rött har jag lagt in också min egen, som jag kallar för min avancerade allvädersportfölj, min egen vidareutvecklade variant, kan man säga, som är lite mer finjusterad.

Jan: Och vad skiljer den?

Henning: Den har lite fler tillgångsslag. Jag tror den har tre gånger så många tillgångsslag, tolv stycken olika.

Jan: Okej, berätta. Nu blir jag nyfiken. Vilka då?

Henning: Om man är intresserad kan man gå in och läsa min forumtråd, där beskriver jag dem. Men bland annat så har jag företagsobligationer, jag har realräntor, även lite specialfonder, managed futures-fonder, jag har carry-fonder, och jag har faktorinvesteringar.

Jan: Ja, man får kolla i din tråd helt enkelt, annars blir det för mycket.

Globalfonden som jämförelse

Henning: Och nu jämför vi istället med en globalfond i svenska kronor, i gult.

Jan: Vad tog du då?

Henning: Jag har simulerat. Det finns inte någon global fond med så lång historik, så jag har simulerat ungefär fördelningen av så många procent amerikanska aktier, så många procent internationella aktier, och gjort om det till svenska kronor.

Jan: Coolt.

Henning: Då ser vi att resultatet blir ännu bättre i svenska kronor. Om vi tittar på vår grundportfölj, så ser vi att största nedgången har sjunkit till under 10 procent.

Jan: Alltså, det är helt sjukt.

Henning: Det är helt sjukt, ja. Det är en femtedel av den globala indexfonden. Även den riskjusterade avkastningen har förbättrats. Och min avancerade portfölj har tre gånger så hög riskjusterad avkastning som globalfonden.

Jan: Och vad skiljer den mot den andra? Vad är diffen mellan dem? Hur mycket får du betalt för ditt avancerade läge mot grundläget?

Henning: Det är ungefär samma totalavkastning. Den är något lägre än grundportföljen, men det är ungefär samma. 9 procent där nominellt.

Varför fungerar det bättre i kronor?

Jan: Varför blir det då så här? Varför är det så mycket bättre i svenska kronor än i amerikanska dollar? Får jag gissa. För att när börsen går ner så sjunker svenska kronan.

Henning: Exakt. Det är valutaeffekter. Om det är något positivt med att ha en svag valuta, så är det just den här dynamiken, att vi får mindre volatilitet i kronor jämfört med volatiliteten i dollar.

Jan: Det där är intressant, för det var det jag berättade med han från Carnegie, som också dragit samma slutsats av det där. En sak som jag upplevde, och nu kommer jag vara så här att jag inte har förberett mig ordentligt, men just med riskpariteten. Om jag säger att jag har 100 kronor, kan jag lägga 25 kronor i varje, eller behöver jag räkna om det så att aktien, liksom mot räntorna, har en annan risk? Så för att få upp räntorna till samma risk som aktier, måste jag ha dubbelt så mycket räntor? Den typen av ganska avancerade effekter. Är det så?

Henning: Du behöver göra det. Vi har inte gjort det nu i vår grundportfölj, men det är för att jag har valt tillgångsslag nu som har ungefär samma volatilitet.

Fyra fonder räcker

Jan: Okej, så om jag skulle överdriva lite, så hade man klarat sig. Om man skulle göra det här tillräckligt bra, hur klarar man sig på åtta fonder? Eller hur många fonder behöver man?

Henning: Man kan göra det här med fyra fonder. Du kan göra det med en global indexfond för aktierna, en bred råvaru-ETF, en guld-ETC, och sen en räntefond med långa räntor. Det är viktigt att de är långa för att det ska vara hög volatilitet.

Jan: Då blir jag nyfiken. Vad skiljer det egentligen från den permanenta portföljen? För det är väl egentligen exakt...

Henning: Ja, det är råvarorna. Jag byter kontanterna mot råvaror.

Jan: Exakt.

Henning: Det är bytet. Och det är det jag menar är felkonstruktionen i den permanenta portföljen. De här kontanterna är helt onödiga. Jag förstår att Browne valde att ha med dem, som en krockkudde i portföljen. Men de kommer aldrig bidra till överavkastning.

Jan: Nej.

Henning: Du kommer aldrig få den här gungbrädeeffekten av kontanter. Så där menar jag att den portföljen tar för lite.

Jan: Intressant. Intressant faktiskt.

Ombalansering i praktiken

Jan: Sen när vi pratar om balansering. Till exempel, jag vet att den permanenta portföljen hade så här, det är 25 procent i varje. Och sen tror jag att regeln var att du kan låta den glida mellan fem och tio procentenheter. Inte procent, utan procentenheter. Så om den ena hamnar på 35 eller på 15, då balanserar du om. Hur tänker man här?

Henning: Ja, det är ungefär så. Det är ett sätt att göra det på. Det finns två sätt att ombalansera på. Antingen kan man göra det med regelbundna tidsintervall, säg varje kvartal eller varje halvår. Jag skulle säga att för en allvädersportfölj behöver man åtminstone gå in och titta varje kvartal. Och sen kan man också ta hänsyn till glidningarna. Precis som du säger, om en tillgång har glidit för långt, så ombalanserar man. Det finns mycket studier på det här. Och det finns mycket som talar för att det bästa är en kombination av de här två sätten.

Jan: Ja, precis. Det vet jag också att vissa säger om hur ofta man ombalanserar. För ofta, då får du friktion.

Henning: Du får friktion och du ligger utanför marknaden. Du hamnar i spreadar. Så för ofta är inte bra.

Jan: Precis.

Henning: Ett sätt att göra det på är att gå in och titta varje kvartal och bara ombalansera om det har glidit utanför ett visst intervall.

Jan: Ja, precis.

Vanliga frågor i forumtråden

Jan: Vilka är, jag vet att den här tråden är en mastodonttråd. Vad är de vanligaste frågorna?

Henning: Oj. Jag ska bara säga att i tråden försöker jag göra den lättläst genom att jag uppdaterar det första inlägget allt eftersom, så att man inte behöver läsa alla tusen inlägg.

Jan: Ja, precis. Vi är uppe över tusen inlägg i den tråden.

Henning: De flesta frågorna handlar om att folk bygger sina egna portföljer och vill ha input på det. Men sen har vi också många bra diskussioner om hur olika tillgångsslag fungerar och valet av olika fonder, för- och nackdelar. Det kan bli ganska djupa diskussioner. Det uppskattar jag, för jag skapade den tråden för att testa mig själv egentligen. Det är så lätt att sitta på sin egen kammare och rita. Men att verkligen gå ut på nätet och låta folk säga vad de tycker, det är det bästa sättet att testa.

Jan: Ja, precis. Jag brukar också säga att det är ett challenge network. Har man fel får man ganska snabbt reda på det i forumet.

Vanligaste missuppfattningen

Jan: När du pratar med kompisar som också är ekonomiintresserade, vad upplever du är den vanligaste missuppfattningen?

Henning: Om portföljen menar du?

Jan: Ja, eller om strategin.

Henning: Det vet jag faktiskt inte. Jag har en kompis som är sådär att "varför ska man köpa tillgångsslag som har mycket lägre förväntad avkastning än aktier? Det är väl helt onödigt." Man förstår inte riktigt det här med ombalanseringseffekten, som vi har varit inne på. Den är ganska icke-intuitiv egentligen. Det finns en tråd också i forumet, "ombalanseringens magi", tror jag att den heter.

Jan: Precis, den är väldigt bra.

Henning: Ja, precis.

Hävstång och belåning

Jan: Bra. Skulle vi säga något om hävstång och belåning? Det vet jag att vi hade en lång diskussion om, att den här kan man köra, det är typ Nordnet eller Avanza man behöver göra det på. Jag vet också att du hade en diskussion med Nordnet, att du tyckte att de hade felklassificerat någon fond.

Henning: Ja.

Jan: Och sen var det så här, nej, vi tänker inte klassificera om det. De har ingen logik bakom sitt resonemang. Men man får bara köpa det.

Henning: Ja, exakt.

Jan: Hur ska man tänka där?

Henning: Vi var lite inne på det, att är man i en get rich-fas, då rekommenderar jag att man belånar sin allvädersportfölj. Eftersom, om vi tar min avancerade allvädersportfölj, så har den tre gånger så hög riskjusterad avkastning som en global indexfond. Om jag ville hade jag kunnat få tre gånger hävstång på den och fortfarande ta samma risk som aktier.

Hävstång är neutralt

Jan: Det är detta jag tänker, att man hela tiden måste hålla två tankar i huvudet. Man har den initiala känslan, bara hävstång, du vet. Jag avråder själv alltid generellt från att använda hävstång. Jag brukar säga det som att ha en pistol, du kan skjuta dig själv i foten. Men här börjar man återigen tänka, okej, men hävstång i sig är neutralt. Det handlar om vad jag hävstångar och hur helheten i ekonomin ser ut.

Henning: Precis. Och jag är ung, så jag kan kosta på mig att ta risk, tänker jag. Därför applicerar jag hävstång på portföljen. Men jag har ändå lägre risk än om jag hade kört 100 procent aktier. För det vet jag att jag inte hade sovit tryggt med.

Jan: Nej. Det där är roligt. Vi har det där avsnittet med de här två professorerna, "investment of the life cycle". De är så här, i din och min ålder borde vi fortfarande ligga med massa belåning på aktier. Så återigen, man behöver hålla rätt sak på rätt ställe.

Tillitsfrågan och självtvivlet

Jan: Tillitsfrågan. Den har jag brottats med. Under 2014 läste jag allt som gick att läsa om den permanenta portföljen. Hur hanterar du självtvivlet? Eller får du inget självtvivel?

Henning: Jag känner ganska mycket trygghet i att det inte är jag som har kommit på det här. Det här är en teori som har funnits ända sedan Harry Brownes tid. Och Ray Dalio har drivit världens största hedgefondbolag på den här grundprincipen. Så jag känner mig ganska trygg i att det här inte är påhitt.

Jan: Men är inte hans fond lite annorlunda? Han hävstångar och justerar räntedelen. Jag vill minnas, när jag kollade på honom, att han har en mycket större räntedel, typ 50 procent räntor, eller något sådant.

Henning: Det finns en populär variant av allvädersportfölj på nätet, som heter Ray Dalios All Weather.

Jan: Exakt.

Henning: Men den har egentligen ingenting med hur Bridgewater investerar att göra. Det är utifrån en muntlig intervju som man hade med Dalio till en bok. Han gav då som förslag att, om du är en privatinvesterare, så hade du kunnat bygga en portfölj så här. Men det är inte så han själv, eller hans bolag, investerar. Och jag tycker att den portföljen har alldeles för stor räntedel.

Jan: Nej, men exakt. Precis.

Golden Butterfly

Jan: Och jag passar på att skjuta in lite, när jag ändå har dig här. Golden Butterfly brukar också komma upp i samband med de här. Och om jag ska vara handen på hjärtat, så finns det en viss risk att den kom efter 2014. Jag tror den kom 2016 eller så, någon som hade en sådan här backtest-sajt, som var så här, ja men den ultimata hade varit Golden Butterfly. Det är väl fem tillgångsslag, eller något sådant.

Henning: Det är fem, ja. Det han har gjort är att ta en permanent portfölj, men lagt till lite mer aktier, small cap value.

Jan: Ja, så är det. Det här är 40 eller 50 procent...

Henning: 40 procent aktier.

Jan: Ja, precis. Men vad tänker du om den?

Henning: Jag gillar inte den.

Jan: Nej, inte det.

Henning: Det är nog en av de allvädersportföljer jag tycker sämst om faktiskt. Det är för att den, som du säger, är baserad på att det hade varit en period just då då aktier hade gått bra. Att den har 40 procent aktier gör att den inte är balanserad. Resonemanget bakom den är att aktier har högre riskpremie, och att tillväxt är historiskt vanligare. Men det man missar då är att man inte får balansen i portföljen.

Second level thinking

Henning: Och tillväxten är ju inte mätt i absoluta tal. Det är viktigt att poängtera att om vi tittar i vårt portföljdiagram, x-axeln med tillväxt, så är det utifrån vad marknaden redan prisar in. För om marknaden prisar in att tillväxten ska vara jättehög, och den fortfarande är hög, men inte riktigt så hög, då kommer tillväxten att vara lägre, trots att det är en tillväxtfas.

Jan: Precis. Det är det här som är second level thinking. Det är så jobbigt, för det handlar om den framåtblickande förväntningen snarare än var vi är just nu. Det har ju marknaden redan prisat in.

Henning: Exakt. Och det missar man med Golden Butterfly, upplever jag.

Jan: Nej, och det är därför jag inte har pratat om det, för jag har också varit så här, det känns, det skaver jämfört med det här.

Henning: Precis.

Avrundning och boktips

Jan: Snyggt. Jag tänker att vi ska runda av. Är det någon fråga jag borde ha ställt?

Henning: Nej, det tror jag inte. Inte vad jag kan komma på.

Jan: Ja, precis. Annars får man ta den i forumet.

Henning: Ja, det går så bra.

Jan: Snyggt. Jag tänker så här, om man är mer intresserad, så skulle jag säga steg nummer ett, läs tråden. Länken finns i beskrivningen. Finns det någon annan litteratur, eller något sådant som du tänker på?

Henning: Jag har en bok som jag själv tycker är fantastisk när det kommer till allvädersportföljer, hur man ska tänka. Den heter Balanced Asset Allocation. Den kan vi också lägga en länk till om du vill. Av Alex Shahidi.

Jan: Okej, den har jag faktiskt missat. Vad är det?

Henning: Jag har fått inspiration till min föreläsning från den. Den handlar om hur man ska tänka på tillgångsslag ur ett riskparitetsperspektiv, ett allvädersportföljperspektiv. Och lite om hur de historiskt har presterat. Man har även backtestat en allvädersportfölj från 1920, tror jag, i den boken.

Ray Dalios YouTube-klipp

Jan: Bra. Och är det någonting mer, någon annan resurs? Sen har du lekt ganska mycket i Portfolio Visualizer. Det är verkligen, det här är inte en portfölj man kopierar utan att fatta vad man gör. Det är verkligen läs på, läs på, läs på. Någon annan resurs?

Henning: Ja, Ray Dalio har gjort två YouTube-klipp som jag tycker är väldigt bra. Han har ett som heter "How the Economic Machine Works".

Jan: Åh, den är fantastisk.

Henning: Den är fantastisk, ja. För där förstår man lite av de här stora cyklerna, varför börsen fungerar som den gör. Och sen har han även ett andra klipp som heter "The Changing World Order". Det handlar om hur dynastier och imperier stiger och faller.

Jan: Har du läst den boken?

Henning: Ja, det är en av mina favoritböcker.

Jan: Är det så? Jag har den på min läslista.

Henning: Grymt.

Det sämsta finansiella rådet

Jan: Jag brukar alltid ha en standardfråga. Har du hört det sämsta finansiella rådet? Du vet, i forumet ibland, så bara, åh nej. Och så ibland överväger man, ska jag gå in och svara eller inte?

Henning: Ja. Det är så många. Nej, förlåt, jag säger pass på den. Det är för många.

Jan: Det är för många, okej. Då får det vara en cliffhanger till nästa gång. Henning, stort tack. Det här är en fantastisk genomgång. Jag blir inspirerad. Det här är verkligen något att leka med, att utforska. Jag tror att man får en större förståelse för både ekonomi och världen.

Henning: Jag tycker det också. Stort tack.

Jan: Tack själv.

Henning: Jätteroligt att vara här. Tack.

Avslutning

Jan: Tack för att du har lyssnat eller tittat på det här avsnittet av RikaTillsammans. Om du gillade det, om du vill att vi ska kunna göra fler sådana här osponsrade avsnitt i framtiden, överväg gärna möjligheten att stödja oss via vår Patreon. Det hittar du på patreon.com/rikatillsammans. Där har vi olika nivåer som ska passa alla. Allt från dig som bara är så här, jag gillar det ni gör, fortsätt göra avsnitt varje vecka, till dig som vill träffa likasinnade och bara hänga, prata och diskutera ekonomi, eller dig som vill göra en förändring i din ekonomi de kommande månaderna. Så det finns något för alla. Och till dig som redan stödjer oss och har gjort det här avsnittet möjligt, tack så hemskt mycket. Det är inget vi tar för givet. Jag hoppas att vi ses i nästa veckas avsnitt, eller i något av kortavsnitten, eller i sociala medier, eller i forumet, eller någon helt annanstans. Tack så hemskt mycket och ha en fortsatt trevlig dag.