Nils Bacos om pension utifrån 40 års erfarenhet som rådgivare

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Välkommen och formalia
2. Nils bakgrund och varför han skrev böckerna
3. Allt hänger ihop, från första sommarjobbet
4. Skatteknän som är värda att känna till
5. Legoklossarna, hur lön bygger förmåner
6. Tre gubbar med samma kostnad, vem vinner?
7. Tjänstepension, förmånsbaserat eller premiebaserat
8. Varning vid jobbyte, kolla ditt avtal
9. Efterlevandeskydd och optionsrätten
10. Livförsäkringar, premier som skiljer 145 000 kronor
11. Sjukförsäkringar, kolla utbetalningstiden
12. Löneväxling, fallgroparna
13. Välj rätt pensionsförvaltare, se helheten
14. Pareto-principen för någon helt ointresserad
15. Planera pensionsuttagen, börja tidigt
16. Tjänstebil och andra knep som höjer pensionen
17. Bli inte "fattigt rik", sälj av i tid
18. Förmånstagarförordnande, avståenderätt och förfoganderätt
19. Checklista uppdelad på åldersperioder
20. Frågor från chatten
21. Var försiktig med amortering nära pension
22. Återbetalningsskydd och arvsvinster
23. Företagare, pareto, direktpension och stiftelser
24. Avrundning

Välkommen och formalia

Jan: Varmt välkommen till dagens Fika tillsammans om pension, där vi ska prata om vanliga misstag kring pension och hur man kan maximera sin pension. Vi har med oss kvällens gäst, Nils Bacos. Nu har jag säkert uttalat det fel, Nils, så jag ber om ursäkt för det. Du är författare till flera böcker om pension, Planera pensionsuttagen rätt och Bli inte blåst på pensionen. Du har varit krönikör i TT Media, och så vet jag att du har gjort en hel del oberoende pensionsrådgivning. Du har också hjälpt mig. Vi kom i kontakt för några år sedan och du hjälpte mig med hur man skulle anställa privat när vi hade au pair. Så varmt välkommen!

För dig som lyssnar eller hänger med går det superbra att ställa frågor. Precis som vanligt kan du göra det antingen via chatten, eller så kan du trycka på raise hand, eller bara avmuta dig. Jag vill också säga: detta är på Patreon, så jag har inte fått betalt för det och Nils har inte fått betalt. Vi gillar att prata ekonomi, vi gillar att prata pension.

Nils, du får gärna säga ett ord om dina böcker sen. När vi pratar pension är det juridiskt viktigt att komma ihåg att investeringar kan öka och minska i värde. I värsta fall kan man förlora hela beloppet, och historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Då tror jag att jag har täckt in även det juridiska och formella. Så jag lämnar över scenen till dig. Lägg gärna till det jag missade, börja med presentationen, och sen kör vi.

Nils bakgrund och varför han skrev böckerna

Nils Bacos: Ja, det låter jättebra, tack. Jag heter Nils Bacos. Det är få som går igång och säger sitt namn, det brukar vara värre. Jag har ungefär 40 års erfarenhet av pensionsbranschen och har jobbat som rådgivare. När jag slutade som rådgivare tyckte jag att vi i branschen kanske inte lämnade hela produkten. Vi levererade inte slutprodukten till kunderna.

Vi var väldigt duktiga i branschen, oavsett om det var bank eller försäkringsbolag, på att ta in pengar. Det är ju det bank- och försäkringsbolag lever på. Men sen är det faktiskt så att vi har tagit in pengarna för att vi ska leverera ut dem när det är dags att gå i pension. Och då var kunden ganska ointressant. Man hade i princip ingen som helst rådgivning kring pensionsuttagen på den tiden.

Då skrev jag boken Planera pensionsuttagen rätt, för att illustrera hur man kan göra, vilka fallgropar som finns och vad man kan göra för att få mer av sina pengar. Det slutade med att väldigt många kommenterade och sa: "Shit, det här skulle jag vetat för 20, 30, 40 år sedan." Då skrev jag boken Bli inte blåst på pensionen, som beskriver vad du ska tänka på från det att du börjar jobba tills du går i pension.

Inför kvällens samtal funderade jag på vad jag ska prata om. Jag tror att ni i RikaTillsammans, många av er, är ganska duktiga på investeringar och placeringar. Det har jag stött på i mitt jobb. Det finns massor med folk som är roade och tittar på sina placeringar. Däremot finns det betydligt sämre kunskap om tekniken bakom våra produkter, vår skattelagstiftning och vår sociallagstiftning. Där ser jag att väldigt många gör fel.

Allt hänger ihop, från första sommarjobbet

Jag tänkte börja väldigt, väldigt basic och säga att allting vi gör hänger ihop. Allt, alltihop hänger ihop. Gör du någonting, tar du ut en lön, så får det en effekt. Och då kan vi börja med ditt första jobb.

Kommer ni ihåg ert första sommarjobb? Kommer ni ihåg vad det stora snacket var mellan kompisar? "Jag ska inte tjäna mer än att jag ska slippa betala skatt." Det där finns i generna hos oss. Vi har haft jättehögt skattetryck i Sverige, och det fortsätter ner i arvet till våra barn. Så då bestämmer man: "Jag ska inte ha mer pengar än att jag slipper betala skatt."

Vad händer då? Du får alla dina pengar, du kan stoppa dem i fickan direkt och så är det färdigt. Men vad är konsekvensen? Hade du tjänat någon krona mer än de där drygt 24 000 som det är, så hade du fått betala skatt. Men du hade också fått pension från första kronan.

Det kan tyckas fullständigt idiotiskt när man är 16, 17, 20 år gammal att sätta av pengar till sin pension. Men det är faktiskt effekten.

Tjänar du drygt 24 000 kronor och istället tjänar 26 000, 27 000, så blir de sista pengarna faktiskt skatt alltihop. Men det är inte skatt, det är faktiskt avgiften till pensionen. Den är 7 %, så det blir ungefär 1 700 kronor på den här inkomsten. Skatten blir bara några få kronor, för det är kommunalskatten du betalar och jobbskatteavdraget slår bort den helt och hållet.

Det som händer är att arbetsgivaren har betalt arbetsgivaravgifter. Du får dels de 7 % som går in till dig, dels får du de 10 % som arbetsgivaren har betalt av arbetsgivaravgiften som går till din pension. Det är mer än du har betalt. Så effekten av att ta lite högre lön och få pension från första kronan, det är första felet vi ofta gör.

Skatteknän som är värda att känna till

Vad händer sen? Vi kan titta på skatterna bara så vi har dem klara för oss. Jag ska visa en bild på skatterna för er.

Om ni tittar på den här bilden så ser ni nere vid första sommarjobbet att man inte betalar någon skatt. Sen stiger det, och procentuellt blir skatten fortfarande ganska låg. Men du betalar väldigt lite. Titta också här: arbetsgivaravgiften betalar arbetsgivaren på hela beloppet. Så på ett sommarjobb är skatten noll om du ligger under de här 24 000 kronorna, och därmed kan du få pensionsrätt på det.

Sen har vi några intressanta knän i skatteskalan som kan vara bra att tjäna till. Vid 463 000 betalar man fortfarande inte full kommunalskatt, jobbskatteavdraget slår igenom. Och sen ett annat belopp man ska komma ihåg är där du börjar betala 50 procents skatt, alltså statlig skatt. Vi ska inte fördjupa oss för mycket i skatten, men ha det här klart för er, det kommer tillbaka sen när vi pratar om andra bitar.

Legoklossarna, hur lön bygger förmåner

Jag sa att allt hänger ihop. Jag tar fram mina legon igen. Tittar vi på den här bilden så ser ni: gult är lön, rött är pension, alltså det allmänna. Sen har jag sjukpenning, förtidspension och föräldrapenning. Ju mer lön jag får, desto mer ökar de här bitarna.

Fortsätter jag bygga på med en högre lön, då ökar sjukpensionen, pensionen, den gamla sjukpensionen eller aktivitetsersättning, och föräldrapenningen. Plockar jag ut mer lön ökar pensionen. Men sjukpenning och föräldrapenning slutar vid ungefär 10 inkomstbasbelopp, som är 578 000 kronor.

Jan: Nils, får jag kasta in frågor under tiden?

Nils Bacos: Du får kasta in frågor.

Jan: Jag brukar säga att man ska sträva efter en lön på ungefär 50 000. Jag vet att en massa företagare också håller sig under den. Är det klokt eller dumt?

Nils Bacos: Får jag spara frågan tills jag har byggt färdigt mitt lego?

Jan: Absolut.

Nils Bacos: Så kommer vi till det. Vad händer här då? Man fortsätter att tjäna in pengar. Sjukpenning och föräldrapenning slutar, men pension fortsätter allt eftersom lönen byggs på. Men fortsätter jag bygga på lön, då tar det faktiskt slut också med pension, vid ungefär 614 000 kronor.

Där, där jag sätter pennan, går faktiskt också gränsen för 50 procents marginalskatt. Då betalar man 50 kronor. För varje hundralapp får man behålla 50 om man betalar 50 i skatt. Sen slår det lite grann beroende på kommunalskatten, så det kan vara några procent högre.

Tre gubbar med samma kostnad, vem vinner?

Sen kan vi lägga till att många av oss har kollektivavtal eller tjänstepension från arbetsgivaren. Då lägger jag till en kloss som inte kommer från samhället utan från arbetsgivaren, tjänstepension. Den fortsätter upp till ungefär tio inkomstbasbelopp. Då ökar tjänstepensionen, då blir det mer. Det är så i kollektivavtalet, för att kompensera den här delen på allmänpensionen. Det är därför den delen blir större.

Om jag tittar på det utifrån en anställds perspektiv när du har tjänstepension, eller om du är företagare, och här kommer din frågeställning snart in, säger jag att jag har A, B och C. Blå gubbe, gul gubbe och grön gubbe. De har alla samma lön och tjänar lika mycket.

Frågan är vad de ska göra. Grön gubbe (A) tycker att han fortsätter ta ut lön. Gul gubbe väljer att ta ut aktieutdelning. Blå gubbe väljer att ta ut tjänstepension. Det är samma kostnad för företaget alltihop.

Räknar man på detta och man ligger under brytpunkten, alltså 615 000 kronor i årslön, då kommer grön att få mer totalt än de andra. Det är för att de andra får lägre sjukpenning, lägre allmänpension, lägre förtidspension. Jag är så van att säga förtidspension, men det heter inte det, det heter aktivitetsersättning. Och sjukersättning. De får inte föräldrapenning på den sista biten, och det gör att grön är vinnare upp till den gränsen.

Går man över gränsen, säg 615 000, då kan man börja laborera, och då kan det bli mer lönsamt för aktieutdelning och pension än att ta ut mer lön. Räknar vi samman vad grön gubbe får i pension, sjukpenning och föräldrapenning, så får han mer än de andra vid ett löneläge under 615 000 kronor. Går vi över det, då får man leka med alla parametrarna. Helt plötsligt kan det vara bäst för utdelning eller pension.

Ska vi prata lite om tjänstepension också, eller vill du ha mer om det här med lönsamheten?

Jan: Vi kommer till det.

Nils Bacos: Garanterat.

Tjänstepension, förmånsbaserat eller premiebaserat

Nils Bacos: Tjänstepension, den gröna pucken jag hade innan, har man antingen genom ett kollektivavtal eller som en överenskommelse med sin arbetsgivare. Det finns två typer av tjänstepensioner. Det här är jädrigt viktigt, framförallt för dem som ska byta jobb.

Det finns det gamla pensionssystemet som var förmånsbaserat. Där hade du en lön, och lönen genererade en procentuell pension. Upp till vissa gränser av din lön hade du 10 %, över vissa gränser fick du 65 % av din lön i pension. Det kallas förmånsbaserat.

Det andra systemet är premiebaserat. Du har en lön och arbetsgivaren avsätter en summa pengar, en procentsats av din lön, till en pension. Vad det blir i slutändan får man se, det har med avkastning att göra.

Förmånsbaserat var ett system som var svårt att förutse för arbetsgivarna. Man visste inte om man plockade in en person som haft låg lön innan men som hade hög lön mot slutet. Det blev oerhört dyrt, och vice versa naturligtvis. Det var svårt att kalkylera med, så man förhandlade fram premiebaserade pensioner istället. Men under väldigt lång tid kommer vi leva med de förmånsbaserade pensionerna.

Jan: Man kan väl säga att man flyttade över risken för pensioner från arbetsgivaren till personen.

Nils Bacos: Absolut, absolut. Och om man räknade på det skulle det i långa loppet spara ungefär 20 % för arbetsgivaren i total kostnad. Det kan bara betyda en sak: att pensionerna dessutom sänktes.

Varning vid jobbyte, kolla ditt avtal

Nils Bacos: Detta är viktigt. Om du är tjänsteman med en förmånsbaserad pension och så lockas du av ett erbjudande om högre lön och går till en annan arbetsgivare, då kan det inträffa att du får mindre totalt sett. Du byter från förmånsbaserat till premiebaserat. Om din lönekarriär varit väldigt brant mot slutet, så är förmånsbaserat ett starkare system.

De här systemen kommer att avvecklas. Det jag kan vara bekymrad för är att när svansen, när det är få kvar i kollektivavtalet som har förmånsbaserat. Jag skulle vara lite rädd om jag var född 1978, för det är där brytpunkten går för ITP-avtalet, att de kommer bli utsålda. De 78, 77, 75 i slutet av deras karriär, i en facklig förhandling. Det gjorde man på lärarna för ungefär 20 år sedan när man bytte. Lärarna fick höjda löner och man la om deras pensionssystem. Då sålde man ut alla som var födda på 40-talet.

Jan: Vad innebär det rent konkret för mig som är född på 80-talet?

Nils Bacos: Konkret innebär det att om du har en lön som har stigit, och för de flesta är lönen högre i slutet av karriären, och du ska ha en procentuell del av din lön i pension. Om du klipper det här när du är 58 år gammal och inte får de lönerna som är mellan 58 och 65 räknade i procent, utan du går över till ett premiebaserat system, då har du en del som är förmånsbaserad som är fryst på din gamla lön. Då urholkas det.

Förmånsbaserat och premiebaserat. Premiebaserat kan aldrig växa i kapp. Det finns inte en chans i världen att ha sådana avkastningar.

Jan: Och det finns en risk i det. Och de här förmånsbaserade, vad heter de så man vet?

Nils Bacos: Det heter förmånsbaserat. Och detta är en fråga du måste ställa till arbetsgivaren. Du måste titta i kollektivavtalet, för det finns i ITP-planen, i det kommunala och i landstingsavtalen, och i bankavtalen. Det kan vara så att du dessutom tillhör den kategorin, ålderskategorin född 1978 och tidigare på ITP-sidan till exempel. Så byter du jobb till ett annat företag som har ITP-plan, men du ställer inte frågan om de har premiebaserat eller förmånsbaserat. De nya kollektivavtalen, ett nystartat företag, kan välja att bara ha premiebaserat.

Det där kan få gigantiska konsekvenser. Det kan vara så absurt. På banksidan har jag sett att du jobbar i en sparbank och så byter du till en annan sparbank. Då tror du att du har samma kollektivavtal, men då går du från förmånsbaserat och tappar andra förmåner i ditt pensionsavtal, eftersom du byter avtalssida.

Man måste göra hemläxa och ställa frågorna. Det är det enda sättet.

Kontrollera vilka förmåner du har innan du byter jobb, och kontrollera vad du får i det nya.

Efterlevandeskydd och optionsrätten

I tjänstepensionen finns det också efterlevandepension, och det finns ett återbetalningsskydd av kapitalet till efterlevande. Då kan man välja vilket. Ett extra efterlevandeskydd kostar pengar och tas från ditt pensionssparande. Det gör återbetalningsskyddet också, men det är mycket lägre kostnad, för det skyddar bara de pengar du redan har sparat upp.

Ett vanligt fel är att du börjar jobba och kanske är singel. Då väljer du bort efterlevandeskyddet och efterlevandepensionen. Sen kanske du vill ha tillbaka det, och då kan det krävas en hälsoprövning. Men det finns en optionsrätt, och den måste man nyttja i samband med en familjehändelse. Du skaffar en partner eller du skaffar barn, och då har man ett fönster på tolv månader att åter ta det.

Jan: Utan hälsokontroll?

Nils Bacos: Utan hälsokontroll. Det är den viktiga punkten. Det här med efterlevandeskydd, det är viktigt, det är jätteviktigt tycker jag. I kollektivavtalet betalar alla samma premie för efterlevandeskyddet. Så de unga betalar en ganska stor del premie som de inte får fullt värde för, medan de äldre kanske betalar lite för låg premie. Det är enkelheter i systemet.

Men jag tycker man ska ta makten över sitt efterlevandeskydd själv. Om jag jobbar och har ett bra jobb och så blir jag arbetslös. Inte nog med att bli arbetslös, ska jag tappa mitt efterlevandeskydd då? Här tycker jag man ska ta makten och säga: nej, jag ska se till att jag kan köpa livförsäkring eller något annat. Se till att jag har ett bra efterlevandeskydd som finns oavsett om jag är arbetslös, byter kollektivavtal eller vill starta eget. Då har jag det redan i grunden, och jag behöver inga nya hälsokontroller, för jag tar det med mig och betalar i egen ficka. Dessutom kan man, om man betalar det i egen ficka, betala med beskattade pengar, och då kan utfallet vara skattefritt. På så vis blir skyddet dubbelt stort.

Jan: Nils, brukar man inte också säga att vid uttag kan man välja? Jag hade någon jag pratade med, jag tror det var Monica, som sa att om man är i ett förhållande där partnern har mycket högre lön och stark ekonomisk situation medan man själv har en lägre pension, så kan det vara värt, om man inte har ekonomiskt ansvar för barnen för att de har flyttat hemifrån, att inte ha efterlevandeskyddet. Då kan jag få tillgång till arvsvinsterna, och det kan höja pensionen. Eller har jag missuppfattat?

Nils Bacos: Nej, du har uppfattat det helt rätt. Det är en viktig punkt i samband med uttag av sina pensioner att man ska fundera på hur man vill ha det för efterlevande också. Och arvsvinster finns att hämta, definitivt. Det är en viktig punkt att ta med i beräkningen när du väljer vilken pension du ska ta ut. Vi kommer till det lite senare när jag tänkte ta uttag av pension.

Livförsäkringar, premier som skiljer 145 000 kronor

Jag tänkte bara visa en bild. Här är en bild jag gjorde. Jag roade mig och tittade på vad det kostar för efterlevandeskydd. Man kan ju bara dö, och så betalas det ut en klumpsumma pengar. Så det var inte så svårt att gå in och säga: vad kostade premien för den här försäkringsrisken över en livstid, från 20 år till 65 år?

Det skilde 145 000 kronor mellan den lägsta och den dyraste försäkringen.

Så fundera igenom och titta på era livförsäkringspremier, de kanske är alldeles för höga. Här ser ni också en intressant puck. Här har man en rak premie. Då betalar man lika mycket. Den som är ung betalar alldeles för mycket här, medan de som är gamla betalar alldeles för lite. Det är olika sätt att ta betalt för samma produkt. Men välj den som passar dig. Är jag gammal kan det vara jättebra att välja här.

Jan: Jag kan säga, jag pratade med min bror så sent som igår. Han hade en Swedbank-livförsäkring som kostade 80 kronor i månaden på en miljon, så det blev 960, nej, en tusenlapp. Han är 38. Sen visade jag honom Skandia, som du också har lägst. För samma belopp, 960 kronor, kunde han få 3 miljoner i försäkringsbelopp istället. Det skiljer tre gånger i beloppet eller tre gånger i pris.

Nils Bacos: Jag konstaterar att mellan de här olika staplarna skiljer det 145 000 kronor. Dem kan man spara och ha roligare för. Det finns alla anledningar att titta på det.

Jan: Bara så att det är tydligt, det är årspremie du har på y-axeln?

Nils Bacos: Årspremie, ja.

Jan: Ja, precis. Får jag skjuta in en grej? Vi hade ett avsnitt, om ni känner till NKs Pupillkassa?

Nils Bacos: Ja, absolut. De har också en sån här lite annorlunda kurva. NKs Pupillkassa är inte riktigt jämförbar. Detta är ren riskförsäkring. NKs Pupillkassa är egentligen en kapitalförsäkring med ett sparmoment. Oerhört intressant produkt. Men ur ett riskperspektiv när man är 35 år gammal och har stora lån, då kanske det är riskprodukten man behöver för att skydda familj och barn.

Jan: Vi är helt överens.

Sjukförsäkringar, kolla utbetalningstiden

Nils Bacos: Exakt samma resonemang gäller sjukpenning och sjukförsäkring. Fackförbunden har ett antal sjukförsäkringar du kan teckna, gruppsjukförsäkringar som man lockar med. De kan uppfattas som väldigt billiga, men det finns en konstruktion i dem som jag inte tycker är så rolig.

Du får en sjukförsäkring. I min värld ska det vara en sjukförsäkring. Om din bror som exempel vill komplettera med en sjukförsäkring, och så blir han allvarligt sjuk, det kan man vara fram till man skulle gå i pension, då vill man ju ha ersättningen fram till man skulle ha gått i pension, inte bara under fem år.

Så titta på vad det är för sjukförsäkringar ni har och hur de betalas ut. Är de fram till 65, eller är de bara utbetalning under fem år och sen upphör utbetalningen vid sjukdom?

När är det jag behöver riskförsäkringar? Det är när jag är ung och har försörjningsplikt och barn. Jag kan skära bort en hel del av riskförsäkringarna vid 55–60 år, då de börjar bli dyra också.

Löneväxling, fallgroparna

Det var kort om riskförsäkringarna. Jag tänkte också att vi skulle prata lite om löneväxling. Jag tar fram den gula klossen igen, som är lön.

När jag kommit till en nivå över 615 000 kan det vara intressant att växla lön mot pension. Det vill säga: jag ber arbetsgivaren att istället för att betala ut lönen, betala in pengarna till en pension. Här ser jag ett antal fel som folk gör. De går till arbetsgivaren och säger "gör detta", och arbetsgivaren säger "fine, jag gör detta. Du har så här mycket pensionspremie i lön som du vill växla, vi köper motsvarande pension."

Skillnaden då, vad som händer, är att om man inte läst på ordentligt, så är det så att arbetsgivaren anmäler lönen till exempel din ITP-plan eller pensionsplan. Då sänker du din tjänstepension samtidigt. Har man en arbetsgivare som inte kompenserar för det eller anmäler den ursprungliga lönen, då ska man fundera mer än en gång innan man gör en löneväxling.

Då ska man verkligen veta vad man gör. Och sen ska man se till att man har kompensation för skillnaden mellan löneskatt och arbetsgivaravgift. Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgift på lönen, men de betalar löneskatt för pensionspremien, som är lägre. Det ska vara ett nollsummespel så att du får pengarna och lite till. Premien ska vara större än lönen du avstår. Kolla det.

Jan: Vänta, vänta, vänta. Om du ska sammanfatta det där i typ en mening eller en rubrik, hur låter det då?

Nils Bacos: Se till att pensionen inte urholkas av att du sänker lönen. Att du får kompensation för skillnaden mellan arbetsgivaravgift och löneskatt.

Jan: Och löneväxlingen ska vara större än lönen du avstår.

Nils Bacos: Premien till pensionen ska vara större än lönen du avstår.

Jan: Bra. Och sen brukar jag också säga, detta är jättebra för mig, för du vet att jag får studsa alla mina sådana här på dig. Löneväxling brukar jag säga så här: så länge man ligger under de där 615 000 per år, ungefär 50 000 i månaden, då brukar jag avråda från löneväxling. Är det rimligt? Så löneväxling är egentligen bara intressant efter en lön på 50 000?

Nils Bacos: I princip, ja. Det finns alltid undantag, såklart. Jag har varit med folk som är dödssjuka och vill göra det för att skydda familjen. Det finns alltid skäl, men i princip kan man säga så. För när du löneväxlar tar du bort en del av den allmänna pensionen också. Kom ihåg den här biten med klossen, du sänker den allmänna pensionen genom att du löneväxlar. Det måste finnas en riktig tanke i det.

Men jag tycker det är en bra grundregel att inte löneväxla under brytpunkten, alternativt punkten där intjänandet till allmänpensionen går. För ibland ligger den över brytpunkten. Just nu ligger den jämnt.

Välj rätt pensionsförvaltare, se helheten

Det var löneväxling. Som sagt, välj pensionsförvaltare. Var noga med vem ni väljer. Vi tittar väldigt mycket på avgifter, vilket är jätteviktigt och jättebra. Låga avgifter gör att jag får mer till min pension. Men framförallt de som är egenföretagare, som driver aktiebolag, har en kombination där du har sjukpenning, lön och pension i ett. Du har insättning till pensionen, då är det viktigt att förvaltningen och de pengarna är billiga. Sen har du något som heter premiebefrielse. Det kostar att få premiebefrielse, det har man på de flesta tjänstepensioner. Och sen har du sjukförsäkring också.

När jag har gjort mina jämförelser har jag konstaterat att vissa av de här bolagen som är väldigt billiga i förvaltningsavgift, de tar igen det med råge på sjukförsäkringen och premiebefrielsen. Man måste återigen, som jag gjorde i början, se helheten. Se att det hänger ihop och fundera på vad jag får för mina pengar. Vad blir den totala kostnaden? Det är viktigt när du väljer vem som ska administrera din tjänstepension.

Jan: Nils, får jag kasta in en grej där?

Nils Bacos: Absolut.

Jan: Någonting jag har diskuterat mycket på sistone, nu blev det ordvitsat här, men i vissa pensionslösningar måste en viss del vara i traditionell förvaltning.

Nils Bacos: I kollektivavtal, ja.

Jan: Ja, precis. När vi i forumet eller communityn har jämfört en hel del mellan aktörerna, så skiljer det väldigt mycket mellan bolagen hur den traditionella förvaltningen är upplagd. Och framförallt, det här upplever jag att jag nästan aldrig har hört någon titta på som en faktor när man väljer bolag. Man kollar precis som du säger på billig förvaltning, och så går man bort sig i att man förlorade på sjukförsäkring.

Men är man under 40 och har 30 år kvar till pension och hamnar i en traditionell förvaltning som har 60 % aktier och 40 % räntor, så kan underprestationen, för att de har fel tillgångsfördelning, kosta dig hundra gånger det du sparar på avgiften.

Nils Bacos: Absolut.

Jan: Det är inte som att alla traddförvaltningar är likadana. Vissa kan ha 70 % eller 80 % aktier, andra kan ha 60 %. Och sen säger de: "Vi anpassar aktieandelen med din ålder." Det låter jättebra. Sen läser man i papperna, de byter från 60/40 till 50/50. Är det något du känner igen?

Nils Bacos: Absolut. Olika livförsäkringsbolag förvaltar pengarna på olika sätt. Det får man gå in och borra i när man ska placera sina pengar. Då talar vi om tjänster i kollektivavtalen.

Jan: Exakt. Men 9 av 10 i Sverige har kollektivavtal. Jag upptäckte detta bara för några månader sedan, jag blev helt chockad. Det går ju emot alla de andra kriterierna. Du sparar 1 % i avgift och förlorar 20 % aktieexponering. Det kostar dig 3 % per år i snitt. Förlåt, det var min lilla upprör.

Nils Bacos: Nej, men det är helt rätt. Min erfarenhet av det här med aktieexponering är att för den som förstår hur det här är uppbyggt och har tiden på sig, för den har aktieexponeringen alltid varit positiv i det långa, långa loppet.

Men man måste vara medveten om att, jag var med när de första fondförsäkringarna lanserades, det var ju förbjudet, det fanns bara traditionell förvaltning, det jag såg när majoriteten av människor började handla med fonder var att man valde kanske väldigt hög risk. Det gick jättebra. Sen när börsen sjönk så sålde man av sina aktier ner i botten. Sen kan man inte kliva på igen.

När väl massmedia har skrikit tillräckligt många gånger på löpsedlarna "köp aktier, köp aktier", då brukar det vara på toppen. Då gick de tillbaka in med sina fonder och köpte aktier, och så var de med i nästan nedgångsfas. Man måste fundera på vem man är, vad man är och vad man vill. Det är viktigt att förstå det.

Jan: Jag kastar in en fråga här från MN, för den var löneväxlingsrelaterad. Finns det någon ålder då det är för sent att löneväxla, med hänsyn till åldern man vill gå i pension?

Nils Bacos: Nej, inte om det görs på rätt sätt. Om du har fem år kvar eller två år kvar och känner att du får en stor bonus och vill löneväxla, why not? Det är ett skattearbitrage. Det kan till och med vara så att du löneväxlar vid 65 års ålder och så går du i pension och första utbetalningen sker vid 66. Har du 50 % marginalskatt när du jobbar och 30 när du går i pension, så har du direkt ett skattearbitrage. Det kan räcka med en premie.

Jan: En insättning.

Nils Bacos: Jag kan inte säga att det finns någon gräns. Lyssna gärna på andra, lyssna gärna på vad andra gör, lyssna på grannar. Men för sjutton gubbar, fatta egna beslut. Det är inte alls säkert att det grannen säger passar dig. Hans eller hennes situation kan vara helt annorlunda. Situationen kan skilja sig enormt åt. Jag har pratat med min granne, de gjorde så här. Ja, det är väl fint, men det kanske inte alls passar dig.

En bra grundprincip när du sparar till din pension, för det är inte bara tjänstepension eller privata pensioner, utan också andra instrument: lär dig, sätt dig in i instrumenten. Håll dig borta från det du inte förstår.

Vi hade många som köpte aktieindexobligationer. De hade inte en aning om hur de fungerade. Förlorade massor med pengar. Det var därför många bolag förbjöd dem i sitt sortiment.

Jan: Precis. Ni som var med, de var ju superpoppis. Det är snart 20 år sedan. Spaxar hette de på Swedbank, vill jag minnas.

Pareto-principen för någon helt ointresserad

Jan: Men du Nils, jag tänker, om jag tar min bror, han är helt ointresserad. Jag har tvingat honom teckna en livförsäkring, det tog ett år. Jag sa "du måste göra detta". Vilka är de två eller tre viktigaste sakerna? Pareto-principen, om vi skulle titta generellt på pension, vilka är de tre sakerna som gör 80 % av jobbet för någon som inte är intresserad?

Nils Bacos: Kontinuitet i sparande. Det är nog det viktigaste. Se till att du har rejäla löner, om du nu kan påverka det. Och gå inte ner i arbetstid om du inte har läst på, gjort din hemläxa och sett vad det innebär för dig. Det är de stora felen jag ser.

Jan: Coolt.

Nils Bacos: Du får gärna fråga, jag har massor av frågor till —

Jan: Nu ska jag inte avbryta dig, du får gärna avbryta dig.

Nils Bacos: För nu tänkte jag prata lite om pensionsuttag. Vi har sagt att vi skulle prata om ungefär en halvtimme, men det är inte mig något.

Jan: Jag kan säga, Nils, alla som har anslutit är kvar, så det är ett gott tecken. Det är ingen som har lämnat.

Planera pensionsuttagen, börja tidigt

Nils Bacos: Nu närmar vi oss pensioneringen, så jag tänkte växla över till det. När jag närmar mig pensionen, när ska jag börja planera? Jag har stött på mängder med folk som har gått i pension genom åren, och det stora felet är att "shit, imorgon ska jag pensioneras". Man skjuter det framför sig för det är obehagligt. Ett skäl är att man blir gammal, man vill inte bli gammal, och man kanske trivs på jobbet. För andra är det "jippie, jag ska få göra någonting eget".

Men börja planera tidigt. Vad är tidigt? Det är att för det första titta efter vilka regler som gäller för mig i de avtal jag har. Vissa avtal har förmånliga tidpunkter, och det kan vara bra att se till att man åtminstone jobbar fram till den tidpunkten. ITP är en 62-årsregel, en typisk sådan. Vissa kollektivavtal har dessutom att om du går till din arbetsgivare har du rätt att åberopa att jag ska gå i pension och få en utfyllnad. Det finns i bankavtalet bland annat, om man är tillräckligt gammal. Även det har de nu tuggat bort en del för de yngre. Det gäller att vara till åren kommen, men det är fortfarande under ett antal år giltigt.

Och ta reda på när du kan gå i pension. Det är inte så som det tidigare var, att vi hade fasta åldrar. De här åldrarna rör sig. Du måste titta på: när är jag född, när får jag gå i pension? Tittar du nu kan det mycket väl vara så att den ålder du idag skulle vilja gå i pension i, den har flyttats fram om du är ung. Den tidigaste åldern du kan gå i allmänpension idag är 63. Sen har du tjänstepensioner du kan ta ut tidigare.

När du funderar på din pension, tänk igenom det här i din stilla kammare själv. Gå inte ut och ropa till din arbetsgivare att du tänker gå i pension när du är 63 eller 65. Du kanske ska gå till din arbetsgivare och säga att du har börjat titta på det här med pensioner och vill ha deras planer för dig framöver. Så kan man se hur de reagerar. Du har faktiskt rätten att vara kvar och jobba ända fram till 69 idag. Många arbetsgivare vill inte att du ska vara kvar så länge, men då kanske det ska kosta dem en slant också. Här öppnas ett förhandlingsläge för dig.

Var lite street smart här för dig själv. Gå inte ner i tid utan att kontrollera vad du gör och hur det påverkar din pension. Vissa börjar delpensionera sig, det finns en del system med delpension. Men om man bara går ner och sänker sin arbetstid, så kan det påverka din pension helt och hållet.

Tjänstebil och andra knep som höjer pensionen

Vissa saker kan också göra att du ökar din pension. Om du tillhör den här delen, de flesta som är 56, 57, 58, 59 är fortfarande kvar i den gamla ITP-planen som är förmånsbaserad. Många har tjänstebil. Det kanske är så att man ska lämna tillbaka tjänstebilarna när man är 59 och ett halvt. Det påverkar direkt din allmänna pension. Du får ingen tjänstepension på bilen, men däremot får du på den lönekostnad som du får, du får en ökad lön av att lämna tillbaka bilen. Då kanske du får 65 % av den lönen i livsvarig pension.

Räkna själva: jobba fem år till utan tjänstebil, men leva kanske 20 år med 65 % högre pension på de tusenlappar jag fick ut i högre lön.

Gör en karta över ditt liv när du börjar närma dig pensionen. Fundera på: när ska jag gå i pension? Hur ser min hälsa ut? Är jag frisk? Hur länge kommer jag leva? Det finns ingen absolut sanning i detta. Men lite grann kan vi se det på våra föräldrar och släktingar, generna går igen. Inte för att det är en absolut sanning, men det påverkar mina beslut kanske.

När du har gjort den kartan kan du göra en ekonomisk karta och lägga på vad har jag för pensioner, när har jag behovet av pengar, och gör en jämförelse. Se vad som passar mig i uttag. Simulera dina uttag.

Bli inte "fattigt rik", sälj av i tid

Sen vill jag säga: gör inte det stora misstaget av att vara duktig på att spara i aktier och aktiefonder i ditt privata. Har man varit det har jag upplevt alldeles för många gånger att man blev vad jag brukar kalla fattigt rik. Du är rik på pappret, men du nänns inte ta ut pengar.

Sälj av aktier, sälj av fonder, få leva.

Gör en plan tidigt över hur de här pengarna ska ramla ut till dig för din konsumtion. Ju äldre du blir, desto svårare är det att sälja av aktier och annat, om du behöver det för din konsumtion. Och njut av pengarna. Ta hand om dina barn och barnbarn på ett bra sätt medan du har pengar. De får dem i slutändan i vilket fall som helst, men det kan vara roligare att ge med en varm hand än med en kall.

Jag skulle vilja visa några bilder. Samma mängd pengar, men olika pensionsuttag. Det är tankeväckande. Här har vi en livsvarig utbetalning, så ser de flesta pensioner ut. Allmänpensionen är livsvarig och de flesta pensioner är livsvariga. Men sen finns det pensioner som kan vara femåriga. Helt plötsligt kan jag börja vända och laborera. Jag kanske väljer exakt samma mängd pengar men tar ut det på olika sätt.

Här tar jag ut den ena tidigt och skjuter fram de andra, för att jag vill komma åt arvsvinster. Kanske ser vi att den här lila inte ger samma avkastning som de andra. Olika sätt att göra det på. Jag kanske skjuter fram alla pensioner för att jag jobbar. Det kan också vara så att jag bor i ett stort hus och ska sälja det om 3–4 år. Skjuter jag fram alla tjänstepensioner och bara lever på den allmänna pensionen, då har jag kanske möjligheter för bostadstillägg. Jag kan också ta ut tidigare. Om jag inte är frisk kan det vara ett sätt att ta ut pengarna. Det går att laborera hur som helst. Men det handlar om att laborera det för din del. Vad är bra för mig?

Här har vi en annan situation. Här har vi kanske en person som valt att ta ut pengar. Vet att de inte kommer leva så länge, men har behållit den gröna, där finns ett efterlevandeskydd som går över till make. Andra kanske saknar det efterlevandeskyddet. Alla varianter finns. Allt är möjligt.

Förmånstagarförordnande, avståenderätt och förfoganderätt

Det var om pension. Men eftersom jag talade lite om efterlevandeskydd, så tycker jag det är en annan sak man ska fundera på: hur har jag skrivit mina förmånstagarförordnanden? I ett förmånstagarförordnande kan man skriva in avståenderätt och förfoganderätt.

Avståenderätt innebär att den dag jag dör så kommer pengarna att betalas ut så som jag har stipulerat. Har jag skrivit att make ska ha pengarna, så är det maka som får pengarna. Har jag inte lagt in avståenderätt, så kan inte maka till exempel avstå till barnen, om det är det hon skulle vilja. Avståenderätt kan också innebära att barnen kan avstå sinsemellan. Det kan vara så att det ena barnet kan få gottgörelse av annan egendom i boet och avstå. "Jag avstår min pension till dig, Kalle, och så hämtar jag pengar från bankböckerna istället." Det kan vara en skattefråga.

Förfoganderätt är också en sak man bör ha inskrivit. Det innebär att en efterlevande, förutom att kunna avstå från att ta emot pengarna, kan skjuta fram utbetalningen. Om jag dör och min make till exempel fortfarande jobbar, då kanske hon inte vill ta ut pengarna. Hon kan skjuta dem fem år framåt när hon själv går i pension, istället för att det hamnar på toppen av inkomst. Det här är jätteviktigt att ha med i sitt förmånstagarförordnande.

Vissa bolag har dessutom så att det är bara fem års utbetalning på pension, punkt slut, när man dör. Och så får man finna sig i det. Man kan ha sparat och gnetat i massor med år, och så blir allting på en hög marginalskatt när de efterlevande får det. Det tycker jag inte är så kul.

Var inte främmande om du ser att regelverket i det bolag du har inte passar dig. Var inte främmande för en flytt. Men ta reda på vad flytten är och vad du flyttar till.

Vill jag ha ett efterlevandeskydd som ska sträcka sig långt fram i tiden, då finns det vissa bolag som tillåter utbetalning om jag skulle ha blivit 105 år gammal. Det finns bolag som bara tillåter utbetalning under temporära tider. Ta reda på vad som gäller för dig och fundera igenom det på ett korrekt sätt.

Var inte lojal. Var bara lojal mot dig själv. Inte mot dina pensionsinstitut och banker.

Ja, jag tror jag håller där.

Checklista uppdelad på åldersperioder

Jan: Ja, fantastiskt Nils. Jag har massor av frågor. Är det okej att jag kastar in?

Nils Bacos: Absolut.

Jan: Jag gillar ibland att försöka förenkla. Om vi skulle dela upp ett liv i tidsblock, jag vet inte riktigt vad de lämpliga tidsblocken är, men om jag skulle gissa, så 0 till 20, sen 20 till 50, sen 50 till 60, 60 till 70, 70 till 80. Är du med? Om vi skulle se en checklista. 0–20: vad är det viktiga att tänka på kring pension för någon som är typ 18, student eller har fått första jobbet?

Nils Bacos: Att inte spara till pensionen, utan se till att studera och bli färdig och komma ut i förvärvslivet. Jag kan tycka att att spara är aldrig fel. Men jag har levt på den tiden när vi hade privata avdragsgilla pensionsförsäkringar, och jag har haft folk som blivit jätteförbannade på mig när jag har sagt "du får inte lov att teckna en försäkring, för du har inte tillräckligt hög inkomst. Din skatt är så fruktansvärt låg så den kommer bara bli högre när du går i pension."

Jan: Så att, då kan man säga, de första två perioderna brukar jag säga: försök skaffa så hög lön som möjligt så att du får så hög avsättning som möjligt till tjänstepension eller kollektivavtal. Jag brukar också rekommendera i det där 20–40-facket att se till att man är på en arbetsgivare med kollektivavtal.

Nils Bacos: Jag har ingenting mot arbetsgivare som saknar kollektivavtal, bara du ser till att du har en betydligt högre lön så att du har kompensation för kollektivavtal. Det är bara en räkneoperation. Det kan till och med vara så att en betydligt högre lön, och till och med det privata pensionsavdraget, som faktiskt finns kvar för den som saknar tjänstepension i anställningen, och det glömmer vi bort. Har jag en högre lön så får jag faktiskt högre föräldrapenning, högre sjukpenning och högre allmänpension. Det är inte helt fel. Men man måste ha gjort sin hemläxa.

Jan: Jag ska omformulera, det vi skulle säga är i 20–40-spannet: ha ett tjänstepensionsspår, antingen själv eller via kollektivavtal.

Nils Bacos: Man ska se till att man har ett sparande, absolut.

Jan: Är det någonting mer man ska tänka på i det blocket?

Nils Bacos: Efterlevandeskydd och sjukförsäkringar ska vara up to date.

Jan: Någonting mer som du tänker för en 20–40-åring?

Nils Bacos: Nej, då är man ju i karriären. Och man ser på mina egna barn, och hur de över huvud taget får sitt liv att gå ihop. Nej, jag har inget annat. Så är det bara. Få det att snurra på och fatta beslut som är långsiktiga, som ni hinner ägna er åt. Och jobba och ta hand om barnen och snickra på huset och grejet, allt vad de håller på med.

Jan: Vad är nästa intervall? Är det 40 till 60, eller ska man dela upp det tidigare?

Nils Bacos: Allting handlar om, man kan säga att barn kostar ganska mycket pengar.

Jan: Jo tack.

Nils Bacos: Har jag skaffat barn tidigt, så har jag kanske försakat en massa grejer och försakat mitt sparande, och då kanske jag måste kompensera det tidigare. Har jag skaffat barn sent, vilket inte är helt ovanligt heller, det finns många som skaffar barn i 35–40-årsåldern, och har jobbat i 15 år med två höga löner och haft ett ganska bra sparande, då förskjuts den här med barnen där borta i boet. Så de här gränserna skulle jag vilja säga är väldigt flytande i förhållande till barn och familjesituation.

Men någonstans är också det långsiktiga sparandet lättare ju äldre du är, för du ser faktiskt att det finns pensioner i realitet. För en 20-åring eller 25-åring är pensionen ingen realitet. "Jag blir ju inte så gammal", tycker man.

Jan: Och sen brukar jag också säga: någonstans typ 10 år innan pension, gärna ta en sån här "börja kolla i dina böcker" eller ta ett rådgivningsmöte. Det är svårt att fixa vissa saker. Om jag har gjort något misstag, så tänker jag att det är svårt att fixa det veckan innan man går i pension.

Nils Bacos: Ja, det går inte.

Jan: Nej. Så jag brukar säga: ta ett djupstopp när du är 55, så att du vet att upploppsrakan kommer gå rätt där. Precis som du säger, allt det du har pratat om, just att planera uttaget. Jag gillar dina klossar jättemycket. Men jag vet också från andra diskussioner att det kan skilja många tusenlappar beroende på hur man pusslar ihop pusslet. Och det tror jag inte att många tänker på.

Frågor från chatten

Nils Bacos: Hur ser jag de här chattarna? Kan jag få upp dem? Jag tryckte på chatt. Jag såg att det var några frågor.

Jan: Exakt. Jag tänker att vi ska ta dem. Vi kan börja med Tords fråga: vilket belopp är det genomsnittliga beloppet en vanlig svensk har sparat i pensionen? Har du någon känsla för det?

Nils Bacos: Nej, det skulle jag inte. Hur väger man in allmänpensionen? Det går att sätta ett belopp på det.

Jan: Nej. Jag kan säga till Tord, jag har i forumet ett typfall. Jag har fått några sådana typfall från Pensionsmyndigheten, där man kan räkna på snittlön.

Nils Bacos: För det första måste du definiera: vad är pension? Är pension bara den allmänna pensionen? Då går det lätt att plocka fram siffran. Är det inklusive tjänstepensionen? Är det inklusive de privata pensionerna? Sen har vi många som sparat till sin pension som inte ligger i någon form av pensionsskal, utan bara vanligt sparat, alltså aktier eller ISK. Jag tycker det är en mycket svår fråga.

Jan: Ska vi ta Thomas? Thomas skriver: "Min plan är att ta ut pengarna så kort tid som möjligt, med tanke på att jag ska stå på benen och ha glädje av kapitalet. Och hälsan är okej vid 78, verkar mina släktingar sitta relativt nöjda." Jag läste i någon amerikansk bok att de sa: 60 till 70, det är så här "go-go years". Sen är det "slow-go years" 70 till 80. Och sen 80 till 90 är "no-go years". Jag tyckte det var rätt fint. Jag vet inte om du håller med.

Nils Bacos: Jag håller med. Däremot kan jag tycka att det jag ser när folk tar ut sina pensioner, jag gillar att prata i påsar. En pension är en påse. Tjänstepensionen är en, och den privata pensionen om du har en sådan ligger i samma påse. Det är pengar som ska skattas när man plockar ut dem. Sen har du en påse kanske med kapital som är samskattat.

Beroende på hur mycket pengar vi pratar om, kan jag se att väldigt många skulle må bra av att inte plocka ut för mycket av pensionspåsen de första åren. Eftersom brytpunkterna har en tendens att stiga ganska kraftigt, det kan ni titta på i tabellerna i min bok. Dock hade vi ett hack nu då man inte höjde brytpunkten i år. Men då är det bättre att använda sina pengar som är framskattade.

Man ska inte göra avkall på att leva. Jag tycker Thomas är väldigt klok som säger att man ska leva och ha det gott. Men man ska fundera på vilka pengar och vad priset på pengarna är.

En pensionspåsepeng, en krona som ramlar ut, är 50 % skatt. Det är bara 50 öre kvar. Kan jag ta en krona från det skattade kapitalet, och få den här 50-öringen att bli 70-örig istället, för att jag tar ut det fem år senare? Plus ränta-på-ränta-effekten. Då kan det vara bättre.

Var försiktig med amortering nära pension

Jan: Ett tips jag brukar ge också, det var inte jag som kom på det, utan någon i forumet, att man ska vara försiktig med att amortera mycket i de där sista 50-plus-åldern. Amortering kan faktiskt öka risken utifrån ett perspektiv. Det är mycket svårare att få lån efter typ 55 eller 60 års ålder. Då finns det situationer där man har ett obelånat hus, men sen får man inte ut några pengar på huset. Rent kassaflödesmässigt kan det vara klokt att ha som byggkloss att jag kanske inte behöver amortera mer än amorteringskravet, och i alla fall inte överamortera.

Nils Bacos: Absolut. Det är helt klart att har man relativt låg pension så är man helt körd på lånemarknaden. Det är svårare att få lån när man har gått i pension. Det är helt klart. Det kan vara en tanke.

Däremot tycker jag inte det är så roligt när jag har sett att du sitter med stora lån och samtidigt sitter med lika mycket pengar på ett bankkonto där du i princip inte får någon avkastning. Det enda du gör är att du har lånat ut pengarna till banken, och sen har du lånat tillbaka dem och ger dem räntan. Man får leka och se till att man placerar sina pengar. Det är helt rätt, man ska fundera mer än en gång innan man amorterar ner hela sin kåk.

En annan sak man ska tänka på, vilket också är svårt, många jag har träffat har sålt sina hus när de blivit 75. Då får de loss en massa pengar. Men sen är det många som inte kan tänka sig, även om de sagt att de ska flytta. Ju äldre de blir, desto svårare blir det att fatta det beslutet. Dessutom har man svårt att se: man pratar ofta om att "jag bor så billigt". Ja, det är för att du har en obelånad kåk, och hyran på en hyreslägenhet är så jättedyr. Man får titta på vad pengarna avkastar om jag säljer kåken, och vad jag kan få för pengar. Allting handlar om att räkna och tänka.

Återbetalningsskydd och arvsvinster

Jan: Vi har två frågor till här. SL undrar: om man har en tjänstepension med återbetalningsskydd men i slutändan saknar förmånstagare när man dör, vad händer med tjänstepensionspengarna då?

Nils Bacos: För det första, om du har en tjänstepension med återbetalningsskydd och du inte har någon förmånstagare, maka/make eller barn som kan vara mottagare av pengarna, så tycker inte jag att man ska ha ett återbetalningsskydd på kapitalet. Det kostar dig en slant att ha det.

Om vi säger att vi har tio personer som ska ha ett återbetalningsskydd. Det betyder att när de dör, så går deras pengar till deras familj. Har du saknat återbetalningsskydd, då försvinner pengarna in i kollektivet. Och kollektivet är alla de som inte har haft efterlevandeskydd, deras pension blir högre.

Jan: Där har jag hört någon tumregel, vad ska man uppskatta? Det kan vara mellan 5 och 10 procent högre pension?

Nils Bacos: Det beror på hur gammal du är och var du befinner dig. Om ni kommer ihåg den här bilden där jag visade, jag kan ta fram den igen. Inte den, utan den. Ett motiv till den här bilden kan vara att jag har efterlevandepension på de här tre, men jag tar bort efterlevandepensionen på den här klossen. Jag känner att jag behöver efterlevandeskyddet, jag vill att det ska gå till familjen, men jag kan ta ut det på fem år. Jag är frisk och kry, och sannolikheten är ganska stor att jag kommer få ut mina pengar. Genom att ta bort efterlevandeskyddet här, så har jag ökat och fått lite mer i pension. Det är olika sätt att se på det.

Jan: Andi frågar här: kan man ta kontakt med dig direkt? Gör du fortfarande rådgivning, eller är den karriären passé? Eller ska man börja med dina böcker?

Nils Bacos: Jag tycker man ska börja med mina böcker. Jag kan säga att jag gör ytterst lite rådgivning idag. Jag gör bara de jag tycker är superintressanta. Det är faktiskt tyvärr så, jag skulle kunna göra hur mycket rådgivning som helst, men idag ägnar jag mig åt annat. Jag leker med den här anställd-privat-grejen istället, som jag tycker är spännande.

Jan: Men jag kommer skicka ut i efterhand en länk till var man köper dina böcker. Jag vet att du också hade gett en kampanjkod så man fick någon krona.

Nils Bacos: Jag gjorde faktiskt en bild på det också.

Jan: Ja, men den får du visa. Sen har jag två frågor till, och sen ska vi runda av.

Nils Bacos: I vanliga fall kostar böckerna 420 kronor. Men jag har bestämt att jag lämnar en rabatt till alla som är med i communityn, för jag tycker att den här communityn är ganska läcker. Jag har också gjort ett kombopris, om man köper båda böckerna kostar de 419. Men man måste ange koden RT2024 vid beställning. Man går in på sidan som heter maximeradinpension.se och klickar sig fram till att beställa böckerna.

Företagare, pareto, direktpension och stiftelser

Jan: Du kan lämna den, så kan de kolla. Med risk att hoppa ner i ett kaninhål, vinsterna, precis på samma sätt, pareto. Viktigaste att tänka på som företagare? Då tänker jag att man har ett aktiebolag, för det är väl ändå det som är vanligast i communityn. Hur ska man tänka i breda penseldrag?

Nils Bacos: Jag skulle säga att i breda penseldrag är det första att ta ut lön så att man får del av samhällets skyddsnät. Men också att se till, när vi kommer upp till högre nivåer, jag har gjort tabeller i mina böcker om det där man säger var de olika bitarna slår in. Det beror på var man befinner sig i livet. Är du egenföretagare och ska ha familj, så finns det alla anledningar att plocka ut mycket pengar. Är du egenföretagare och ska börja gå i pension, då kan det vara så att du ska ta ut pension och skjuta lönen framför dig för att få en lägre arbetsgivaravgift efter pensionering, efter 66. Det finns olika, vad är det du vill uppnå?

Jan: Det är så fint Nils, jag känner så igen mig, när man har sett så många nyanser blir det så svårt att säga, för svaret blir alltid: "det beror på förutsättningarna". Vad är förutsättningarna och vad är målet? Men kan du säga något om fördelar, nackdelar eller vad som är viktigt att ha koll på? Det finns alternativ som direktpension, tjänstepension, spara i företaget, pensionsstiftelse, det finns hundra alternativ för företagare.

Nils Bacos: Ja, lite grann om direktpension. Oerhört intressant produkt. Väldigt gångbar och användbar på stora företag. Men om du tänker dig en direktpension i ett litet företag, du betalar löneskatt den dag du betalar ut pensionen. Och hur många av de här små företagen blir osäljbara om det finns en direktpensionsutfästelse till den gamla ägaren?

Vem vill sitta och ha en aktieportfölj eller ett levande kapital som kanske växer kraftigt, och betala löneskatt på det, om man har sålt bolaget till någon annan? Vill du lägga ner bolaget och gå i konkurs, så har du ingen möjlighet att utnyttja avdragsrätten. Avdragsrätten på direktpension kommer i efterhand, den kommer vid utbetalningstillfället.

Det finns naturligtvis en möjlighet att häva en direktpension, men då kan det också uppfattas som en investering och inte vara tryggad på ett korrekt sätt. Man har ett visst svängrum som egenföretagare när man är ensam i företaget. Men finns det många delägare kan det bli bekymmersamt.

Jan: Jag har inte riktigt förstått grejen med en pensionsstiftelse, men det hamnar i ropet då och då.

Nils Bacos: Alla de här olika produkterna hamnar i ropet. Stiftelse, det kan finnas ett motiv för det. Men för gemene man är inte stiftelse intressant. Det är för dem som räknar.

Precis som direktpensionen har kommit i ropet bland småföretagare. Man tycker att det är en större flexibilitet. Men det kan faktiskt finnas en poäng att ha säkrat bort sitt kapital ut ur bolaget, och inte få en belastning på de här sakerna i efterhand. Det är många som har direktpensioner och stiftelser och sen hamnar i situationen: när jag ska sälja bolaget, vad händer då? Vad har jag för flexibilitet i det?

Men då vi talar om dem som ska titta på de här bitarna, de ska ha rejäla tillgångar. Det ska vara miljoner. De flesta hamnar inte i den kategorin.

Jag tycker det finns ett antal som har hamnat i de här bitarna som aldrig skulle varit där.

Avrundning

Jan: Ja, vad bra. Vi delar uppfattning. Jag tänker att vi ska runda av. Vi har redan dragit över med 17–20 minuter, men så är det, när man har roligt går tiden snabbt.

Nils Bacos: Ja, jag är ledsen om det.

Jan: Nej, det är ingen fara. Innan jag ställer sista frågan till Nils, om det är någon annan av er som har lyssnat som vill ställa en fråga, så passa på. Antingen skriv i chatten eller bara avmuta och höj till. Nils, är det någon fråga jag borde ha ställt, eller någonting som vi har missat, tänker du?

Nils Bacos: Det finns hur mycket som helst i det här. Det finns faktiskt skäl varför vi har skrivit. Det finns x antal hundra sidor om pensioner.

Jan: Om vi ska ta det sista, när ska man köpa din bok? Vem kommer ha mest glädje av den?

Nils Bacos: Vem har mest glädje av den? Talar vi om Planera pensionsuttagen rätt, så är det den som befinner sig fem år från pensionen och framåt. Man kan ha glädje av den ändå om du ska gå i pension eller har gått i pension, för man kanske inte tagit ut alla sina pensioner. Man kan faktiskt stoppa pensioner också.

Och sen Blåst-boken, den gäller alla. Det är från det du går ut gymnasiet och sen byter jobb och tickar på, och man jobbar och ska köpa de här livförsäkringarna, sjukförsäkringarna, allt det här. Det påverkar. Och det är att göra fel för 40 år bak i tiden. Det kostar att reparera, och kanske aldrig går att reparera. Har du gått hos en arbetsgivare och aldrig fått pension? Eller till och med fått det värsta?

Det som kan störa mig när jag har stött på personer som säger "men vi har tjänstepension på mitt företag", och den tjänstepensionen är så låg premie på, den är inte vatten värd. Jag har sett hårresande exempel på tjänstepensioner som är någon enstaka procent av lönen. "Nej, men vi har tjänstepension."

Okunskapen är tyvärr stor.

Jan: Jag fattar. Du får en jättefin rekommendation av Thomas också: "Jag har läst båda böckerna, rekommenderar alla här att göra detsamma." Jag kan också säga att jag inte har läst dem pärm till pärm, jag har bläddrat i dem och de ligger på min läslista. Nils, en sista fråga, är det många ändringar i de senaste upplagorna? Jag läste dem för några år sedan.

Nils Bacos: Jag kan säga att jag har skrivit Planera pensionsuttagen rätt i fjärde upplagan. Blåst är i tredje upplagan. I Planera pensionsuttagen rätt lägger jag i ett inläggsblad så man får med skattereglerna. Sen har jag gjort en räknesnurra och hänvisar till min hemsida, för där är pensionsåldrarna ändrade, och de är individuella. Där kan man knappa in sin egen ålder och får svar. Så i Planera är det i princip rakt av.

I Blåst-boken är det gränserna för sjukpenning, föräldrapenning och skattegränserna, de ändrar sig varje år. Gränserna är lite fel, men det är tankesättet, vad du ska tänka på, som håller.

Däremot om man läser de första upplagorna, de finns tyvärr kvar på vissa bibliotek, så är de redan från 2011. Det har runnit ganska mycket vatten under broarna, och det har ändrats ganska mycket lagstiftning och regelverk som inte stämmer i dem. Så man måste titta på de senaste upplagorna.

Jan: Ja, snyggt! Nils, stort tack för att du ville hänga med oss och dela med dig av din kunskap och sammanfattning av misstag. Och stort tack också till dig som har lyssnat. Du ser och skriver i chatten "tack Nils". Väldigt, väldigt uppskattat. Och man hittar dig på maximeradinpension.se. Jag kommer mejla ut uppgifterna också. Jag får önska en fortsatt trevlig kväll, helt enkelt.

Jan: Tack så mycket Nils. Tack så mycket till er andra. Ha det så bra. Hej.