Om forskningen, 5-faktor-modellenoch misstag folk gör

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Femfaktormodellen och en gäst med aktier som hobby
2. Aktiv mot passiv utan prestige
3. Behöver man ha koll på nyanserna?
4. Vem är André?
5. Hur ekonomiintresset började
6. In på indexfonder och kvantitativa strategier
7. Varför spara och investera?
8. Balansen mellan idag och imorgon
9. Gör dina misstag tidigt och billigt
10. Ränta på ränta och dolda kostnader
11. Vad säger forskningen?
12. Den stora grenen: äg hela höstacken
13. Hålen i den effektiva marknaden
14. Heuristiker och förlustaversion
15. Femfaktormodellen: småbolag och värde
16. Lönsamhet och investeringsfaktorn
17. Marknadsfaktorn och investeringsfaktorn
18. När bolag förstör värde
19. Öar av ineffektivitet
20. Varför handlar småsparare så kort?
21. Paradoxen med skicklighet
22. Är det ens lönt att sätta sig vid bordet?
23. Det är summan, inte antalet spelare
24. André: med lite pengar har du en fördel
25. Warren Buffetts problem: för mycket pengar
26. Frustrationen över nybörjaroptimismen
27. Investerare spelar efter olika regler
28. Disciplin och incitamenten i finansbranschen
29. Hur gör André i praktiken?
30. Global Tilted Index och faktorfonder
31. Multifaktorfonder och låg volatilitet
32. Volatilitet och konkursrisk
33. Kliv av bordet med en indexfond
34. Marknadsviktning kräver ingen handel
35. Disciplin när faktorn underpresterar
36. Att stå ut med tio år av underprestation
37. Varför faktorn ändå kan vara värd det
38. Hur har det gått för André?
39. Buy and hold av enskilda aktier
40. Hållbarhet, ESG och påverkan
41. Premiepensionen och AP7 SÅFA
42. Andrés aktieportfölj och kvantitativa strategi
43. Damodaran och bolagsvärdering
44. Storyn bakom varje aktie
45. När storyn gör det svårt att sälja
46. Att förankra storyn i verkligheten
47. Story stocks: SBB som exempel
48. Räcker det att räkna lite?
49. Varför analytiker går i flock
50. Tillit kommer från processen
51. Bra bolag tenderar att fortsätta vara bra
52. Steg ett: titta på historiken
53. Case: New Wave och marginalförflyttning
54. Risker, hävstång och kassaflöde
55. Att läsa risksignaler i årsredovisningen
56. Relativa kriterier slår fasta gränser
57. Var ska en nybörjare börja träna?
58. Beteende är 80 procent av spelet
59. Du behöver inte sätta dig vid bordet
60. Indexfonderna som det färdiga paketet
61. Influenser utifrån och indiska investerare
62. Edge via sitt eget yrke?
63. Hur skiljer du tur från skicklighet?
64. Det sämsta finansiella rådet
65. De två förlorargrupperna bland småsparare
66. Gör en enkel checklista
67. Vinst före utdelning
68. Filtrera ner från 1 031 bolag
69. Kan man göra det globalt?
70. Boktips: Quantitative Value
71. Kommer AI förändra spelet?
72. Kantarellmetaforen
73. Avrundning

Femfaktormodellen och en gäst med aktier som hobby

Jan: Välkommen till RikaTillsammans. Detta är dagens avsnitt: femfaktormodellen. Vi ger en kort introduktion till de fem olika riskfaktorerna som forskningen har identifierat, kring småbolag versus stora bolag, värde versus tillväxt och liknande. Och om man vill ha aktier som hobby, så pratar vi med André Granström, som är känd från forumet. Där diskuterar vi det här med att ha basen i indexsparande. André gör väldigt bra aktieanalyser och har en lite annan strategi än vad vi har, parallellt med sitt indexsparande. Han ger lite tips kring hur han resonerar och vad man kan titta på för att undvika de vanliga småspararfällorna.

Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver denna podd heter Caroline och Jan Bolmeson.

Välkommen till dagens avsnitt. Idag har vi med oss André Granström, som är ganska okänd, eller totalt okänd skulle jag säga, i finansvärlden, men en ganska stor profil i RikaTillsammans-forumet. Han är en av dem som gör aktieanalyser och investerar kvantitativt. Men som jag också ser i introduktionen av honom, han är en av få där han har majoriteten av sina pengar i indexfonder och har aktier som en jättestor hobby. Han har tittat på amerikanska kurser på nätet och gjort vissa analyser på svenska börsbolag som har legat närmare sanningen än vad många professionella analytikers har gjort. Så han är en av sådana här naturtalanger när det gäller analys.

Aktiv mot passiv utan prestige

Jan: Jag tyckte detta var ganska roligt, för det är en av få gånger där vi kan prata om aktiv versus passiv, utan att man angriper någons yrke. För detta är hans stora hobby och intresse i livet. Vi pratar annars om att indexsparande är den stora grenen, och han säger att han håller helt med om den. Men det finns nyanser av den. Vad tog du med dig från avsnittet?

Caroline: Jag tog med mig, det var rätt mycket som var bra. Vi pratade om, vad var det han gjorde, en servettskiss, över hur man ska tänka kring vad man ska titta på kring ett bolag, när man vill köpa aktier i det eller är nyfiken på det.

Jan: Ja, när man tittar på enskilda aktier. Och det var så roligt att han beskrev det också så här: det finns två grupper av småsparare i Sverige, och när jag tittar på dem så gör båda samma misstag. Varför tittar de inte på den tredje gruppen med lönsamma bolag, som har haft tillväxt? Det blir väldigt logiskt och rationellt när han pratar om det.

Caroline: Ja, absolut, det blir det. Och sen pratar vi om det här också, med att varje aktie man kan ha är en berättelse. Du var lite skeptisk, och sen visade det sig att du hade en jättebra berättelse om dina Tesla-aktier.

Jan: Ja, det har jag, men det är därför jag är skeptisk till det. Man har svårt att göra sig av med aktierna när man borde. Det är lite romantiskt att ha dem. Hela storyn, identitet kanske till och med nästan.

Caroline: Ja, exakt. Så ja, jag hoppas att detta avsnitt ger lite nyans. Sen blir det lätt lite nördigt. Detta är, som du sa i bilen, nog inget nybörjaravsnitt. Men ändå är vissa partier väldigt väl förklarade om man nu är nybörjare och intresserad av att pyssla lite med aktier.

Behöver man ha koll på nyanserna?

Caroline: Och jag gillade också det här att kunna få bolla: titta här, detta är forskningen överens om, detta är vi överens om, och detta är väl det som kanske där forskningen inte riktigt stämmer med verkligheten. Det blir liksom nyanserna vi pratar om. Och då blir jag så här, behöver man ha koll på nyanserna?

Jan: Nej, inte om man inte är intresserad, inte om man inte har det som hobby. De stora penseldragen: André har själv sina pengar i indexfonden och i AP7 SÅFA. Så det var väldigt mycket som vi är överens om. Så jag tänker så här, vi behöver inte göra det mer komplicerat än så här. Vi släpper på André, och så ses vi i kommentaren. Varmt välkommen, André Granström.

Och detta är lite roligt. När jag skulle berätta för forumet att du skulle vara med, så är det Statera som skriver: "Vem är André? Är det någon forumkändis? Jag är ny här, jag vet ingenting om honom." Och då introducerade jag dig på forumet så här: André är en av dem som hänger mycket i forumet. Han är en av dem som är bäst på att göra aktieanalyser. Han har hållit en avancerad kurs i två delar på Patreon om aktieanalys, och hur man kan göra DCF:er. Du har gjort några av de bättre företagsvärderingarna som vi har sett, analyser av börsbolag. Och det som jag gillar jättemycket, det är att du är en av dem som gillar att själv välja aktier, ha en egen portfölj, du använder kvantitativa strategier, och du är inte antiindexfonder. Du ser att du kan hålla två tankar i huvudet. De kan samexistera. Så varmt välkommen!

André: Tack så jättemycket, jättekul att vara här.

Vem är André?

Jan: Kan du inte säga något mer om André?

Caroline: Jo, men du bor i Linköping, sambo med Therese, du har flera katter, jobbar på ett entreprenadföretag, Svevia.

André: Stämmer bra.

Caroline: Och innan har jag kallat dig projektledare, men det är du inte, utan du är entreprenadingenjör.

André: Stämmer bra.

Caroline: Bra. Något du vill lägga till?

André: Nej, jag tror det är...

Jan: Hur gammal är du?

André: Jag är 29, men jag fyller 30 år, så jag säger 29.

Caroline: Ja, men du är rena barnet, tänkte jag säga.

Jan: Nej, men jag tänker så här, André, jag har sett fram emot det här avsnittet. För detta är, jag tror faktiskt att det är första gången vi har en gäst där det inte är något investerat i att ha rätt om någonting. Om du hänger med på vad jag menar. För det är svårt för en aktiv, alltså någon som förvaltar en fond.

André: Ja, de måste ju sälja in vad de gör.

Jan: De måste sälja in sin fond. Det är svårt för dem att säga: nej, men jag tror på indexfonder egentligen. Och det är svårt när vi har någon som är här med indexfonder att säga: nej, men vet du vad, jag tror egentligen att det finns vissa poänger med aktiv förvaltning. Då blir det så fundamentalistiskt. Så jag tänkte att vi egentligen ska prata om båda idag.

Hur ekonomiintresset började

Jan: En av de första frågorna skulle man väl egentligen säga så här: hur började ditt ekonomiintresse?

André: Bra fråga. Jag har alltid haft lite fonder, men ingen tanke bakom överhuvudtaget. Fram till runt, säg 2017. Då var jag klar på universitetet. Då tänkte jag: nu måste jag börja bli vuxen, ta tag lite i sparandet. Och då började jag gräva ner mig lite i hur jag lägger upp det här på ett smart sätt. Men eftersom jag kom från det akademiska, så det jag började göra, det var att läsa forskningslitteratur först.

Jan: Om ekonomi då? Ja, men det är ju inte helt normalt, André.

André: Nej, men det är väl det om man är i det akademiska, tror jag. Att man har det nära.

Jan: Ja, men samtidigt...

André: Jag tror inte det var många av mina klasskamrater som gjorde så. Många tog den mycket enklare och kanske bättre vägen och bara körde på Lysa.

Caroline: Ja, eller så här, Dagens Industri.

Jan: Nej, alltså ni är så roliga. Du är också en sådan jävla dinosaurie. Folk idag går in på Instagram, och så följer man någon finansinfluencer.

Caroline: Men man pratar inte om nutid, detta var väl ett tag sedan? Eller vad var det, tio år sedan kanske?

André: Jag tror inte det är så stor skillnad. Jag kommer ihåg redan då att man började, ja men gud, man måste ju köpa Tesla och bitcoin när jag gick på skolan.

Caroline: Det känns ändå som att det är så närtid.

Jan: Han är bara 29.

Caroline: Ja, jag vet.

Jan: Men vi pratade om när du var typ 17 och ville bli vuxen.

André: Nej, 2017.

Jan: 2017, förlåt mig. Så ung är jag inte. Berätta, jag fortsätter.

In på indexfonder och kvantitativa strategier

André: Nej, men så jag började där. Snöade in ganska fort på indexfonder. Men jag kände att det klickade inte 100 % för mig. Det finns vissa hål, tycker jag, i effektiva marknadshypotesen. Så jag ville hitta någonting att kunna komplettera det med. Och hur gör man då? Jag är ingenjör från grunden, så jag vill göra det systematiskt. Jag vill ha någonting som är replikerbart. Jag vill kunna bygga ett system som jag kan köra om och om igen och få ungefär liknande resultat. För det är ju egentligen vad ett index är. Det är bara en samling av regler.

Och då fanns det redan någonting som hette kvantitativa strategier. Vad det är egentligen är ju bara samma sak. Det är en samling regler, men det skiljer sig från ett marknadsindex. Man har satt upp andra regler helt enkelt, för att handla. Och det började jag snöa in mig på ganska mycket. Då hittade jag även faktorforskningen. Det har vi det mer akademiska. Men sen har vi även det mer praktiska. Det finns lite kända investerare som har gjort så här. Bland annat Joel Greenblatt. Han har skrivit den här boken, Magic Formula.

Jan: Den heter "Den lilla boken som slår marknaden". Jättedåligt namn på en bok, men en jättebra bok.

André: Men det känns ändå skönt att den är liten.

Jan: Ja, men det är en ganska liten bok. Jag tror den är 200 sidor.

André: Det är nästan en toalettbok.

Jan: Ja, men det är bra. Det ska vara lätt. Det är ingen bibel.

André: Nej, och han är så pass duktig så han har skrivit boken på en väldigt enkel nivå. Tom och Kalle har varsitt företag. De ser ut så här. Och så börjar han förklara allt ifrån när omsättning kommer in, fram till att du får ut vinst ur bolaget. Och vad är det som är viktigt att titta på? Hans mål var egentligen: hur kan vi ta det Warren Buffett har gjort och replikera det med ganska enkla medel?

Varför spara och investera?

Jan: Varför ska man bry sig om att spara och investera? Vad är svaret för dig? Detta tror jag är en viktig fråga egentligen, innan mindset. Det här 2017, varför blev du intresserad, och varför lägger du tid på det här? Det finns ju hundra andra grejer att lägga tid på i livet.

André: Om vi börjar med varför det är viktigt. För mig handlar det egentligen om att ha någon form av stabilitet. Pengar är ju medel för att kunna göra det vi vill här i livet. Så kortsiktigt vill jag ha pengar så att jag kan sova gott om natten. Och långsiktigt vill jag ha pengar så jag kan sova gott om natten om 60 år. Det är egentligen inte så mycket mer tankekraft bakom. Jag tror inte det behöver vara det heller.

Jan: Nej, men du sökte trygghet, kan man väl säga?

André: Ja, trygghet och medel att ha friheten att kunna göra det jag vill.

Jan: Jag brukar ibland känna lite, jag har fortfarande inte växt upp. Jag vet fortfarande inte vad jag vill med livet. Jag är 42 och jag är fortfarande där.

André: Ja, min pappa är 62 nu, tror jag. Han säger fortfarande: jag vet inte vad jag vill bli när jag blir stor. Och då tänker jag, jag vill ha ett brett spann som jag kan jobba inom. Hur får jag ett brett spann? Jag vill ha mycket möjligheter, och tyvärr innebär det ganska mycket pengar.

Jan: Men här kan man ju också räkna, hur mycket pengar är det då? Vad är mitt belopp? Är FIRE ett mål för dig, eller för er?

André: Just nu så är väl målet FI, Financial Independence. Jag vet inte om jag vill gå i pension. Jag tycker det är ganska kul att jobba. Någon gång ska jag såklart gå i pension, men just det här retire early, det beror lite på vad som är tidigt. Det jag tycker är skönt är väl att man kanske har valmöjligheten att göra det. Men jag måste inte.

Jan: Ja, men det är samma, exakt samma.

Balansen mellan idag och imorgon

Caroline: Men kan vi inte ta den här frågan ändå som ligger här på bottenplattan. Varför ska man avvara något idag? Du vill ha någonting, men du måste också spara. Hur gör du i balansen mellan idag och imorgon?

André: Jag tror inte att det finns något matematiskt svar här.

Caroline: Nej, gud nej.

André: Utan det här är en beteendegrej. Jag har lagt upp det ganska mycket så att jag har kollat på vad kostar en månad för mig egentligen. Och sen ber vi till Gud att det är någonting över.

Caroline: Ja, det blir det alltid.

André: Och då har jag gjort så att när lönen kommer in, då sätter jag av. Jag har börjat med den enkla 10-procentsregeln. Sen har det eskalerat lite med åren såklart.

Jan: Det brukar göra det.

André: Och det jag har gjort egentligen, det är att göra en ganska enkel prognos. Om jag fortsätter så här, och så tänker jag att jag jobbar tills jag är 65, hur mycket pengar har jag då? Det borde vara ganska mycket pengar.

Jan: Du är typ 30.

André: Det ser ganska bra ut. Och då tänker jag så här, jag behöver kanske inte spara ännu mer. Jag kan unna mig lite mer idag om jag vill. Men hittar jag ingenting att unna mig för just nu, ja men då kan jag alltid sätta in det i en fond. Det är inte så mycket svårare än så. Jag tror många blir stressade över om man har en klump pengar. Vad ska jag göra med de här? Och jag brukar alltid säga att det är helt okej att ångra sig.

Det finns inget beslut som du inte kan ta tillbaka, så länge du inte tar för mycket risk.

Gör dina misstag tidigt och billigt

Jan: Och grejen är så här, jag brukar även säga: är man ung så ska man göra så mycket misstag. Du borde egentligen vara i misstagsfasen, men du har redan passerat. Du är lite som jag. Jag brukar ibland säga att min stora fördel, eller orättvisa fördel, är att jag är 42 och jag har gjort detta i 25 år. Så jag passade på att göra mina misstag mellan jag var 18 och 30. Inga fler misstag kommer att begås nu.

Caroline: Det tror jag inte. Det är bara att kolla på förra året, med vissa enskilda placeringar, hur det gick för dig.

Jan: Men du antar också att André inte har gjort några misstag alls?

Caroline: Jo, jag vet att han har gjort misstag. Alla gör misstag.

Jan: Men det gäller att göra misstag begränsat och tidigt, och lära sig från dem, så att det inte behöver kosta 100. Man kan lära sig samma sak för att förlora tusen spänn som hundratusen.

André: Jag gillar inte det uttrycket.

Jan: Varför inte?

André: Överhuvudtaget. Jag har sett alldeles för mycket unga folk som tar: ja, men det är lugnt, jag har en jättelång tidshorisont. Och sen gör man nästan misstag med flit. Och det stör mig fruktansvärt.

Caroline: Vadå, med flit? Ingen vill ju bli av med pengar egentligen.

André: Men jag tror många har en psykologisk tendens, vi nästan, speciellt när man börjar med, vi säger enskilda aktier. Man ser det nästan som gambling, alltså dobbel. Man spelar om pengar. Och jag har lite olika kollegor som har gjort så här, ska jag inte hänga ut någon. De är ganska medvetna om att det är stor risk för att de kommer förlora de här pengarna. Men man gör det ändå. Och då är det just den där: jag gör mina misstag tidigt, det är lugnt, jag har lång tidshorisont. Om man är medveten om att man begår ett misstag, så kan man ju skita i att göra det misstaget.

Jan: Jag tror det är sådan thrill-seeking. Alltså att man söker spänning, och så gör man det inom det området.

André: Sen tror jag medvetenheten finns inte där heller.

Ränta på ränta och dolda kostnader

Jan: Världens åttonde underverk, ränta-på-ränta-effekten. Man lägger 10 000 kronor idag. Men vad är de 10 000 kronorna värda om man hade lagt det på ett bättre sätt om 30 år, till exempel? Och plötsligt blir det ganska tydligt att jag har inte bara gjort av med 10 000.

Caroline: Ja, det där är ju skitjobbigt.

Jan: Jag hade en kompis, Kavastu, Arne Talving, för något år sedan. Han är jätteduktig investerare. Vi träffades typ när nya iPhone 10 hade kommit. Och så tittade han på den och sa: ja men, fin telefon du har, Jan. Och han sa: jag visste inte att du hade råd att köpa en telefon för 50 000. Jag bara: va? Så vad gav du för den? Jag bara: den kostar ju bara 10. Och han bara: ja, och med lite ränta på ränta, om 10–20 år så hade ju de 10 000 varit värda 50. Och då blev jag så här: åh. Och sen så tänkte jag på vår bil, och så var det 200 000. Alltså, det hade ju kunnat vara 1 miljon.

Caroline: Men börjar man räkna så kring alla sina utgifter, då blir man ju störd i huvudet. Man måste ju leva också. Vissa utgifter vill man ha.

Vad säger forskningen?

Caroline: Jan, du har skrivit sådana frågor här som jag inte vet. Vad säger evidensen och sånt?

Jan: Okej, men jag kan ta lite torrt. Vad vill vi fråga här egentligen? Vad säger forskningen? Jag gillar uttrycket: man har inte kommit på det själv, man står på axlarna på dem som kom före. Så vad säger de?

André: Jag gillar den här Lindy-effekten, som Nassim Taleb pratar om. Han säger så här: någonting som har funkat i tio år, lär funka tio år till. Någonting som har varit känt i tusen år, lär det ha bestått tidens tand. Vad ter sig fungera?

Jan: Det är frågorna här på nivå två. Det för mig är vad filosofi är. Så om du skulle börja, vilken filosofi bygger du din strategi på?

André: Steg ett är just: funkar det? Har det funkat historiskt, och tror jag att det kommer funka framgent? För annars ser jag ingen riktig mening i att göra det. Sen, det jag tror vi skiljer oss åt lite. Du har valt, ska vi säga, den största grenen inom forskningen, och så kör du på den linjen. Jag gillar att kombinera olika tankar, olika strategier, så att de kan växelvis dra lite grann. Inte bara rent praktiskt, utan just att jag tycker det är kul.

Den stora grenen: äg hela höstacken

Jan: Men ska vi ta så här, för du säger att den stora forskningen. Jag har fuskat och förberett lite. Så jag bygger mycket min strategi på det som kallas i forskningen för CAPM, som säger: äg alla bolag, i alla länder, i alla storlekar, alla branscher. Äg hela höstacken. Leta inte efter nålar. Och den säger väl också att alla avvikelser från att äga allting, det ökar utfallsutrymmet. Det vill säga att det kan gå bättre, eller det kan gå sämre. Men i de flesta fall så kommer du introducera en risk. Högre avkastning kommer med högre risk, och du får oftast inte betalt för den risken.

Och om man översätter detta lite, vad är datan? Så har vi till exempel avsnitt med Spiltan-302, där de som undersöker forskningen säger: de flesta aktiva slår inte index det mesta av tiden. När god avkastning har skett historiskt, tenderar den inte att hålla i sig. Historisk avkastning säger lite om framtida avkastning, och det är svårt att skilja på tur och skicklighet. Håller du med om att det är den stora grenen, som du är i?

André: Jag skulle säga att det finns lite satelliter.

Jan: Ja, men precis. Vänta innan. Så att det blir inte som att du vet att det ena är rätt och det andra är fel. För jag upplever ändå så här, vi håller med varandra till 80 procent.

André: Absolut.

Jan: Så vad är de där 20 procenten som du tycker att, ja men grenen är bra, men här är satelliterna?

Hålen i den effektiva marknaden

André: Jag tänker att jag försöker hålla det på en ganska enkel nivå. Generellt, det som är bra, det är att vara bred och diversifierad, absolut. Men jag ser en del hål i kappan. För den funkar inte jättebra. Den är jättebra teoretiskt, men rent empiriskt så har vi sett att det finns ganska många stora luckor. Den bygger på antaganden som inte håller. Bland annat: det ska vara gratis att blanka. Det stämmer inte. Alla investerare ska ha tillgång till samma information och tolka den på samma sätt. Det stämmer inte heller.

Och det man har sett när man börjar gräva lite djupare, det är att om man kombinerar den här tanken, att marknaden är relativt effektiv, men att vi även som människor begår samma misstag om och om igen. Att vi människor är lite dumma i huvudet.

Jan: Ja, men lite så.

André: När man kommer in på det jag gör, så finns det egentligen två grenar. Det ena som vi normalt pratar om i forumet, det är riskfaktorer. Då ser man det som en proxy för risk. Jag tar en ny typ av risk som jag tror att jag kommer få betalt för. Om man vänder på det myntet lite grann, så säger istället beteendeekonomi att nej, det är inte risk. Vi begår fel hela tiden. Vi har de här, vad kallas det för, heuristics.

Jan: Ja, precis. Tumregler i hjärnan.

André: Jag brukar säga så här, motorvägar i hjärnan.

Jan: Exakt, som vi gör automatiskt utan att tänka på. Som vi har bränt in.

André: Och de leder ofta till ganska mycket misstag. Om vi tittar på det rent krasst, det är inte de smartaste människorna som tjänar mest pengar på börsen. Det handlar inte om att vara smartast. Det handlar om att tänka lite annorlunda, om man ska slå marknaden.

Heuristiker och förlustaversion

Jan: Men ska vi ta några exempel? En sådan här heuristik, det är väl: vi behåller investeringar som har gått ner. Vi stoppar huvudet i sanden. En annan är: vi vill gärna att en aktie där jag har förlorat pengar ska återgå till plus minus noll, sen kan jag sälja den, istället för att bara döda den och satsa på en ny häst. Det är det här att en förlust smärtar mer än vad det gör att tjäna pengar. Och att vi tror att vi måste tjäna in pengarna vi har förlorat i samma aktie, istället för att tänka: ja, den måste tillbaka dit jag köpte den, sen kan jag sälja den och byta.

Och då kommer vi in på, vi fick en liten fråga i forumet, om jag kunde övertyga dig kring det som kallas för momentum. Det är ju lite det det handlar om här. Men kan vi inte ta ett steg bakåt först? För detta är också egentligen för oss, och jag har egentligen ingen åsikt om det. Men man ser så här: ett problem med den här CAPM, äg allt, det var att det fanns en viss överavkastning. Och Eugene Fama, samma person som egentligen stod bakom CAPM, Fama och Kenneth French lanserade för 40 år sedan femfaktormodellen.

Femfaktormodellen: småbolag och värde

Jan: Och då sa de väl, nu får du rätta mig, här är jag inte helt trygg. Småbolag tenderar att gå bättre än stora bolag.

André: Stämmer.

Jan: Värdebolag tenderar att gå bättre än tillväxtbolag.

André: Stämmer.

Jan: Skillnaden, jag blandar alltid ihop, när man ska förklara skillnaden på värde och tillväxt.

André: Det är ganska enkelt egentligen. Det handlar om hur bolaget prissätts. Hur dyrt är det? Och hur säger man hur dyrt någonting är? Om du går in på ICA.

Jan: Du måste jämföra väl?

André: Exakt, men du tittar inte bara på rena priset. För, okej, den här hummern är dyrare än den här godispåsen, men det blir en lite konstig jämförelse. Det finns nästan ett kilopris för en aktie. Och då kallar man det för multiplar. Då sätter du priset på bolaget i förhållande till någonting fundamentalt med bolaget. Till exempel hur mycket omsättning de gör, hur mycket vinst de gör, hur mycket kassaflöde de har. Eller det som oftast används i forskningen, det är eget kapital. Och det är en del av balansräkningen. Hur mycket finansiella medel har man byggt upp i bolaget?

Jan: Jag brukar tänka på det så här. Är detta ett bolag som man tror kommer att växa, och stora värdeökningar kommer att ske på tillväxten? Eller kommer det inte att ske någon tillväxt, detta är ett stabilt, moget bolag? Då är det ett värdebolag.

André: Det blir nästan en proxy för vad marknaden tror om bolaget framåt. Och då kan man se det som, okej, marknaden ser att det här bolaget är väldigt billigt. Det kanske är ganska riskfyllt, och det är därför det överavkastar. Den andra delen, det är att marknaden har fel om de här bolagen. Man överdriver hur illa det är. Och i andra änden så tänker man, ja men de här är framtidens bolag, det finns inget stopp.

Lönsamhet och investeringsfaktorn

Jan: Så då hade vi små mot stora bolag, värde mot tillväxt. Sen är det väl hög lönsamhet versus låg lönsamhet, vilket jag tycker måste vara den mest uppenbara faktorn. Att ett bolag med hög lönsamhet...

André: Varför har man tagit med den då i de här fem faktorerna? Den förklarar väldigt mycket.

Jan: Den förklarar väldigt mycket. Men det roliga är, jag har väldigt svårt att göra hjärngymnastiken där man säger att ett lönsamt bolag är mer riskfyllt än ett väldigt olönsamt bolag.

André: Ja, det är lite så.

Jan: Det finns en förklaring. Nu säger jag något som jag själv absolut inte tror på, utan nu säger jag bara vad effektiva marknadsforskare säger. Ett väldigt lönsamt bolag kommer att uppleva mer konkurrens. För det är en överlönsam marknad, och det kommer att komma in nya aktörer hela tiden. Medan ett bolag som går med förlust, det är ingen som vill ta sig in där.

André: Jag tänker så här, om alla säljer grönsaker till förlust. Det är inte som att jag känner: åh, då ska jag starta en grönsakshandel och gå med förlust.

Jan: Men man kan ju också göra affärerna fel.

André: Jo, men det kan vara ett branschbolag. Man måste kanske titta på hela branschen.

Jan: Jag skulle säga, sälj elektronik till konsumenter. Det känns inte som någon het bransch att ge sig in i. Man tjänar inte pengar på varan du säljer. Du tjänar pengar på att folk köper den på avbetalning. Det är ett typiskt exempel. Det var tre.

Marknadsfaktorn och investeringsfaktorn

Jan: Sen, nästa är momentum, brukar väl sägas.

André: Den är faktiskt inte med i femfaktormodellen.

Jan: Nej, okej. Och vilka är de sista två? Nu ska vi se här. Vi har en, borde du kunna. Vad är din favoritfaktor?

André: Marknaden.

Jan: Marknaden, ja. Ja, okej då.

André: Vadå?

Jan: Säg någonting mer.

André: Och det är egentligen det Jan har pratat om i flera år. Att du ska få en förväntad överavkastning över den riskfria räntan, för att du håller risktillgångar. Du håller aktier. Över lång tid ska aktier slå räntor.

Jan: Ja, jag känner igen det nu när du säger det. Jag måste säga, jag var lite förvånad att du inte började där.

André: Det är för att jag inte tänker ofta på det som en faktor.

Jan: Vilken är den sista, vet du det?

André: Den kallas för investment. Det är väl den kanske minst sexiga faktorn. Det sker inte jättemycket forskning inom den. Den uttrycker, när man ska uttrycka den rent kvantitativt, hur mycket bolagets tillgångar har växt. Och det man tänker där, det är att bolag som investerar för lite kommer ha det tufft i framtiden. Det är riskdelen av det.

Jan: Alltså investerar för lite i sitt eget.

André: Exakt, så de kommer inte kunna vara konkurrenskraftiga framåt. Om man tar istället beteendesidan, så säger man att de överavkastar snarare för att marknaden underskattar de här bolagen. De behöver inte investera så himla mycket. Det kanske är en kapital light-struktur.

När bolag förstör värde

Jan: Men man kan ändå tycka att någon forskning borde det finnas, lite mer. Om man är ett bilföretag och inte investerar i ny teknologi, till exempel i sin egen produktion, då kan det ju gå illa snabbt.

André: Jo, precis. Och det finns väl många exempel på det. Men det finns även lika många exempel på företag som förstör värde. Och det jag menar med det, det är att du är företaget nu, och du har en klump med pengar. Endera så kan du skifta ut det till aktieägarna via återköp eller utdelningar, eller lägga det på vissa projekt. Men det gäller att du väljer rätt projekt.

Jan: Vad är inte klassikern? Typ under 80- och 90-talet, Volvo, som plötsligt skulle göra allt från båtmotorer till matsalar, till skolor och allt som inte var core business.

André: SAS började göra hotell. Det har varit jättepopulärt med konglomerat. Man tänkte att man kunde sänka risken i hela bolaget genom att klumpa ihop det.

Jan: Ja, det låter ju logiskt.

André: Problemet var ju att du var inte bra på någonting. Och du har en viss risk i ditt bolag. När du investerar i ett projekt, så måste det vara värt den risken. Så du måste hitta hög avkastning på projekten. Och det är jättesvårt, för vi lever i en kapitalism där den här typen av projekt växer inte på träd. Och det är lite det vi har sett nu. Vi tar speciellt 2021, när aktier drog iväg väldigt hårt. En av anledningarna var att kravet på avkastning sjönk, därför att pengar blev gratis. Vi började trycka ut mer pengar, vi sänkte räntorna, till och med så att vi hade minusräntor här i Sverige. Och har du en negativ förväntad avkastning, då kan du köpa vad som helst, och aktierna kommer bara sticka rakt upp.

Öar av ineffektivitet

Jan: Så vi har den här tjocka grenen som vi är överens om. Och sen säger du, men det är vissa grenar på den här som är femfaktormodellen, och där håller jag väl med. Jag brukar säga: okej, marknaden är effektiv den mesta av tiden, men det finns vissa öar av ineffektivitet. Till exempel, ju mindre marknaden blir, desto mer ineffektiv blir den. Så jag påstår, du får se om du håller med, men jag påstår att det är svårt att göra en bättre analys än andra analytiker på ett bolag på S&P 500. För de är så analyserade. Så där är marknaden effektiv. Men om vi tar ett svenskt småbolag, så är det inte alls lika bevakat. Så marknaden är inte lika effektiv på ett litet svenskt bolag som på Apple, som är världens största börsvärde. Håller du med?

André: Jag håller med. Jag tänker ta upp ett litet exempel här. Vi tar turkiska börsen. Då tittar man lite på, om jag minns rätt, all handel där, ungefär 30 procent är småsparare. Kan ni gissa ungefär vad hållningstiden, alltså perioden från att du köper en position till att du säljer, hur lång den är i snitt?

Jan: För turkiska börsen, jag har inte ens en aning. 30 procent är ändå ganska mycket väl?

André: Det är jättemycket.

Caroline: Ja, och då är det många som, säkert är den väldigt kort, tiden. En dag.

André: Nej, jag tror att det är tre veckor.

Jan: Nio dagar.

André: Nio dagar.

Jan: Jag tyckte ändå att jag var närmast, med min gissning som var tagen helt ur det blå.

André: Det spelar ingen större roll. Om vi bara tittar i vilken storlek vi är i. När du köper aktier, alltså är det kortare än ett år, så tycker jag att då har du ju...

Jan: Vad gör du? Ja, egentligen.

Varför handlar småsparare så kort?

Caroline: Varför är det så på turkiska börsen, tror du? Om du bara får spekulera en liten stund. Jag vill veta, hur kom du på att det var just den turkiska börsen?

André: Ja, men du vet hur det blir. Man sitter sent på kvällen och googlar.

Caroline: Snubblar man över en sådan grej?

André: Det här var faktiskt en podd med Mohnish Pabrai. Man skulle kunna kalla honom för Indiens Warren Buffett. Han tittar mycket nu efter bra bolag i Turkiet.

Jan: Riktigt bra för honom.

André: Ja.

Jan: Så att även duktiga investerare håller nog med dig och säger att nu tar vi och börjar fiska i enklare vatten.

André: Ja, men precis.

Paradoxen med skicklighet

Jan: För då kommer vi in på en grej som jag tycker är så viktig, och som jag upplever är så missförstått. Och varje gång jag tar upp det så känner jag så här: titta på den här briljanta tanken, och så känns det som att det bara går över huvudet på folk. Och så är det lite som det där Guardians of the Galaxy, där han säger: det här är inget som passerar över mitt huvud, för jag är så snabb att jag fångar det. Och så är det bara: nej.

Och det är Paradox of skill. Detta är inte min tanke, detta är Michael Mauboussin. Men det handlar om att på börsen, för att jag ska tjäna pengar som aktiv investerare, så är det enda sättet jag kan slå index att någon annan måste underprestera mot index. Det kan inte vara tio personer och alla slår index, där det inte är någon som har förlorat summan av det värdet. Summan av överprestation är alltid lika med summan av underprestation.

Summan av överprestation är alltid lika med summan av underprestation.

André: I och med att det är sant, så gäller nästa påstående. Det är inte din absoluta skicklighet som du får betalt för. Alltså, på en skala 1–100 så är jag på 90. För det är alla andra också. Grattis, alla ni är på 90, men ingen kommer tjäna pengar, för det är ingen som förlorar. Så för att jag ska vara på 90 och tjäna pengar, så måste det vara någon som är på nivå 80. Är ni med?

Är det ens lönt att sätta sig vid bordet?

Jan: Och jag upplever, och här håller du inte med, för då upplever jag att din färdighet för att vara med i spelet och vara aktiv investerare måste idag vara så pass hög, att jag anser, om jag tittar på mig själv, det är inte ens lönt att gå och sätta sig vid bordet. För de är så jäkla grymma. De lägger timmar på det här varje dag. De har gjort detta i många år. Och vissa är till och med, jag påstår att du är en naturbegåvning i det här. Och jag har inte den talangen. Och då blir det för mig så här: varför ska jag sitta vid det där jävla bordet och spela med dem, när jag kan få snittavkastningen vid bordet? För när de har spelat färdigt, och så vet man, de här vann, de här förlorade, och jag får mitten, utan att anstränga mig, utan att lägga en krona. En indexfond är per definition mitten av deras resultat på bordet.

Caroline: Ja, och de är väl ändå rätt få också, de som sitter vid bordet.

Jan: Nej, det är ju alla aktiva investerare, de är ju jättemånga. Och det är jättemycket kapital.

Caroline: Ja, jag förstår, men vi har ju pratat, nu kanske jag är helt fel ute, men vi har pratat om att det inte är så många som slår den där mitten som du är ute efter.

Jan: Nej, för, okej, men här måste man också prata om kapital.

Det är summan, inte antalet spelare

André: Det ena bordet blir större än det andra, kan man säga.

Jan: Nej, men jag tror jag vet vad du är ute efter. Man måste skilja på, det är inte som att där sitter tio spelare, eller tusen spelare, och alla har lika mycket pengar. Där är en spelare som heter Lysa, som sitter med 25 miljarder, sen är det en som heter AP7, som sitter med flera tusen miljarder, och sen är det Jan Bolmeson, som sitter med 10 000 kronor. Så det är inte antalet spelare, utan det är summan av överprestationen versus summan av underprestationen. Sen kan den vara fördelad på miljoner spelare. Den här marknaden är ju, som du hör, Indien sitter i Turkiet. Och så här pratar vi om alla världens deltagare på börserna, för jag kan som investerare handla på vilken börs jag vill. Häng med.

Caroline: Du frågar inte André om han hänger med?

Jan: Nej, men jag vet att... Det är jag som är så.

Caroline: Vad menar du?

Jan: Okej. Min slutsats brukar vara så här: okej, den är så pass hög, det är inte lönt att spela, jag kan få mitten av avkastningen. Hur resonerar du kring det här?

André: med lite pengar har du en fördel

André: Jag skulle säga att jag ser det lite annorlunda.

Jan: Ja, men berätta.

André: Vi kan börja med att, som en person med ganska lite pengar, relativt hur stor kapitalmarknaden är, så har du ganska bra chans att kunna göra saker som andra inte kan. Vi tar ett väldigt bra exempel. Vi tar Warren Buffett. Jag vet att du nämnde rätt nyligen att han har underpresterat ganska mycket på sistone.

Jan: Ja, men precis.

André: Men låt oss ta bakgrunden. Warren Buffett brukar alltid säga att han har slagit index med 20 % per år i snitt.

Jan: Ja, han har levererat en CAGR, alltså en årlig avkastning på cirka 20 %. Vilket är sjukt. Vi brukar prata om att index går 7 % per år.

André: Och det har han gjort under lång tid.

Jan: Ja, under hela sin livstid.

André: När man delar upp hans avkastning per decennium, så har det sjunkit för varje år. De senaste tio åren, eller mellan 2010 och 2020, då slog han inte indexfonden.

Jan: Så då var Warren Buffett, vid det här bordet, en av förlorarna. Han fick sämre avkastning än index. Nu kanske han är tillbaka, för han har haft bra år. Men ja, fortsätt.

Warren Buffetts problem: för mycket pengar

André: Ett stort problem för honom är att han har för mycket pengar. Om vi går tillbaka till det här att det finns små öar av ineffektivitet. Så nu har vi ett litet bolag på svenska börsen. Det kanske totalt kostar 3 miljarder, hela bolaget.

Jan: Hela bolaget. Hade jag det då kunde jag köpa hela bolaget.

André: För Warren Buffett så skulle det vara, vad kan det vara, någon promille av hela hans värde. Och han kan ju inte köpa bolaget till det värdet, skulle jag tro. För när han börjar säga, ja men nu ska jag ackumulera min position, vad kommer hända med priset? Det kommer gå upp. För det finns en större efterfrågan på aktierna. Så han kan inte ta en ordentlig position i det här bolaget.

Jan: Nej.

André: Men jag som kanske har någon miljon, jag kan ta en ordentlig tugga av det här bolaget, utan att påverka priset.

Jan: Utan att påverka priset. Men om man får argumentera mot. Den här intervjun med Charlie Munger, han var i Wall Street Journal Unplugged. Då sa han: jo, men så här på 70- och 80-talet, då var det idiot competition. Att spelarna vid bordet har blivit bättre. Så jag argumenterar inte mot det du säger, för du har helt rätt. Men, jag vet inte vad jag är ute efter.

Frustrationen över nybörjaroptimismen

Jan: Nu kommer min frustration. Jag upplever att det är många som är så här, bara, alltså nu har jag nytt intresse, nu har jag gått med i Aktiespararna. Nu ska jag, jag har läst en bok här om Aktiespararna. Så nu går jag och sätter mig vid bordet. Och så tänker jag, ja men vid det där bordet, där sitter Zlatan. Inte Zlatan, utan metaforiskt. Där sitter Warren Buffett vid det där bordet, som har ett helt företag med hundratals anställda. Ray Dalio, han har egen forskningsavdelning. De ger ut rapporter, de kan åka, Andreas och Henrik, du vet, de åker till Indien för att träffa bolaget, träffa möte. Och sen så kommer människor så här, men du vet, nu ska jag tävla vid detta bord, och jag ska tjäna pengar. Och jag är så här, du vet, det var optimistiskt.

André: Men det gjorde du också ju.

Jan: Ja, i 15 år.

André: Så kan du klandra dem?

Jan: Nej, jag kan, men jag är...

Caroline: Men du kan ju berätta det här nu, som du gör i podden.

André: Ja, men det du gör egentligen nu, det är att du tänker att du sätter dig vid bordet och så börjar du spela med alla andras regler. Det är inte så det funkar. Börsen har inte en uppsättning av regler. Det här är inte poker. Jag spelar inte efter alla andras regler överhuvudtaget.

Investerare spelar efter olika regler

André: Tänk dig att du är en, vi tar de stora pengaflödena här i världen. Då kan vi börja med robothandel. Det är jättestort idag. Jag tror att merparten av alla transaktioner som sker idag är robothandel. Och det enda man gör då är att försöka följa någon form av flöden. Det gör inte jag.

Sen tar vi institutionella ägare, alltså stora aktiva investerare. De har en ganska strikt uppsättning regler med vad de får göra. Det har inte jag. De har mycket pengar. Det har inte jag. De har kunder som säger: men vad har du gjort? Nu har du legat efter i sex månader här, byt bolag. Det har inte jag. Jag har ingen chef som flåsar mig i nacken. Om man får ta upp det, det kanske är lite kontroversiellt, men hela ESG-trenden. Jag tror inte att det kommer att leverera överavkastning, så jag kan skippa det.

Jan: Men vad har hänt med alla fonder på sistone?

André: Ja, det är en helt annan diskussion.

Jan: Vi håller knappt på att få indexfonder längre, för att alla är ESG-fonder.

André: Det handlar också inte bara om färdighet. Det är enkelt att tänka att är du smartast och sätter dig vid bordet, så vinner du. Absolut inte. Det jag skulle säga nästan är viktigast, det är att du har disciplin. Det är det du kommer absolut längst med. Och på grund av hur incitamenten ser ut i finansbranschen, så finns inte disciplin överhuvudtaget.

Disciplin och incitamenten i finansbranschen

Jan: Säg någonting mer om det.

André: Om du sitter som fondförvaltare, du vill få in så mycket pengar som möjligt till din fond. Det är ditt jobb. Ditt jobb är inte att skapa överavkastning egentligen.

Jan: Nej, och jag tjänar inte pengar på att kunderna tjänar pengar. Jag tjänar pengar oavsett hur det går.

André: Så vad har vi att jobba med? Endera så kan du försöka överprestera, men det är svårt, för då växer ju den totala tillgången som du förvaltar. Eller så kan du jobba med avgiften. Det är jättepopulärt. Det är ganska enkelt: vi höjer lite, då får du in mer pengar. Eller marknadsföra och få in nya kunder. Vilka tror du man jobbar mest med?

Jan: Jag vet, jag behöver inte tro det. Marknadsföring och avgift.

André: Ja. Och om vi tar avgift, det är bland det viktigaste som investerare, för det är det enda vi vet säkert idag. Vi vet ingenting annat. Vi kan ha en tro om att marknaden kommer gå 7–8 % framöver, bla bla bla, men vi vet ju inte det. Det är bara någonting vi tror. Vi har modeller, vi har tankar, vi har historik. Men avgiften spelar jättestor roll.

Jan: Men jag känner igen det där. Det vanliga fondbolaget, då är det ofta nästan lika många eller fler säljare än vad det är analytiker. Och jag blir ibland frustrerad också att uppleva att finansbranschens uppgift är att ta pengar som någon surt lägger ner tid och tjänar, och sen bara flytta det till sin egen ficka.

Hur gör André i praktiken?

Jan: Hur gör du detta i praktiken? Där blir ofta mitt svar: global, bred, billig indexfond. Och sen egentligen, om jag ska ta nästa steg i taktiken, då blir det: köp typ Lysa eller Länsförsäkringar Global. Och då har jag fått snittet för det där bordet. Har du några indexfonder?

André: Ja, massor. Det är steg ett.

Jan: Berätta, för det där är också så här, tycker jag är fantastiskt, för jag visste att du skulle svara ja på den frågan. Trots att du, som det kan låta som, jag upplever det som att säga, shit, han argumenterar mot, Jan har fel. Så är det så här, vi är fortfarande på den där nyansen. Vi pratar om samma gren. Jag är så här, jag pallar, det är en stor gren, och du säger, den här grenen har lite kvistar.

Men då fick jag en fråga här från Karl Fredrik i forumet, och han skriver: om du var tvungen att sätta alla dina pengar i en fondrobot, vilken väljer han och varför?

André: Oj, jättebra fråga.

Jan: Har du en fondrobot eller har du indexfonder?

André: Jag har indexfonder.

Jan: Okej, varför inte fondrobot?

André: Ja, det här är bara rent beteendemässigt. Men eftersom jag köper enskilda bolag och har lite andra strategier vid sidan av, jag gillar att kunna gå in på ett ställe och se allt. Det gör det även enkelt att kunna ombalansera och förflytta risken emellan. Och jag vill ha det enkelt. Jag vill inte behöva hålla på och krångla.

Global Tilted Index och faktorfonder

Jan: Men har du då också en marknadsviktad indexportfölj, eller har du bara en global? Har du tillväxtmarknader och sådant?

André: Vi kan ta så här. Jag har en som jag kallar för Global Tilted Index. Och det är ungefär som det låter. Jag börjar med indexfonder, för det är jättebra. Det är billigt, det är brett, du kommer få marknadens snitt. Vill man inte göra mer än så, då är det fine, tycker jag. Men jag vill dels överavkasta, sen dels tycker jag det är intressant. Så det jag har gjort egentligen, det är att jag lägger till fonder med faktorer där.

Jan: Så vilka av de här fem som vi var inne på, vad väljer du för faktorer?

André: Det är lite krångligt idag i Sverige att investera i alla fem. Vi tar till exempel investmentfaktorn. Den tror jag inte ens att det finns någon som har en produkt kring. Småbolag finns.

Jan: Småbolag finns. Och då är det ofta, för den som är så här, då finns det ofta att man kan på Avanza eller Nordnet söka på ofta ETF:er, de här börshandlade fonderna, och de här faktorerna. De kallas ofta FCT eller small cap, till exempel för småbolagsfaktorn. Eller att det finns multifaktor. Om du någonsin varit inne på Avanza och Nordnet och undrat, varför står det faktor eller FCT? Det är de här forskningsfaktorerna.

André: Men vissa av dem, eller de flesta, följer inte forskningens strikta definition av det. De har sin egen twist på det. Faktorer egentligen är karaktärsdrag hos ett bolag. Sen hur du uttrycker det karaktärsdraget, det är oftast det man förändrar lite på. Om vi går tillbaka till värdet, till exempel. Då vet jag att MSCI, deras Value Enhanced Index, det är inte bara price to book, vilket är forskningsmultipeln, utan de kombinerar den med lite annat.

Multifaktorfonder och låg volatilitet

Jan: Precis. Så du börjar med en bred indexfond?

André: Ja, sen lägger jag till. Jag har en multifaktorfond.

Jan: Och en multifaktor, då är den att den tar hänsyn till alla de här?

André: Ja. Det jag tittar på är lite annorlunda. Det är småbolag, värdebolag, momentum, och Craig Lazara tog upp low volatility, vilket i forskningen inte är en faktor, men det förklarar ändå ganska mycket avkastning. Anledningen till att det inte är en faktor, det är att du kan använda andra forskningsfaktorer för att replikera den här faktorn. Och de har valt att inte räkna det som en faktor. Och låg volatilitet är bara att bolagen, de går inte jättemycket upp och de går inte jättemycket ner.

Jan: Så det är ett typiskt sådant bolag som dina arbetskollegor hatar.

André: Ja, men stabila bolag. Och då menar man stabilitet i priset. De rör sig inte jättemycket. Och det är lite intressant, för det är egentligen den som är spiken i kistan för CAPM-modellen, enligt mig. För CAPM säger att ett bolag med högre beta borde leverera en större avkastning, eller hur?

Jan: Ja.

Volatilitet och konkursrisk

André: Men om man tittar på den här hinken, det är lite intressant. Man kan grafa ut, ta alla bolag över hela världen. Och så delar vi upp dem i tio hinkar. Nummer ett, de är minst volatila, och nummer tio är mest volatila. Och enligt CAPM så ska det vara ungefär en rak linje, en linjär progression. Det man istället ser, det är en liten kurva, och sen vid nummer tio så faller avkastningen historiskt. Och det är för att det här är bolag som ofta går i konkurs. Väldigt riskfyllda. Mycket småbolag där småsparare är runt och härjar. Och bara genom att undvika dem, så har du fått, inte bara en bättre absolut avkastning, men en mycket bättre riskjusterad avkastning.

Jan: Det är lite sorgligt det du säger om att småsparare är där och härjar.

André: Ja, men småspararna är alltid förlorarna. Och det visar man också i forskning. Ta till exempel, jag brukar ibland härja med Andreas och Henrik från Coeli. Men titta på, de har en avgift på sin fond och levererar i linje med index. Så det betyder att de de facto behöver överavkasta minst sin avgift. Så vid det där bordet, som vi pratade om innan, så är de på vinnarhalvan. Och de som oftast hamnar på förlorarhalvan, det är ju småspararna.

Kliv av bordet med en indexfond

Jan: Och det är därför jag gör så här: det enklaste en småsparare kan göra för att slippa vara förlorare, det är bara att kliva av bordet, indexfond. Då är du i alla fall inte en förlorare. Och vissa tycker att det är skitjobbigt. Och jag är helt fine med att inte vara vinnare, bara så länge jag inte är en förlorare.

André: Nej.

Jan: Men där kan vi komma in. Det är lite intressant. Vad är det de gör egentligen, Coeli? De satsar på att hitta världens bästa bolag. Finns det en faktor som vi kan likna det med?

André: Ja, det borde vara värde, tänker jag.

Jan: Nej.

André: Kvalitet, eller lönsamhet.

Jan: Deras fond har gått ungefär som ett kvalitetsindex. Väldigt snarlikt, på en väldigt lång period. Men vad är avgiften? För den här fonden är ju tekniskt sett, det beror lite på hur man definierar den, men den är ju passiv. Det är ingen som väljer bolag. Det är bara att du har lite regler och så följer du det.

André: Ja, de har ju regler som säger att bolag ska växa med 15 procent om året.

Jan: Oftast, nej.

André: Jo, de har det.

Jan: Jag trodde du menade ett kvalitetsindex.

André: Nej, nej. Coelis fond, de har så här, omsättningen och vinsten ska växa med 15 procent om året på de bolag vi köper. Sen är inte det alltid att därför växer aktiekursen med 15 procent. Men det är en av deras viktigaste kriterier.

Jan: Ja, men normalt så har kursen en tendens att följa vinst per aktie över lång tid.

Marknadsviktning kräver ingen handel

André: Så då kan du hålla ner avgiften ganska mycket. Det är dyrare än att driva en marknadsindexfond, av ganska naturliga skäl. Om jag går ut idag och köper alla bolag och marknadsviktar dem, hur gör jag sen framöver för att behålla marknadsvikt? Rent teoretiskt.

Jan: Ja, du får köpa sen, eller?

André: Nej, jag behöver inte göra någonting.

Jan: Jaha.

André: Varenda bolag som går upp ska jag bara låta springa iväg. Och varenda bolag som går ner ska jag bara låta vara. Det enda jag behöver tänka på är när det kommer in nya bolag att köpa in.

Jan: Ja.

André: Den mest effektiva strategin för att hålla ner courtage, avgifter och handel överlag.

Jan: Ja, jag fattar. Men var befinner vi oss nu? Vi är inte i en indexfond alltså, utan vi är någon annanstans.

Caroline: Nej, men vi pratar så här, att vi är fortfarande på Andrés portfölj. Att han har basen i en indexfond. Och sen gillar han ju att tilta mot de här faktorerna. Medan vi, jag brukar så här, jag pallar inte. För jag upplever sen att ibland, att de här faktorerna är ju inte typ, jag vill inte säga bevisade i forskningen. Men det är också ibland svårt så här, värdefaktorn kan ju underprestera mot tillväxt i tio år.

Disciplin när faktorn underpresterar

Caroline: Och då kommer vi tillbaka till disciplin. Då ska det vara så här, nej men jag har rätt i detta, det är bara marknaden som har fel. Och hur vet jag att marknaden har fel? Nej men jag får vänta i tio år innan jag ser att de får rätt.

André: Får jag vara lite jobbig?

Caroline: Ja.

André: När man tittar på det här rent statistiskt, då använder man ju, är det P-värde?

Jan: Value?

André: Ja, hur statistiskt sannolikt någonting är.

Jan: Alltså korrelation tänker du?

André: Nej, utan hur stor sannolikhet är det här, att resultatet inte beror av slumpen. Där är det ju många faktorer. Om man tittar på bakåtblickande historisk data, så har de ju större statistisk sannolikhet, för att det inte var slumpen att de överpresterade, än vad marknaden, alltså marknadsfaktorn, kontra riskfri ränta.

Jan: Så vad är det du säger egentligen? Det finns ett visst stöd för att, rent statistiskt historiskt, och om man då vill dra det framåt, men allt det innebär, så har vissa av faktorerna en bättre chans att slå marknaden än vad marknaden har att slå den riskfria räntan.

André: Ja.

Caroline: Du säger? Jag vet inte vad det betyder. Men nästa fråga får jag ställa.

Jan: Ja.

Caroline: Kan vi inte bara reda ut vad det var som André sa först?

Att stå ut med tio år av underprestation

André: Okej. Jo. Vi är ju lite oroliga då kanske, att de här faktorerna inte kommer fungera i framtiden, av någon anledning. Eller att de underpresterar under lång period.

Jan: Ja, inte ens det. Jag tänker så här. Vi är tillbaka på disciplin och statistik. Väljer jag en sådan här faktorfond, och så säger jag, det finns stöd, både forskningsmässigt och statistiskt, att den här faktorn ska gå bättre över en lång tid. Problemet är att över lång tid kan innebära tio år. Och då menar jag att då kan jag sitta med den här. Om jag ska göra det väldigt konkret, jag kan sitta med den här fonden på Avanza, och så har jag valt den, och jag vet att detta är det rätta valet. Och så, år ett, den går sämre än index. År två, den går sämre än index. År tre, går sämre än index. År fyra, går sämre. Alltså du behöver rätt stora ballar av stål, för då känner du så här, jag äger detta år fem, år sex, år sju, år åtta, år nio, år tio. Men det är inte som att det i regel är tio år, det kan vara längre. Det kan vara kortare, det kan vara några månader. Du vet inte, men du behöver vara väldigt övertygad om att detta är rätt.

Och jag påstår att svårigheten här är att hålla det och underprestera, för att veta så här, okej, för på lång sikt kommer jag klara detta. För det är väl det som egentligen är problemet med Joel Greenblatts Magic Formula också, att i perioder kan den underprestera. Och de flesta av oss, vi klarar inte det beteendemässigt.

Varför faktorn ändå kan vara värd det

Jan: Så det var det som var en poäng. Det André argumenterar för, det är att han säger så här: jo, men det är ändå värt det att sitta med den här förloraren i visst antal år, för att statistiskt så har du mer sannolikhet att slå index med den här fonden än vad du egentligen har att aktier ska slå räntor. Och aktier ska slå räntor, det är det vi ofta pratar om. Du väljer aktier för att du ska tjäna pengar. Räntor är för att vara bromsen eller krockkudden i din portfölj. Men sannolikheten är så stor, att det till och med är så här, tror du inte på det, då ska du knappt investera i aktier, för då ska du ha räntor.

André: Ja.

Jan: Men, well, bra, jag fattar. Jättebra. Det är en jättesvår fråga.

Hur har det gått för André?

Jan: Men hur har det gått då, hittills för dig?

André: Vilken del ska vi ta?

Jan: Ska vi ta de breda faktorerna? Vi börjar med indexfonderna, så kommer vi in på din kvantitativa.

André: Det har gått bra. Det är inte varje år jag har slagit index, men än så länge så ligger jag före, totalt.

Jan: Hur lång tid pratar vi nu om?

André: Sen 2018.

Jan: Och det är också så här, det är rätt kort tid. Men om vi hoppar tillbaka till det där bordet igen. Vi har den här studien från Bessembinder, som jag vet att du också har läst, som säger: jo men av 62 000 bolag på börsen, så över 10 eller 20 eller 30 års period, så var det typ bara 1,5 procent eller 4 procent av alla bolag som slog ens räntor. Det vill säga att det var bättre att äga en räntefond än att äga 96 procent av alla aktier som går att köpa på börsen. Hur tänker du kring... För jag upplever så här, det där är ju nästa sådana svårighetsgrad.

Buy and hold av enskilda aktier

André: Buy and hold av enskilda aktier, gör jag inte av just den anledningen. För om du kortar ner den tidsperioden till kanske ett år istället, då är det inte alls samma skevhet där. Utan det är just det där, över lång tid att stora vinnare blir stora vinnare. Men på ett år så är det en större andel av bolag som...

Jan: Fast det är fortfarande så här, nu är jag lite jobbig här, men för att göra det tydligt. Jag tror, för det pratar Craig Lazara om också, att det är typ 70 procent av aktierna som ändå underpresterar mot index. Det är också en sådan grej som jag tror folk tror där ute, att köper du en aktie så är det 50/50 om den går upp eller ner. Och jag bara, nej, inte riktigt.

André: Bra, då har vi lite samma syn där.

Jan: Om vi hoppar tillbaka till Karl Fredrik. Hade du någon fråga, Karro?

Caroline: Nej, du frågade hur det gick.

Jan: Ja, det var det som var min fråga.

Caroline: Men vi har bara pratat om indexfonderna.

Jan: Ja, men vi tar det andra sen. Karl Fredrik undrar då, om du var tvungen att ha en fondrobot, hade du valt bred eller hållbar inriktning?

André: Bred.

Jan: Ja, det var inget. Jag misstänkte det. Det kom snabbt det svaret.

Hållbarhet, ESG och påverkan

Jan: Men hur ska jag säga, då får jag ibland, jag skrev någonting på Instagram och så fick jag världens diss av någon: ja men du är en sådan kapitalist som inte bryr dig om klimatet, det är företag som...

Caroline: Ja, jag vet, jag kom precis ihåg. Du kommer ihåg kommentaren, ja.

Jan: Och jag själv är så bara, ja, det är inte så mycket bevis för att du och jag handlar en aktie, det påverkar ju inte Andrés företag. För han är ju inte ens med i... Om jag är på Blocket och jag säljer min Husqvarna-gräsklippare till dig, så påverkar ju inte det Husqvarna. De har ju redan sålt den maskinen. Är det typ samma resonemang, eller hur?

André: Mer eller mindre. Och jag tänker också att, nu har jag för lite kapital för det här, men jag har ju större chans att kunna göra någonting positivt genom att gå in i ett bolag och säga, nu är jag som ägare inte nöjd. Och sen, det andra som jag har problem med hållbarhet, eller med ESG, är att det är väldigt subjektivt. Innan 2021, då var det alltid prat om, vad är det man väljer bort? Man väljer bort tobak, porr och fossila bränslen och vapen. Vad tycker vi om vapenindustrin 2022, 2023?

Jan: Det är fantastiskt, för det försvarar demokratin i Ukraina.

André: Ja, det har ju svängt verkligen. Så jag är inte negativ till hållbarhet, verkligen inte. Men jag är så här, vad ger mest effekt per insatt resurs? Jag tror här det är det viktigaste, det är att känna, vad kan jag leva med? Vad får mig att sova gott om natten?

Jan: Det hörde jag nyss, ett ganska fint uttryck, istället för risk-adjusted returns, sleep-adjusted returns.

André: Ja, det var fint. Det kommer jag sno.

Premiepensionen och AP7 SÅFA

Jan: Så vi måste ta en fråga, detta är min egen. Premiepensionen, vad har du där? Vad tror du?

André: AP7 SÅFA.

Jan: Jajamän, 100 %. Det är jättefint för mig. Är du en av de 379 000 människorna som har haft AP7 SÅFA, haft en egen otrohetskarriär och sen hoppat tillbaka till AP7 SÅFA? Eller är du en av de fyra miljonerna som har varit trogen SÅFA från början?

André: Jag är en av de otrogna.

Jan: Jag har varit monogam med AP7 sedan start. Det är en jättefin fond.

André: Då har vi samma samsyn.

Andrés aktieportfölj och kvantitativa strategi

Jan: Ska du ta JFB:s fråga här?

Caroline: Ja, det hade varit intressant om André berättade lite om sin aktieportfölj eller lekhink. Ser han det som en lekhink först och främst? Hur stor del av kapitalet är det? Hur gör André sitt urval av aktier? Det är en massa frågor här.

Jan: Jag vet inte om ni kan ta allihop. Du har en indexportfölj. Om du skulle säga pengamässigt, hur är fördelningen? Är det 50/50?

André: I mitt privata kapital så är det 50/50. Men lägger vi till tjänstepension och allt det där, då blir det snarare att vi hamnar någonstans runt 80/20.

Jan: Ja. Så berätta nu om den där andra halvan här.

André: Jag har en, jag kallar det för mitt flaggskepp. Och där väljer jag enskilda bolag. Men jag väljer dem inte egentligen. Utan jag har spenderat lång tid med att bygga upp en samling av regler. Som delvis bygger på faktorer, men även mer, hur andra utförare brukar göra. Så stora investerare. De här jättarna vars axlar man vill stå på. Så jag har byggt vad jag kallar för en kvantifierad sund investeringsprocess. Alltså om du ska titta på ett enskilt bolag och köpa det, vad börjar jag med, och vad slutar jag med? Och sen har jag automatiserat den processen i mångt och mycket. Så att den här modellen spottar ut ett antal bolag som jag sedan köper.

Jan: Så det är en kvantitativ strategi?

André: En regelstyrd strategi.

Jan: Så du har inte så mycket åsikt om själva bolaget, utan du tittar mycket på siffrorna.

André: Ja, och den har jag byggt själv. Så den skiljer sig väldigt mycket från de här mer kända strategierna man kan hitta. Men jag har tagit lite smått och gott från många olika ställen. Tänkt igenom själv, vad är det jag vill ha egentligen? Vad tror jag på? Och sen har jag byggt regler.

Damodaran och bolagsvärdering

Jan: Och här, för detta är också som Nisse 2 skrev här också på forumet. Han skrev så här, jag tror att du har läst distanskurs. Du läste väl för Aswath Damodaran?

André: Jag har inte läst under honom. Men däremot har jag gått, han lägger ju upp sin kurs i bolagsvärdering varje år på YouTube. Och spelar in på nytt och delar med sig till hela världen. Och han är en professor på New York University.

Jan: Stämmer bra. Och han anses väl vara en av de bästa på, om inte den bästa. Han har skrivit bibeln i bolagsvärdering. Och han har ganska fina resonemang. Det är väl han som också pratar om att när du gör ett aktieköp så är det en story. Att du bygger en berättelse om att din portfölj egentligen är en samling berättelser. Och så ska du försöka få den här berättelsen för varje bolag att hänga ihop. Och summan av dina berättelser ska också hänga ihop. Vad ser du, Karro?

Caroline: Nej, jag bara... Alltså det är så främmande för mig. Och så är det lite så, är det hittepå liksom? Är det inte att romantisera vad man gör egentligen?

André: Men det gör vi väl alla, tror jag, i någon mån. Vi gör det för att vi tycker det är kul.

Storyn bakom varje aktie

Caroline: Precis, vid sidan av att det kändes konstigt för mig, så tänkte jag på mitt eget. Hur jag själv fungerar. Men man fungerar ju så.

André: Tänk dig att du ska köpa ett bolag. Och så ska vi göra det här lite proffsigt och snyggt. Vi ska börja räkna på vad vi tror framåt om bolaget. Du måste ju ha en story i hjärnan. Vart är det här bolaget på väg?

Caroline: Jag vet inte. Jag investerar inte så mycket i enskilda aktier. Jag har några enskilda aktier. Vart är mitt Tesla på väg? Jag känner att det går dåligt för dem.

André: Nej, nej, nej. Det är en dålig story just nu. Nej, vi omformulerar. Varför köpte du Tesla när du köpte det?

Caroline: Det var länge sedan. Det var för att jag tyckte om Elon Musks vision om att vi ska bli multiplanetära.

André: Multiplanetära?

Caroline: Ja. Bra ledare.

André: Du kanske tänkte att bolaget kanske kan tjäna lite pengar?

Caroline: Ja, fast det var verkligen sekundärt.

Jan: Ja, okej. Det är intressant. För det visste inte jag, att Tesla skulle ta bilmarknaden på det viset som de gjorde.

Caroline: Men det tilltalet var elektriska bilar.

Jan: Du tyckte de var ganska snygga. Vi har en bild, så här när jag fyllde 30-ish. Den första Teslan kom till Norden. Så tog Karro mig på dejt till Tesla i Köpenhamn. Långt ute i någon slags hamn. Vi kom dit och fick provköra.

André: Så att du var attraherad till det där.

Caroline: Ja.

André: Så det där är väl en story?

När storyn gör det svårt att sälja

Caroline: Det är en story, men det gör också att jag har hållit fast vid de aktierna. Och nu har de gått ner jättemycket, och jag har dessutom fler än innan. Och det är jättejobbigt.

Jan: Jag vet väl hur det är, jag har varit inne och sett på mina. Det var någon som hade varit inne och köpt, har jag hört.

Caroline: Ja, det var någon som var inne och köpte här också.

Jan: 13 april 2023 var det någon som köpte Tesla.

Caroline: Usch vad jobbigt. Så ångrar jag det. Jag vet inte om det är bra att ha en story och romantisera sina inköp.

Jan: Vänta, innan du hoppar in. Då ska du också bara säga att när Karro säger att det har gått ner jättemycket, det betyder att hon bara är 2 200 % plus i Karros värld.

Caroline: Jo, jo, men de nya som jag köpte, det var ju ändå onödigt. Men det var för att jag tänkte så, nej, det är långsiktigt för mig det här.

Jan: Vad roligt, hon sa ingenting. Vi upptäckte det. Vi hade fikat tillsammans. Och så kom vi in på, vi skulle prata om Tesla. Och så skulle jag kolla hur det går. Och så var det så här, köp. Nej, det var köp i grafen. Och jag bara, vad fan har hänt här? Nej, men det är roligt. Ja, fortsätt nu.

Att förankra storyn i verkligheten

André: Ja, men det du egentligen har gjort då, du har byggt upp din story, men du har inte förankrat den i någonting, i verkligheten, skulle jag säga.

Caroline: Nej, vad skulle jag ha gjort om jag hade förankrat den? Hur skulle det sett ut då?

André: Din målbild och hur du ser vad som kommer hända med bolaget, måste man räkna på. Så att man ser att det är rimligt. För det är väldigt vanligt. Det här har jag märkt mycket, man pratar just med småsparare: ja, men jag tror det här bolaget, de kommer växa med 40 % kommande 10 år. Alltså 40 % per år. Och sen gör jag bara lite snabbt svettkalkyl. Ja, grattis. Nu står de för en tredjedel av Stockholmsbörsen. Tror du att det är rimligt?

Caroline: Nej, nej. Jag har inte ens sagt en siffra.

André: Nej, och just det här att räkna på det och göra lite rimlighetsbedömning. Vad är möjligt? Det tror jag är jättebra om man ska köpa enskilda aktier.

Story stocks: SBB som exempel

Jan: Och där finns vissa aktier som kallas de facto story stocks.

Caroline: Vilka är det då?

Jan: Ja men ta SBB. Har ju varit en sådan här, du vet, Ilija Batljan går ut och säger, vi kommer höja utdelningen i 100 år.

André: Ställdes in nu.

Jan: Ja, och ställdes in året efter. Och det är ingen mening att dissa Ilija Batljan. Utan det blir så här, det tilltalar folks stories. Det var massor av människor som var så här, jag gillar att få lite utdelning varje kvartal. Och det var ju mycket bättre att få utdelning varje kvartal än varje år. Så det var ju ett plus. Och sen kommer här någon som pratar rakt in i min story. Vi kommer öka den, den kommer fortsätta i 100 år.

Caroline: Men det var väl en annan del av storyn också med Samhällsbyggnadsbolaget. Att det låter som att man hjälper till i samhället.

Jan: Ja, och då blir det ju mycket. Så det är inte så konstigt att 300 000 småsparare i Sverige äger SBB.

Räcker det att räkna lite?

Jan: Men jag känner så här, André, att jag borde ju inte handla. Jag borde inte köpa enskilda aktier. För är jag beredd att göra det jobbet och räkna lite? Nej, det är jag ju inte. Alltså jag vet inte ens hur man gör det.

André: Jag kan säga så här. Du kan göra det på en extremt hög nivå. Och du kan göra det ganska enkelt på det man kallar för en servettskiss. Eller en servettkalkyl. Och jag tror att mervärdet ligger snarare mot servettkalkylen än det avancerade. Så man behöver inte göra det jättesvårt.

Jan: Nej. Men om jag då ska spela djävulens advokat. Så utan att nämna bolag, så vet jag att du och jag har följt ett bolag under ganska lång tid.

André: Du kan nämna bolag.

Jan: Ja, men jag behöver inte göra det.

André: Jag har redan fått skit i Affärsvärlden för det.

Jan: Så där har vi följt bolaget ganska länge. Du och jag har haft möte med finanschefen och vd:n. Och där har ju du de facto, detta finns det ju historik i forumet, du har gjort bättre analyser än många professionella analytiker.

André: Jag skulle våga sticka ut hakan här och säga att jag har lagt bäst estimat på det här bolaget i hela världen.

Jan: Ja.

André: Och då pratar vi om så här, Goldman Sachs. Vi pratar andra.

Jan: Vi fick till och med vd:n att säga, okej, ni har gjort den bättre. Ni förstår bolaget bättre än vår bankanalytiker. Det är ett citat.

Varför analytiker går i flock

André: Och då menar jag på också, till exempel, när man kollar på de här analytikerna, är inte det lite samma? Nu kommer en tes här, så om det är någon analytiker som känner sig träffad, lägg gärna ett mejl, för jag har gärna fel. Men jag upplever ibland att det är svårt att göra en annan analys. Att min servettskiss måste likna din servettskiss. För om vi är tio professionella analytiker och min servettskiss skiljer sig åt, då kommer det att, om jag har fel, så kommer jag att behöva ha ett samtal på jobbet med chefen. För då är jag kass. Så att jag har, och eftersom jag inte tjänar mer pengar om jag har rätt eller fel, då är det bättre för mig att göra en servettskiss som ligger i linje med alla andra servettskisser.

Jan: Absolut, det är ju mycket. Jag jobbar på Svevia, liksom, ja fuck it, jag gör min analys. Och sen fattar jag inte, jag hade ju sovit dåligt om natten. För jag hade tänkt så här, shit, jag har nog fel, de andra har nog rätt. Alltså, håller du med om resonemanget att analytiker går i grupp?

André: Ja, det är flockdjur.

Det är inte din absoluta skicklighet som du får betalt för. Det måste vara någon som är på nivå 80, för att jag ska vara på 90 och tjäna pengar.

Tillit kommer från processen

Jan: Så nummer två, när du har gjort din servettskiss, hur vet du att din servettskiss är rätt? Förstår du, hur är tilliten till den där? För jag har inte den tilliten till mig själv. Förutom nu, nu har jag efter 20 år landat i indexfond. Och då är jag så här, någon säger att du har fel, då är jag så här, ja ja. Hur gör du?

André: Om vi bara börjar och förtydligar. Det flaggskeppet, där räknar jag inte själv. Där har jag en modell som spottar ut vad jag ska köpa. Men när jag köper enskilda bolag, tillit kommer ifrån att förstå din process. För vi kan inte styra utfallet överhuvudtaget. Investeringar innehåller mycket slump. Men du kan styra din process. Så har du byggt en bra process och har tillit till processen, då tror jag oftast att man sover ganska gott om natten.

Jan: Ja, men det är sunt. Men om du skulle göra en sådan här servettskiss. Det behöver inte vara Tesla, jag vet att Tesla är en story stock och ett väldigt speciellt djur. Men vad skulle du kolla på?

Bra bolag tenderar att fortsätta vara bra

André: Nu kommer vi komma in mycket på vad jag tycker fungerar. Det vill jag vara jättetydlig med. Bolag som har varit bra tenderar att fortsätta vara bra. Nu menar jag rent fundamentalt. Bolag som har tenderat att växa har en tendens att fortsätta växa.

Jan: Förlåt, får jag avbryta? Jag gillar den tesen, att saker brukar bli så som man tror. Jag gillar den tesen i alla områden i livet.

André: Det finns statistik på det här. Om vi delar upp bolag i fyra delar, för det är det jag har statistik på. Och så tittar vi på hur bra de är ur ett lönsamhetsperspektiv. Och så delar vi upp dem, och så låter vi fem år gå framåt. Om vi tar hink fyra, där har vi bottenskräpet. Hur många, alltså andelen i procent, tror ni har rört sig från hink fyra till hink ett?

Jan: Typ inga.

André: Sex procent. Majoriteten ligger kvar. Hur många stannar kvar i hink ett?

Jan: Jag tror det ligger någonstans runt 60 procent.

André: Sen är det lite mer rörelse till hink tre. Så det finns en tendens ändå att man blir lite bättre. Och samma sak i hink tre. Många har en tendens att, över väldigt lång tid, kanske gå ner till hink två. Men det är sällan man faller ner till hink fyra.

Steg ett: titta på historiken

André: Så jag skulle börja med att, det här är ett bra bolag. Och hur vet vi det? Ja, men då tittar vi på historiken. Så vi öppnar årsredovisningen. Så kollar vi kanske senaste, apropå hur mycket år vi har tillgång till, men jag skulle säga minst fem år. Då vill jag se att bolaget har en omsättning som växer. Att de säljer mer.

Jan: Ja, det är ju blodet.

André: Sen vill jag se att vinsten växer. För annars är det ju någonting som jag tycker är lite galet. Affärsmodellen skalar inte. Du säljer mer men du tjänar mindre pengar.

Jan: Ja, det är ju något konstigt då.

André: Det händer. Och sen vill jag gärna kolla lite på hur mycket pengar tjänar de. Och då pratar jag marginal. För den har en, det är lite intressant. Är det någonting inom finans som har en tendens att pendla, alltså gå i våg, så är det just marginaler. Så är bolaget väldigt överlönsamt just nu, eller är de underlönsamma? Det kan vara bra att veta. Var går jag in någonstans?

Case: New Wave och marginalförflyttning

André: Och ibland, det här händer inte ofta, men vi kan ta, får jag ta ett case? Ett bolag som jag äger heter New Wave. Det här är ingen köprekommendation. De har förflyttat sig i sin marginal. Genom att de har köpt ett nytt bolag som heter Craft. Och det är ett mycket mer lönsamt varumärke för dem. Så istället för att tjäna 7–8 procent, så kanske vi framöver förväntar oss runt 15 procent i vinst. Och det är sådant man måste nästan hålla koll på lite. För när vi sen ska göra en prognos framåt, då måste vi ha koll på hur mycket tror vi att omsättningen, alltså blodet in, hur mycket kommer det växa? Och hur mycket kommer bolaget få behålla? Det är jätteviktigt. För annars har vi egentligen ingenting att hålla oss i. Vi köper ett bolag, vi vill kunna stämma av lite då och då, hur ligger det till egentligen?

Jan: Men är inte det också ganska enkelt? Jag gillar i grunden, när jag var på någon kurs, vad är syftet med alla bolag? Och så var det någon som sa, gå med vinst. Nej, syftet är att flytta pengar från kundernas ficka till ägarnas ficka. Och jag var så här, fan vilken bitter kapitalistisk syn. Men så var jag ändå så här, nej men det är ändå det aktiemarknaden går ut på.

André: Okej, vi behöver titta på hur mycket. Och är det ingen försäljning, är det inget blod in. Och är det ingen marginal, det är ju från marginalen vinsten kommer sen till mig som ägare.

Risker, hävstång och kassaflöde

Jan: Så nu har vi kollat på, var det ett bra bolag tidigare? Och tror vi det kommer vara ett bra bolag framåt?

André: Sen behöver vi kolla lite mer grejer. Och det är främst risker i bolaget. Vi behöver kolla, okej, hur tjänar de de här pengarna? Har de en väldigt hög hävstång? Och det är hur mycket lån har de? Och det ser vi nu, vilka bolag har gått sämst nu när räntorna börjar gå upp? Fastighetsbolag.

Jan: Ja, vad är problemet med fastighetsbolag?

André: De tjänar väldigt lite marginaler, om man bara tar det man kallar för avkastning på totala kapitalet i bolaget. Så de lånar för att få det man kallar för avkastning på eget kapital. Så det måste vi checka av och hitta en sund nivå.

Jan: Vad vill vi mer titta på?

André: Jag skulle vilja läsa lite i vd-ordet. Kolla vad vd:n tror framåt.

Jan: Men är det lönt? Vill inte de alltid bara säga, det kommer gå bra och nu ser vi an framtiden och sånt?

André: Nej, men man får läsa mellan raderna. Det är väldigt mycket, och så kan man lyssna på när de pratar. Och i vissa fall kan man till och med ringa till dem och prata med dem.

Att läsa risksignaler i årsredovisningen

André: Det finns en liten intressant studie där man använde language processing.

Jan: Processera tal eller skrift?

André: Ja, analysera text. Och där kunde man, med hjälp av att försöka hitta vissa triggerord, alltså negativa ord, se att när vissa grejer dyker upp, då har aktierna och bolaget en tendens att gå ganska dåligt framöver. En av de här som är ganska intressant: i början av en årsredovisning så tar alla bolag upp aktuella risker. Förändringar i risker, eller förändringar i hur man bedömer risker. Om en risk går från, ja, mellan till mycket hög till exempel, det är någonting man ska titta efter. För då har de ett ansvar att säga till dig som ägare och intressent att det här kan hända. För att vi ser det idag. Och om de säger det, de som ändå sitter i bolaget dagligen, då ska man lyssna.

Jan: Ja, det är klart. Men ingen gör det.

André: Nej.

Jan: Det är kanske för att de är som jag. Som bara, ja, det spelar ingen roll. De kommer ändå bara säga att allt kommer gå bra. Och sen är det lite så här, så har man aldrig läst ett vd-ord någonsin. Eller så är det också så man resonerade, som du egentligen sa i början. Att nej, men det är bara några aktier.

Caroline: Är det något annat som man ska ha koll på?

André: Kassaflöde. Det är bland det tråkigaste, men det absolut bästa att kolla på.

Caroline: Men alla de här sakerna, kan man hitta dem på ett samlat ställe?

André: Det blir årsredovisningen då. Och vill man göra det lite enklare för sig, så finns det tjänster.

Jan: Ja, typ Börsdata, eller sådana tjänster.

Relativa kriterier slår fasta gränser

Jan: Där är en fråga i forumet, den tar vi inte nu i podden. Men det var så här, här är min screen från Börsdata, såga mig, André.

André: Kan jag få svara på den lite grann? Som jag läste det, han vill ha en modellportfölj likt min. Han har satt in fasta gränser. Och vad menar jag med det? Inget P/E över ett visst tak. Vad är problemet med det? Jo, säg att vi är i en marknad som vi är i nu. Marknaden är ganska pessimistisk. Och han har satt, ja men alla bolag som värderas under P/E 8 är okej. Vad hjälper det om marknaden värderar snittaktien till P/E 5? Ingenting. Så jag jobbar med mer relativa termer. Jag delar upp det i hinkar, så jag kanske plockar bort 70 % dyraste av hela massan. Det tycker jag han ska göra istället.

Jan: Ja, men det är ett klokt val.

Var ska en nybörjare börja träna?

Jan: Och sen, många av de här, jag vet att du har läst alla böcker, eller väldigt många böcker. Men om du skulle säga, för någon som vill börja göra detta, träna inför man går och sätter sig vid det här bordet. Är det Aswath Damodarans kurs man börjar med?

André: Nej, för svårt, för komplicerat, för mycket. Du ska titta på enskilda bolag. Jag skulle börja med någonting enklare. Att börja med ett system. Till exempel Magic Formula. Och börja förstå, okej, varför funkar det? Och sen efter det, om man börjar känna sig bekväm med någonting systematiskt, så kan man börja jobba med någonting mer aktivt. För det är så mycket jobbigare. För du lägger en egen värdering i bolaget. Och du kommer ha fel. Du kanske har rätt. Om vi tittar på min statistik, till exempel, av mina positioner, så säg att runt sju av tio har gått positivt. Och sex av tio har slagit index. Men vilka positioner tror du jag minns mest?

Jan: Ja, de du har förlorat.

André: De jag har förlorat. Och då har jag åtminstone ett system. Så då är det så här, ja ja. Men när jag börjar räkna själv på bolag och lägger fram case, då blir man känslomässigt kopplad.

Jan: Du blir känslomässigt investerad i det.

André: Och det är bland det farligaste som finns. För då kan du inte släppa positionen.

Beteende är 80 procent av spelet

Jan: Nej, men det var det jag menade när vi pratade om det där med att ha historia i sina innehav. Så det handlar om att vara ganska iskall och disciplinerad, tyvärr.

André: Ja, men då är vi tillbaka på beteende.

Jan: Så då är det ju ännu värre, när jag hör det, så blir jag bara trött. Och så blir jag så här, okej, om jag nu ska gå till det där rummet eller till det där bordet och spela med de andra, det räcker ju inte bara att jag är grym på att tolka korten. Jag behöver dessutom ha koll på mina emotioner. Jag kan inte bli kär i vissa av dem. Det är väldigt många faktorer. Och vissa av dem, många av dem är dessutom helt känslomässiga.

André: Det som skiljer en bra från en dålig investerare, när vi pratar om det här, så skulle jag säga att 80 % är beteende. Och det psykosociala och psykologiska.

Det som skiljer en bra från en dålig investerare, det är att 80 procent är beteende.

Jan: Vilket också är sjukt roligt, jag träffade för många år sedan en hedgefondförvaltare, som var i 60-årsåldern. Och så sa han så här, ja, det tog mig fem år att lära mig yrket, alltså lära mig hantverket. Och sen sa han, det tog 25 år att lära känna mig själv i det där.

Du behöver inte sätta dig vid bordet

André: Och jag tror att om man känner att det här är ingenting för mig, du behöver inte sätta dig vid bordet.

Jan: Nej, du kan få snittavkastning med en indexfond.

André: Men är man som mig och tycker det är kul, det är spännande, man är intresserad av investeringar, jag tror inte man ska vara för rädd för att sätta sig vid bordet. Men man behöver vara speciellt känslomässigt beredd.

Jan: Men du, en fråga här, som Nisse 2, han var så här, du är ung, du har stort humankapital, du bör kunna ta stor risk med ditt kapital, förutom då kanske ni ska köpa bostad i Norrköping, har jag hört. Varför inte all in i dina strategier?

André: Ja, det har jag funderat på ganska mycket. Strategin, om vi pratar den jag har pratat om tidigare, den lanserade jag 2019, februari, och fram till 2022 så har jag slagit Stockholmsbörsen vartenda år. Och det är svenska bolag jag investerar i, så det är det jag jämför med. Jag ser inte riktigt att man kan göra så, eller ens tänka så. Jag menar, om jag ska hårddra det, och ta den tanken ännu vidare, varför investerar jag inte bara i ett bolag? Det absolut bästa bolaget. Det funkar inte så. Vi måste ha risktänk. Då vill jag ha, som sagt, strategier som drar lite olika. När det ena går dåligt så går det andra bra.

Indexfonderna som det färdiga paketet

André: Jag gillar indexfonder, för det är enkelt. Jag menar, säg sen när det är dags för mig att bilda familj och skaffa barn, då kanske jag inte kan lägga ner lika mycket energi. Då har jag ju det här paketet färdigt.

Jan: Detta är ingen invändning, tror jag, utan jag tror detta är nyfiken. För jag är precis som du. Man kan ha sin lekhink. Vi köper champagneflaskor totalt irrationellt, men väldigt roligt. Sen kan man ha det så här, men detta är mina utilitarian, detta är mina nyttomaximerande pengar. Detta är min pension, det är det jag ska leva på. Detta är det som är guldkanten i vardagen.

André: Och jag menar, jag lägger ner mer tankekraft på den portföljen än vad jag gör på mina index, såklart. Och när det går dåligt i dem, det känns ju mer. Så jag tycker man ska ha det på en rimlig nivå.

Jan: Ja, absolut.

Influenser utifrån och indiska investerare

Caroline: Nisse undrar, sista frågan här, att du har läst de här, till exempel Aswath Damodaran. Har du en, är det en förklaring att du har en annan syn på svenska bolag än till exempel andra svenska investerare? Att du har fått influenser utifrån?

André: Ja, det skulle jag nog kunna tänka mig. Om man tittar på finanskåren i Sverige, så har det liksom, alla följer samma trend. Nu är det serieförvärvare som gäller. Nu är det IT-bolag som gäller. Det skiter jag fullständigt i. Utan jag vill hitta bra bolag. Och där har jag haft ett antal mentorer, fel, men jag har haft liksom folk jag har blivit investerad i och som jag följer aktivt och liksom känner, ja men det här är sunda principer. Och många av dem är inte svenska. Jag har ett antal indiska investerare jag följer till exempel.

Jan: Det är ju lite speciellt. Britter.

André: Ja, men det är jättestort med value investing, alltså värdeinvestering, när man tittar.

Jan: I Indien?

André: Ja.

Jan: Har de en stor börs? Jag har helt missat att Indien är en grej.

André: Den håller på att bli ganska mogen nu, den börsen. Men de har en ganska stor marknad, ja. Mycket intressanta bolag. Och intressanta investerare också. Svåra att få tag i, själva bolagen. Men intressanta investerare. Mohnish Pabrai.

Jan: Jag tror jag skickade en bok till dig, en länk, The Joys of Compounding. Nu har jag glömt vad författaren heter.

André: Ja, vi kan lägga ut det sen. Men den boken...

Jan: Var det en indier som har skrivit den?

André: Ja. Jag har inte läst den själv än.

Jan: Nej, vi får läsa den, så får vi ha en bok. Men från vad jag har hört så ska den vara helt fantastisk.

Edge via sitt eget yrke?

Jan: Du, buspojken har en fråga här. Tror du att man har en edge mot andra investerare om man är insatt i en bransch via sitt jobb? Alltså säg att man jobbar inom läkemedelsbranschen, är man då bättre eller sämre snubbe än en finansmänniska?

André: Jag tror att det är så här, diskussionen i forumet lutar åt båda hållen. Ja, jag skulle säga så här. Under typ 70- och 80-talet, när det var mer cowboy, skjuta från höften på Wall Street, då vet jag, Peter Lynch pratar mycket om det här. Varför går du in i branscher du inte förstår? Håll dig relativt nära det du fattar, för då kan du ha en edge. Idag är det mycket svårare, och jag tror, även om du förstår marknaden och du förstår produkterna och så vidare, det gör dig inte till en bra investerare. Raka motsatsen. Jag tycker oftast, när man ser folk som ska börja investera, de kärar ju ner sig i produkterna.

Jan: Okej, men... Spotify. Jag älskar Spotify.

André: Ja, men Spotify är en fantastisk produkt. Ganska dåligt bolag, eller har varit historiskt.

Jan: Ja, bara titta där på kompensationen till deras HR-chef. Det är mer pengar än vad jag kommer att tjäna i hela mitt liv.

André: Det går mycket pengar till bolaget, inte till ägarna.

Jan: Ja, och inte till artisterna heller.

André: Så det beror helt på. Är du en duktig investerare från grunden, då kanske du har någonting att hämta.

Hur skiljer du tur från skicklighet?

Jan: Men det är ju så svårt det där att, alltså, vad är duktig? Hur skiljer du mellan tur och duktig?

André: Det är helt omöjligt annat än att kolla på, har du en bra process? Jag tror nästan jag säger pass på den. Jag har ingen aning.

Jan: Jag har heller ingen aning. Men jag kan säga så här, att när jag forskade, och då forskade jag på celler, det var molekylärbiologi, i Lund har vi Medicon Village, där har vi massa sådana här små företag inom biotech, eller life science heter det. Och du vet, jag skulle inte satt en krona i någon av dem. För det är så jädra svårt med forskning. Och man måste ha jättemycket pengar för att kunna dra bra slutsatser kring en molekyl man har som man tror är så anticancer. Det är otroligt svårt att hitta rätt. Det är så mycket slump inblandat, och det måste vara jätteduktiga tekniker.

André: Jag tror det var JSB som skrev i forumet det också. Det kan ju också vara att man överskattar. För man sitter med det jävla problemet varje dag, och så tycker man att det är större än vad det egentligen är. Så jag tror det slår åt båda hållen.

Det sämsta finansiella rådet

Jan: Men jag tänker att vi ska runda av. Så du har redan varit inne på boktips, men jag tänker så här, istället till alla: sämsta rådet i finans. Ja, detta ska bli jättespännande. Sämsta, så här när du tittar på dina, du behöver inte kollegor, utan vänner i forumet, eller du vet, när du ser en nybörjare, så är jag så här bara, åh nej.

André: För mig är det så här, myten om att om du bara lägger tid och engagemang så kommer du slå dem som sitter vid bordet. Det är min...

Jan: Det är ditt sämsta, det är ju det vi pratar om hela tiden.

André: Det kan skapa en förutsättning för dig, men långt ifrån en garanti.

De två förlorargrupperna bland småsparare

André: Det är väl inget tips, men om man tittar på vad småsparare gör när de köper bolag, så brukar jag se två olika grupper. Det ena är de som går med i Aktiespararna. Sen tänker de, nu ska jag köpa stabila bolag. Och tänker, det här kommer jag slå börsen med. Problemet där är att det oftast är väldigt överanalyserade bolag. De har en tendens att vara ganska dyra, för att folk är villiga att betala för den här stabiliteten. Allt annat lika, vad händer då? Framtida avkastning sjunker.

Sen har vi den andra gruppen och de är fan i mig värre. Och där hittar du de som går in på Facebook och går in på aktieraketer. Och där har du liksom, det är bara skräpbolag. Det finns ingen historik, utan det är bara den här spännande storyn. Och det är de här två lägren man ser hela tiden. Och jag förstår inte riktigt varför. Jag tror vi har 1 031 bolag i Sverige som vi kan handla. Men ändå så koncentrerar man sig på de här två extremiteterna. Men det finns så mycket fina bolag i mitten.

Gör en enkel checklista

André: Och att man inte bara kan börja, gör det ganska enkelt. Gör en checklista. Tjänar bolaget pengar? Är det nej, kasta bolaget åt sidan. Men det är det att man måste ta reda på saker själv. Man måste göra ett arbete. Man måste hitta den informationen. Om man undrar, var finns den ens? Och det kan jag tänka mig att det är ganska läskigt i början. Men när man har gjort det, jag skulle säga efter en, två gånger, så är det inte speciellt svårt. Inte idag.

Jan: Nej, men vi ska knyta an där på din checklista. För jag tyckte det var jättebra. Men här kommer en frustration som jag haft. Jag vet att vi har haft uppe detta på en fika tillsammans. Men i korthet. Där har jag ibland stört mig på folk, apropå att det går trender. Du vet, nu är det compounders. Det var en väldigt tydlig trend för ett par år sedan. Sen var det utdelningsaktier.

Caroline: Jag tycker att ni båda är så kloka.

Jan: Ja, och jag var så här, och så var folk så här, åh, titta nu, du vet, sen jag lämnade aktieraketer och började med utdelningsaktier så går det jättemycket bättre. Och jag är bara så här, ja. För att en implicit förutsättning för att ett företag ska kunna ge utdelning, är att de måste gå med vinst. Så tricket är inte att utdelningsstrategi är mycket bättre. Det är bara att du har börjat investera i lönsamma bolag.

Vinst före utdelning

André: Nummer ett är så här, går de med vinst?

Caroline: Men är det så alltid att om ett bolag går med vinst och har utdelning, och sen om de inte skulle gå med vinst, då måste de fortsätta med sin utdelning?

André: Nej, nej, man väljer själv om de vill. Men många gör det ändå.

Jan: Ja, många gör det ändå. Det ska vi inte ge oss in på. Min systerson frågade om det, och jag bara, ja, fast det kan ju vara dåligt. De sämsta bolagen har ju lånat för att ge ut utdelning. Det var det jag berättade för honom. Han bara, okej, ja, back away.

André: Ja, men precis.

Jan: Det är typ Ratos för många år sedan. Det kanske är ett extremfall.

André: Nej, nej. Jag har minst åtta bolag i huvudet som har gjort det i nutid. Alltså i år. För att hålla uppe. Det är någon slags fasad, tycker jag, som urholkar sig själv från insidan.

Filtrera ner från 1 031 bolag

Jan: Det där hjälper ju dig som investerare ganska mycket, just det där med lönsamhet.

André: Vi tar de här 1 031 bolagen. Hur många tror ni är lönsamma varje år?

Jan: Om jag skulle gissa, jag har ingen aning, men jag skulle gissa 30 procent.

André: Jag skulle också gissa på det. Då har du kokat ner det ganska mycket. Sen tar vi ett steg till. Okej, vi tar något enkelt. Vilka har växt omsättningen? Har de växt omsättning någonting överhuvudtaget, över noll, på fem år? Då är vi plötsligt kanske nere på, vi har gått från 300–400 bolag, och är nere på kanske 150 bolag. Och gör man så där, så är det ganska enkelt, om man tycker om att investera i enskilda bolag, att skapa en lista. Så du behöver inte sprida ut det och titta på alla de här 1 031, utan de här håller jag mig till.

Jan: Men om du ska prioritera, så steg nummer ett, vinst.

André: Vinst är absolut viktigast.

Jan: Steg nummer två?

André: Då skulle jag nog faktiskt säga att de har positivt kassaflöde. För det är så enkelt att fuska med bokföringen. Eller inte att fuska. Man håller sig inom reglerna, men du kan göra ganska mycket för att säga, ja, men jag har gått med vinst, men jag gör inte det egentligen. Och då kan vi ta SBB till exempel. Det är ett fastighetsbolag. De tjänar pengar mycket via att värdera upp sina fastigheter. Det är inga pengar in i bolaget.

Jan: Nej, det är det ju inte.

André: Det ser ut som en vinst. Det redovisas som en vinst. Men det är inga pengar som har kommit in till bolaget som kan delas ut till aktieägarna. Så bara de två, då är vi nog nere på 200 bolag direkt, skulle jag tro.

Kan man göra det globalt?

Jan: Men då är det svenska bolag. Kan man göra det globalt?

André: Det kanske är ännu bättre, fri spridning. Ja, det blir fler bolag. Så då kan du ha snävare kriterier. Problemet är att när du börjar bli för snäv, då finns det en tendens att man övergör det lite för mycket.

Jan: Kan man be ChatGPT göra det åt dig?

André: Nej, de har inte tillgång till finansiell data. Men du kan be mig. Vi har i forumet mycket diskussioner.

Jan: Ja, men snyggt.

Boktips: Quantitative Value

Jan: Boktips. Ska vi ta The Joys of Compounding?

André: Jag vågar inte tipsa om den än. Men jag har bara hört mycket gott om den. Det beror lite på vad vi ska tipsa om. Men jag har så mycket böcker. Vi börjar med, om man vill läsa om kvantitativa investeringar, hur det funkar. Alla har ju hört om Den lilla boken som slår marknaden. Jag skulle rekommendera, det finns en bok som heter, den har ett ganska tråkigt namn, Quantitative Value. Så kvantitativt värde. Och den går igenom extremt mycket på ganska korta, säg 300 sidor. Och den är helt fantastisk. Då får du en förståelse för, han som har skrivit den, båda två är, nej nu ska vi se, den ena är doktor och den andra är fondförvaltare. Nu är båda fondförvaltare. Där får du med forskningssidan. Du får med, om vi säger det är mer utövarsidan, så Warren Buffett och Peter Lynch och så vidare. Och sen får du fram, de börjar liksom, ja men hur kan vi bygga ett system? Så går de igenom steg för steg i varje kapitel.

Jan: Ja men nu kollar vi lite på det här.

André: Och då får du liksom, utöver att du får ett system, så får du processen. Och det tror jag är nästan det viktigaste. Så man kan göra det till sitt eget. För det är då man får tilltro till det man gör.

Jan: Och kanske full förståelse också. Veta bakgrunden.

André: Ja, men det här kan överprestera på grund av...

Jan: Exakt. Snyggt.

Kommer AI förändra spelet?

André: Men, jag tänker att du vill väl fråga om AI? När AI väl får tag i sådan här finansiell data, vad kan vi göra då?

Jan: Jag tror inte AI kommer spela så jäkla stor roll, för vi har haft de här verktygen, för det är bara att du gör det manuellt.

André: Är det ungefär som AI och kan använda den för att skriva om en text?

Jan: Jag förstår det, men okej. Jag hade föreställningen om att man kan, att plötsligt kommer det vara någon AI-förvaltare som förvaltar bättre.

André: Ja, jag vet inte. Att man snabbare får fram information som man är ute efter, till exempel. Jag kan säga så här. Det där är någonting man ofta pratar om. Man måste vara snabb och på bollen hela tiden. Nej, för fan. Det är ju raka motsatsen till det som har funkat historiskt. Titta på duktiga investerare, hur har de överavkastat? Det är ju inte de här, handel hela tiden. Utan det är ju mer så här, hitta ett bra bolag, sitt på det tills det är fullvärderat, sälj.

Kantarellmetaforen

Jan: Kavastu, Arne Talving, säger så här. Det är jätteenkelt att välja aktier. Det är som att gå ut i skogen, hitta kantarellerna som ingen annan har hittat. Sen står man där och väntar tills alla andra kommer dit. Och så säljer man dem då. Och så går man vidare. Jag fattade aldrig det förut, så jag tänkte så här, ja okej, men vad gör han då, när de andra kommer till kantarellerna?

André: Ja, han måste ju säga så, det är mina kantareller, du kan få köpa.

Jan: Ja, han skulle ju ha plockat upp dem redan då. Och suttit med dem i sin lilla portfölj. Och sen säger han, hej, jag har lite kantareller här. Vi tänkte att hela tanken slut.

André: Ja, precis. Ja, men då är det ju liksom så här, då är vi inne på det där vi pratade om innan. Liksom att våga lita på att jag har hittat kantareller. Och att andra kommer att hitta hit. För det kan ju ta både ett och två och tre år. Och det är ju det som är det jobbigaste.

Jan: Absolut.

Avrundning

Jan: Grymt. Jag tänker att vi har pratat jättelänge, vi ska runda av. Jag tänker att vi kommer få bjuda tillbaka dig. Och så ska vi prata mer om hur man gör analys. Jag vet också att du har idéer kring hur du vill utveckla detta vid sidan av ditt jobb och sådant.

André: Vad roligt.

Jan: Men det återkommer. Du, André, stort tack för att du kom.

André: Tack så jättemycket.