6 av 10 aktier är sämre köp än riskfria räntor
Knappt 2,4 % av bolagen stod för hela värdetillväxten 1990–2020 (Bessembinder, 2023)
Tänk dig att du köper en enskild aktie och behåller den så länge den finns på börsen. Det troligaste utfallet är inte en dubblering eller ens en liten vinst. Enligt den bredaste kartläggning som gjorts av världens aktiemarknader slår de flesta enskilda aktier inte ens en riskfri statsskuldväxel.
Studien bakom siffrorna är ”Long-Term Shareholder Returns: Evidence from 64,000 Global Stocks” av Hendrik Bessembinder, Te-Feng Chen, Goeun Choi och K.C. John Wei, publicerad i Financial Analysts Journal 2023. Forskarna följde 64 738 aktier på 43 marknader mellan 1990 och 2020, motsvarande cirka 88 % av världens börsvärde. I princip hela populationen undersöks, inte ett litet stickprov.
Resultatet ser motsägelsefullt ut. Börsen som helhet skapade 75,66 biljoner dollar i nettoförmögenhet över den riskfria räntan. Ändå gav majoriteten av de enskilda aktierna lägre avkastning än samma ränta över sin livstid: 55,2 % av de amerikanska och 57,4 % av de icke-amerikanska. Vinsten kommer från ett mikroskopiskt fåtal bolag.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
43,2 % slog räntan
Globalt slog bara 43,2 % av aktierna amerikanska statsskuldväxlar över sin livstid 1990–2020. Nästan 6 av 10 enskilda aktier gav alltså lägre avkastning än en riskfri placering. Läs mer.
Starkare mönster utanför USA
Utanför USA underpresterade 57,4 % av aktierna den riskfria räntan, mot 55,2 % i USA. Skevheten är alltså inte ett amerikanskt fenomen utan ett globalt. Läs mer.
2,39 % gjorde hela jobbet
1 526 bolag, 2,39 % av alla i studien, skapade hela det globala nettovärdet. De övriga 97,6 % matchade tillsammans bara den riskfria räntan. Läs mer.
75,66 biljoner dollar
Världens börser skapade 75,66 biljoner dollar i nettoförmögenhet mellan 1990 och 2020. Studien är därför inget argument mot aktier, bara mot att äga för få av dem. Läs mer.
Topp 5 stod för 10,34 %
Apple, Microsoft, Amazon, Alphabet och Tencent stod för 10,34 % av det globala nettovärdet. De 159 bästa bolagen, 0,25 % av alla, stod för hälften. Läs mer.
Medianaktien gick minus
Medianaktien gav -6,8 % över hela sin livstid, medan medelaktien gav 366,83 %. Ett fåtal enorma vinnare drar upp genomsnittet. Läs mer.
Nästan total förlust är vanligast
De vanligaste utfallen för en enskild aktie på tio års sikt var -95 % och -100 %. Nästan total kapitalförlust är alltså det mest frekventa långsiktiga resultatet, inte undantaget. Läs mer.
Sverige ingår i urvalet
1 056 svenska aktier ingår bland studiens 64 738. Separata svenska utfallstal redovisas dock inte, så de globala siffrorna får tjäna som vägledning. Läs mer.
Dollar, inte svensk skatt
Alla jämförelser görs i dollar mot amerikansk riskfri ränta, före skatt och courtage. För en svensk sparare är poängen själva mekaniken, inte ett exakta tal. Läs mer.
Blanda inte ihop måtten
Siffran 2,39 % mäter förmögenhetsskapande i dollar, inte procentavkastning, och stora bolag väger därför tungt. Den betyder inte att 2,39 % av aktierna gav bäst avkastning. Läs mer.
Facit i efterhand, inte förhandsdom
Studien mäter hur det faktiskt gick 1990–2020, inte vilka aktier som var dåliga köp i förväg. Ingen visste på förhand vilka bolag som skulle hamna bland vinnarna. Läs mer.
Spridning rättar oddsen
Bara 26,8 % av enskilda icke-amerikanska aktier slog den riskfria räntan över hela 31-årsperioden, mot 89,0 % av slumpvis valda portföljer med 100 aktier. Diversifiering förvandlar ett vad mot oddsen till ett vad med dem. Läs mer.
Äg vinnarna via index
En bred indexfond äger alla aktier och fångar därför automatiskt de få bolag som skapar nästan hela värdet. Du behöver aldrig gissa i förväg vilka de blir. Läs mer.
"Majoriteten av enskilda aktier misslyckas ens med att ge bättre betalt än räntor."
"1.526 av 63.785 stod för hela värdetillväxten utöver räntor i perioden 1990-2020."
"55,2% av amerikanska aktier och 57,4% av icke-amerikanska aktier ger lägre avkastning än 'riskfria' placeringar över sina livstider."
"Medan majoriteten av enskilda aktier misslyckas, visar studien matematiskt varför bred diversifiering genom indexfonder fångar upp de få extremprestationer som driver hela marknadens avkastning."
Mönstret finns globalt, inte bara i USA
Bessembinder visade redan 2018 att de flesta amerikanska aktier underpresterar statsskuldväxlar. Den här studien gör samma analys globalt, och resultatet är ännu mer konsekvent. Bara 43,2 % av de globala aktierna slog amerikanska statsskuldväxlar över sin livstid. Nästan 57 % gjorde det alltså inte. Sverige ingår i urvalet med 1 056 aktier, även om studien inte redovisar separata svenska utfallstal.
Kom ihåg att jämförelsen görs i dollar mot amerikansk riskfri ränta, före skatt och courtage. Siffran 43,2 % går alltså inte att räkna om rakt av till vår situation som svenska sparare. Men studiens huvudpoäng håller ändå: enskilda aktier är betydligt mer osäkra än marknadens genomsnitt antyder.
2,39 % av bolagen skapade hela nettovärdet
Den mest intressanta siffran är att 2,39 % av bolagen, 1 526 stycken, skapade hela det globala nettovärdeskapandet på 75,66 biljoner dollar. Resterande 97,6 % av bolagen matchade tillsammans bara den riskfria räntan. De fem största värdeskaparna, Apple, Microsoft, Amazon, Alphabet och Tencent, stod ensamma för 10,34 % av nettovärdet, och de 159 bästa bolagen, 0,25 % av alla, stod för hälften.
Observera att siffrorna handlar om värdeskapande mätt i dollar, inte om att 2,39 % av aktierna hade bäst procentavkastning. Ett dollarmått gynnar per definition de största bolagen, eftersom deras värdeökning räknas i absoluta belopp och inte i procent. Men för en indexsparare är det just det som är styrkan: en värdeviktad indexfond äger automatiskt mer av bolagen som växer sig stora, så du fångar vinnarna utan att behöva peka ut dem i förväg.
Medianaktien är inte börsens genomsnitt
Studien visar också varför tankesättet ”aktier går upp på lång sikt” kan lura oss. Det stämmer för marknaden som helhet, men den globala medianaktien hade negativ livstidsavkastning på -6,8 %, medan medelavkastningen var 366,83 %. Bara 48,2 % av aktierna gav över huvud taget positiv livstidsavkastning, och det vanligaste utfallet på tio års sikt var -95 % eller -100 %, alltså nästan total kapitalförlust.
Börsen utgörs alltså av många små och medelstora besvikelser, några få enorma vinnare som drar upp snittet. Om du bara äger ett fåtal aktier riskerar du att få medianen. Om du äger hela marknaden får du också vinnarna.
En bred indexfond är den bästa lösningen
Studiens egen simulering visar hur viktigt det är med en diversifierad portfölj. Över hela 31-årsperioden slog bara 26,8 % av enskilda icke-amerikanska aktier den riskfria räntan, mot 89,0 % av slumpvis valda portföljer med 100 aktier.
För mig är detta ett av de bästa argumenten för en global indexfond. Inte för att indexfonden vet vilka aktier som ska vinna, utan för att den erkänner att vi inte vet och därför äger alla. Studien utesluter inte att vissa investerare med särskild förmåga kan hitta vinnarna i förväg, den konstaterar bara att oddsen talar emot de flesta av oss.
Vill du ägna dig åt stock-picking, gör det med ödmjukhet. Det kan vara roligt, lärorikt och ibland lönsamt. Men basen i sparandet bör inte vara beroende av att du hittar de 2,39 % av bolagen som gör hela jobbet.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Läs vidare
- Fler än 5 av 10 aktier ger negativ totalavkastning – USA-föregångaren
- 36 professorer svarar – varför småspararen inte bör plocka aktier som bas
- Därför slår indexfonder aktiv förvaltning – den prakiska indexpoängen
