Hem » Studier » Rimlig långsiktig avkastning: därför är 3,7 % mer realistiskt

Vad är en rimlig avkastning att räkna på långsiktigt?

3,7 % årligen utan att minska kapitalet och med höjd för inflation (Bessembinder m.fl., 2024)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 7 juli 2026

Publicerad 19 juni 2025

4 minuters läsning

Källa

Dela

Hur hög avkastning är rimlig att räkna med på lång sikt? Frågan låter enkel, men svaret beror på vilket mått du väljer. Hendrik Bessembinder, en av världens mest citerade aktieforskare, jämför tillsammans med tre kollegor sju olika sätt att mäta långsiktig avkastning i studien "How Should Investors' Long-Term Returns be Measured?", publicerad i Financial Analysts Journal 2025.

Underlaget är stort: 71 156 aktier från 43 länder och drygt 9,3 miljoner månadsavkastningar mellan januari 1990 och december 2022. För dig som sparar mot pension eller ekonomisk frihet är det intressantaste måttet det författarna kallar hållbar avkastning, alltså det belopp du kan ta ut varje period för konsumtion utan att tära på det reala kapitalet.

Här går vi igenom vad studien visar, varför ordningen på avkastningen spelar större roll än många tror och vilka brasklappar du som svensk sparare behöver lägga till.

3,7 % är ett hållbart uttagstal, inte börsens snitt

Bessembinder och hans kollegor ställer den fråga många sparare egentligen bryr sig mest om: hur mycket konsumtion kan kapitalet bära? För en global värdeviktad aktieportfölj 1990–2022 blev den reala hållbara avkastningen 0,31 % per månad, ungefär 3,7 % per år.

Det är inte samma sak som att börsen "ger 3,7 %". Talet betyder att du historiskt, i just den perioden och portföljen, kunde ta ut ett inflationsjusterat belopp motsvarande cirka 3,7 % per år och ändå ha kvar samma reala kapital på slutet. Måttet är strängare än totalavkastning: samma portfölj hade ett geometriskt medel på 0,54 % per månad, klart högre än de 0,31 % som var hållbara att ta ut.

Som jämförelse bar S&P 500 en real hållbar avkastning på 0,66 % per månad, mer än dubbelt så hög som den globala portföljens. Men att just den amerikanska börsen skulle gå så starkt visste ingen 1990, och det är själva argumentet för att sprida riskerna globalt.

Ordningen på avkastningen spelar roll när du tar ut pengar

När du sparar in pengar är snittet viktigast. När du tar ut pengar blir ordningen nästan lika viktig. Studien illustrerar sekvensrisken med ett konstruerat fyraperiodsexempel där det geometriska snittet är identiskt, 6,18 %, men ordningen skiljer: starka år tidigt bar 7,88 % i hållbar avkastning medan svaga år tidigt bara bar 4,71 %. Siffrorna är en illustration, inte ett verkligt portföljutfall, men mekanismen är högst verklig.

Det är därför pension och FIRE inte bara handlar om "vad börsen ger". Två personer kan få samma genomsnittliga avkastning men helt olika uttagsresa om den ena börjar med börsfall. Buffert, hinkar och flexibilitet är därför inget tecken på feghet utan ett skydd mot fel ordning.

Enskilda aktier är fel plats för nivåuttag

Studien visar också varför nivåuttag ur enskilda aktier är farligt, alltså att regelbundet sälja av ett fast belopp ur en enda aktie. Bara 45,1 % av aktierna hade positiv buy-and-hold-avkastning över sin livstid, majoriteten gick alltså back. Extremfallet i studien är General Motors, där den hållbara avkastningen var minus 11,02 % per månad.

Apple är det mer lömska exemplet. Bolaget blev en enorm vinnare med ett geometriskt medel på 1,60 % per månad, men de svaga tidiga åren drog ner den hållbara avkastningen till 0,58 % per månad, ungefär en tredjedel av snittet. 1 000 dollar investerade 1989 hade krympt till 398 dollar 1997 innan den stora uppgången kom, och den som levde på uttag ur aktien under de åren sålde billigt precis när det gjorde som mest ont.

För en svensk sparare är slutsatsen jordnära: ska du leva på kapitalet behöver portföljen vara diversifierad. Ett fåtal aktier kan ge dramatik, men dramatik är sällan vad du vill ha när hyran, maten och livet ska betalas från portföljen.

Använd talet som riktmärke med svenska brasklappar

Jag tycker 3,7 % är användbart som riktmärke, inte som löfte. Det är global historik, räknad i USD, brutto före svensk skatt och fondavgifter, över just perioden 1990–2022. Författarna är själva tydliga med att måttet blickar bakåt: ingen strategi som går att bestämma i förväg garanterar både konstanta uttag och oförändrat kapital. En svensk sparare i ISK, KF eller tjänstepension möter dessutom schablonskatt och avgifter som inte ingår i studiens tal.

Två jämförelsepunkter sätter talet i sammanhang. Stockholmsbörsen (SIXRX) har gett ungefär 5–6 % real totalavkastning per år sedan 1870, men det är ett totalavkastningsmått och därmed generösare räknat än ett hållbart uttag, så talen ska inte ställas mot varandra rakt av. I andra riktningen finns forskning (Anarkulova med flera, 2025) som landar på bara 2,26 % realt för ett par som vill hålla risken att pengarna tar slut under 5 %. Studiens 3,7 % ligger mitt i det spannet.

Men riktningen är värdefull: planera hellre försiktigt än med ett glatt börssnitt. Räkna med lägre uttag, bygg in flexibilitet och ha en plan för de första åren efter att du börjar ta ut pengar. Det är där sekvensrisken ofta gör mest ont.

Läs vidare

• 6 av 10 aktier är sämre köp – varför diversifiering behövs
• 4 %-regeln – klassisk bakgrund till uttagsfrågan
• Safe withdrawal-ränta 2026 – aktuell jämförelse till 3,7 %