Hem » Studier » Studie: uttagsstrategier vid FIRE

Studie: uttagsstrategier vid FIRE

För dig som är intresserad av att ta ut, leva på pengarna och göra en FIRE (Vanguard, 2021)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 22 juli 2026

Publicerad 6 juli 2025

4 minuters läsning

Källa

Dela

Den så kallade 4 %-regeln är FIRE-rörelsens mest citerade tumregel. Spara ihop 25 gånger dina årsutgifter, ta ut 4 procent första året och räkna sedan upp uttaget med inflationen. Regeln konstruerades dock för en pension på ungefär 30 år. Den som slutar jobba vid 40–45 kan behöva leva på sitt kapital i ett halvt sekel.

Detta är utgångspunkten för Vanguards studie Fuel for the F.I.R.E. (2021). Med Monte Carlo-simuleringar, 10 000 avkastningsvägar per scenario, testar författarna vad horisont, avgifter, diversifiering och uttagsregel gör med chansen att pengarna räcker livet ut.

Ha med dig att det rör sig om en modellstudie från ett fondbolag, inte en empirisk undersökning av verkliga sparare. Resultaten bygger helt på Vanguards egna prognoser från december 2020, och slutsatserna, billiga globala fonder och flexibla uttag, sammanfaller med det Vanguard själva säljer. Fynden är ändå intressanta, men de ska läsas som rekommendationer snarare än facit.

FIRE gör 4 %-regeln svårare

En lång FIRE-pension kan vara 40–50 år, och då blir den klassiska 4 %-regeln betydligt mer känslig. I Vanguards simulering föll chansen att en 4 %-regel höll från 81,9 procent över 30 år till 53,7 procent över 40 år och 36,0 procent över 50 år i basscenariot.

Det betyder inte att 4 %-regeln är värdelös. Det betyder att den konstruerades för ungefär 30 års pension, inte för någon som slutar jobba vid 40–45 och ska leva på sitt sparkapital i ett halvt sekel.

36 %-siffran bygger på Vanguards modell, en ren USA-portfölj och prognoser från december 2020, då förväntad framtida avkastning var ovanligt låg. Siffran ska alltså inte tolkas som en bedömning av själva 4 %-regeln. Andra aktörer är inte heller överens. Regelns upphovsman William Bengen har höjt sin egen rekommendation på senare år, medan andra landat något under 4 procent. Själva riktningen i studien är ändå relevant: ju längre horisont, desto större krav på marginaler.

Min slutsats är att FIRE-planeringen i många fall behöver vara mer omfattande än att multiplicera årsutgifterna med 25. Den behöver ta höjd för faktorer som avgifter, global spridning, pension, skatt, buffert och flexibilitet.

Flexibelt uttag var den bästa strategin

Att 4 %-regeln kan se svag ut i ett pessimistiskt scenario är inte studiens viktigaste fynd. Det är ganska väntat. Det som faktiskt är intressant är vad som förbättrade oddsen mest.

I Vanguards simulering höjde en dynamisk uttagsregel, med tak +5 procent och golv −1,5 procent mot föregående års uttag, framgångschansen från 56,3 till 90,3 procent. Det var mer än någon annan enskild åtgärd.

Men ha i åtanke att flexibilitet inte är gratis. Om portföljen går dåligt kan uttaget behöva sänkas, och i studiens sämsta utfall (5:e percentilen) sjönk det genomsnittliga årsuttaget till 24 709 USD i stället för de planerade 40 000. Men alternativet, att låtsas att samma reala uttag alltid är rimligt, kan vara farligare.

Matematiken säger en sak, men det är livet avgör om den går att följa. En dynamisk regel fungerar bara om du har utgifter som kan minska, en buffert som kan ta smällen och att nerver som tål att portföljen och uttagen svänger.

Avgifter och global spridning spelar större roll när uttagsperioden är lång

Över 50 år blir små skillnader stora. I studien sjönk framgångschansen från 28,8 procent vid 0,20 procent i årlig avgift till 8,6 procent vid 1,00 procent. Skillnaden är drygt 20 procentenheter, och den beror enbart på fondavgiften.

Global diversifiering gjorde också stor skillnad. I basscenariot ökade framgångschansen från 36,0 procent för en ren USA-portfölj till 56,3 procent med global spridning.

I grunden är det samma saker som jag brukar säga, fast den här gången om FIRE:

• Håll avgiften låg.
• Äg brett och globalt.
• Undvik att hela planen står och faller med en marknad.
• Bygg in flexibilitet i uttaget.

Svenska FIRE-planer har både fördelar och nackdelar

Vanguards siffror bygger på amerikanska förutsättningar och går inte att flytta rakt över till en svensk sparare. Svensk schablonskatt, allmän pension och tjänstepension ändrar bilden. Principerna håller, men de exakta procentsatserna gör det inte.

Schablonskatten på ISK och KF drar åt det försiktigare hållet eftersom den kostar även svaga år. Allmän pension och tjänstepension drar åt andra hållet eftersom det egna kapitalet sällan behöver bära hela livet från första till sista dagen.

Hur mycket de rätta valen betyder syns tydligast i studiens slutsiffror. Kravet var att pengarna skulle räcka i 50 år i minst 85 fall av 100. Med det sämsta upplägget (bara amerikanska aktier, hög avgift på 1 procent och lika stort uttag varje år) höll bara ett startuttag på 2,6 procent av kapitalet. Med det bästa upplägget (global spridning, låg avgift och ett uttag som får variera med åren) klarade man 4,0 procent. Samma säkerhetsmarginal, men ett drygt 50 procent högre uttag att leva på, bara genom tre justeringar.

Studien gör FIRE-frågan mer komplex än ”kan jag leva ett år på 4 procent?”. En bättre fråga är ”hur stor del av mina basutgifter måste portföljen bära, hur länge, och hur mycket kan jag sänka uttaget utan att livet blir för litet?”.

FIRE handlar inte bara om att sluta jobba. Det handlar om att bygga ett liv och en plan som är robust nog att fortsätta fungera även när marknaden inte beter sig som väntat.

Läs vidare

• 4 %-regeln: andelen av din portfölj du kan ta ut – grundregeln som FIRE ofta bygger på.
• Den berömda Trinity-studien + 4 %-regeln – historiska framgångsgrader över kortare horisonter.
• Uttagsstrategier: från portfölj till pengar att leva på – dynamiska uttag i praktiken.
• Safe withdrawal-ränta för 2026 mellan 3,9 och 5,7 % – aktuell jämförelse av uttagsnivåer.