Hem » Studier » Uttagsstrategier: från portfölj till pengar att leva på

Uttagsstrategier: från portfölj till pengar att leva på

Få pengarna att räcka längre med dynamiska uttagsstrategier (Vanguard, 2020)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 20 juli 2026

Publicerad 17 maj 2025

5 minuters läsning

Källa

Dela

Att bygga kapital är logiskt, köp varje månad och låt tiden jobba. Uttagsfasen är svårare. Hur tömmer du portföljen utan att leva onödigt snålt eller riskera att pengarna tar slut i förtid? Det är frågan Vanguard Research försöker besvara i rapporten From assets to income (2020).

Metoden bygger på 10 000 simuleringar per scenario i Vanguards egen modell. Antagandena är en horisont på 35 år, en portfölj med 50 procent aktier och 50 procent obligationer, samt ett initialt uttag på 5 procent. I den jämförelsen klarade ett fast inflationsuppräknat uttag 55 fall av 100, medan ett dynamiskt uttag som fick röra sig med marknaden klarade 86.

Två saker att ha med sig innan siffrorna: allt är modellsannolikheter, inte historiska utfall, och Vanguard skriver själva att modellen kan underskatta extrema negativa scenarier. Simuleringarna gjordes dessutom per den 30 september 2019, och Vanguard, som säljare av fonder och rådgivning, ska inte ses som opartiska. Läs rapporten som ett komplement till den mer vedertagna 4 %-regeln, inte som facit.

Uttaget behöver andas med marknaden

Den klassiska 4 %-regeln är enkel. Ta ut 4 % från din portfölj första året och räkna sedan upp den med inflationen, oavsett vad börsen gör. Problemet är att livet och börsen inte rör sig så jämnt. När portföljen faller och uttaget ändå ligger fast säljer du en allt större andel av portföljen i sämsta möjliga läge.

Vanguards dynamiska regel sätter i stället ett tak och ett golv för hur mycket uttaget får öka eller minska från föregående års reala uttag. Konsumtionen får fortfarande vara ganska jämn, och portföljen får lite syre när marknaden går dåligt. Skillnaden i simuleringen är stor: 86 procents överlevnad över 35 år, mot 55 procent för det fasta uttaget.

Min spontana tanke är att detta är mer användbart än att jaga exakt rätt startprocent. En plan som kan justeras lite när verkligheten ändras slår ofta en plan som på förhand ser perfekt ut i Excel.

Den lilla sänkningen ger den stora skillnaden

Det mest värdefulla fyndet, tycker jag, är att golvet, alltså viljan att sänka uttaget i dåliga år, gör mer för portföljen än taket skadar den i bra år. När man bara tillåter sänkningar av uttaget, ett golv på upp till 1 procent i dåliga år men aldrig någon höjning, stiger framgångsgraden med cirka 27 procentenheter jämfört med det fasta uttaget. När man i stället bara tillåter höjningar, upp till 1 procent i bra år men aldrig någon sänkning, sjunker framgångsgraden med cirka 3 procentenheter.

Det är förståeligt. Att unna sig mer i goda år känns lätt, att skära ner i dåliga år känns som ett nederlag. Men i uttagsfasen är det golvet, alltså förmågan att dra ner en aning när börsen faller, som gör mest för att pengarna ska hålla.

Flexibiliteten betalar sig dessutom redan i startläget. En sparare med en balanserad portfölj och 35 års horisont kunde i Vanguards modell ta ut 4,3 procent per år med ett helt fast uttag, men 5,0 procent med ett tak på 5 procent och ett golv på minus 1,5 procent. Det är 0,7 procentenheter mer att leva på, vid samma 85-procentiga chans att klara sig.

Tänk en pensionär som planerat 40 000 kr i månadsuttag . Om börsen fallit kraftigt handlar det kanske inte om att halvera livet, utan om att dra ner till 38 000 kr ett tag, skjuta på en större resa eller låta bufferten ta en del. Små justeringar kan göra stor skillnad över många år.

Skattedelen är amerikansk, uttagsregeln är användbar

Vanguard delar upp frågan i uttagsregel, portföljkonstruktion och skatteeffektiv uttagsordning. För svenska sparare är den första delen mest överförbar och den sistnämnda minst överförbar.

Det amerikanska systemet med RMD, Roth IRA, 401(k), Medicare-surtax och andra detaljer har ingen direkt svensk motsvarighet. På ISK och KF finns ingen reavinstskatt vid uttag, vilket gör att en stor del av den amerikanska uttagsordningsoptimeringen faller bort här.

Däremot gäller själva uttagslogiken nästan universellt. Om portföljen faller kraftigt blir det farligare att fortsätta ta ut samma reala summa som om inget hänt.

Använd tak och golv på ditt eget sätt, gärna tillsammans med allmän pension, tjänstepension, buffert och ISK/KF-logik. Kopiera inte den amerikanska skattedelen rakt av som svensk sparare.

En bra uttagsplan ska gå att leva med

En strategi som ser trygg ut i simuleringen kan ändå vara svår att följa i verkligheten. Ett rent procentuellt uttag, där du varje år tar ut en fast andel av portföljens aktuella värde, kan per definition aldrig ta slut. Men priset är att beloppet du lever på svänger kraftigt med börsen. I simuleringen varierade det reala uttaget mellan 0,52 och 1,21 gånger startnivån, alltså från drygt halverad till någon femtedel högre köpkraft, i 90 procent av utfallen. Den dynamiska regeln höll svängningarna snävare, mellan 0,65 och 1,17 gånger startnivån, och gav ändå något mer att leva på i snitt.

Räknat över hela pensionstiden landade det reala snittuttaget på 0,89 gånger startnivån med den dynamiska regeln, mot 0,85 med det procentuella. Börjar du på 100 000 kronor om året i dagens penningvärde motsvarar det ungefär 89 000 respektive 85 000 kronor i snitt. Den dynamiska regeln ger både en jämnare och en aning högre inkomst än den procentuella.

Därför gillar jag dynamiskt uttag som idé. Den accepterar att konsumtionen får röra på sig lite, men inte hur mycket som helst, till förmån för portföljens långsiktiga trygghet.

Du behöver inte kopiera Vanguards exakta tak och golv. Det räcker att sluta behandla uttaget som något helt frikopplat från portföljutvecklingen.

Läs vidare

• 4 %-regeln: andelen av din portfölj du kan ta ut – grunden som dynamiska uttag bygger vidare på.
• Den berömda Trinity-studien + 4 %-regeln – historiska framgångsgrader för uttag.
• Studie: uttagsstrategier vid FIRE – längre horisont och flexibel konsumtion.
• Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet – beteendebaksidan av uttagsfasen.