Hem » Studier » Den berömda Trinity-studien + 4%-regeln

Den berömda Trinity-studien och 4%-regeln

Historiskt räckte ett inflationsjusterat 4 %-uttag i minst 30 år i 95 % av perioderna (Cooley, 1998)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 16 juli 2026

Publicerad 18 maj 2025

6 minuters läsning

Källa

Dela

Hur mycket pengar behöver du för att kunna sluta jobba? 4 %-regeln är den mest spridda tumregeln för att svara på den frågan. Själva regeln är enkel: det första året tar du ut 4 procent av ditt sparkapital, och varje år därefter räknar du upp samma kronbelopp med inflationen. Du tar alltså inte 4 procent av portföljens aktuella värde varje år, utan låser uttaget i kronor och skyddar bara köpkraften. Har du en miljon kronor blir det 40 000 kronor första året, och sedan 40 000 kronor plus inflation år för år. Poängen med just 4 procent är att kapitalet då historiskt har räckt i minst 30 år i de allra flesta fall, vilket är den horisont regeln är byggd för.

Vänder du på regeln får du ett konkret sparmål. Eftersom 4 procent är en tjugofemtedel behöver du ungefär 25 gånger dina årliga utgifter i kapital. Vill du kunna ta ut 300 000 kronor om året behöver du alltså runt 7,5 miljoner, och för 400 000 kronor om året ungefär 10 miljoner. Den kopplingen är vår illustration, inte studiens egen, men det är så regeln oftast används i FIRE-sammanhang. Tänk på att siffrorna gäller före skatt och avgifter.

Källan nästan alla pekar på när det kommer till 4 %-regeln är Trinity-studien. 1998 publicerade tre finansprofessorer vid Trinity University i Texas, Philip Cooley, Carl Hubbard och Daniel Walz, en genomgång av hur olika uttagstakter hade klarat sig historiskt mellan 1926 och 1995. Kärnfyndet var att just ett inflationsjusterat uttag på 4 procent per år räckte i minst 30 år i 95 procent av alla undersökta perioder, förutsatt en aktietung portfölj.

Därför går vi här igenom vad studien visade, varför aktieandelen bär tryggheten och vad du som svensk sparare behöver ta hänsyn till.

Trinity gjorde 4 %-regeln begriplig för fler

William Bengen formulerade ursprungsregeln 1994. Han gick igenom historiska 30-årsperioder och letade efter det högsta uttag som hade klarat sig även med det sämsta tänkbara startåret. Svaret blev 4,15 procent av startkapitalet det första året, uppräknat med inflationen därefter. Trinity-studien tog frågan vidare 1998, bytte till långa företagsobligationer i portföljen och räknade fram ”portfolio success rates”, alltså hur ofta portföljen överlevde olika uttag, tidsperioder och aktieandelar.

Forskarna testade uttag från 3 till 12 procent över 15, 20, 25 och 30 år, med fem olika blandningar av aktier och obligationer. Det gjorde resultatet mycket mer pedagogiskt: du ser hur snabbt risken stiger när uttaget blir högre eller perioden längre.

Trinitys största bidrag är enligt mig inte att den säger att 4 procent är säkert, utan att den gör avvägningen synlig. Lägre uttag ger mer trygghet. Högre uttag ger mer liv nu, men större risk att portföljen tar slut. Och kom ihåg vad ”4 procent” faktiskt betyder här: 4 procent av startkapitalet, sedan ett fast kronbelopp uppräknat med inflationen, inte en andel som räknas om mot portföljens värde varje år.

Minst hälften i aktier bar tryggheten

I Trinity-studien var aktier inte bara risk, utan också det som gjorde långa uttag möjliga. Så länge portföljen bestod av minst ungefär hälften aktier låg den historiska framgången för ett inflationsjusterat 4 %-uttag jämnt mellan 95 och 98 procent: 95 procent för en ren aktieportfölj, 95 procent för en 50/50-portfölj och som bäst 98 procent för en 75/25-portfölj. Att en liten obligationsandel till och med gick något bättre än rena aktier beror på att obligationerna dämpade de sämsta inledande åren, så att man slapp sälja aktier på botten. Det är först när aktieandelen faller under hälften som tryggheten rasar: en fjärdedel aktier klarade bara 71 procent och en ren obligationsportfölj 20 procent.

Det här är en viktig poäng för den som närmar sig pension. Den intuitiva lösningen är ofta att minska risken genom att sälja aktier. Men om horisonten fortfarande är 20–30 år kan för låg aktieandel bli en annan sorts risk, nämligen risken att köpkraften inte räcker. Författarna landar själva i att de flesta pensionärer gynnas av minst 50 procent aktier.

Så här föll de inflationsjusterade uttagen ut för en ren aktieportfölj över 30 år (1926–1995):

Problemet är alltså inte aktierna i sig, utan att behöva sälja dem vid fel tidpunkt utan marginal.

95 procent framgång är ingen garanti

En framgångsgrad på 95 procent låter tryggt, men den garanterar inte att just din framtid blir ett av de lyckade fallen. Trinity-studien bygger på historisk amerikansk data från en av börshistoriens mest framgångsrika perioder, inte på ett löfte om framtiden.

Studien räknar inte heller med svensk ISK/KF-schablonskatt, dagens fondavgifter, din faktiska pension, ditt bostadsläge eller hur du beter dig när portföljen faller. Författarna skriver uttryckligen att skatt och transaktionskostnader är exkluderade, så en svensk nettosiffra kommer vara lägre än studiens 4 procent. I praktiken betyder det att du behöver något mer kapital än 25 gånger utgifterna för att få ut lika mycket att leva på. De 41 undersökta 30-årsperioderna överlappar dessutom varandra, så de ska inte tolkas som 41 oberoende försök.

Forskningen har inte stått still sedan 1998. I 2010-talets lågräntemiljö räknade uppföljande studier fram betydligt sämre odds för ett 4 %-uttag, medan Bengen själv 2023 höjde sin säkra takt till omkring 4,7 procent med nyare data. Se därför 4 procent som ett rikmärke att utgå från snarare än ett facit. Många svenska sparare som strävar efter ekonomisk frihet (FIRE) väljer 3–3,5 procent för marginal, vilket i sin tur höjer sparmålet mot 28–33 gånger årsutgifterna.

Det betyder inte att studien är svag. Tvärtom, den är stark just för att den gör riskerna konkreta. Men risken är att vi gör den för enkel i efterhand. Använd Trinity som historiskt ankare, men bygg inte ett hela ditt liv på en enda procentsats. Lägg till allmän pension, tjänstepension, buffert, skatter och möjligheten att justera uttagen när marknaden går dåligt.

Det mänskliga problemet kan vara att ta ut för lite

Det paradoxala med uttagsforskning är att vi ofta oroar oss för att pengarna ska ta slut, medan många verkliga pensionärer i stället tar ut för lite. Trinity-studiens egna slutvärden pekar åt samma håll: en 75/25-portfölj med 7 procents uttag slutade efter 20 år i genomsnitt på 2 435 dollar per 1 000 insatta, trots att den sämsta perioden slutade på noll. Även den som tog ut mer än 4 procent lämnade alltså ofta ett stort arv efter sig.

Vid uttag finns två fallgropar. Den ena är risken att vara för optimistisk och ta ut för mycket. Den andra är risken att spara så länge att pengarna aldrig används till livet de skulle finansiera.

Det är därför en bra uttagsplan behöver mer än en procentsats. Den behöver svara på frågor som:

• Vad är basutgifter som måste täckas?
• Vilka utgifter kan sänkas ett dåligt börsår?
• Hur mycket trygghet får jag från pensioner och buffert?
• Vad vill jag faktiskt använda pengarna till?

Trinity ger ett historiskt riktmärke för hur mycket du kan ta ut. Hur du sedan omsätter det i utgifter, trygghet och saker du vill hinna med är något en enda procentsats aldrig kan svara på.

Läs vidare

• 4 %-regeln: andelen av din portfölj du kan ta ut – RT:s huvudsida om 4 %-regeln.
• Uttagsstrategier: från portfölj till pengar att leva på – praktiskt om dynamiska uttag.
• Studie: uttagsstrategier vid FIRE – för längre horisont och tidigare pension.
• Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet – den mänskliga motvikten till uttagsrädslan.