Hem » Studier » Den berömda Trinity-studien + 4%-regeln

Den berömda Trinity-studien och 4%-regeln

Historiskt räckte ett inflationsjusterat 4 %-uttag i minst 30 år i 95 % av perioderna (Cooley, 1998)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 7 juli 2026

Publicerad 18 maj 2025

5 minuters läsning

Källa

Dela

Hur mycket pengar behöver du för att kunna sluta jobba? 4 %-regeln är den mest spridda tumregeln för att svara på den frågan, och källan nästan alla pekar på är Trinity-studien. 1998 publicerade tre finansprofessorer vid Trinity University i Texas, Philip Cooley, Carl Hubbard och Daniel Walz, en genomgång av hur olika uttagstakter hade klarat sig historiskt mellan 1926 och 1995.

Kärnfyndet: ett inflationsjusterat uttag på 4 procent per år räckte i minst 30 år i 95 procent av alla undersökta perioder, förutsatt en aktietung portfölj. Vänder du på siffran får du dessutom ett konkret sparmål, ungefär 25 gånger dina årliga utgifter. Den kopplingen är vår illustration, inte studiens egen, men det är så regeln oftast används i FIRE-sammanhang.

Men! 95 procent är en historisk andel, inte ett löfte. I 5 procent av perioderna tog pengarna faktiskt slut före 30 år. Därför går vi här igenom vad studien visade, varför aktieandelen bär tryggheten och vad du som svensk sparare behöver lägga till.

Trinity gjorde 4 %-regeln begriplig för fler

Det är lätt att blanda ihop Bengen och Trinity. William Bengen formulerade ursprungsregeln 1994 utifrån ett worst case-resonemang och landade på 4,15 procent som historiskt golv. Trinity-studien tog frågan vidare 1998, bytte till långa företagsobligationer i portföljen och räknade fram "portfolio success rates", alltså hur ofta portföljen överlevde olika uttag, tidsperioder och aktieandelar.

Forskarna testade uttag från 3 till 12 procent över 15, 20, 25 och 30 år, med fem olika blandningar av aktier och obligationer. Det gjorde resultatet pedagogiskt: du ser hur snabbt risken stiger när uttaget blir högre eller perioden längre. Ett uttag på 3 procent klarade sig till exempel i 100 procent av perioderna oavsett portföljmix, så länge uttaget inte räknades upp med inflationen.

Trinitys största bidrag är enligt mig inte att den säger att 4 procent är säkert, utan att den gör avvägningen synlig. Lägre uttag ger mer trygghet. Högre uttag ger mer liv nu, men större risk att portföljen tar slut.

Minst hälften i aktier bar tryggheten

I Trinity-studien var aktier inte bara risk, utan också det som gjorde långa uttag möjliga. Med inflationsjusterade uttag på 4 procent klarade en ren aktieportfölj 95 procent av alla 30-årsperioder, en 50/50-portfölj också 95 procent och en 75/25-portfölj 98 procent. En ren obligationsportfölj klarade bara 20 procent.

Det här är en viktig poäng för den som närmar sig pension. Den intuitiva lösningen är ofta att minska risken genom att sälja aktier. Men om horisonten fortfarande är 20–30 år kan för låg aktieandel bli en annan sorts risk: risken att köpkraften inte räcker. Författarna landar själva i att de flesta pensionärer gynnas av minst 50 procent aktier.

Så här föll de inflationsjusterade uttagen ut för en ren aktieportfölj över 30 år (1926–1995):

Med andra ord: problemet är inte aktierna i sig, utan att behöva sälja dem vid fel tidpunkt utan marginal.

95 procent framgång är ingen garanti

En framgångsgrad på 95 procent låter tryggt, men den säger inte att just din framtid blir ett av de lyckade fallen. Trinity bygger på historisk amerikansk data från ett av börshistoriens mest framgångsrika fönster, inte på ett löfte om framtiden. Håll också isär tabellerna: de 98 procent som ibland citeras för en ren aktieportfölj gäller uttag utan inflationsjustering, medan siffran 4 %-regeln vilar på är 95 procent, där uttaget räknas upp med inflationen varje år.

Studien räknar inte heller med svensk ISK/KF-schablonskatt, dagens fondavgifter, din faktiska pension, ditt bostadsläge eller hur du beter dig när portföljen faller. Författarna skriver uttryckligen att skatt och transaktionskostnader är exkluderade, så en svensk nettosiffra blir lägre än studiens 4 procent. De 41 undersökta 30-årsperioderna överlappar dessutom varandra, så de ska inte läsas som 41 oberoende försök.

Forskningen har inte stått still sedan 1998. I 2010-talets lågräntemiljö räknade uppföljande studier fram betydligt sämre odds för ett 4 %-uttag, medan Bengen själv 2023 höjde sin säkra takt till omkring 4,7 procent med nyare data. Se därför 4 procent som en startpunkt, inte en konstant; många i den svenska FIRE-diskussionen väljer 3–3,5 procent för marginal.

Det betyder inte att studien är svag. Tvärtom, den är stark just för att den gör riskerna konkreta. Men risken är att vi gör den för enkel i efterhand. För svenska sparare blir min läsning: använd Trinity som historiskt ankare, men bygg inte ett helt liv på en enda procentsats. Lägg till allmän pension, tjänstepension, buffert, skatter och möjligheten att justera uttagen när marknaden går dåligt.

Det mänskliga problemet kan vara att ta ut för lite

Det paradoxala med uttagsforskning är att vi ofta oroar oss för att pengarna ska ta slut, medan många verkliga pensionärer i stället tar ut för lite. Trinity-studiens egna slutvärden pekar åt samma håll: en 75/25-portfölj med 7 procents uttag slutade efter 20 år i genomsnitt på 2 435 dollar per 1 000 insatta, trots att den sämsta perioden slutade på noll. Även den som tog ut mer än 4 procent lämnade alltså ofta ett stort arv efter sig.

Här möts två RT-teman. Det ena är risken att vara för optimistisk och ta ut för mycket. Det andra är risken att spara så länge att pengarna aldrig används till livet de skulle finansiera.

Det är därför en bra uttagsplan behöver mer än en procentsats. Den behöver svara på frågor som:

• Vad är basutgifter som måste täckas?
• Vilka utgifter kan sänkas ett dåligt börsår?
• Hur mycket trygghet får jag från pensioner och buffert?
• Vad vill jag faktiskt använda pengarna till?

För mig är Trinity därför inte slutet på uttagsfrågan. Den är början på ett bättre samtal om hur du gör om portföljen till ett liv.

Läs vidare

• 4 %-regeln: andelen av din portfölj du kan ta ut – RT:s huvudsida om 4 %-regeln.
• Uttagsstrategier: från portfölj till pengar att leva på – praktiskt om dynamiska uttag.
• Studie: uttagsstrategier vid FIRE – för längre horisont och tidigare pension.
• Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet – den mänskliga motvikten till uttagsrädslan.