Inflation: en fördjupning

med David Vestin från Riksbanken

I dagens fördjupande avsnitt fick hjälp av David Vestin från Riksbanken att förstå och diskutera inflation. Vi berör allt från inflation, ränta, deflation, KPI, om man ska binda bolåneräntan, inflationsindex och mycket mer.

Avsnitt 247 | Publicerat 4 år sedan.

Jag vill verkligen betona att det här är ett fördjupande avsnitt som man kan behöva lyssna på både en och två gånger. Vi pratar mycket om skillnaden på t.ex. nominell och realränta. Nominell ränta definieras som realräntan plus inflation. Real ränta tar inte hänsyn till inflation och kan därför ses som den nominella räntan minus inflationen.

Med inflation menar vi att värdet på pengar minskar. Det vill säga att om du ger 100 kr i doppresent så kommer personen på 18 årsdagen fortfarande ha 100 kr, men nu bara kunna köpa varor för motsvarande värde av 80 kr. Värdet har minskat genom att priset på varor har ökat.

Riksbankens mål är att värdet på pengarna ska minska i genomsnitt med 2 procent per år. Vi diskuterar med David anledningen till att det är just 2 procent samt dess för- och nackdelar. Vi pratar även om motsatsen till inflation, deflation. Det vill säga när värdet på pengar ökar, vilket låter bra men hur det kan leda till konsekvenser i ekonomin som få vill ha.

Vi pratar även om olika sätt hur man mäter inflation (som inte är riksbankens uppgift, utan SCB:s) både i Sverige och utomlands. Vi tittar även på hur det påverkar räntan och resonerar kring hur man kan tänka kring bolåneränta. Framförallt kommer David med ett tankespjärn kring en bolåneprodukt som jag inte hört talas om tidigare. 😊

Om du har frågor till följd avsnittet, ställ dem gärna i forumet. Vi, David och andra svarar så gott vi kan där:
https://rikatillsammans.se/forum/t/32250

Tack för den här veckan,
Jan och Caroline

Communityns kommentarer

Nedan följer 9 av totalt 20 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂

  1. Avatar för dr.chicago

    Riktigt kul att David var med igen!
    Han hade många intressanta svar, och bra frågor ni hade valt ut också

    En sak jag tänkte på, det här med att riksbanken lånar (?) för att köpa obligationer som då ibland kallas för att man “trycker pengar” eller ökar penningmängden, när man sen då säljer obligationerna betyder det inte då att penningmängden minskar igen?

    Isf borde väl denna process vara ett nollsummespel långsiktigt?

  2. Avatar för Kallekula

    Hej!

    Hur ska man tänka kring inflation när det gäller att renovera sitt hus nu eller senare?

    I dagsläget har jag ett lågt belånat hus. Skulle kunna öka lånet med en miljon och lägga på renovering men skulle kunna vänta 10 år till förmodligen. Samtidigt vågar jag inte öka lånet för att investera i indexfonder tex. Sparandet i fonder gör jag månatligen på min lön men amorterar inte längre.

  3. Avatar för JFB

    Som jag förstår processen så är det förenklat i ett vardags exempel.

    • Säg att du har 1000 kr på ditt konto.
    • Så bestämmer du dig för att det är bättre att ha 2000 kr på ditt konto, så som bara en riksbank kan göra.
    • Du köper en fond för 1000 kr och har kvar 1000 kr på ditt konto.
    • Senare säljer du fonden för enkelhets skull antar vi samma pris 1000 kr.
    • Du får betalt av någon annnans (riktiga) pengar som går in på ditt konto dvs 2000 kr.
    • Inte förrän du bestämmer dig för att ta bort de extra 1000 kr så försvinner de.

    Alltså krävs ett beslut för att både skapa och annullera pengarna. Nollsummespel blir det bara när en RB bestämmer sig för att annullera lika mycket pengar från sin balansräkning som de tidigare skapat.

  4. Avatar för Mattias_Hogstrom

    Wow. I podden jämfördes inflationsmätning med korv.
    Korv är gott att äta men man vill inte riktigt veta hur den görs. :wink:

  5. Avatar för Zaphod

    Mycket intressant avsnitt. Jag har bara hunnit med 30 min (tiden det tar att bensinskattesmita till jobbet).
    Ljuskvaliteten är som alltid ett problem med distansgäster. Finns det någon möjlighet att skicka ett kvalitetsheadset (USB) till gästen i förväg? Det skulle nog lyfta ljudet rejält.

  6. Avatar för dr.chicago

    Hahah :point_up_2: lite extra är aldrig fel

    tack för förtydligandet.
    Ok de får betalt med “riktiga” pengar när de säljer. Men sitter de inte kvar med en skuld som skapades vid köpet?

    Jag har dålig koll på detta som du märker, men de lånar väl av sig själv mer eller mindre när de skapar pengar, de utökar sin balansräkning som det brukar heta?
    Denna utökningen måste väl finansieras antingen med eget kapital eller med lån och när man då säljer för riktiga pengar så måste man väl betala tillbaka lånet eller sk. krympa sin balansräkning igen förr eller senare?

    Den här annulleringen kommer väl hända förr eller senare?

    Dvs om/när räntan stiger så borde väl penningmängden minska igen i ekonomin?

    Jag menar, RB får ofta kritik för att de ökar pennigmängden, men de KAN väl rent mekansikt minska penningmängden också om de vill?
    Sen att det inte går just nu är en annan sak

    Jag har fått bilden av att penningtryckandet är oåterkalleligt men det slog mig nu att det kanske det inte alls är, i teoron iaf

  7. Avatar för JFB

    Bara om man bestämmer sig att ta bort pengar ur systemet. Såklart tar de då bort verkliga pengar på tillgångssidan (1000 kr in vid försäljningen) och de skapade pengarna på skuldsidan. Pouff så är de borta lika magiskt som de skapades :slight_smile:

    Sen är det väl rimligt att penningmängden ökar med ökande storlek på ekonomin så att likviditeten förblir på samma nivå per ekonomisk enhet tex BNP. Tänker jag :slight_smile:

    Sedan kan ju också banker skapa pengar. Om du sätter in (dvs lånar ut) dina 1000 kr till en bank så kan de låna ut mångdubbelt mer. Med tex 10% reservkrav hos banken (dvs den andel av deras tillgångar de måste ”sitta” på) så kan de låna ut 10 000 kr. På så sätt lånar de in 1000 kr och kan låna ut 10 000 kr dvs skapa 9000 kr. Det bygger såklart på att folk vill låna.

    Förenklat är det så jag ser det. Man tar pengar som så självklart men ibland känns det helt overkligt.

    Lite som att man tar gravitionen som självklart men blir spaced-out om man försöker verkligen förstå den som en kraft mellan kroppar på vår och andra planeter som rusar runt i världsrymden :slight_smile:

  8. Avatar för Anders_Fo

    En kritisk motfråga som kanske borde ha grävts lite i. Lyssnade på dagens avsnitt under morgonens löptur och avsnittet var grymt, ledsen om jag uttrycker mig lite felaktigt nu, men i varje fall:

    David var själv något fundersam här och någon förändring har ännu inte skett, men jag blir redan lite irriterad på förhand. Sättet som man nu räknar in bostädernas prisökning är som nämns först då en försäljning genomförs. Till följd av att bostäder ofta ägs över många år och hur prisutvecklingen har fått pågå så har man med det här sättet att räkna fått en abnorm ”ackumulatortank” av inflation som ännu inte har kommit in i beräkningarna. Skjutet från höften…får vi stillastående priser från nu, eller rent av sjunkande kommer detta fortfarande resultera i inflation in i kpi under decennier frammåt.

    Om man skulle få för sig att byta sätt att räkna som diskuterades (följa inflationen på nybyggnation). Vad f-n gör man av den stora eftersläpningen som ännu inte hunnit komma med?

    Sopar man ackumulatortanken under matten och låtsas som att det aldrig hände och börjar på ny kula? Det skulle inte förvåna mig att man gärna låter den inflationen bara falla i glömska, för det är nog inte många som skulle reagera. Det här är helt enkelt lite för krångligt (och ointressant) för de flesta att följa med i.

    Hoppas att min fundering (trots lite tvivelaktig formulering) går att följa.

    Överlag är följer jag resonemangen, men jag är lite fundersam kring att man emellanåt genomför justeringar på sätt som råkar passa rätt bra.

  9. Avatar för Leakim

    Ville bara säga att det här var ett grymt avsnitt, precis som det förra med David. Jag är inte helt obildad inom ekonomi och känner ändå att centralbanker är lite svartmagi. Bra folkbildning!

  10. Avatar för dr.chicago

    Bra poäng där

Stöd RikaTillsammans

RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.

Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.

Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.

Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline Bolmeson

Bli supporter

Från 49 kr/månad

Eller stöd oss via...

Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffee

Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline Bolmeson

Senaste nytt på RikaTillsammans

Löneväxla för att gå i pension tidigare34
#K65
21 min

Löneväxla för att gå i pension tidigare

Är löneväxling värt det 2026? Gränsen går vid 56 087 kr. Pensionsexperten Monica Sjödin förklarar fallgropen som kan kosta dig nästa löneförhöjning.

FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet39

FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet

26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.

Finansbranschens tre stora problem39
#465
1 tim 44 min

Finansbranschens tre stora problem

Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.

Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet26

Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet

Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.

Jan och Caroline Bolmeson35

Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt

Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.

SPIVA Europe Year-End 202535

SPIVA Europe 2025

100 procent av nordiska fonder slog inte sitt index på 10 år. 98% av globala fonder slog inte index. Tolfte SPIVA-rapporten i rad pekar åt samma håll.