Om den ekonomiska fronten i kriget mellan Ryssland och Ukraina

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett ekonomiskt krig som de flesta har missat
2. En partisk avsändare och en värld i högt tempo
3. Twitter som snabbaste källan
4. Nördar på allt, även på däck
5. Specialister mot generalister
6. När generalister fattar politiska beslut
7. Fem krig samtidigt
8. Krig mot den egna eliten
9. Informationskriget Ukraina vinner
10. Propagandan som inte håller
11. Bristen på förutsägbarhet
12. Två sätt att stödja Ukraina
13. Putins sex strategiska mål
14. Femton års mönster
15. Målen som redan kört fast
16. Z-tecknet och en falsk popularitet
17. Två perspektiv på samma krig
18. Ryssland som spelar i fel viktklass
19. En ekonomi mindre än Tysklands
20. Varför Putin inte kan backa
21. Inte 12 fot lång, inte heller en dvärg
22. Vem är egentligen stor och stark?
23. Professor Maxim Mironov
24. Tomma hyllor och utdragen sladd
25. Även företag utan sanktioner får problem
26. Dokumentstrimlaren som gått varm
27. Korruption och teknologi går inte ihop
28. Minoriteterna som skickas i förväg
29. Leasade flygplan och ett enormt land
30. Jordbruk utan utsäde
31. Chelsea och hur rikedom faktiskt fungerar
32. Vart ska Lysa sälja om Sverige sanktioneras?
33. Hur makt egentligen fungerar
34. Vad ett krig faktiskt kostar
35. Rädslokulturen som sitter i väggarna
36. Klyftor mellan familjer
37. Skillnaden mellan väst och öst
38. Vad det betyder att rubeln faller
39. Allt blir mycket, mycket dyrare
40. Fortress Russia och alla antaganden
41. Centralbanken och den dubblade räntan
42. Nära en statskonkurs
43. Guldet som ingen kan köpa
44. Bara stater kan göra affären
45. Den ojämlika relationen Ryssland–Kina
46. Ryssland som lydstat till Kina
47. Två block i världen
48. Vad Swift-uteslutningen innebär
49. Den ryska börsen och jultomten
50. En generation utan investerare
51. Inflation på 20 procent
52. Risken för finanskris och bankruns
53. Vad händer om allt försvinner?
54. Rösta bort Putin, få tillbaka allt?
55. Varför en flygförbudszon kan vara fel
56. Det enorma ekonomiska kriget
57. Kinas långa spel
58. Ett brett spann av möjliga utfall
59. Listan på företag som lämnat Ryssland
60. Inte ens Pepsi
61. Råvaror och dyrare priser för oss
62. Bensinpriset och vad som faktiskt är skatt
63. En valfråga jag inte skulle gilla
64. Hur bra vi faktiskt har det
65. Omvärderade åsikter
66. När det kom nära
67. Samhällsinformation om Nato
68. Vad vi tar med oss

Ett ekonomiskt krig som de flesta har missat

Jan: Jag tror att många missar den ekonomiska aspekten på det här kriget i Ukraina. Och jag tror framför allt inte ens ryssarna fattar hur hårt det här kommer att slå.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag blir det faktiskt en liten specialare. Jag tänkte att vi ska prata om Ukrainakriget, som jag tror är top of mind för de flesta av oss just nu. Men i stället för att prata om det man pratar mycket om på nyheterna, den humanitära katastrofen eller var står kolonnen eller kommer Kiev att falla den här dagen eller nästa, så tittar vi på de ekonomiska aspekterna. Framför allt för att jag tror att många har missat det, att det pågår ett fullskaligt ekonomiskt krig.

Caroline: Men det är ju lite svårare att förstå. Jag tycker det är svårt att greppa, ja.

Jan: Svårt att greppa, för det är mycket, det kräver ganska mycket. Okej, de har gjort detta, och detta kommer leda till det här, och detta och detta. Så jag tänkte att vi skulle prata lite om det.

En partisk avsändare och en värld i högt tempo

Jan: Men jag tänker också att innan vi kommer in i det, så har jag skissat på dagens avsnitt. Ni har inte fått vara med i planeringen. Så jag tänker så här, för det första: jag är inte opartisk. Vi känner folk nere i Ukraina, vi har anställda, vi har vår före detta au pair där. Min pappa flydde 1968 från Tjeckoslovakien, när Tjeckoslovakien skulle befrias inom citationstecken av Sovjetunionen. Vi känner tyvärr ingen i Ryssland, vad jag kan komma på.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Samtidigt tänker jag också att titta på detta utifrån ett perspektiv. För kriget är ett lidande för typ alla parter, alla inblandade. Det är lätt, i början av kriget var jag lite skadeglad för ryssarna. Men som vi kommer att titta på här i dagens avsnitt, detta är inte ryssarnas krig, detta är Putins krig. Och jag tror att det är väldigt viktigt att komma ihåg. Det kommer bli en katastrof för den ryska befolkningen. Sen är det ju skillnad, man kan skratta åt det och säga: vad är skillnaden att inte kunna gå på McDonald's, versus att få din lägenhet utbombad. Men vi kommer in på det.

Jan: Och sen tänker jag att vi ska prata lite om Sverige. Vad kan vi i Sverige tänka på? Det handlar om bränslepriser, om Nato och så vidare. Och sen tänker jag också att väldigt mycket just nu är obekräftat. Tempot är högt. Det sägs att Lenin sa att det är decennier då inget händer, och sen är det veckor då decennier sker. Och just nu är det sådant. Jag har försökt ta med källor till allt vi pratar om. Men när tempot är så extremt högt som nu, så är det saker som verkar vara bekräftade. Två dagar senare gäller inte det, eller så har andra uppgifter kommit.

Twitter som snabbaste källan

Caroline: Ja, men det är också, jag vet inte exakt vilka källor du använder i avsnittet, men mycket är ju också Twitter. Det är informationsdelning människa till människa. Och man vet inte vem människan på den andra sidan är. För det är en profilbild och ett användarnamn.

Jan: Nej, men precis. Vi kan börja där egentligen, för Twitter är, jag har tidigare sagt att Twitter är en avskrädeshög, och jag tar tillbaka det. För när det gäller snabb information, så finns det inget som är bättre än Twitter. Kanske Telegram just nu också, eftersom det är väldigt populärt i Ryssland. Det är en annan app. När det gäller källkritik gäller ju ändå källor på Twitter. Det har jag ändå försökt med.

Jan: Precis som plötsligt när pandemin kom, då kom väldigt många epidemiologer som plötsligt var väldigt duktiga. De hade aldrig pratat om virus och pandemier tidigare, men när pandemin kom var de experter. Då får du utrymme.

Caroline: Ja.

Jan: Fast det här var lite med ett skämt. Att folk som inte är epidemiologer utger sig för att vara det. På samma sätt är det många som är experter nu. Men då är det ganska intressant att försöka följa de människor som faktiskt kan. Det finns till exempel en som heter Michael Kofman, som har pratat om Ryssland sedan 2012. Han har doktorerat på det. Det är mycket professorer, mycket duktiga människor som har pratat om de här sakerna sedan tidigare, som jag försöker följa.

Nördar på allt, även på däck

Jan: Det jag måste säga, efter att ha hängt på Twitter typ non-stop i två veckor, är att det jag älskar med Twitter är att där finns nördar på allt. Ta det med bildäcken.

Caroline: Ja, men exakt.

Jan: Det finns till exempel en sajt som heter Oryx, som just nu är en sån här open source-intelligence. Han är den som typ alla använder, som visuellt bekräftar förstörda fordon på båda sidorna. På både ukrainska och ryska sidan. Varenda bild som läggs upp i sociala medier analyserar han: vad är det för bild, vad är det för fordon, vad har förstörts? Så han kan också många gånger säga: åh, titta, ett nytt förstört ryskt fordon. Sen så, nej, detta publicerades för sex dagar sedan. Detta är redan med. För det finns faktorer i bilden som man kan analysera.

Jan: Men det roliga var att då skrev en helt okänd person på Twitter bara: hej, jag vet inte om jag kan bidra, men jag är specialist på däck och underhåll av militära fordon. Jag har jobbat med det i 30 år i amerikanska militären. Och sen var det så här: okej, titta här på de här däcken, detta är billiga kopior av kinesiska däck. Titta här, här kan man se att den här bilen har stått i ett år, för däcken läcker på det här sättet.

Caroline: Ja, på tal om Rysslands dåliga underhåll.

Jan: Och då blir det roligt, för han Oryx, som är jättestor, var så här: hej, can we get the tire guy att svara på det här? Och så plötsligt lär man sig sjukt mycket om däck.

Caroline: Ja, men precis som du säger, man blir väldigt förundrad över människors kompetens ibland. Att folk har jobbat i 30 år med underhåll av militärfordon och kan det här med däcken, vilka det ska vara och vilka det inte ska vara, hur länge de har stått. Man blir helt förundrad.

Specialister mot generalister

Jan: Det är det jag tycker är ganska spännande när vi kommer till källorna. Många av de här källorna är människor som är så sjukt smala, vilket ändå gör att jag upplever att det här är den riktiga kunskapen. När man hör i media har du ofta någon som ska vara generalist, ska kunna förklara, kunna göra det på tre minuter. På Twitter har du någon som kan skriva i fyra timmar om de ryska effekterna av den ryska invasionen av Japan 1905 och dess påverkan på det sovjetiska samhället, och parallellen till dagens krig. Det får ju aldrig utrymme på en sådan grej.

Jan: Så ja, det är mycket Twitter-källor. Det är mycket nördar på Twitter. Jag kommer i presentationen sen att länka, jag har försökt länka alla tweetsen. Och sen har jag försökt bekräfta det med typ BBC, The Guardian, Wall Street Journal.

Caroline: Jag tänkte fråga om du upplever att media hämtar lite information från Twitter också? Eller de gjorde inte det i början i alla fall.

Jan: Jo, nu gör de det. Men media ligger ju så efter.

Caroline: Jo, men det är väl också för att de hela tiden behöver verifiera källorna, är det sant det här som sker? Vi måste vänta med att lägga ut den här informationen. Jag kan se det framför mig. Man kan inte vara snabb då.

Jan: Ja, delvis. Men sen, återigen, de är inte specialister. Till exempel gjorde Sydsvenskan bort sig i helgen. Det sägs att ryssarna har kidnappat vissa av borgmästarna, arresterat dem. Och sen kommer Sydsvenskan, jag tror rubriken var: ny borgmästare i den här staden utsedd. Och bara, nej. Du kan inte skriva ny borgmästare utsedd. Det har inte varit något val, det har inte varit någon valberedning, det har inte varit något godkännande. Det där är en quisling.

Caroline: De går deras ärenden lite grann. Omedvetet. För att de inte är specialister.

När generalister fattar politiska beslut

Jan: Samma sak, Magdalena Andersson har ju aldrig varit diplomat. Så de fattar inte att uttalandet att ett svenskt medlemskap i Nato skulle destabilisera, de fattar inte vilka förgreningar det får. När du kommer in på den nivån väger man de här orden.

Caroline: Det du säger nu är alltså att statsministern inte riktigt har koll på detta?

Jan: Ja. Och jag säger inte det för att döma henne, utan för att det är fullt naturligt. Det finns en jävla massa saker inte vi heller har koll på. Det har jag märkt i intervjuer. Om vi ska prata om ekonomi, eller du som lyssnar på det här, om någon skulle säga: hur ska man investera? Så är det enkelt att säga: spara brett. Men vi har ju 250 avsnitt där vi har pratat om varför man ska spara brett, vad alternativen är. Det är klart att det är ingen journalist som har 15 års erfarenhet.

Caroline: Nej, men när det gäller statsministern och försvarsministern och utrikesministern, så har jag ändå vissa förväntningar på att de ska ha koll på en del saker som inte jag har koll på. Som Nato till exempel.

Jan: Ja, men vi kommer till det. Där blandas det också in ideologi och åsikter, ska sägas. Man kan ha en åsikt om huruvida ett Natomedlemskap skulle destabilisera, och sen vet vi inte, för Sverige har inte gått med i Nato och vi har inte sett effekterna av det.

Caroline: Det är väldigt volatilt alltihop, och det måste man också ha i åtanke när man pratar om de här generalisterna. För en specialist kan titta på historien och säga att börsen gick ner så här mycket, den kommer förmodligen att gå upp. Medan en generalist har svårare att se just de sambanden.

Jan: Men vi kommer till det, just Nato ska vi prata mer om. Jag har mycket starka åsikter där.

Caroline: Nähä?

Jan: Nej.

Caroline: Jag skulle också säga att jag tycker att en generalist som sitter i en befattningsposition behöver ha specialister som kan ge råd. Men vi har aldrig haft en sån här situation.

Jan: Så skitsamma, vi kommer till det. Det blir mycket åsikter.

Fem krig samtidigt

Jan: Men jag tänker i alla fall, om man tittar på det och försöker bena ut det, så påstår jag, och återigen inte att det bara är jag som har hittat på det, det finns massa källor till det här, att det egentligen är fem krig som pågår samtidigt. Fem aspekter.

Jan: Det pågår det fysiska, eller det kinetiska, kriget. Stridsvagnarna, styrkorna, där Ryssland har invaderat och Ukraina försvarar sig. De bästa källorna som följer det är typ Sky News och Cornucopia. Det är de som följer den kinetiska delen bäst.

Caroline: Och då pratar vi bomber och sånt?

Jan: Bomber, kolonnen, kommer man att invadera Kiev, artilleri, luftherravälde, allt det där. Även om jag tycker det är sjukt intressant, är det inte vårt specialområde. Jag har mycket åsikter, men det finns andra som gör det bättre. Michael Kofman, Mark Hertling, det är många duktiga som gör det.

Jan: Det som typ inte pratas så mycket om, som jag tänkte att vi skulle prata om, är att Putin dessutom har startat ett ekonomiskt krig mot det egna landet, mot den egna befolkningen.

Caroline: Är det krig nummer två här nu?

Jan: Ja. Jag hade som undertitel till det här avsnittet att den ryska ekonomin är double fucked. Och det är inte mitt uttryck, utan en rysk ekonomiprofessors. Vi kommer att komma till det, för det är lite basen för det här avsnittet.

Krig mot den egna eliten

Jan: Sen pågår det ett politiskt krig mot den egna eliten. Putin har krig mot den egna eliten. Jag tror inte att oligarkerna eller hans generaler har skrivit på för det här kriget och de konsekvenser det kommer att få för dem. Bara så här enkla exempel: de här lyxjakterna man har beslagtagit, eller när han gjorde bort sin säkerhetschef i tv. Så det pågår spänningar. Det sägs, återigen obekräftat, att 8 av 12 av de högsta generalerna har blivit arresterade. Man har gjort räder mot FSB, som är den ryska säkerhetstjänsten. Man har anklagat chefen för dålig information, dåligt beslutsunderlag, och att han har försnillat korrupta pengar som skulle gå till annat.

Caroline: Men är detta något som Putin planerade? Eller kom det bara av att det var ett jobbigt krig för dem?

Jan: Nej, det är en konsekvens. Och där finns det också många som pratar om vad misstagen i de antaganden man gjort var.

Jan: Sen är det ett informationskrig som pågår, som Ukraina just nu leder med hästlängder. Jag läste någon analys i New York Times som var ganska bra. Innan kriget hade Zelenskyj typ 25 % av Ukrainas befolkning som tyckte att han gjorde ett bra jobb. Och kritiken var välbefogad. Det var många inrikes policyfrågor som inte var bra genomförda. Och då skrev journalisten att ha ett produktionsbolag som leder ett land är kanske inte det bästa, för Zelenskyj är skådespelare och det är hans produktionsbolag, han har tagit sina kompisar från produktionsbolaget och satt dem i regeringen. Men sen skrev journalisten att ha ett produktionsbolag som leder ett krig där informationsaspekten är väldigt viktig, det är fucking brilliant.

Detta är inte ryssarnas krig, detta är Putins krig.

Informationskriget Ukraina vinner

Jan: Och det märker man i alla de här ögonblicken. När USA vill hämta ut Zelenskyj och han säger: "I don't need a ride, I need more ammunition."

Caroline: Sådana one-liners, ja.

Jan: Ja, eller nu igår, den 13 mars, spelar de in video när Zelenskyj är ute och går i Kiev, går på sjukhusen, och det blir en enorm kontrast mot Putin.

Caroline: Så det är det vi ser från Ukraina. Men du sa att det var ett informationskrig?

Jan: Ja, men det är ett informationskrig. Det är en av anledningarna, tror jag, till varför kriget går som det går. Många krig, till exempel Mellanöstern, är oerhört komplext. Syrien. Där var det å ena sidan och å andra sidan. Här finns inget å ena sidan och å andra sidan. Ryssland, eller Putin, har anfallit. Det är ett angreppskrig på civila. Detta är så svart och vitt det kan bli. Är ni med? Ni ser skeptiska ut.

Caroline: Jo, men jag vill bara poängtera att det här informationskriget som du tycker att Ukraina vinner, det handlar ju också om att vi får se hur det går i kriget. Eller hur? För det är därifrån bilder kommer.

Jan: Ja, fast det är inte det jag menar.

Caroline: Jo, men vänta här nu. Vad är det du menar då?

Jan: Informationskriget, hur ser väst på det, hur ser befolkningarna på det?

Caroline: Jo, men det är det jag ska komma till. Hur vi ser på det som sker. Det är ju för att vi får bilder och vi känner saker när vi ser de här bilderna, och vi förstår att Zelenskyj är en hjälte som stannar kvar och inte vill fly till något annat land och regera i exil. Så det vi känner för det vi ser, det är ju så de vinner informationskriget, eller hur?

Jan: Ja, svar ja. Och det var inte det som var min poäng, utan min poäng är att en del i informationskriget är att väst har enats. Nato har hittat sin ryggrad, hittat sitt purpose igen. Du har en ledare, han har hållit tal till Berlins befolkning, Warszawa, Georgien, människor går man ur huse för att lyssna på honom. Det finns ingen annan bild av det här.

Propagandan som inte håller

Jan: De enda som har en annan bild av det här kriget är de som är utsatta för propagandan inne i Ryssland. Och inte ens den funkar, för du har folk i den kulturella eliten. Nu, bara den här helgen, är det stora artister i Ryssland som har gjort låtar. En av de största rapparna i Ryssland släppte en låt där sista halva minuten är ett inspelat samtal från mamman till en av hans kollegor.

Caroline: Vänta, är de för eller emot kriget?

Jan: Emot.

Caroline: Mot. Ja, för det skulle lika gärna kunna vara att de behöver göra någon propagandalåt för kriget.

Jan: Ja, men de gör ju inte det.

Caroline: Jag tycker det är svårt att hänga med i vad ryssarna får för information och hur deras propaganda ser ut.

Jan: Ja. Så just nu, återigen, informationskriget leder Ukraina, men det hade man också kunnat prata massor om.

Jan: Och sen den sista, den femte aspekten, som jag tror inte många förstår heller, är att det egentligen är ett indirekt krig mot Rysslands allierade. Ryssland har inte många allierade. Det är typ Armenien, Vitryssland, Kazakstan, Kirgizistan.

Caroline: Och Kina.

Jan: Nej, nej. Delvis. Delvis. Och Tjetjenien också.

Caroline: Ja, ish.

Jan: Men vad som händer, som vi kanske bara kommer att nämna, är att när den ryska rubeln faller, så faller de andra valutorna också. De har också fått sig en känga, Vitryssland får sanktioner mot sig. Så det finns så många aspekter på det här.

Caroline: Men det är också det, om jag får flika in, som jag tycker gör det otäckt, alltihop. Just den svart-vita aspekten på alla de här fem krigen. Och att det är fem krig. Det blir liksom så enorma krafter som är igång.

Jan: Det är ett krig, men det är olika fronter.

Caroline: Olika fronter. Men det är enorm kraft i det, plus att det är svart eller vitt. Det gör att jag kan känna att det är stressande. Jag vet inte vart det ska ta vägen.

Bristen på förutsägbarhet

Jan: Ja, och det är läskigt. Återigen obekräftat, men igår var det ganska mycket flöde om att Ryssland har bett Kina om hjälp. Sen har Kina gått ut och förnekat det idag. Men Kina och USA ska träffas. Det står och väger. Det är det som är läskigt. Staters och politikers uppgift är att skapa förutsägbarhet. Just nu har vi inte förutsägbarhet. Och det är det som gör det läskigt.

Jan: Sen ska vi vara ärliga, vår förutsägbarhet är ändå kanske några veckor fram. Är du nere på marken i Ukraina har du förutsägbarhet vad, en timme fram?

Caroline: Ens det.

Jan: Så att, ja, detta var ett jävligt långt intro.

Caroline: Ja, men jag tror inte att det är ett intro längre.

Två sätt att stödja Ukraina

Jan: Nej, men i alla fall, jag tycker att vill man stödja Ukraina så finns det två sätt som jag tycker är bra. Det första är ukrainska Riksbanken. Jag kommer att lägga ut länk här, men det är bank.gov.ua, som man kan stödja direkt.

Caroline: Varför ska man stödja dem?

Jan: Nej, men de använder pengarna... Åh, nu ska vi inte göra det här sidospåret. Jag kan tycka att klädinsamlingar och massa sånt är i all ära, men grejen är, har man jobbat med välgörenhet, att köra ner massa gamla kläder, det är inte det som spelar störst roll. Den ukrainska Riksbanken har redovisning. Så här mycket har gått till hemvärnet, så här mycket till sjukvård. Det är de största behoven. De fördelar pengarna där de behövs.

Caroline: Så det de gör är att stötta?

Jan: Samhället, hela Ukraina.

Caroline: Kan de använda pengarna, Jan, är frågan?

Jan: Ja, det är bara att gå in på deras hemsida, så har de: detta har vi använt pengarna till. Och det är dit staterna också skänker. Det vanliga är att du inte kan skänka till kenyanska regeringen. Här kan du skänka till deras land direkt.

Jan: Sen finns det tipset som för de flesta ukrainare kommer, det är Come Back Alive, en organisation som har funnits sedan 2015. Detta är lite kontroversiellt, för här stödjer man militären. De köper in sånt som militären behöver. Nu på Twitter har de lagt ut att de har köpt 600 skottsäkra västar. De hade köpt drönare. De hade en intervju med en enhet som gjorde räder bakom ryssarnas linjer, som sa: okej, men vi behöver det här geväret. Ja, då köper de det geväret. Och sen hjälper de veteraner, de hjälper civilbefolkningen. Det är en av de största organisationerna på plats.

Jan: Och sen kan man naturligtvis göra som med Röda Korset, UNHCR. Vi har skänkt till dem.

Caroline: Vi har UNHCR också, bara så du vet.

Jan: Ja, men du kan ta UNHCR, så tar jag de här Come Back Alive.

Caroline: Och du tycker det är bättre?

Jan: Jag tänker så här, på många fronter kan man jobba i stället. Just nu skickar jag hellre pengar till ammunition. Till vapen.

Caroline: Bra.

Putins sex strategiska mål

Jan: Men om vi zoomar ut, så tänker jag så här. Nu har du skrivit upp Putins strategiska mål.

Caroline: Ja.

Jan: För jag tänker, om man tittar bakåt, för krig handlar om ekonomi till stora delar. Sen kan man diskutera det i det här fallet. Men om jag sammanfattar det många analytiker skrivit, så hade Putin sex mål. Det ena var att göra Ukraina till en lydstat, typ Vitryssland. Att de ska vara neutrala. Men neutrala i Rysslands betydelse betyder ingen egen militär. Inte gå med i EU, inte gå med i Nato. Och där är också en myt att Ryssland skyller på Nato, men det Ryssland inte gillar är EU. Det är där hela började. Man ville byta den politiska ledningen. Så det var mål nummer ett.

Jan: Mål nummer två var att splittra Nato och EU. Utnyttja ett splittrat USA, som är väldigt polariserat just nu, med demokrater och republikaner, hela den här Trump-grejen. De drog sig tillbaka från Afghanistan, det föll ihop. Han skulle tjäna pengar på att sälja råvarutillgångar till Europa. Sälja olja, naturgas.

Caroline: Vänta här nu. Har han tänkt igenom de här strategiska målen ordentligt?

Jan: Ja, men utifrån Putins perspektiv är det det här. Och sen skulle han öka sin popularitet på hemmaplan. Och sen mycket som jag tror vi underskattar, för vi fattar det inte, det är att skapa ett legacy. Peter den store. Han ska vara en sån doer som inte bara pratar, utan gör.

Caroline: Ja, att hans arv ska vara ett Storryssland?

Jan: Du vet, när han tog över så var det kaos. Och när han lämnar...

Caroline: Men var har du fått de här målen ifrån? Är det så att man tänker att det här skulle kunna vara Putins strategiska mål?

Jan: Ja, och detta är ju det han på sätt och vis har gjort i 15 år.

Femton års mönster

Caroline: Ja, han har gjort det också. Georgien, Kazakstan, Vitryssland.

Jan: Kolla, Vitryssland har ju inget att säga till om. När Lukasjenko höll på att bli bortröstad så skickade han dit militär. Samma med Georgien, Kazakstan. Så han har gjort detta i andra länder. Att splittra Nato och EU har han varit svinduktig på i 15 år.

Caroline: Men hur tycker du att han lyckas med de här målen just nu?

Jan: På två veckor har han sabbat alla sex. Återigen, det är svårt, för nu har jag inte förberett de analyserna, men titta på Kamil Galeev, Michael Kofman, Mark Hertling på Twitter. Många av dem skriver i Wall Street Journal, Times eller The Guardian. Det är många som säger att ingen har på så kort tid förstört så mycket tidigare arbete.

Jan: Om vi tittar på Nato, så har Nato enat sig. Sverige, som har sagt att vi är neutrala, vi har inte varit neutrala, men vi har sagt det.

Caroline: Alliansfria kan man också tänka.

Jan: Har skickat vapen. Schweiz har skickat vapen. EU har som alltid legat efter USA i sanktioner, men har varit de som tagit täten. Tyskland, som vissa kallade en slumbering giant, har ökat sina försvarsutgifter, gjort ett extra tillskott till sin försvarsbudget. Sverige ökar sin försvarsbudget med, vad blir det, 30 %?

Caroline: Ja, till 2 % av BNP.

Jan: Ja, till 2 % av BNP. Danmark höjer sin också, ska ta bort reservationen mot EU-samarbetet, ska placera amerikansk militär i Danmark. Saker som var helt otänkbara för tre veckor sedan har plötsligt hänt.

Målen som redan kört fast

Caroline: Ja, Ukraina kan man väl se som långt ifrån. Ukraina kommer ju aldrig att bli en lydstat. Det målet är kört.

Jan: Och det har ryssarna också börjat ta bort, ryktas det i förhandlingarna. De tycker att den politiska ledningen kanske ska vara kvar, men de får inte ha någon militär.

Caroline: De vill att den politiska ledningen ska vara kvar, men de ska inte ha någon militär eller någon säkerhetsstyrka?

Jan: Nej, men det är skitsnack.

Caroline: Ja, man kan nästan inte säga någonting till det. Man kan bara rycka på axlarna. För hur skulle det ens vara möjligt?

Jan: Ja, exakt. Nej, och tittar man på den ekonomiska aspekten, så hade de till exempel Nord Stream 2, som skulle importera sjukt mycket gas till Europa. Det konsortiet gick i konkurs. Det är ingen som kommer att vilja köpa den ryska gasen, utan tvärtom har Tyskland nu börjat prata om att innan årets slut 2022 ska man göra sig av med all olja från Ryssland. Man vill i Europa minska beroendet av rysk gas med två tredjedelar innan året är slut. Man ska sluta importera järnmalm och kol.

Jan: Och där har franska underrättelsetjänsten, sägs det, kommit fram till att Ryssland har sponsrat organisationer i Frankrike som är emot kärnkraft. För att man ska lägga ner kärnkraft.

Caroline: Är det också i Sverige?

Jan: Jag vet inte, men det sägs att under kalla kriget sponsrade Sovjet många sådana här organisationer mot kärnvapen. Så det makes sense att de skulle göra det. Så där har han också skitit i det blå skåpet.

Z-tecknet och en falsk popularitet

Jan: Och det här med att öka sin popularitet på hemmaplan. Just nu ser man en upptick i Ryssland. Man ser det här Z-tecknet, som jag tror kommer att bli som en svastika.

Caroline: Som ett hakkors. Det är väl det det redan diskuteras om?

Jan: Ja, redan nu. Jag såg någon intervju där det var: nej men du vet, Putin, en stark man kommer att ta hand om oss. Och det är väl därför professor Maxim, som vi ska prata om strax, säger att den ryska ekonomin är double fucked. Den är fucked på grund av alla sanktioner och allt vi har pratat om hittills. Men den är dessutom double fucked för att den ryska befolkningen ännu inte har fattat vad som kommer att slå till mot dem.

Caroline: Men har de inte redan drabbats av sanktioner? Det där med att inte kunna betala?

Jan: Absolut, men vi kommer till det.

Caroline: Ja, vad var det jag skulle fråga? Tappade jag det? Strunt samma.

Två perspektiv på samma krig

Caspian: Får jag plocka upp en grej då?

Jan: Ja.

Caspian: Jag tror att många av de här grejerna är svåra att förstå utifrån ett västperspektiv. Lite som vi pratade om innan, att det är så pass svartvitt. Jag tror att det är många som tänker att det här är Rysslands invasion rakt upp och ner. Och det är klart att det ser ut så utifrån den information vi har fått. Men i och med att kriget spelas på så många fronter, så finns det två sidor i minst alla fronter. Vilket innebär att informationskriget gör att man, beroende på vilken sida man står på, tänker helt olika om hela konflikten. Vilket också gör att det inte är en ensidig konflikt rent praktiskt. Även om vi ser det som Rysslands invasion av Ukraina, så är det många som ser det som en befrielse, eller en avnazifiering. Och det påverkar alla de här delarna också. Jag tror att det är viktigt att ha i huvudet.

Jan: Ja, ja, ja. För från ena sidan ser inget av det här konstigt ut.

Caroline: Vadå?

Caspian: Nej, men som att skapa ett legacy i stil med tidigare ryska härskare. Det ser inte konstigt ut.

Caroline: Från ett ryskt perspektiv?

Caspian: Nej, nej, om man köper in i den ideologin.

Jan: Är det så här: nej, men Ryssland ska bli stort igen?

Caspian: Precis som America's, make America great again.

Ryssland som spelar i fel viktklass

Jan: Ja, men det finns så mycket spännande att prata om. Ryssland har alla år, pratar man historia, varit ett land som är fantastiskt på kultur, på vetenskap, på naturvetenskap. Det är ett fantastiskt folk. Problemet är att de alltid har försökt spela i en viktklass större än vad de egentligen är. De hade någon period mellan 1500- och 1900-talet där det var någon som skrev att de ökade med 50 kvadratkilometer om dagen. Sin yta, ett enormt land. Men problemet är att de ser sig själva som en stormakt, men ingen annan har sett dem som en stormakt. Och det är därför ryssarna alltid har haft det här behovet av att hävda sig. Och då kommer vi in på hela den ryska kulturen. Ryssland har alltid känt: vi blir angripna.

Caroline: Men det blir ju precis de här två perspektiven. Jag vet inte riktigt vad du menar med att de alltid har känt sig angripna. De skriver ju fantastisk litteratur, både för hundra år sedan och idag. Och de har massa ryska människor som är duktiga på naturvetenskap, som inte är i Ryssland, utan i USA. Men som kanske är skolade i Ryssland. Så hur menar du att de alltid har känt sig angripna? Eller att ingen har sett dem som en stormakt? För de har ju setts som en stormakt. Fram tills nu, när man inser att de inte är så välkoordinerade, att det är mycket korruption som gör att saker inte funkar som de ska.

En ekonomi mindre än Tysklands

Jan: Ja, men ta till exempel ekonomistorleksmässigt. Vi pratar gärna om Ryssland, USA, Kina. Ta handeln mellan Ryssland och Kina. Då tänker man: ja, det är ungefär samma. Nej, den kinesiska ekonomin är 14 gånger större. Ryska ekonomin är, jag tror den är mindre än Tysklands.

Caroline: Okej, men när du säger det så, så är det lättare att förstå. Med tanke på hur många de är i Ryssland. Och framför allt hur stort det är.

Jan: Ja. Och man tänker inte på det, men jag tror jag såg någon siffra, 11 % av den ryska befolkningen lever under fattigdomsgränsen på 137 euro i månaden. Det är 14 miljoner människor som lever på riktigt i fattigdom. Det är en helt annan kultur. Sen upplever jag kanske, vi har pratat om det hemma, om Sovjet och Ryssland och Tjeckien och Tjeckoslovakien. Det är annorlunda.

Jan: Den bästa att läsa där är Kamil Galeev.

Caroline: Och vad är han nu? Han är väl någon slags...

Jan: Hon.

Caroline: Hon. Jag tyckte det såg ut som en kille på bilden. Men det är bara på Twitters lilla bild. Vad är hon för något?

Jan: Hon är professor på något sånt här institut för Rysslandsstudier. Och extremt, hon försöker sätta saker i kontext. Till exempel, varför blir det så svårt för Putin nu att backa?

Varför Putin inte kan backa

Jan: Nej, för han håller på att förlora det fysiska kriget. Tittar du på när Ryssland skulle invadera Japan 1905, så gjorde man... när Japan, snedögon och gulingar, vi kommer, det var den propagandan. Den ryska propagandan var så. Och sen förlorade de. Och det var starten till den bolsjevikiska revolutionen. Tittar man ännu tidigare i historien, när Ryssland skulle invadera Krim och tatarerna, förlorar de återigen. Så varje gång Ryssland historiskt har anfallit den svaga parten och förlorat, har det kostat ledningen.

Caroline: Ja, det skriver Kamil Galeev med.

Jan: Afghanistan i slutet av 80-talet, förlorade, tappade makten. Så det går inte i den här machokulturen att säga: nu ska vi förnedra de där, och sen åka på stryk. Förstår du? Det funkar inte. Om man har byggt upp en makt, en position, på grund av att andra är rädda för dig, att vi har den här makten, vi är så stora, vi är så duktiga. Och plötsligt så är du inte det. Ja, men då förlorar du myten. Kamil Galeev kallar det för mytos. Du förlorar myten.

Caroline: Det verkar vara en del av den ryska kulturen. Nu skulle jag gärna vilja veta om det stämmer, att man bygger upp sig, i alla fall den nuvarande ryska kulturen, som att man är så stor och stark. Och sen ligger det kanske inte så mycket till grund för det. Både militärt och på andra sätt.

Inte 12 fot lång, inte heller en dvärg

Jan: Det är det som många försvarsanalytiker pratar om. Han Michael Kofman, jättebra. Han skriver: de senaste åtta åren har jag fått berätta för folk att den ryska armén inte är 12 feet tall. Den är inte så bra som de utger sig för att vara. Då har man sett en massa exempel. Och sen säger han: ja, de kommande tio åren kommer jag att få förklara för folk att den ryska militären inte är 3 feet tall. Att det inte är någon jätte, men det är inte heller någon dvärg, utan du behöver ha en realistisk syn.

Jan: Och det som har hänt, tänk på en mobbare som går runt och puttar på folk. Alla är rädda för den här mobbaren. Och sen plötsligt är det någon som slår tillbaka och golvar mobbaren. Alla andra kommer att förlora respekten för mobbaren.

Caroline: Ja, men det är ju vedertaget att det är så man överlever i fängelse.

Jan: Ja.

Caroline: Du går fram till den största jäveln, slår ner honom. Och sen är du safe.

Caspian: Ender Wiggin i Ender's Game. Det är också en sån skola för hur det går till att ta ner mobbarna.

Jan: Ja, så det där är sådana aspekter som vi ofta inte tänker på i det här.

Vem är egentligen stor och stark?

Caroline: Men då frågar man sig också, förlåt mig om jag tänker fel här nu, men vi tänker ju också på Kina som en sån stor och stark makt. Nu bara luckras mina föreställningar upp. Vem är stor och stark egentligen? Är du med? För Kina är ju också en diktatur. Och det förekommer ju, enligt min föreställning, mer korruption. Och det vet vi att korruptionen inte har gjort det lätt för den ryska militären. Man har inte gjort den här inventeringen av fordon. Man säger att man har gjort det, och man har tagit pengar emellan. Vem är stor och stark då egentligen?

Jan: Ja, och det vet man inte. Det vet man inte förrän det där slagsmålet har ägt rum. Och där tror jag att det är många som har omvärderat nu. Jag tror Kina omvärderar definitivt hur en invasion av Taiwan ser ut. Taiwan omvärderar definitivt hur man försvarar sig. Många analytiker i väst tittar på hur Ukraina krigar, det är ett helt nytt, modernt krig.

Caroline: Ett helt annorlunda sätt.

Jan: Men problemet är att vi förbereder oss alltid för det förra kriget. Nu är vi inne på säkerhetspolitik igen. Men för något år sedan pratade man mycket om cyberkrig eller hybridkriget. Att det kommer att bli grövre. Gröna män. Och drönare mot drönare. Och det här kriget, vad är det? Konventionellt krig med stridsvagnar.

Caroline: Ja, med en touch av lite annat också. Drönarfoton och informationskrig.

Professor Maxim Mironov

Jan: Det är det som kallas för vit propaganda. Men om vi ska gå vidare.

Caroline: Vi går vidare.

Jan: Så om vi tar professor Maxim Mironov, som gick i skola i Ryssland, sen har han doktorerat i Chicago. Nu är han professor på någon ekonomihögskola i Spanien.

Caroline: Och vad är hans ämne? Är det rysk ekonomi eller ekonomi?

Jan: Ja, jag vet inte. Det har jag inte kollat upp. Man kan kolla Mironov på Twitter. Då skriver han så här. Nu har jag bara tagit från hans, så kan vi titta. Han skriver: ryska ekonomin är körd i botten, fucked. Och den är double fucked, eftersom de flesta, även de utbildade, inte har insett vad som väntar. Och detta skrev han den 2 mars. Och då skrev han: inom kort kommer det att saknas varor på hyllorna, inte bara iPhones.

Den ryska ekonomin är double fucked, för befolkningen har ännu inte fattat vad som kommer att slå till mot dem.

Tomma hyllor och utdragen sladd

Jan: Det har också varit skämt på ryska Twitter. Behåll, var rädd om din iPhone, för det är den sista du kommer att ha. Men han skrev: även vanliga saker som mat, kläder och bilar kommer att saknas. Mycket riktigt, nu när vi tittar den 12 mars, för ett par dagar sedan, redan börjat tomma hyllor. Det har kommit begränsningar på hur mycket du får köpa av saker. Det går rykten om att ryska staten försöker se till att hyllorna inte blir tomma, så att det inte blir panik.

Jan: Och vissa säger: ja, men Ryssland, eller Sovjet, var ju också isolerat på 50-talet. Problemet var att Sovjet inte gick från att vara världsintegrerat i världsekonomin till att bli uteslutet, utan de var utanför hela tiden. Vad du har gjort nu är att du har tagit rysk ekonomi och dragit ut sladden.

Caroline: Alltså, folk har ju känt till de här grejerna med iPhone. Man är van vid det.

Jan: Och vi kommer in på det.

Caroline: Man har importerat mycket mat och mycket råvaror.

Jan: Ja, exakt. Jag har några exempel på det här. Och det han påstår, som också har visat sig nu de senaste dagarna, är att sanktionerna, framför allt har de privata företagen gjort nästan hårdare sanktioner än vad de statliga är. Till exempel Maersk och MSC, världens två största containerfraktfirmor. De har sagt: vi kommer inte att ta emot beställningar på containrar, förutom det som är absolut nödvändigt, typ mediciner. Så vi kommer inte att kunna frakta saker till och från Ryssland. Det är där iPhones försvinner.

Även företag utan sanktioner får problem

Jan: Förutom då, och det var helt oavhängigt, att Apple sen sa att de inte kommer att sälja iPhones. Så även om Apple skulle vilja sälja sina iPhones, hur fan ska de få in det i Ryssland? Och även företag som inte är under sanktion, som till exempel Gazprom, som är det största ryska energibolaget, de har problem att sälja olja. Återigen, ryktet stod i tidningar att de försökte lägga 20 % rabatt på sin olja, fick den ändå inte såld. Ryska fraktfartyg kom till England med olja, och brittiska arbetarna i hamnen vägrade lossa fartygen. Så där är sanktionerna, och sen har du privatpersoner och organisationer.

Caroline: Men jag tänker bara att det är rätt mycket varor som inte säljs nu då. Hur går det för Apple?

Jan: Vänta, vänta, vänta.

Caroline: Man kan inte säga att det inte spelar någon roll. För det är ju rätt mycket som har förlorat sin marknad.

Jan: Fast grejen är, återigen, då utgår vi från att Ryssland är en stor marknad. Nej, Ryssland är inte en stor marknad. Jag tittade på listan med företag som har lämnat. Det var i princip inget företag som hade mer än 5 % av sin omsättning i Ryssland.

Caroline: Nej. Gud, vad synd alltså. Fy fan, vad synd. Det är helt otroligt. Jag kan inte fatta att Ryssland är ett sånt u-land på det viset. Att det är så många som är fattiga och att det är en så liten del av världsmarknaden.

Dokumentstrimlaren som gått varm

Jan: Det är som en annan som heter Shatterhand på Twitter, en svensk, han är hög chef på något schweiziskt företag, verkar det som. Han skrev en tweet, du kan läsa, Caroline.

Caroline: Dokumentstrimlaren har gått varm de senaste dagarna och tuggat ryska kontrakt. Hittills upp i 90 miljoner US-dollar leveranser av högteknologi inställda. Många falsettskrik i luren, men också ett fint brev som i korthet sa: "I understand what you want. I want to help my Ukrainian friends. I'm really sorry."

Jan: Om detta är ett företag som har stoppat högteknologiimport för 90 miljoner US-dollar. 900 miljoner kronor. Och som han också skriver, svenska företag har gått och sett Ryssland från att vara en möjlighet till att vara en belastning. Vi kommer ännu mer in på det. Så det är svårt.

Jan: Och tittar man på just högteknologi, så finns det en fantastisk tråd av Kamil Galeev som pratar om den ryska ekonomin. Den ryska ekonomin är en ganska outvecklad ekonomi. Det de har att erbjuda är råvaror, mer eller mindre. Det är det de har. Ingen förfining av råvaror. Ingen förädling, och inte ens brytandet av råvarorna gör de själva. Det har de kinesiska och västföretag som gör.

Caroline: Du menar oljan och metaller?

Jan: Olja, malm, råvaror, palladium, i princip allt. Ryssland är en råvaruekonomi.

Korruption och teknologi går inte ihop

Jan: Och det som är så himla fint, Kamil Galeev har också en tråd som kopplar det till hur det hänger ihop med korruptionen. För har du en maktbas som bygger på korruption, så kan du inte ha en högteknologisk industri.

Caroline: Nej, berätta vidare där. Jag fattade inte det innan jag läste den tråden, som är väldigt intressant. För, som Kamil Galeev skrev, om man behöver förädla någonting, då måste man ta in experter som vet hur man förädlar. Och då kan maktbalansen skifta helt plötsligt, så att du inte vet mest, utan dina experter vet mer än du. Och det kan man kanske inte stå ut med om man har den typen av ledarskap. Och du förlorar din hävstång, du förlorar din makt, för plötsligt har någon annan makten med förädlingen.

Jan: Och detta handlar inte bara om Ryssland. Hon börjar också med: titta på mexikanska karteller. Vad är det de exporterar? Knark och avokados. De vet dock hur man förädlar kokabladen till kokain.

Caroline: Strunt samma. Förlåt, måste bara inflika. Det här är ganska intressant också, bilden av Ryssland. Jag tänkte att alla ryssar är programmerare. Det har varit min bild, de är programmerare allihop.

Jan: Det var också så, nej, just det, det är ingen välutvecklad ekonomi på det sättet. Det är Sankt Petersburg och Moskva som är som väst. Sen är det enorm fattigdom, enorm misär i stora delar av Ryssland. Där man kan gå in i hur mycket detaljer som helst.

Minoriteterna som skickas i förväg

Jan: Titta nu också, många av krigsfångarna som har fångats, de är från öst. Nu när man förstärker, då skickar man ju inte Moskvaborna, utan man utnyttjar de här små minoriteterna. Och där tror man också, många tror att Ryssland är ett folk. Nej, nej. Ryssland är ju jättestort.

Caroline: Jo, det är en federation.

Jan: Det är en federation, ja. Så nej, ingen av oss har intresserat oss för den typen av frågor.

Jan: Men om vi hoppar tillbaka. De importerar all högteknologi. De importerar alla, till exempel Lada, som var ett bilmärke. De har redan stoppat sin produktion, för de får inte tag på komponenter. Och alla de här företagen som lägger ner eller flyr från Ryssland, det kommer att leda till en arbetslöshet som leder till minskade skatteintäkter, som kommer att öka skatteutgifterna för bidrag och pensioner. Detta är fortfarande Maxim Mironov som skriver.

Jan: Sen, ta till exempel flyg inom Ryssland. Inom kort, den här veckan, kommer det förmodligen att sluta flyga. Boeing och Airbus har slutat skicka reservdelar, man har stängt av manualer, försäkringsbolag har slutat försäkra.

Caroline: Nej, jag bara funderar på varför, men det låter rimligt om man inte kan köra flygen.

Jan: Nej, men tänk om man gör det ändå.

Leasade flygplan och ett enormt land

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och ta, jag såg någon siffra också, att 66 % av alla flygplan i Ryssland är leasade. 50 % av Aeroflots, alltså typ ryska SAS, plan är leasade. Dessutom har Aeroflot den största underhållsbasen i Tyskland. Lycka till med det. Det blir ett problem. Och då ska man tänka, Ryssland är ett enormt land. Ska du åka mellan den ena änden och den andra, så är det sju dagar med tåg.

Caroline: Frågan är då, varför ska du ens göra det? Om du inte har någonting att göra i den andra delen av landet längre.

Jan: Jo, men säg att du ska transportera militär.

Caroline: Ja, okej, militär, ja. Absolut.

Jan: Tittar vi på internet, man har stängt av Facebook, man har stängt av TikTok, idag stänger man av Instagram. Twitter är avstängt. Det spekuleras i att man kommer att stänga av resten av internet.

Caroline: Det känns som att det kommer att bli som Nordkorea, detta.

Jan: Ja! Värre än Nordkorea.

Caroline: Värre, ja. Men det känns också fruktansvärt att vi är en del av det. Att vi just nu isolerar ett land så pass mycket. Och dess befolkning, att det kommer att bli, folk kommer att svälta ihjäl kanske. Det kommer att bli sånt armod, Jan.

Jan: Ja.

Caroline: Jag tror inte vi tänker...

Jan: Jag sitter inte här och ler åt det.

Caroline: Nej.

Jan: Sen kan jag säga att det finns inget skratt när jag tänker på konsekvenserna av detta.

Jordbruk utan utsäde

Caroline: Nej.

Jan: Nej, ta till exempel en sån här grej, som jag såg, ryska jordbruket importerar 40 % av sitt utsäde.

Caroline: Oj. Så de kommer inte att ha någon mat, nej.

Jan: Nu vet jag inte om det är sanktionerat, men man tänker inte på att man importerar sitt utsäde. Nu har man dessutom haft folk som har jobbat med...

Caroline: Okej, men kan vi bara ta det här nu. Vad kommer sanktionerna, hur kommer de ens att hjälpa det här kriget?

Jan: Ja, precis. Syftet med sanktionerna, jag har en annan slide här. Syftet med sanktionerna är att försöka påverka Rysslands rikaste, eliten, att sluta kriget. Där har man också sett, direkt i början, oligarkernas barn publicerade antikrigsgrejer som sen direkt togs bort. Så jag tror att snacket i familjerna pågår.

Caroline: Men hur påverkas de ens av sanktionerna? De kan ju vara någon helt annanstans i världen.

Chelsea och hur rikedom faktiskt fungerar

Jan: Jo, men jag har ett ganska nära exempel, i och med att Chelsea som jag håller på ägs av en rysk oligark. De håller på att gå i konkurs, Chelsea.

Caroline: Ja?

Jan: De kommer att gå i konkurs inom ett par veckor. De får inte resa för mer än 20 000 pund per match. En vanlig bortamatch kostar 50 000 pund. De får inte sälja några grejer. De får inte sälja klubben. De får inte sälja biljetter. Och de får inte förlänga några kontrakt. Klubben går i konkurs.

Caroline: Så då tjänar den här personen, oligarken, inga pengar? Han får inte sälja klubben?

Jan: Han får inte ens sälja klubben. Han pratar om att sälja klubben. Han får inte. Så han har totalfrysts ur det ekonomiska systemet i Storbritannien.

Caroline: Ja, för jag har en föreställning att rika människor då, att de har sina pengar. Men nu förstår jag att det är en ruljans hela tiden med de här pengarna.

Jan: Återigen, Caroline, nu skakar du på huvudet.

Caroline: Jag säger att jag har en föreställning. Du får gärna berätta hur det egentligen är.

Jan: Nej, men titta bara på vår egen ekonomi. Det är väldigt lite pengar man har i kontanter. Det är aktier i andra företag. Visst är det så. Många av tillgångarna, det är inte så liksom, eller typ Elon Musk. Vad har han sin förmögenhet i, en av världens rikaste?

Caroline: Ja, det är ju Tesla-aktier.

Jan: Och sen plötsligt säger någon: vi tar dina Tesla-aktier.

Vart ska Lysa sälja om Sverige sanktioneras?

Jan: Ja, eller ännu mer konkret, Sverige utsätts för sanktioner. Vart ska Lysa sälja av sina fonder?

Caroline: Mm. Det är ett jobbigt läge.

Jan: Vi kommer in på ryska börsen också.

Caroline: Ja, men det är ett talande exempel.

Jan: Och man konfiskerar de här lyxjakterna, man konfiskerar privatjet. Massor.

Caroline: Men frågan är, får man lov att göra så?

Jan: Ja, det är vissa som hävdar att det är jävligt knöligt. Att du egentligen inte kan göra...

Caroline: Man får inte göra det. Vem säger att det är okej? Vilken lagstiftning säger att det är okej att man tar någons egendom på det sättet?

Jan: Man har skapat lagstiftning som säger att det är okej. Regeringarna. Brittiska regeringen.

Caroline: Brittiska regeringen har skapat en lag som säger, de här får inte röra sig, så vi fryser deras pengar. Vi tar deras pengar. Man har hittat på en lag.

Jan: Det är så här, vilken lag säger det?

Caroline: Kan vi bara uppehålla oss kring detta lite? Är det okej?

Jan: Ja, jag tycker det är okej.

Caroline: Ja, men tänk om du hade blivit utsatt för det.

Jan: Ja, då hade jag tyckt att det är orättvist.

Caroline: Ja, exakt. Jag vet inte om jag tycker det är okej. Moraliskt.

Jan: Ja, jag tycker det är okej.

Hur makt egentligen fungerar

Caroline: Och hur kommer de här oligarkerna att närma sig Putin och säga: du... Men de har ju blivit rika tack vare honom också.

Jan: Jo, det har de, men jag tror inte ens de kommer att ringa ett samtal.

Caroline: Det vet du inte, men de kan ju finansiera någonting annat kanske.

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Det kan vara ett sånt led, en kaskadeffekt, som inte jag har en aning om.

Jan: Det finns en fantastisk sak, "rules for rulers". Du har ju inte makt själv. Du har makt via andra människor. Du behöver ge andra människor perks, annars kommer inte de att stödja dig. Då har du inte makt längre.

Jan: Om vi backar två steg, så är det så här, tanken med sanktioner är att man vill påverka eliten att pressa Putin till att sluta kriget. Det är en sak. Man vill också, och detta är egentligen det viktigaste, detta är varför jag tycker det här är okej, man vill förstöra Rysslands möjligheter att föra krig i Ukraina. Att föra krig är det dyraste ett land kan åta sig.

Vad ett krig faktiskt kostar

Jan: Titta, en stridsvagn, återigen källa Twitter, det är inte omöjligt att en stridsvagn kostar över 100 miljoner kronor.

Caroline: Är med.

Jan: Och vi har sett, vad var det, 200 förstörda stridsvagnar. 83 helikoptrar och sånt. Vad missiler kostar, etcetera. Och då pratar vi bara den ekonomiska biten. Så man vill sabba möjligheten att föra krig, att finansiera krig, för det finns egentligen bara ett par olika sätt att finansiera ett krig. Man kan öka skatterna, eller dra ner på kostnader. Man kan låna pengar, man kan trycka mer pengar, man kan stjäla och plundra. Jag skulle säga, stjäla och plundra funkar på 1500-talet, funkar inte riktigt på samma sätt idag.

Jan: Och detta är också en av anledningarna till varför jag tror att Ukraina har mycket goda möjligheter att komma segrande ur den här konflikten. För Ukraina har just nu oändligt med resurser. Det Ukraina egentligen behöver, det är en motiverad befolkning som vill, eller inte vill kriga, men som kan tänka sig att försvara sig. De får allt material, de får pengar gratis, de får lån, de får hur mycket som helst.

Jan: Och sen, det sista, man vill skapa social instabilitet i Ryssland, man vill skapa grogrunden för ett uppror. Jag är tveksam till att det kommer att funka.

Caroline: Jag är också tveksam.

Jan: Också för att det fortfarande lever ryska människor som har klarat sig på väldigt lite.

Caroline: Ja, och man är rädd.

Jan: Och utan pengar.

Rädslokulturen som sitter i väggarna

Jan: Det finns sådana memes på nätet som är, du vet, en polis som springer, en folkmassa som springer från en polis, och så står det "Moskva". Och sen står det "Ukraina", där ryssarna springer och en ukrainare står och stoppar en stridsvagn. Så folk är rädda, och det finns massor av videor. Igår var det någon som blev arresterad i Moskva, stod med en tom skylt. Helt blankt papper. Och blev arresterad.

Jan: Och det finns mycket sådana skämt redan från Sovjettiden. Där någon står med ett plakat och säger "kungen är dum". Och så blir han arresterad. Så säger han: men jag menar den brittiska kungen. Och så säger polisen: försök inte lura oss, vi vet alla vem idioten är. Ja, det finns sådana memes.

Caroline: Men helt ärligt, Jan, du sa att du var skeptisk till att skapa social instabilitet?

Jan: Ja, för rädslan i Ryssland just nu.

Caroline: De förstår kanske inte själva vilken makt de egentligen har.

Jan: Ja, för du har hela den här rädslogrejen. Det har ryssarna förfinat, den här rädslokulturen. Och den sitter i väggarna.

Caroline: Hade de varit fransmän hade det varit slut på kriget redan.

Jan: Ja, så kan man inte argumentera. De hade kört in med traktorer.

Caspian: Ja, men där får man också ta i åtanke hela informationskriget igen. Det är inte alla ryssar. Lever du på, vad sa du, 137 euro i månaden? Det är inte självklart att du har en iPhone. Så att du är kopplad till Twitter och ser vad som händer.

Klyftor mellan familjer

Jan: Nej, men det märker man. Detta skapar också klyftor mellan familjer. Du vet, det är mycket släkt mellan Ukraina och Ryssland. Exempel på barn som ringer till sina föräldrar i Ryssland. Föräldrarna tror inte barnen. Och det blir också för jobbigt.

Jan: Men om vi hoppar tillbaka till Mironov, som också skriver att Ryssland på två veckor har lyckats bli det mest sanktionerade landet i världen. De har fler sanktioner än både Iran, Syrien och Nordkorea. Det är många som flyr. Extremt många som flyr till Finland, Georgien, Kazakstan. Flyr vart det än går att fly.

Jan: Sen har de också problem. På Georgien har det varit så att jag tror du kan flyga dit utan visum. Men ska du öppna ett bankkonto i Georgien, så behöver du skriva på ett papper att du är emot kriget och att Putin är dum. Och det är många som inte vågar skriva på det, för det är en dödsdom i Ryssland. Om någon skulle få tag i det.

Caroline: Men Georgien är med i Nato, väl, eller hur är det?

Jan: Nej, nej, Georgien blev invaderat 2008.

Caroline: Jag tyckte jag såg Georgien på Nato-medlemslistan.

Jan: Nej, de var också på väg. De ville bli...

Caroline: De ville det?

Jan: De ville få det västliga.

Skillnaden mellan väst och öst

Jan: Och där är det också så att vi ibland tänker väst och öst. Men vad vi inte fattar är att det är en stor skillnad med väst. Det kommer demokrati, gör du bra grejer så kommer du att bli belönad för det. Du kan göra karriär. I Ryssland gör du inte karriär på att vara duktig. Där gör du karriär på att stjäla, på att muta, på att förstöra.

Caroline: Ja, det är vissa kriterier för att komma med i EU. Är det inte så? Man måste ha en demokrati, man måste ha... Jag kan inte alla, men jag tänker att om man kommer med i EU, då kan man räkna med att man är ett land som är ett västland.

Jan: Ja, man har en viss uppsättning värderingar.

Caroline: Man har en viss uppsättning värderingar och resultat.

Jan: Ja, precis.

Vad det betyder att rubeln faller

Jan: Så om vi tittar på konkreta grejer, så tittar vi till exempel på att ryska rubeln versus US-dollarn har, sen kriget, fallit med ungefär 50–60 %.

Caroline: Och vad betyder det då egentligen att värdet på deras valuta har fallit?

Jan: Ja, om vi tittar på informationen vi får i Sverige, så har rubeln tappat lite drygt 50 %. Så om vi översätter det till vår egen verklighet, tänk så här: du sitter här på tisdagen och har 100 000 kr på kontot, och sen invaderar Ryssland nästa dag, och plötsligt har du förlorat 50 % av dina besparingar.

Caroline: Skillnaden där är väl att du fortfarande har 100 000 kr.

Jan: Du har fortfarande 100 000 kr, men du kan bara handla...

Caroline: Jag kan bara handla grejer för 50 000 kr då, eller motsvarande.

Jan: Precis. Så importen blir 50 % dyrare. Innan kunde du åka till Grekland för hela familjen för 100 000 kr, nu kan bara två personer åka till Grekland.

Caroline: Folk köper ju prylar. Du såg det här kaoset på Ikea när Ikea skulle stänga.

Jan: Men mycket bättre att äga prylar, för de håller värdet.

Caroline: Man står i timslånga köer.

Jan: Det finns foton från Moskva där folk står klockan tre på natten i enorma köer. Det finns Telegram-kanaler där det går: den där bankomaten har US-dollar. Så folk vet vart de ska gå för att kunna ta ut.

Allt blir mycket, mycket dyrare

Jan: Och sätt det i relation, återigen, Ryssland importerar i princip allt förutom råvaror. Så allt kommer att bli mycket, mycket dyrare. Alla pensioner. Om du levde på gränsen innan, så hamnar du under gränsen.

Caroline: Men rent praktiskt då. Jag bor i Ryssland, jag har 100 000 kr, bara säger 100 000 för att göra det enkelt. Jag går till affären, och igår kunde jag köpa fyra burkar tomater, och idag kan jag köpa två. För att motverka det skulle den ryska staten behöva subventionera, så att jag får fyra i stället. Och det kostar pengar.

Jan: Ja, precis. Och det är ju det som hände. För återigen, Putin har... Många säger att han har blivit galen. Jag tror inte att han har blivit galen. Jag tror att han gör det enkelt för sig. Folk säger: vi kunde inte se detta som hände. Jag köper inte det. Folk som har följt Ryssland har sagt detta länge. Vi har till exempel Oscar Jonsson.

Caroline: Vad är det de har sagt då specifikt?

Jan: Oscar Jonsson, till exempel, som har varit mycket på Aktuellt nu de senaste dagarna. Han skrev om detta i december.

Caroline: Om invasionen?

Jan: Om att det är en hög sannolikhet för att det kommer att bli en invasion. Folk som har följt Ryssland i många år har också sagt att detta kommer att hända.

Fortress Russia och alla antaganden

Jan: Och Ryssland har förberett sig. De hade till och med ett projekt som hette Fortress Russia. Fortress Russia gick ut på att minska beroendet av import. Du skulle ha en budget i balans, minska skuldsättningen gentemot andra länder. Du skulle ha höga valutareserver. De har förberett sig för det här. Men återigen, som vi har sagt i så många avsnitt: "Assumptions is the mother of all fuck-ups." Att du har gjort antaganden.

Jan: Och där kan man hela tiden se, det finns nu också på nätet det som kallas för FSB-letters, att i en sån här miljö som den ryska, där man är rädd och det ska vara macho och du ska leverera, du ska inte göra chefen sur. Om jag sitter som analytiker och får ett jobb, så ska jag analysera konsekvenserna av sanktioner från väst. Är ni med? Och jag är inte inkluderad i någon helhetsbild, och av historien vet jag att det där bara är något som ska bockas av. Och jag vet att om jag skriver att Ryssland inte kommer att klara av det, så kommer jag att få ett samtal med chefen där jag ska förklara varför jag inte är patriotisk. Sån är miljön. På riktigt.

Assumptions is the mother of all fuck-ups.

Centralbanken och den dubblade räntan

Jan: Så det är många som inte har varit förberedda på det här. Till exempel den ryska centralbanken, Elvira Nabiullina, chef för ryska centralbanken, sa att förutsättningarna för ryska ekonomin har ändrats dramatiskt.

Caroline: När sa hon detta?

Jan: Typ direkt efter invasionen. Och det som också händer, förutom det här med inflationen, och detta hänger ihop, är att den ryska räntan har dubblats från 9,5 till 18 eller 20 %.

Caroline: Vad innebär det?

Jan: Att dina bolån har dubblats.

Caroline: Vad roligt. Rakt upp och ner. Räntan var 9 % innan. Då hade jag sagt, det här är en låtsasekonomi alltså. Vem ska kunna klara av att leva där?

Jan: Ja, företag har fått dyrare att låna. Så detta är återigen en smäll mot de små företagen, inte de statliga företagen, utan de små företagen.

Caroline: Jo, den interna befolkningen.

Jan: Ja. Ryska centralbanken har spärrat uttag i utländska valutor. Max 10 000 US-dollar får man ta ut under de kommande sex månaderna. Tjänar du pengar utomlands, till exempel, så är du tvungen att växla dem till rubel om du är över den här gränsen. Du får ha pengar på dina konton, men det är jätteenkelt, för då kan staten alltid gå in och tvångsväxla dem eller ta pengarna. Och då blir de helt plötsligt värda 50 % mindre.

Caroline: Ja, precis.

Nära en statskonkurs

Jan: Man kan inte föra över pengar till utländska konton. Och nu, jag tror igår, är det så att den här veckan förfaller ett antal betalningar på ryska statslån. De ska betala ränta till utländska investerare. Och då har ryssarna sagt att eftersom ni är så ovänliga länder, ni stödjer Ukraina, så kommer vi att betala de skulderna i rubel, vilket inte ingår i kontrakten på de här lånen. Detta är ju så nära en statskonkurs du kan komma. Vad de säger här egentligen är att ryska valutan inte har något värde.

Jan: Och om vi hoppar tillbaka till Maxim, professorn, och de här valutareserverna, så var det så att ryssarna försökte ha en buffert på ungefär 650 miljarder US-dollar, alltså 6 500 miljarder kronor. Och för att sätta ihop den summan, den ryska statsbudgeten är på 500 miljarder US-dollar. Så de hade typ ett års utgifter, det som vi brukar prata om, tolv månaders utgifter på kontot, hade de.

Jan: Problemet var att 300 av de här 650 miljarderna hade de utomlands. Så de är frysta. Och detta har också enorm påverkan som nästan ingen pratar om. För plötsligt, detta är definitivt något Kina har koll på, för plötsligt hade du en tillgång, centralbankspengar som ett land äger, som är riskfria. Det är riskfria pengar. Men plötsligt har vi den här svarta svanen. Det gick från att vara noll kreditrisk till att vara 100 % konfiskationsrisk. Så de har blivit av med hälften av de pengarna.

Guldet som ingen kan köpa

Jan: Det pratas till och med om att de pengarna ska gå till Ukraina. Att man bara ska ta pengarna och ge dem till Ukraina, i återuppbyggnad. Det är ett stort jävla långfinger.

Caroline: Men det är också moraliskt tvivelaktigt att göra så.

Jan: Ja, jag vet inte. Vi behöver inte ta det moraliskt. Det påverkar inte min fotbollsklubb. Min fotbollsklubb är ju körd. Hoppas de återuppstår.

Jan: Det sägs att Ryssland hade 135 miljarder i guld.

Caroline: Och var då någonstans?

Jan: I Moskva. Fysiskt guld. Vilket också är problematiskt. Återigen, rykten. Det sägs att de har försökt sälja en del av guldet. Men då är det så här, vem ska köpa det? Hur ska du få tag i det? Hur ska du få det dit du ska? Det är ingen som kommer att vilja låna ut till dem med den säkerheten. För det är ju så man gör normalt. Okej, vi har ett ton guld, jag lånar ett par miljoner av dig, för jag har guldet som säkerhet.

Caroline: Nu kommer det vara folk som tjänar pengar på Rysslands misär. Det är klart att det finns någon som skulle vilja ta det guldet.

Jan: En trader i New York som sitter på en amerikansk bank, tänker du?

Caroline: Nej, jag vet inte. Jag tänker mer på sådana ljusskygga figurer som håller på med vapen.

Jan: Och du tror att de kommer att köpa 2 000 ton guld för 135 miljarder US-dollar?

Caroline: Jag vet inte, de skulle kunna gå ihop på något vis.

Jan: Du hör hur långsökt det där är.

Caroline: Jo, jag förstår det. Men jag tänker ändå tanken att någon kanske kan tjäna lite pengar här.

Bara stater kan göra affären

Jan: Absolut. Vad tror du händer i steg två? Vänta här nu. Caspian höll med mig. De enda som kan göra det är ju stater. Det är Kina.

Caroline: Ja, men precis. Det är Kina.

Jan: Vad händer med Kina då? Vad tycker resten av världen om att de...

Caroline: Men Kina kan väl göra det lite hemligt?

Jan: Vems är Kinas största marknad?

Caroline: Vänta, jag måste tänka här nu. EU och USA.

Jan: Ja, men om de gör det...

Caroline: De gör affärer hemligt med Ryssland.

Jan: Hur ska de göra det?

Caroline: Nej. Ja, men kanske...

Jan: Med tanke på att ryssarna kommunicerar öppet på radiovågor.

Caroline: Ja, men det gör de i Ukraina.

Caroline: Men Jan, tycker du inte att tanken är lite kittlande? Någon kan tjäna pengar här nu.

Jan: Nej, men Caroline, för du blir paria. Då är vi tillbaka på informationskriget. Ingen kommer att vilja befatta sig med dig. Det är därför, ryssarna har till och med, återigen rykten, försökt sälja det här med 20 % rabatt. De lyckades inte sälja olja med 20 dollar mindre per fat.

Caroline: Nej, för det måste ju vara i hemlighet som man köper det i så fall.

Jan: Okej, driv du den här idén. Jag gillar tanken.

Caroline: Jag håller med om att det är kittlande. För jag är lite korrupt i mitt sinne, bara, det finns en affär att göra.

Jan: Vem ska göra den om man redan är paria? Om man redan är kriminell på något vis och har mycket pengar. Hur många sådana finns det? Det är typ Nordkorea kanske?

Den ojämlika relationen Ryssland–Kina

Jan: Att prata om Kina- och Rysslandsrelationen, den är också superspännande. Det hade vi kunnat prata om i flera timmar. Men vad som händer här, om det nu är sant att Ryssland har bett om hjälp, det är inte en jämlik relation, Ryssland och Kina. Kina, redan nu, det ser ut som i Kamil Galeev-trådarna, Kina gick med på att köpa gas och sånt från Ryssland under tillverkningspris. Kineserna säger vad man vill. De är affärsmänniskor. De är transaktionsorienterade. Och de har inga problem att sätta dit någon.

Jan: Dessutom, om vi pratar om kineserna och kultur. Hela deras grej är: vi var världens mest framstående civilisation i 2 000 år. Det är de senaste hundra åren. Det är inte som att Sovjet behandlade Kina bra de senaste hundra åren. Och det är inte direkt så att kineserna är så här "we don't hold a grudge". Så om det är någon kineserna kommer att utnyttja till fullo, så är det ryssarna. De gör det redan med råvarorna. Att de skulle köpa guld till marknadspris från ryssarna, det finns ju inte på världskartan.

Caroline: Men sa du inte att de ville sälja det med 20 % rabatt?

Jan: Ja, och ingen köpte. Det är inte tillräckligt billigt för kineser. Oljan var 22 dollar billigare. Skillnaden mellan brent-olja och vanlig rysk olja var 20 dollar per fat. Och det tror jag var mer än 20 %.

Caroline: Ja, men okej. Jo, men du säger precis nu att Kina kommer att göra vad de kan för att utnyttja Rysslands belägenhet.

Ryssland som lydstat till Kina

Jan: Ryssland kommer, med stor sannolikhet, att bli en lydstat till Kina. Det skulle inte förvåna. Kina kommer inte att ställa sig på väst, för Kina har för mycket att vinna på att vara motståndare till väst.

Caroline: Det är väl mer troligt att Kina köper upp allting som finns, all infrastruktur, precis som de har gjort i Afrika.

Jan: Ja, och köper nu när alla väst... Tänk vilket jäkla affärstillfälle för kineserna just nu. Och skit i guldet. Guldet är helt ointressant. Kolla nu när till exempel Kjell säljer 25 % av sin andel i det här ryska oljebolaget. Alla västföretag. Vi har inte ens kommit dit. MSCI, som gör de här indexen, MSCI World, när vi pratar globalindex. De har plockat bort Ryssland från alla sina index. Än mer, de säger att Ryssland är uninvestable. Det går inte att investera i Ryssland. Det betyder att alla indexfonder, även Lysa Tillväxtmarknader, allt kommer att behöva dumpa de ryska aktierna. Vem kommer att vara på köpsidan? Och vem kommer att plocka upp dem asbilligt?

Caroline: Ja, men Kina.

Jan: Eller så kommer Ryssland att nationalisera dem, eventuellt. Och det är så många som säger att fler statligt ägda bolag i Ryssland, det blir nog bra. Det är en framgångsfaktor.

Caroline: Men vi vill ju inte att det ska hända egentligen, att Kina ska ta över ryska tillgångar, eller hur? Att Ryssland skulle bli en lydstat till Kina.

Jan: Det är redan på väg. Kineserna utökar sin...

Caroline: Sphere of influence.

Jan: Ja.

Caroline: Och då blir de ännu starkare. Det känns väldigt jobbigt.

Två block i världen

Jan: Ja, men å andra sidan, som någon skrev, Europa och väst har hittat sin ryggrad. Så ja, vi har två block i världen. Vi har det kinesiska blocket, den kinesiska kulturen, och vi har det västliga blocket. Sen kan man ha en lång diskussion om vilket av dem som är bäst, vad tycker vi, etcetera. Men det är annorlunda. Och ryssarna har hela tiden försökt att vara en aktör i detta, men de har återigen skitit i det blå skåpet. För vad var det Ryssland hade som stort? Ja, vi är militärmakt, vi utvecklar bra militära prylar. Men det har vi ju sett hur bra de var nere i Ukraina. Så Ryssland har inte ens något att erbjuda längre. Innan kunde de åtminstone exportera sitt militära material, för folk levde i tron att detta är bra.

Jan: Sen är det också diskussioner, är det bra, eller är det bara genomförbart och bra? Det var någon amerikansk general som sa: ja, de ryska systemen fungerar bra när de handhas av ukrainare. Återigen, man vet inte.

Vad Swift-uteslutningen innebär

Caroline: Men om vi hoppar tillbaka.

Jan: Man har uteslutit dem från Swift, så det går inte att föra över pengar.

Caroline: Kan du bara förklara vad det innebär? I korthet.

Jan: Så Swift är en internationell organisation, tror jag i Belgien, som gör så att när jag har en bank i ett land och en annan bank i ett annat land, och de ska föra över pengar till varandra, så går det via den här Swift-organisationen.

Caroline: Typ som centralbanken, som man förklarade.

Jan: Så när två banker ska göra affärer med varandra, så måste det gå via den. I princip alla banker, förutom de som behövs för importen av gas till Europa, vilket vi också kan diskutera, att EU köper sjukt mycket gas av Ryssland, så alla de andra bankerna är bortkopplade. Så även om du skulle frakta din container med prylar till Ryssland, hur fan ska du få betalt? Eller om du har anställda i Ryssland, hur ska du betala dem i lön?

Caroline: Det är ju typ bitcoin.

Jan: Ja, och det kommer i nästa grej. Kryptobörserna har börjat banna ryska kunder. Och där kommer återigen lagstiftning, både i USA, att om till exempel en amerikansk kryptobörs gör affärer med ryssar, så kommer de att förlora sitt tillstånd i USA. Så det är inte heller ett alternativ.

Den ryska börsen och jultomten

Jan: Och sen tittar vi på ryska börsen. Detta var också ganska roligt. De hade, nu har jag tappat namnet, jag hade inte förberett det. Men de hade, typ som på Ekonominyheterna, en rysk sån här som hade en fond som handlade med börshandlade fonder. Och han var så här: ja, det var en nice ride de här åren, vi hade en kul resa, kamrat, nu ska jag gå tillbaka och bli jultomte. Problemet med att vara jultomte är att man bara kan vara det en gång om året. Och så tog han en skål i direktsänd tv.

Caroline: Ja. Jag får kolla på det klippet. Var hittar man det?

Jan: Ja, jag ska se. Om vi tittar på ryska börsen, så de 30 bolag som är dubbelnoterade, som är noterade i London, de är ner mer än 90 %. Ryska börsen är minst stängd till den 18 mars. Den har varit stängd sedan 25 februari. Inte orimligt att räkna med att det är minus 90 % på den börsen.

Caroline: Men varför stänger man börsen? Det kanske är helt grundläggande, men jag förstår inte riktigt varför.

Jan: För om den är stängd och de har kurserna sedan innan kriget, så kan man låtsas att de inte har gått ner.

Caroline: Ja, det kanske man kan.

Jan: Det är typ som att ta ett foto. Det är det här fotot som gäller.

Caroline: Men alla vet ju att det är ett foto.

Jan: Ja, precis. Det är därför man kan räkna med att det är minus 90 %.

Caroline: Jo, men det är ändå pinsamt att man håller i fotot.

En generation utan investerare

Jan: Ja, precis. Det är värdelöst. Och vi har inte ens kommit in på det. Vem kommer att vilja investera i Ryssland framgent? Vem kommer att vilja låna ut pengar till den ryska staten eller till ryska företag? De är fucked för en generation framåt. Minst.

Caroline: Minst, ja.

Jan: Och om vi tittar på privata investerare, de hade ungefär 15 miljarder US-dollar på den ryska börsen. Alltså privatsparare i Ryssland. Inte institutioner, utan ryska privata sparare. 15 miljarder US-dollar. Alltså ungefär 150 miljarder kronor. Återigen, vi vet inte hur mycket ryska börsen kommer att gå ner. Men vi kan säga att den är nere 30 %. Eller till och med mer, kanske 50 %, bara på valutaförändringen. Så detta är en enorm förstörelse. Det är som alla våra lyssnare, läsare: här, grattis, ni är av med hälften av era pengar.

Jan: Och då vet vi inte, men det är sannolikt i Ryssland som det är i Sverige. Att de flesta privatsparare sparar i sitt eget land.

Caroline: Ja, man måste ju ha en bias.

Jan: Ja. Återigen, inte en katastrof som att sitta i ett skyddsrum i Ukraina och undra om du kommer att överleva. Men åratals sparande är borta.

Inflation på 20 procent

Jan: Vi pratar inflation i Ryssland på 20 % per år. Så det är inte bara att priserna har ökat med 50 % nu och stannar där. Nej, de kommer förmodligen att fortsätta öka. Pengarnas värde kommer att urholkas. Vi pratar om massor av folk som är arbetslösa. Vi tar bara Upwork, som vi använder. Man har anställt ryska programmerare. Det är folk som har försörjt sig. Influencers som har försörjt sig på Instagram eller YouTube. Deras inkomster är borta. Väck.

Caroline: Väck.

Jan: Och det har varit så, folk på Twitter skrattar åt ryska influencers som gråter på Instagram.

Caroline: Nej, men jag kan fatta det. Tänk om du har gjort en grej som vi i 15 år. Och sen är det bara: okej, detta är vårt avsked. Och du har noll påverkan på det.

Jan: Ja, precis. Man pratar om att rysk privatkonsumtion kommer att falla med över 10 %. Och då är vi tillbaka på det där, faller konsumtionen från privatpersoner, så blir det ökad arbetslöshet, för företag kommer att ha svårt att sälja grejer. Har de svårt att sälja grejer, så blir det svårt att få in skatteintäkter.

Caroline: Inte det är jättelågt räknat. Jag tänkte också, 10 %. Det känns som att de inte har några pengar kvar alls nästan.

Jan: Jo, men det där är utöver. Ni måste tänka att detta är allting utöver. Allt har blivit dyrare, men du kommer dessutom att minska...

Caroline: Jo, men det är det jag menar. Om rubeln faller med 50 % och du dessutom har en inflation på 20 %, så blir allting 70 % dyrare. Och sen är det bara 10 % lägre matkonsumtion. Jag skiter i att köpa de nya byxorna. Jag köper det.

Risken för finanskris och bankruns

Jan: Vi går vidare. Det är inte omöjligt att det blir en finanskris i Ryssland, bankruns. Om du inte får ut dina pengar.

Caroline: Nej, och jag tänker att om man sätter sig in i en rysk medelklassfamilj. Vi har varit utomlands och träffat ryska familjer. I Thailand till exempel, eller i Grekland. Så från en vecka till en annan...

Jan: Du kan inte åka till Grekland på semester. Du kan inte titta på fotboll på tv, du kan inte gå på McDonald's, det finns ingen import av alkohol, av tobak, av parfym, skönhetsprodukter, inga väskor, inga pälsar, smycken, båtmotorer, elbilar, motorcyklar, klockor, konst, collectibles, ingen högteknologiimport, så de kan inte producera egna bilar. Ingenting. Inget av allt det sköna i livet, och inte det grundläggande heller.

Caroline: Nej.

Jan: Och dessutom finns det begränsningar på hur mycket du kan köpa. Du kan inte använda ditt Visa eller Mastercard. Du kan inte använda Apple Pay eller Google Pay i tunnelbanan. Det är vissa som skriver att den unga generationen plötsligt får en historielektion i hur det var att leva under Sovjettiden.

Caroline: Ja, absolut.

Vad händer om allt försvinner?

Jan: Och jag vet inte hur det är med er, men om allting skulle ta slut, jag inte skulle kunna handla någonting.

Caroline: Man skulle ju behöva gå ut i naturen, typ. Förstår ni att man måste hämta saker någon annanstans. Jan, jag är ju inte okej med att vi inte har något att äta. Som är på en hyfsad nivå, med vitaminer och så. Jag vet inte vad du tänker, men för mig hade det varit katastrofalt. Jag ser till och förväntar mig att ha mat på bordet. I form av middag och frukost. Tänk om jag inte kan servera det. För mig hade det varit fruktansvärt.

Jan: Det är därför Maxim också säger att de är double fucked. Detta vi pratar om nu, att dentalprodukter är slut. De kan inte ta in proteser. Man försökte importera proteser från Kina. De var dåliga kopior av dem från väst. Du får inte in proteser. Du får inte in högteknologi. Du får inte in stål och järn.

Caroline: Jo, men du säger alla de här grejerna. Och jag börjar tänka, vad är konsekvenserna? För om jag inte skulle kunna leva mitt vanliga liv. Jag är okej utan vin och kanske choklad. Men det finns vissa grejer som bara måste finnas i vårt liv. Konsekvenserna tänker jag på. För vårt liv och barnen. Och ryssarna kommer ju att få uppleva de här konsekvenserna.

Rösta bort Putin, få tillbaka allt?

Jan: Ja.

Caroline: Och då är jag intresserad av, vad är det man gör då, för att överleva och för att ha någon typ av drägligt liv?

Jan: Tanken här är ju att rösta bort. Målet är så här: avsätter ni Putin, så tar vi bort sanktionerna, så får du tillbaka allt det här.

Caroline: Vad skulle du säga? Absolut.

Jan: Jag tror inte att det kommer att hända.

Caroline: Tror du inte?

Jan: Nej.

Caroline: Varför inte?

Jan: Så du käkar hellre barkbröd och röstar på Putin?

Caroline: Nej, jag röstar ju inte ens på Putin.

Jan: Han kommer ju till makten i vilket fall. Kolla här nu. Det finns massa ryssar som lever fortfarande, som vet hur man klarar sig på ingenting.

Caroline: Inte den unga generationen, Caroline.

Jan: Den unga generationen kommer att få lära sig det.

Caroline: Jag vet inte. Jag har bara förstått det som att ryssarna är... Jag vet inte. De bara får nån sån här att de kommer inte... De är annorlunda byggda.

Jan: Nej, fast återigen, nu missar ni den kulturella delen också. Det är okej så länge vi har den där starka ledaren. Men om den starka ledaren dessutom förlorar kriget, detta är konsekvenserna. Någonstans går ju linjen, det är inte som att Ryssland inte har haft revolutioner.

Caroline: Nej, men då måste vi också veta, vad är det för information de får, när allting tas ifrån dem? Vad får de för information? Och vad gör det? Stärker det dem mot väst?

Varför en flygförbudszon kan vara fel

Jan: Ja, men precis. Och detta är till exempel, om vi ska göra ett sidospår, förlåt Caspian, jag såg att du var på väg in, till exempel när man pratar om att Nato borde införa en flygförbudszon, eller Nato borde gå in. Det hade pratat rakt in i ryssarnas värld. Därför är jag inte helt säker på att en flygförbudszon är det bästa man kan göra. Även om det tar emot, man ser Ukraina dö.

Jan: Om Ukraina kan lyckas kasta ut ryssarna, eller inte förlora. De behöver inte ens vinna, de behöver bara inte förlora. Det är därför det här är en svart och vit konflikt. Ryssland har invaderat Ukraina. Om Nato går in och slår ut ryssarna, då kan Putin säga: titta här, vi blev anfallna. Det blir dolkstötslegenden, som i början av 1900-talet.

Caroline: Vad är dolkstötslegenden? Förlåt, jag fastnade.

Jan: Nej, men efter första världskriget. Att det skulle skapas en sån legend.

Caroline: Nej, men efter första världskriget var det väl så att, var det inte freden i Versailles, och tyskarna fick betala sjukt mycket skadestånd och de fick inte ha en armé. Och så var det massa missnöje, för tyskarna blev orättvist behandlade.

Jan: Så det finns en enorm poäng i att göra allt det vi gör med Ukraina, det kinetiska. Vi skickar dit all jävla material, vi ger dem pengar.

Det enorma ekonomiska kriget

Jan: Och sen, det vi pratar om nu, det kan nästan låta som att vi tycker synd om ryssarna. Jag kan göra det i visst fall, lite, men de har ändå dragit detta på sig själva. Men vad vi i väst, eller som jag tänker med det här avsnittet, vad vi behöver fatta är att det är ett enormt finansiellt, ekonomiskt krig som har öppnats mot Ryssland. Men det fattar vi inte förrän vi börjar gräva i det på det här sättet. Och det kriget, det är ingen diskussion om att Ryssland kommer att förlora det. Det finns inte ens på världskartan. Så i vissa aspekter kan man säga att Ryssland redan har förlorat. De behöver bara fatta det själva.

Det är ett enormt finansiellt, ekonomiskt krig som har öppnats mot Ryssland. Och det kriget kommer Ryssland att förlora. De behöver bara fatta det själva.

Jan: Vad skulle du säga, Caroline?

Caroline: Ja, nej, men det är precis det här att hur illa det faktiskt kommer att kunna bli för den vanliga ryssen. Det är helt sanslöst.

Jan: Precis, och där kan man till och med säga, lite som jag brukar prata om, att pendeln slår. Innan var det så här: vi kommer att koppla bort dem från Swift. Vi pratade om att bortkopplingen från Swift var the nuclear option. Så pratade vi för tre veckor sedan. Swift-grejen är ju ingenting emot att vi frös 300 miljoner US-dollar från Riksbanken. Vi har varenda företag som för sitt eget lilla krig mot Ryssland. Jag tror till och med att det kan vara så att pendeln slår lite för hårt. För ekonomiskt sett kommer vi att jämna Ryssland med marken.

Caroline: Ja, precis. Man jämnar Ryssland med marken rent ekonomiskt.

Kinas långa spel

Jan: Kina kan hjälpa till, men det är inte...

Caroline: Nej, framför allt kan Kina köpa allting skitbilligt sen.

Jan: Vilket förmodligen kommer att vara en av de där konsekvenserna vi kommer att titta på om 20 år, och tycka att, fan, vad kasst det var av oss.

Caroline: Vi hade kanske inget val dock.

Jan: Ja, medan vi är här så hade vi precis inget val.

Caroline: Nej, tänk att Kina har planerat detta redan från början. Och sagt till Putin: gör så här, så kommer allting att bli bra. Och så var det på det där labbet i Wuhan med coronaviruset som de släppte ut. Det var första pusselbiten.

Jan: Nej, men där blir det också, som talar precis till det, var det inte Kamil som skrev det, att Ryssland har utmålat sig, alltså propagandamaskinen har utmålat sig själv som det goda, sedan andra världskriget, att man besegrade nazisterna, och alla som är emot Ryssland nu är nazister.

Caroline: Ja, både som en förberedelse för ett annat krig än det här kriget. Jag menar, om det kan fortsätta, dels det faktiska, fysiska kriget, men också det ekonomiska kriget. Så det narrativet kommer inte att skruvas ner.

Jan: Nej. Och dessutom öppnar du upp för, även om Putin avsätts, det är inte säkert att nästa person blir bättre.

Ett brett spann av möjliga utfall

Caroline: Nej.

Jan: Och det är det som också är så svårt just nu. Att utfallsmängden är så jävla stor. Vi har allt från fantastiska utfall, Putin avsätts, Ryssland går i mer demokratisk riktning, man tar bort sanktionerna, till att, på riktigt, taktiska kärnvapen i Ukraina. Spannet just nu är så jävla brett.

Caroline: Det är väldigt stressande.

Jan: Det finns ingen förutsägbarhet. Vilket, återigen, länders uppgift är att skapa förutsägbarhet.

Caroline: Men kommer vi att prata lite om möjliga utfall, hur det här kriget påverkar oss i väst?

Jan: Ja, vad tänker du?

Caroline: Jag hade sådana bra tankar innan.

Jan: Nej, du får komma in. Men vi tar lite här, så fortsätter vi.

Listan på företag som lämnat Ryssland

Jan: Det finns en lista av Jeffrey Sonnenfeld, en amerikansk professor på Yale. Han har en lista på alla företag som har dragit sig ur Ryssland och vilka som är kvar. Och när man går igenom den listan, jag började bläddra i den, och tänkte: jag tar och gör en lista på alla företag vi använder. Det går inte. Det är så jävla många. Det blev bara copy-paste på listan.

Jan: Jag bara tänkte: Microsoft. Vi använder Windows, vi använder dator, Office. Adobe, slutar. AMD, Upwork, Unilever. Unilever är dessutom ett sånt här företag som äger sjukt många varor.

Caroline: Vad gör de?

Jan: De är typ mat.

Caroline: Mat och sånt du handlar.

Jan: Netflix, Visa, Mastercard, PayPal, Mitsubishi, BlackRock.

Caroline: Vad gör BlackRock?

Jan: Ja, det är fonderna, alla fonderna som äger allt. Boeing, DB Schenker, leveranser, Disney, Electronic Arts, Sony.

Caroline: Microsoft sa du, om man har en dator i Ryssland som man har Microsoft på?

Jan: Jag har svårt att se att man kommer att få uppdateringar.

Caroline: Alltså installera Linux.

Jan: Ja.

Inte ens Pepsi

Jan: Och i princip de enda stora företag man kände igen som var kvar, det var typ Subway, Bosch, Bridgestone, Citi. Men sen sa Citi att de kommer att gå bort, så de slutar också. Pirelli. Det är ju inga kända företag.

Jan: Det var någon som skrev, vad är skillnaden mellan Sovjet på 50-talet och Ryssland 2022? Ja, på 50-talet hade de åtminstone Pepsi.

Caroline: Hade de det?

Jan: Ja, tydligen.

Caroline: Har Coca-Cola också och Pepsi dragit sig ur?

Jan: Ja. På skämt, jag vet inte om det är på skämt eller på riktigt, alltså inget koffein. Du vet, som på skämt, man sålde hamburgare på Ebay. För det kommer inte att finnas. Happy meal, three weeks old.

Caroline: Jaha.

Jan: Ja. Om vi går vidare. Övriga saker som spelar stor roll. Vi har pratat om ganska många sådana här, säkerhetspolitisk påverkan i Europa. Vi har pratat om att Ryssland går mot kontrollstat, de förlorar 300 miljarder i BNP på två veckor. Det är sådana bisarra grejer.

Råvaror och dyrare priser för oss

Caroline: Men det som jag tänkte, om jag bara kan säga det med påverkan på oss, det var det här med råvaror, var det nog. Man pratar ju om att Ukraina har en väldigt stor export av vete till exempel. Och det kan de ju inte sätta nu. Sitt vete och skörda. Så då kan man tänka sig att vissa grejer kommer att bli dyra för oss också.

Jan: Absolut.

Caroline: Om det inte är så att vi inte exporterar någon gröda från Sverige.

Jan: Precis, och där tänker jag, vi kan ta det också, sånt som baserar sig på råvaror kommer att bli dyrare. Sen ska man återigen hålla det i relation, i Sverige kommer vi inte att svälta.

Caroline: Nej, vi har ju en viss produktion själva.

Jan: Ja, men återigen, vi är ett rikt land. Vi kan betala dubbla vetepriser, eller tredubbla, eller femdubbla vetepriser.

Caroline: Jag är bara glad att du säger det, för det kan vi, med tanke på vad priset är på det här kriget.

Jan: Ja, precis. Så om vi tar mjöl, vi kan betala 60 kr kilot, eller 20 kr kilot. Problemet får du typ i Libanon. Fattiga länder kommer att få enormt mycket stryk. Och det är ju det som alltid är så, de som är fattigast får alltid den mesta skiten. Och det är det som blir sorgligt.

Caroline: Man får väl stabilisera, vad heter det, equalize, genom att man skänker?

Jan: Ja, men visst, vi kommer att ha alla de här, UNHCR, och alla försöker, men det är ändå en katastrof.

Caroline: Jag förstår att det är en katastrof, men frågan är vad kan man då göra som ett rikt land? Vi kan ju ändå skänka lite.

Jan: Ja, men precis. Men då ska du ha med dig politiskt stöd för sådant.

Bensinpriset och vad som faktiskt är skatt

Jan: Men jag tänker, om vi tar Sverige till exempel, en konkret grej. Vi kommer att få högre bensinpriser. Jag såg någonstans att priset på bensin hade ökat, vänta, jag ska se om jag hittar siffrorna. På ett år har det ökat från typ 19 kr till 27 kr. Men där tänker jag också så här, vi står och tittar på att dieseln är så dyr, eller bränslet är så dyrt. Då tänker jag att detta är viktigt. Per den 11 mars kostade bensinen 21 kr och 39 öre vid pumpen.

Caroline: Vilken bensin? Bensin i Sverige, 95?

Jan: Ja, 95 oktan. 21 kr och 39 öre vid pump. Och så säger politiker: ja, vad ska ni göra åt bränslepriserna? Ja, men oljan, priset på olja har gått upp. Produktionskostnaden av de här 21 kronorna är 10 kr. Så av 21,39 kr vid pump så är 10 kr och 30 öre produktionskostnad och marginal till oljebolagen.

Caroline: Och transport till pumpen.

Jan: Och transport till pumpen, etcetera. Skatten är 11 kr av de här 21. Över 50 % av bensinpriset är skatt. Det är också en sån grej som vi inte tänker på, utan vi låter politiker komma undan med att konflikten i Ukraina gör att bränslepriset ökar. Nej, staten tjänar sjukt mycket pengar, och så säger de: vi ska sänka skatten med 50 öre. De hade kunnat sänka med 5 kr.

En valfråga jag inte skulle gilla

Caroline: Men tror du att de kommer att göra det? För jag skulle inte gilla det om det blev en valfråga.

Jan: Ja, men hur många, visste ni att 52 % av bränslekostnaden är skatt?

Caroline: Ja, jag visste att den var svinhög.

Jan: Så det tror jag är viktigt.

Caroline: Men det känns också så litet i sammanhanget just nu. Och så sitter vi här och har val i september, och så tycker vi att vi inte kan ha så höga bensinskatter, och jag fattar det om man har en bensinbil, så vill man inte ha det. Men jag vet inte. Ska det bli en valfråga?

Jan: Jag tänker så här, vill man bidra, ett väldigt enkelt sätt att bidra i det här, det är att inte klaga på höga energipriser, elpriser, bränslepriser. Jag är så här, suck it up. Om det är vad som krävs för att vi ska kunna behålla vår demokrati.

Caroline: Är det det som krävs för att vi ska kunna behålla det vi har idag?

Jan: Ja, absolut. Sen är det så att problemet är att Europa är beroende av rysk gas, för vi har fått för oss att vi ska ställa om, och inte tänkt efter före. Så just nu är vi beroende av den ryska gasen.

Caroline: Men det beror också på att det har varit väldigt högljudda miljöröster, från miljöorganisationer och miljöpartiet. Och där man inte har tänkt på...

Jan: Som har finansierats av...

Caroline: Ja. Där man inte har tänkt på att vi sätter oss i knät på någon annan med energi.

Hur bra vi faktiskt har det

Jan: Ja, och det är där vi har levt, och allt är så bra på ett sätt, så vi har glömt bort den här realiteten. Det är hela takeaway:en jag får från det här kriget. Vi har glömt bort hur bra vi har det.

Caroline: Ja. Alltså, jag känner så varje dag, jag är glad för demokratin vi har i Sverige.

Jan: Och inte bara demokratin. Det man behöver tänka på är att med demokrati kommer alla de bitarna, du vet, meritokrati till viss del. Gör du en bra grej så kommer du att bli belönad. I Ryssland är det så att gör du en bra grej och du börjar skaffa dig något, då blir du ett hot. Så då ska vi kasta ut dig.

Caroline: Det var det jag menade med att jag är tacksam för demokratin. Det kommer mycket bra med det.

Jan: Vad tänker du, Caspian?

Caspian: Jag håller med. Vi har det jävligt nice. Jag tror att det är lätt att ta för givet. Och jag kan också känna att det känns lite hotat till och med.

Jan: Ja, det är under hot. Putin delar inte den bilden som vi gör.

Caroline: Men vet du vad, jag stoppar också huvudet i sanden, bara, nej, men vi skulle inte kunna dras in i ett krig. Och ändå så läser jag "Är du förberedd?" av Vildens äng och tittar på våra konservburkar. Och ändå håller jag på med handen bakom ryggen och ska preppa.

Omvärderade åsikter

Jan: Absolut, och för mig har detta också varit en omvärdering av saker. Innan var det prepping, och när sticker man, när lämnar man. Idag är det så här: nej, jag hade inte gjort det, men jag har sett till att du och tjejerna hamnar i säkerhet. Sen hade jag åkt tillbaka och krigat.

Caroline: Jag skulle till och med vara så här, jag känner mig bara så jävla värdelös.

Jan: Känner du dig värdelös?

Caroline: Ja, men i det...

Jan: I sammanhanget menar du?

Caroline: Ja, i sammanhanget.

Jan: Om man skulle åka ner till Ukraina, så är jag så här, nej, jag har ingen militär utbildning, jag kan ingenting. Så jag gör mer nytta här och nu med ett poddavsnitt, eller med en telefon, eller med pengar, än att vara där nere.

Caroline: Men det har jag också insett. Vi pratade lite snabbt om det för någon vecka sedan. Hur många åsikter som bara har tvärvänt för mig.

Jan: Jag har känt samma.

Caroline: Vill du berätta mer?

Jan: Nato-medlemskap. Tvärtemot.

Caroline: Har du varit tvärtemot och vetat så exakt, eller har du känt så bara, det har bara varit en känsla att jag är emot det, vi ska inte hålla på med det?

Jan: Jag har absolut inte gjort min läxa.

Caroline: Nej, jag har heller inte gjort min läxa. Men jag har varit väldigt bestämd. Mot Nato.

Jan: Det är nog en bra idé. Och det tog två veckor. Samma med, hade det blivit krig, nej, jag hade bara lärt mig ryska. Jag hade skojat om det.

Caroline: Nej, men exakt. When push comes to shove.

När det kom nära

Jan: Det är många sådana grejer som bara, oj, nu kom det nära. Och då förändrades allt.

Caroline: Samma med skrattat åt preppers. Hur länge som helst. Jag kanske ska till ICA en extra gång. Biltema.

Jan: Ja, men du skojade också om när kompisar hade med sig passet när de gick ut. Vi åkte på en weekend och de hade med sig passet. Inom Sverige. Och det var så här, ja, jo, det är nog en bra idé att ha det i bakfickan.

Caroline: Kan vara.

Jan: Kan vara, ja. Men jag håller med.

Samhällsinformation om Nato

Jan: Men jag tänkte så här, när vi ändå är inne på Nato. Här känner jag faktiskt att vi behöver göra lite samhällsinformation. Jag kommer att länka i beskrivningen här till Conny Cooper, som har skrivit ett jättebra, sakligt inlägg. Vad innebär ett Natomedlemskap? För det finns så jävla mycket konstigheter.

Caroline: Ja, den har jag nog inte läst faktiskt.

Jan: Jag är så här, läs på vad Nato innebär. För det finns massa myter, kring att vi då måste kriga andras krig, eller att vi kommer att få kärnvapen på oss. Nej, det är inte det, utan detta är en överenskommelse som innebär att om du får en smäll på flabben, så kommer vi andra att hjälpa dig. Och vi förväntar oss att om någon av de andra får en smäll på flabben, så kommer du att hjälpa till så gott du kan.

Caroline: En skolgårdsallians.

Jan: En skolgårdsallians. Och man säger också, om du vill gå och ge någon annan på flabben, då får du göra det, men då gör du det själv. För det har inte jag skrivit på.

Caroline: Är du mindre så får du stryk.

Jan: Ja, precis.

Vad vi tar med oss

Jan: Ja, detta var ett annorlunda avsnitt. Jag vet inte, vad tar ni med er?

Caroline: Det var ett långt avsnitt, många olika. Jag tycker det var en bra genomgång av de ekonomiska aspekterna, faktiskt. För jag har inte riktigt fattat, det blir många lager av så här, just det, inflation, det innebär det. Okej, och rubeln faller, det innebär det. Och just att det lagras på varandra. Det är inte linjära, parallella effekter.

Jan: Och vi är rädda för 4 % inflation i Sverige. Tänk för 20 %, och det är så här lågt räknat.

Jan: Jag tar med mig exakt samma. Alla de här effekterna som lagras på varandra, som kommer att vara helt brutala.

Caroline: Ja, precis. Det där är brutalt.

Jan: Det är inte bara så här, vi vann 2–1. Det är så här, okej, vi körde över dem med 75–2. Vi lever ju i historien nu, det är det som är så sjukt. Vi har aldrig sett något liknande, företag som inte vill handla med länder. Hur många länder som helst som bara, vi handlar inte med er. Vi skeppar inte till er. Vi exporterar inte, vi säger upp er. Vi vill inte ha något från er. Vi till och med ger bort. Vi har aldrig varit med om något liknande.

Vi lever i historien nu. Vi har aldrig sett något liknande, företag som inte vill handla med länder.

Caroline: Nej, vi får... To be continued.

Jan: Ja, och det är också värt att säga att det här spelas in, vad är det för datum, 14 mars vid lunch. Går vi in på Twitter nu efter detta, så har det hänt nya grejer.

Caroline: Ja, och det släpps om två, tre dagar förhoppningsvis.

Jan: Ja, precis. Vi får se. Stort tack, Caspian, för att du var med.

Caspian: Tack för att jag fick vara med.

Jan: Tack, Caroline. Tack för att du har sammanställt det här, Jan. För att du har nördat på Twitter i två veckor.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Tack så mycket. Vi ses.