Det är jättedyrt och dumt att få panik och sälja av när börsen skakar

Att sälja och vänta ut oron har oftast kostat mer än det smakat

Att försöka tajma marknaden, undvika krascherna och bara vara med uppgångarna är en lockande tanke. Många försöker sig på det genom att sälja av sin indexfond eller fondrobot och byta till sparkonto när det skakar. Men historiskt har det slutat sämre än att bara stanna kvar, i ungefär två fall av tre.

Det är den obekväma sanning den här grafen visar. Varje gång börsen faller kommer samma impuls: sälj, parkera pengarna säkert och kliv in igen när dammet har lagt sig. Det känns klokt. Magkänslan lovar att du slipper resten av nedgången.

Jag har räknat på svensk dagsdata sedan 1995 för att se vad det valet faktiskt har kostat. Börsen får representeras av Stockholmsbörsen (SIXRX), avkastningsindexet med utdelningarna återinvesterade, och bankkontot av 3-månaders statsskuldväxlar enligt Riksbanken.

Sedan jämför jag den som klev ur i en, tre, sex, tolv eller 24 månader med den som satt kvar hela tiden. Resultatet talar för att tiden i marknaden nästan alltid slår försöket att tajma den.

Två gånger av tre förlorar du redan på tre månader

En investerare som bytte indexfonder mot bankkonto i tre månader underpresterade mot den som satt kvar i 62 procent av fallen mellan 1995 och 2026. Drar man ut det till tolv månader stiger sannolikheten till 70 procent. Ju längre tid utanför börsen, desto sämre odds.

Talen nedan gäller byten som gjordes efter en svag eller orolig börsperiod, alltså just de lägen då människor faktiskt vill sälja (när börsens föregående tre månader gett under 5 procent). Tappet anges i procentenheter, skillnaden mellan vad den investerade och den försiktige fick.

Räknar man i stället på vilken dag som helst, utan att vänta in en svacka, blir oddsen mot dig ännu sämre: 67 procent på tre månader och 73 procent på tolv. Poängen håller alltså oavsett hur man vänder och vrider på det. Att sälja av för att gå in sen, eller för att man har en känsla för att det är oroligt på marknaden är ett statistiskt sett mycket dåligt beslut.

Ju längre du står utanför, desto dyrare blir notan

Priset för att stå utanför växer med tiden, och det växer snabbt. I tolvmånadersfönstren gav börsen i snitt 11,8 procent medan kontanterna gav 2,0 procent, ett genomsnittligt gap på ungefär tio procentenheter. Varje månad i kontanter är en månad utan den riskpremie som är hela poängen med att äga börsen.

Vanguards egen forskning om kostnaden för att tajma marknaden landar i samma slutsats: det du missar är inte främst nedgångar, det är den förlorade avkastningen under tiden pengarna sitter på sidlinjen.

Då har jag dessutom tagit hänsyn till att mellan 2015-2022 var statsskuldväxelräntan negativ, under dessa perioder nollade jag den eftersom det motsvarade räntan på bankkonton. Notera att riksbankens ränta på statsskuldväxlar nästan alltid är högre än snitträntan på bankkonton där majoriteten av pengarna sitter (de är ofta 0% även i perioder då statsskuldräntan kan vara typ 2%).

Det är inte oddsen som dödar, det är asymmetrin

Att byta till bankkontot kan vara en vinnande strategi. I ungefär tre av tio tolvmånadersperioder slog statsskuldväxlarna börsen, nästan alltid när någon råkade kliva ur strax före en krasch. Problemet är att vinsterna var små och oförutsägbara medan förlusterna var stora.

I de värsta fem procenten av fallen halkade den som klev ur efter med 53,7 procentenheter eller mer, eftersom hen missade en kraftig uppgång. Det är därför snittutfallet blev knappt minus tio procentenheter trots att en dryg tredjedel av gångerna gick den försiktiges väg.

Far more money has been lost by investors preparing for corrections, or trying to anticipate corrections, than has been lost in the corrections themselves.

Peter Lynch, legendarisk fondförvaltare på Fidelity Magellan

Den oron du försöker undvika kostar alltså mer än den nedgång du är rädd för. Det syns också i verkligheten, inte bara i mina beräkningar. Dalbar, som mäter vad den genomsnittlige fondspararen faktiskt får, visar att hen släpat efter index med drygt en procentenhet per år under tjugo år, just på grund av dåligt tajmade köp och sälj. Morningstars Mind the Gap kommer fram till ungefär samma sak: ungefär en procentenhet per år försvinner i beteendegapet.

Lösningen är inte att gissa rätt, det är att slippa gissa

Det bästa skyddet mot att sälja i panik är att inte behöva sälja alls. Den som tvingas sälja börspengar för att bufferten är tom har byggt fel, inte tajmat fel. Därför är svaret på oro sällan att fly börsen, utan att ha rätt pengar på rätt plats från början. Det vi alltid tjatar om. Det är skillnaden mellan beteenderisk och investeringsrisk: marknadens svängningar betalar dig över tid, medan din egen reaktion på dem är den risk du själv kan eliminera.

Konkret är det några få saker som gör jobbet:

• Ha en buffert som täcker det oförutsedda, så att börspengarna får ligga ifred även ett dåligt år.
• Matcha pengarna mot tidshorisonten enligt fyra-hinkar-modellen: kortsiktiga behov i buffert och ränta, det långsiktiga i börsen.
• Acceptera att nedgångar är priset du betalar för avkastningen, inte ett tecken på att något gått sönder.
• Om du absolut måste göra något när det skakar: fortsätt köpa enligt din plan i stället för att sluta.

Här är grejen: börsen är skakig på kort sikt men förutsägbar på lång och hela tajming-kostnaden uppstår i glappet mellan de två. Vi tjatar alltid om att om du har en bra båt, då kan du sitta still i den. Du behöver inte gissa när stormen kommer eller går. Båten kommer att klara sig ändå och det är bättre att sitta still i den än att lämna den. Det säger i alla fall statistiken. 🙂

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i varför tid i marknaden slår tajmning, och hur du bygger en ekonomi som tål svängningarna, har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• På kort sikt är börsen slumpmässig, på lång sikt förutsägbar – varför sparhorisonten, inte tajmningen, avgör utfallet.
• Stockholmsbörsens avkastning sedan 1870 – avkastningen du ger upp varje månad i kontanter.
• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den – skillnaden mellan investeringsrisk och beteenderisk.
• Buffert och bufferthinken – så slipper du sälja börsen i fel läge.
• Fyra-hinkar-modellen – matcha pengarna mot tidshorisonten i stället för mot magkänslan.
• Ränta-på-ränta-kalkylatorn – se vad de missade månaderna kostar över tid.