70% av alla år på börsen slutar på plus

7 av 10 börsår har slutat på plus sedan 1871

Av 154 börsår mellan 1871 och 2024 slutade 107 på plus, alltså ungefär 7 av 10. Det är vad grafen ovan visar, baserad på Robert Shillers data över den amerikanska börsens reala avkastning inklusive utdelningar. Jag återkommer till den här grafen gång på gång, för min upplevelse är att få bilder gör så mycket för en nervös sparare som den här. Börsen känns slumpmässig dag för dag, och på kort sikt är den det. Men zoomar man ut till hela år, över 154 år av krig, depressioner, oljekriser och pandemier, framträder ett mönster: pluss-åren är ungefär dubbelt så många som minus-åren. Sparande på börsen är inte ett lotteri, det är ett spel med positiva odds. Resten av den här sidan handlar om vad de oddsen betyder i praktiken, och vad de inte betyder.

Så läser du grafen: det vanligaste börsåret ger 10–20 procent

Det vanligaste enskilda utfallet i 154 år av data är en real uppgång på 10–20 procent, vilket hände 39 av åren. Grafen är ett histogram: varje stapel visar hur många år som slutade inom ett visst avkastningsintervall, från riktigt dåliga år till vänster till exceptionella år till höger. Siffrorna är reala, alltså justerade för inflation, och inkluderar utdelningar. Det är värt att notera, eftersom de flesta siffror du ser i media är nominella och därför ser högre ut.

Så här fördelar sig åren i grova drag:

Två saker brukar överraska. Den första är att 90 av 154 år, nästan 6 av 10, hamnade i det ganska odramatiska spannet -10 till +20 procent. Den andra är att extremerna är så sällsynta: bara 4 år slutade på +40 procent eller bättre, och inget enda år var sämre än -40 procent realt. Börsen är vildare än ett sparkonto men tamare än kvällstidningarnas rubriker.

Snittåret på 7 procent händer nästan aldrig

Den geometriska snittavkastningen i datan är ungefär 7 procent realt per år, men bara 28 av 154 år landade ens i intervallet 0–10 procent. Det här är en av mina favoritpoänger, så pass att vi har ett eget guldkorn som heter just 7 % per år händer nästan aldrig. Snittet är ett matematiskt resultat av stora upp- och nedgångar som tar ut varandra över tid, inte en beskrivning av ett typiskt år. Det vill säga: när din portfölj gör +24 procent ett år och -12 procent nästa är inget av det konstigt. Det är så ett snitt på 7 procent ser ut i verkligheten.

Därför är det också rimligt att räkna med ungefär 7 procent realt om året på lång sikt i sina kalkyler, samtidigt som man aldrig ska förvänta sig det ett enskilt år. Den som planerar sin ekonomi efter att börsen levererar jämnt och fint varje år kommer bli besviken ungefär 130 år av 154.

Minusåren är priset för avkastningen, inte ett fel

Var tredje börsår slutar på minus, och det är inte ett misslyckande utan själva anledningen till att avkastningen finns. Om börsen vore en säker plusmaskin skulle alla ligga där med allt, priserna pressas upp och den förväntade avkastningen försvinna. Det är just för att vi står ut med minusåren som vi får betalt.

Vad 154 år av data säger om baksidan:

• 47 av 154 år slutade på minus — ungefär 3 av 10.
• 11 år var sämre än -20 procent — det händer ungefär en gång per 14 år, så du hinner med flera under ett sparliv.
• Inget år var sämre än -40 procent realt — men 5 år låg mellan -40 och -30 procent, ofta i sällskap av kriser du läst om i historieböckerna.

Den som vet att vart tredje år är ett minusår på förhand blir sällan lika rädd när det väl händer. Vi har skrivit mer om psykologin i det i Vad gör man när börsen kraschar?. Förberedda förväntningar är, i min upplevelse, ett bättre skydd än någon prognos.

Tid slår tajming: ju längre horisont, desto bättre odds

Oddsen 70/30 gäller ett enskilt år, men sannolikheten att gå plus stiger med sparhorisonten. På den amerikanska börsen har omkring 93 procent av alla rullande 10-årsperioder sedan 1928 slutat på plus, enligt en genomgång från Winthrop Wealth. Samma mönster syns i Stockholmsbörsens historik 1870–2024 när man jämför 1 års sikt med 10 års sikt.

Time in the market beats timing the market.

Klassiskt talesätt i finansbranschen, ofta tillskrivet investeraren Ken Fisher

Talesättet håller även matematiskt. Eftersom 7 av 10 år är plusår är det förväntat dyrt att stå utanför och vänta på ”rätt läge”, och de stora uppgångsåren är för få för att gå att pricka: bara 4 år av 154 gav mer än +40 procent. Forskningen pekar dessutom åt samma håll oavsett om man investerar allt på en gång eller sprider ut det, och köp-och-behåll har slagit buy-the-dip i de flesta historiska scenarier. Tajming är en skicklighet nästan ingen har, tid är en resurs nästan alla har.

Så använder du oddsen i ditt eget sparande

Det praktiska facit som grafen ger är tråkigt, och det är poängen: spara regelbundet i en bred, billig och global indexfond och låt åren göra jobbet. Vilka fonder vi själva gillar och äger finns i vår genomgång av bästa fonderna. Med 70 procents sannolikhet för plus ett enskilt år, och betydligt högre över ett decennium, behöver strategin inte vara smart. Den behöver bara vara uthållig.

Men! Oddsen gäller bara pengar som får vara ifred. Eftersom 3 av 10 år slutar på minus hör pengar du behöver inom de närmaste åren inte hemma på börsen, och det är exakt det problemet fyra-hinkar-modellen löser: rätt pengar på rätt plats utifrån när de ska användas. En sista brasklapp är att datan är amerikansk. USA har varit 1900-talets mest framgångsrika aktiemarknad, så för en globalfond är 7 av 10 en rimlig tumregel snarare än en lag. Historisk avkastning är heller ingen garanti för framtida avkastning, men 154 år är det närmaste en karta vi kommer. Kartan säger: oddsen är på din sida, om du ger dem tid.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i börsens historik eller hur man praktiskt drar nytta av oddsen har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – den svenska motsvarigheten med 150+ år av data.
• Bästa fonderna – konkreta fondval för den som vill äga hela höstacken.
• Fyra-hinkar-modellen – rätt pengar på rätt plats utifrån sparhorisont.
• All historisk avkastning 1870–2015 – vår genomgång av långa dataserier för olika tillgångsslag.
• Vad är en rimlig avkastning att räkna på långsiktigt? – därför räknar vi med ca 7 procent realt.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – studien som punkterar vänta-på-nedgång-strategin.
• Vad gör man när börsen kraschar? – psykologin och praktiken när minusåret väl kommer.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.