Slutsats av 100 år på den svenska börsen: förvänta dig en extrem avkastning!

Snittet är inte det normala året

Det vanligaste misstaget med börsens historiska avkastning är att vi hör ett snitt och sedan förväntar oss att nästa år ska likna snittet. Den svenska börsen fungerar sällan så.

Den här grafen visar 100 års svensk börsavkastning, 1925-2025, sorterad från de sämsta till de bästa kalenderåren. Det mest intressanta är inte bara att börsen ofta går upp. Det mest intressanta är hur sällan den är lagom.

I grafens 100-årsdata blev det aritmetiska snittet +13,9 % och det geometriska snittet +11,6 %. Det är högt, men poängen är inte att du ska räkna med +13,9 % nästa år. Poängen är att en lång serie av extrema år kan ge ett bra långsiktigt resultat.

Det här är en bra påminnelse om varför historisk avkastning både är användbar och farlig. Användbar, eftersom den visar vad investerare faktiskt har fått betalt för över lång tid. Farlig, eftersom en enda siffra lätt låter mer stabil än verkligheten bakom den. Grafen plockar isär snittet och visar att det består av många år som en sparare knappast hade beskrivit som lagom.

Tre av fyra år är plus, men minusåren känns

Av 100 år i grafen var 75 positiva och 25 negativa. Det är en av de mest hoppfulla siffrorna i all börshistorik: tre av fyra år slutade på plus.

Men den fjärdedelen är inte kosmetisk. 2008 slutade på -39,0 %, 2002 på -35,9 % och 1931 på -34,5 %. Det är sådana år som gör att långsiktighet låter lätt i teorin och känns svårt i praktiken.

Samtidigt har uppsidan varit dramatisk. 1999 gav +69,7 %, 1983 gav +69,4 % och 1981 gav +63,4 %. Den svenska börsen har alltså inte bara varit positiv oftare än negativ. Den har också haft flera år där uppgången varit lika extrem som nedgångarna varit jobbiga att leva igenom.

Det är lätt att glömma den sidan när risk diskuteras. Risk är inte bara röda år. Risk är hela spridningen, även de år som gör att man i efterhand önskar att man hade haft mer pengar investerade. Därför blir en bra strategi inte bara en strategi som skyddar mot nedgångar. Den måste också låta en vara med när de riktigt starka åren kommer, eftersom de ofta betyder mycket för slutresultatet.

Volatiliteten är priset för den långsiktiga avkastningen

När en marknad svänger mycket blir skillnaden mellan aritmetiskt och geometriskt snitt viktig. I grafens data är skillnaden 2,3 procentenheter per år.

Det här är skälet till att jag hellre pratar om intervall och sparhorisont än om en enda snittsiffra. Ett snitt är användbart i kalkylen, men det är inte en upplevelse. Du får inte +11,6 % snyggt och prydligt varje år. Du får ett par år som känns fantastiska, några som känns fruktansvärda och många som hamnar någonstans däremellan.

Skillnaden på 2,3 procentenheter mellan aritmetiskt och geometriskt snitt är också en pedagogisk varningslampa. Den säger att svängningarna inte bara känns jobbiga, de påverkar matematiken. Ju större svängningar, desto mer behöver den långsiktiga investeraren tåla för att ränta-på-ränta-effekten ska hinna arbeta.

Extremåren är många på svenska börsen

Med en enkel definition, minst +30 % eller högst -30 %, hade den svenska börsen 21 extremår av 100 i grafen. Det är mer än vart femte år.

Det gör den här grafen ovanligt bra på att sätta förväntningar. Den säger: bli inte förvånad när börsåret går bättre än du tänkt. Bli inte heller förvånad när det blir sämre än du hoppats. Det är precis så historiken har sett ut.

För en vanlig sparare blir slutsatsen inte att undvika börsen, utan att matcha pengarna med rätt tidshorisont. Pengar du behöver snart ska inte leva med den här sortens årsvariation. Pengar du sparar långsiktigt behöver däremot få en chans att överleva flera extremår.

Det är här grafen blir konkret privatekonomi. Den säger inte exakt hur mycket aktier du ska ha, men den visar vad du ber din ekonomi och ditt psyke att stå ut med. Har du en plan som kräver att börsen levererar jämnt, då är det planen som behöver justeras. Har du däremot en plan där aktiedelen får bete sig så här ojämnt, då blir extremåren mindre överraskande när de väl kommer.

Det grafen inte visar

Grafen visar kalenderårsavkastning. Den visar inte inflation, skatt, avgifter, valutaeffekter eller hur det kändes att leva igenom varje år. Den visar inte heller exakt vilken kommande ruta som blir röd eller blå.

Den visar dessutom 1925-2025, och man ska vara försiktig med att blanda snittsiffror från olika perioder.

Min praktiska takeaway är ändå tydlig: den svenska börsen har belönat långsiktighet, men den har gjort det på ett sätt som kräver att du klarar extrema enskilda år.

Det betyder också att grafen inte ska användas som ett argument för hemmabias. Den svenska börsen har haft hög avkastning i den renderade perioden, men den har också haft kraftiga svängningar. För en svensk sparare är det därför klokt att skilja på ”jag känner igen bolagen” och ”jag har bättre riskspridning”. Det första är en känsla. Det andra behöver byggas med faktisk diversifiering.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finns datapunkterna bakom grafen. Tabellen visar svensk börsavkastning 1925-2025; den viktigaste observationen är att 75 av 100 år var positiva, samtidigt som utfallet spände från -39,0 % (2008) till +69,7 % (1999).