Så gick portföljerna 2020

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Att utvärdera ett beslut på processen, inte utfallet
2. Dagens upplägg: börsåret 2020
3. Ett historiskt börsår
4. Börsen 2020: från topp till krasch och tillbaka
5. Drawdown: hur långt föll börsen?
6. Valutaeffekten: varför kronan spelar roll
7. Världen mätt i börsvärde
8. Varför en valuta försvagas
9. Börserna stack åt olika håll
10. Svenska börsen är inte bara de 30 största
11. Teknikbolagens år
12. Tesla: en story som drar
13. Guld i portföljen
14. Lysa versus Länsförsäkringar Global
15. Modellportföljerna 2020
16. Årets misslyckande: den försiktiga portföljen
17. RikaTillsammans-portföljen är ingen magisk kula
18. Portföljerna sedan start
19. Du måste alltid ha en referensram
20. Sammanställning av året
21. Antagande versus utfall
22. Mitt Avanza-år
23. En läsare som gjorde rätt men kände sig dålig
24. Varför jämförelsen är sned
25. Dow Jones och valutan igen
26. Den genomsnittliga avanzianen borde köpa en indexfond
27. Vad ska man göra med siffrorna?
28. Smal och snygg fond: survivorship bias på Twitter
29. Abraham Wald och flygplanen
30. Survivorship bias och de tysta vittnenas kyrkogård
31. Morningstar: bara 14 procent kvar i toppen
32. 10 000 apor som singlar slant
33. The paradox of skill
34. Investera handlar om beslutsprocessen
35. Globala barnportföljen 2021: 80 inlägg i forumet
36. Nordnet Smart: när en strategi har otur
37. Skelett i garderoben: citat om survivorship bias
38. En läsares pojkvän som tajmar marknaden
39. Ben Carlson om lotter och survivorship bias
40. Warren Buffett om grannen som blir rik
41. Mät beslutsprocessen, inte avkastningen
42. Genuint glad för dem som vunnit
43. Spekulera ansvarigt: lekhinken
44. Avrundning

Att utvärdera ett beslut på processen, inte utfallet

Jan: Bara för att det gick bra igår betyder inte att det kommer gå bra imorgon. Och det är därför det är så viktigt att utvärdera ett beslut, inte på hur det blev, utan på hur processen gick till. Om jag tar ett beslut och köper en investering, och den går minus 10 procent, då var det ett dåligt beslut, och om den går plus 10 procent så var det ett bra beslut. Hur det går är helt irrelevant. Det viktiga är hur du funderade och hur du kom fram till beslutet.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 184, och det här är väl det andra avsnittet i vår sådan här serie i början av ett nytt år.

Caroline: Och se inte så entusiastiska ut.

Jan: Nej, men jag börjar tänka så här, vilka är det vi har? Vilka avsnitt är det vi har i början på ett nytt år?

Caroline: Okej, men vi har alltid så här, vad hände förra året? Vad kunde man lära sig? Hur gick det? Hur gick det för portföljerna?

Dagens upplägg: börsåret 2020

Jan: Vilket är det vi ska prata om idag? Alltså, så gick börsåret. Nästa vecka blir det förmodligen bästa fonderna för 2021, och sen efter det så blir det ombalansering och hur vi ska sätta upp portföljerna för i år.

Caroline: Perfekt. Så det är väl lite dagens.

Jan: Det är vad man kan förvänta sig. Ja, det är lite dagens. Börsåret 2020, hur det gick, det ska vi prata om idag.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och vi tittar på lite så här, varför gick det som det gick? Vad kan vi lära? Vad är observationerna? Lite hur det gick för andra. Lite frågor från forumet.

Caroline: För andra som har andra strategier?

Jan: Ja, för andra investerare. Vi människor vill ju väldigt gärna jämföra oss med andra, tänker jag.

Caroline: Ja, det kanske vi vill.

Jan: Och sen precis som vanligt, idag blir det lite grafbonanza. Man behöver inte titta på graferna för att hänga med, om man bara lyssnar på det här som ett poddavsnitt. Men vill man titta på det så finns det alltid på bloggen, både bilder och bildspel och hela paketet. Och det finns också en sammanfattning på ett par minuter för den som inte vill lyssna.

Caroline: Är det det Express som du har börjat med?

Jan: Ja, precis. Jag kämpar fortfarande för att få ner det till tre minuter. Det står tre minuter Express.

Caroline: Ja, jag vet, jag vet. Vi har redan avhandlat hur svårt du har att hålla tiden.

Jan: Precis. Ja, men det har vi ju. Förra avsnittet pratade vi om det.

Ett historiskt börsår

Jan: Och jag tänker så här, om vi hoppar rakt in i det, så skulle jag säga att 2020, om man tar det ur ett börsperspektiv, på många sätt var ett historiskt år.

Caroline: Är det på grund av corona nu, eller är det något annat du tänker på?

Jan: Nej, faktiskt inte corona.

Caroline: Nej, berätta nu då.

Jan: Nej, men om vi gör ett litet sidospår där, så tänker jag så här, det verkar just nu som att man inte får tycka att 2020 var ett bra år.

Caroline: Nej, i media är storyn att det var ett skitår för många. Det kommer inte fram så mycket heller på vilket sätt det kunde varit ett bra år.

Jan: Jag såg en artikel i en dagstidning. Och då var det Anders Hansen som hade en artikel om att det var ett bra år ur infektionssynpunkt. Och då inte virus, utan bakterier.

Caroline: Ja, och man ska verkligen inte förringa det. Det är många som har haft ett tufft år.

Jan: Ja, ja, visst. Absolut. Men jag är bara så här, jag är ibland lite rädd för, när man får en historia om någonting, så fäster den historien. Och så blir det liksom så att kanske folk inte hade ett dåligt 2020, men eftersom alla pratar om att 2020 var ett så dåligt år, så blir det ett dåligt år.

Caroline: Ja, och jag läser ju nu Ant Middleton och Zero Negativity. Och där finns det liksom inte att någonting är dåligt, utan det finns alltid bra saker med allting.

Jan: Det här är väldigt provocerande, men det är ju jävligt mycket skönare att tänka på vad som var bra med någonting, än allt det dåliga. Så du och jag, vi hatar ju negativitet egentligen. Jag har svårt för det.

Caroline: Jag har också svårt för det, men jag ägnar mig åt det på daglig basis. Och sen så tänker jag så här, vad fan håller jag på med? Strunt samma. Vi pratade om 2020, inte vårt privatliv.

Börsen 2020: från topp till krasch och tillbaka

Jan: Ja, men i alla fall, det som jag tänkte säga, eller som jag hade planerat att säga, det var ju att 2020 var ett historiskt år på börsen. Framförallt för att vi hade, alltså så här, när vi gick in i året så började ju börsen med att gå, så fram till jag tror 19 februari, så gick börsen upp typ 8 procent. Och det var liksom så här skitbra. Och sen hade vi ju den där kraschen.

Caroline: I mars?

Jan: I mars, ja. Och då gick ju börsen ner. Och man trodde, jag kommer ihåg att vi satte upp en undersökning på bloggen, när tror du att coronakrisen är över på börsen? Och då var det så här två år, vissa till och med längre än tre år. Och sen så var det ju över typ till midsommar och börsen.

Caroline: På börsen?

Jan: Ja, på börsen, ja. Och sen slutade ju Stockholmsbörsen, om man tittar på alla företag, alltså det som kallas för SIXRX-indexet, ja, det slutar ju på plus 14,8 procent. Och tittar man på globala börsen, alltså en globalfond, då slutar den på typ 2,3 procent.

Caroline: Men skiljer det sig från andra år?

Jan: Ja, alltså vilken. Vi kommer titta på hur det är andra år. Men normalt sett så brukar man ju säga att den svenska börsen ska sluta med 95 procents sannolikhet mellan typ minus 40 till plus 50. Så att den hamnar ju i det där intervallet. Så att den slutar på 14 procent är ju inget ovanligt överhuvudtaget. Sen är det ju alltid så att den globala börsen är ju alltid lite lägre risk, lite lägre avkastning. Men vi kommer att dyka ner i det där.

Drawdown: hur långt föll börsen?

Jan: Men det som jag tyckte var lite intressant, om man tittar på det som kallas för en drawdown.

Caroline: Ja, vad är det?

Jan: Drawdown, då mäter man nedgång. Så man tar en graftyp och så bara kapar man uppgångarna över noll, utan man tittar bara på vad som är den maximala nedgången. Är du med? Från toppen till botten.

Caroline: Jo, fast du sa att man tog bort alla uppgångar över noll.

Jan: Ja, alltså man tittar egentligen bara, om du tittar på grafen så ser du att vi går från noll och minus. Där finns liksom ingenting i grafen ovanför plus. Så man vill titta på nedgångarna specifikt.

Caroline: Så man kan säga att det är en börsgraf där man bara fokuserar på nedgångarna.

Jan: Och det kallas för drawdown, hur långt ner faller en graf. Och här kan vi då se att från den 19 februari fram till den 23 mars, då föll den svenska börsen med minus 34 procent. Så det betyder också att vi från nedgången har sett en uppgång på långt över 34 procent. Eftersom vi har ju den där effekten med procenträkning, att om du har 100 kronor och förlorar 50 procent, då räcker det inte att du får plus 50 procent för att vara tillbaka på noll, utan då behöver du 100 procent. Tittar man på den globala börsen så föll den minus 30 procent. Så återigen ser vi där att den globala börsen är lite jämnare. Den faller inte lika mycket, den går inte lika mycket upp. Så det tyckte jag var lite spännande. Tittar man på den svenska börsen, har den återhämtat sig från botten. Eller från när det föll till nu så ligger fortfarande den globala börsen lite efter.

Valutaeffekten: varför kronan spelar roll

Jan: Och någonting som blev väldigt, inte unikt för 2020, men som påverkade väldigt mycket, för vi såg ju så här, svenska börsen gick plus 14,8, men den globala gick bara typ 2. Och det beror till stor del på att svenska kronan förstärktes.

Caroline: Mot alla andra valutor, eller mot dollarn?

Jan: Men framförallt mot dollarn. Så till exempel då, om vi tar den 19 mars, då kostade 1 dollar 10 kronor och 35 öre. Medan den 31 december så kostade 1 dollar 8 kronor och 22 öre. Och varför detta är viktigt, är ju för att detta är ju en, vad ska man säga, en nedgång på över 12 procent. Du ser så här fundersam ut.

Caroline: Jag försöker bara fatta detta nu, hur valutan kan hjälpa till med den svenska börsen. Hur den kan hjälpa. För det är inte så intuitivt för mig.

Jan: Nej, men vi kommer till det. Vi kommer till det. Men om vi än så länge bara accepterar fakta, jag tror att TT eller Sydsvenskan hade en artikel, att den svenska kronan var den valutan som av typ 36, av de 36 största valutorna i världen, så gick den bäst mot dollarn.

Caroline: Ja, det är ju anmärkningsvärt.

Jan: Ja, så att den stärktes mest. Det är ju detta som är lite så klurigt, man kan titta på det så att dollarn försvagades eller att kronan stärktes. Det är samma sak.

Caroline: Det är samma sak, men hände båda grejerna?

Jan: Nej, men det är samma sak. Det är inte att det hände båda grejerna.

Caroline: Båda grejerna hände, ja. Ja, förlåt. Inga badbollar på morgonkvisten. Okej, gå vidare.

Jan: Så den svenska kronan stärktes med nästan 12–13 procent.

Caroline: Okej.

Världen mätt i börsvärde

Jan: Och varför detta spelar roll är att om man tittar på världen utifrån ett börsperspektiv, alltså vi tittar på världen, inte beroende på hur många människor som bor i olika länder eller på BNP, utan vi tittar på börsvärdet. Och då har vi, det finns en bild på bloggen då som illustrerar en världskarta i förhållande till börsvärde. Och om man tittar på den här världskartan, då ser man att världen är då 54 procent i USA.

Caroline: Stackars Kanada. 3 procent där.

Jan: Ja, Kanada står för 3 procent. Alltså, den kanadensiska börsen står för 3 procent av världsbörsens värde. Storbritannien står för 5, Sverige står för 1, Nederländerna står för 1, Danmark står för 1, Kina står för 6 procent, et cetera. Så varför spelar detta roll? Jo, detta spelar roll för att när vi då köper en globalfond eller en USA-fond, så får vi ju tillgångarna i US-dollar. Och köper vi en globalfond, då är alltså varannan krona placerad i USA. Och det betyder att när kronan stärks, eller när US-dollarn förlorar i värde, så spelar det ju liksom ingen roll att den amerikanska aktien ökar i värde, för försvagningen i US-dollarn och kronans förstärkning blir ett sänke. I och med att aktien ökar i värde i US-dollar, men eftersom US-dollarn sjunker i värde, så får vi inte hela den uppgången.

Caroline: Nej, jag förstår.

Jan: Och detta är den stora anledningen till varför globalfonder har så massivt underpresterat mot den svenska börsen. För tittar man till exempel på den amerikanska börsen mätt i US-dollar, så har den gått upp plus 17 procent.

Caroline: Bättre än den svenska.

Jan: Men räknar man om den då från US-dollar till svenska kronor, ja, då har den bara gått 2–3 procent.

Caroline: Men man vill ju ändå ha en global fond.

Jan: Ja, ja, ja. Det vill man.

Caroline: Men du pratar om att den underpresterar.

Jan: Ja, i år. 2020 har den underpresterat. Mycket till följd av att den svenska kronan har stärkts så mycket. Andra år så har vi haft motsatt effekt. Alltså när kronan försvagas, då blir det en extra skjuts. Men då går aktien upp. Så vi får både och, det är inte lönt att gråta över detta då.

Caroline: Nej. Men hur kan det vara så att den amerikanska dollarn har sänkts, eller vad ska man säga? Försvagats i värde.

Varför en valuta försvagas

Jan: Ja, och där är ju massor av förklaringar. Jag är inte någon expert på sådan här makroekonomi, men ofta så ligger det ju inte i ett lands intresse att ha en stark valuta. För om man är till exempel ett exportberoende land så får man ju mer. Säljer jag i dollar och jag har en svag valuta, så får jag ju fler kronor för varje såld dollar. Och vice versa så blir det ju så här, nu tjänar ju de svenska företagen mindre i svenska kronor om de säljer i dollar. Absolut. Så att det där är liksom en konkurrensfördel för ett land att ha en svag valuta.

Caroline: Det har vi väl haft ett bra tag?

Jan: Ja, alltså Sverige har ju varit, till exempel, det var någon som gjorde en jämförelse på RikaTillsammans-forumet där de skrev så här, ja men typ på 80- eller 90-tal. Jag har inte kollat upp det här, så nu är det så här tredjepartshistoria. Men att till exempel en schweizerfranc och en svensk krona var lika mycket värda. Idag så kostar en schweizerfranc 9 kronor och en svensk krona är liksom 1. Så att vi har haft en försvagning. Och det där är ju mycket på 90-talet. Så att Sverige har ju varit lite fult i så här globalt sammanhang. För vi har ju devalverat vår krona flera gånger, vi kommer undan med det eftersom vi är en så liten valuta. Men detta brukar ju kallas för så här beggar thy neighbour. Alltså att, för när vi sänker, ja men då vill ju inte danskarna vara sämre, så då sänker de också. Och sänker liksom de och euron sänker, ja då vill ju USA också sänka med. Och så blir det liksom en sådan här dödsspiral.

Caroline: Ja, det låter som det. Ja, ja, okej. Men det är jätteintressant det här med hur USA, valutan, dollarn, har sänkts. Men det måste ju bero, som du säger, på jättemånga saker.

Jan: På jättemånga faktorer. Sen beror det på räntan också. Att Sverige har ju liksom ändå försökt hålla en bra ränta. Så svensk krona har ju varit stabil på det sättet. Och då drar ju det till sig kapital. Så att, alltså den som får problem av det här är ju Stefan Ingves och Riksbanken.

Caroline: Varför får de problem?

Jan: Återigen, för att det blir ju ett sänke på den svenska ekonomin att ha en för stark krona.

Caroline: Ja, okej. Förlåt mig. Jag bara tänkte att, om den, ja, jag tänkte fel. Jag tänkte tvärtom. Nej, men jag bara fick för mig att du sa att kronan hade sänkts eller någonting.

Jan: Men det hade den. Ja, historiskt sett.

Caroline: Historiskt sett, ja, har den sänkts.

Jan: Ja, och vi ser det här också på den här grafen att liksom så här, fram till då mars, eller då när corona började, så försvagades den svenska kronan. Liksom, så att då var det egentligen plus/minus noll. Men sen när den svenska kronan började stärkas, ja då blir ju det ett sänke på den här Länsförsäkringar eller på en global fond. Och då ser man ju också att den går ju inte lika skarpt upp när den svenska kronan går ner. Utan det blir liksom, man måste ju lägga ihop de två. Så att detta blir ju liksom alltid lite klurigt när man ska jämföra saker. För det är inte bara att man måste jämföra äpplen med äpplen, men du måste dessutom jämföra rätt valuta.

Caroline: Ja, jag har känt mig så sjukt osmart här nu på morgonen. Men du säger att det är klurigt. Jag tar med mig detta.

Jan: Ja, precis.

Börserna stack åt olika håll

Jan: Och någonting som också är väldigt fascinerande för 2020, det är ju att normalt sett så brukar man ju prata om att börserna rör sig i samklang. Alltså att det är, det man brukar kalla för hög korrelation. Men vad vi såg liksom under 2020 var ju att många av de här börserna stack iväg åt helt olika håll.

Caroline: Vilka börser tänker du då på? Är det då svenska, amerikanska, kinesiska?

Jan: Ja, men precis. Jag har gjort en jämförelse här i en tabell där jag tar till exempel så här, vi tar svenska börsen, vi tar hela börsen, som har gått typ 14,8 procent.

Caroline: Svenska börsen.

Jan: Svenska börsen, ja. Om vi tar amerikanska börsen i dåtid, vi tar det här S&P 500, alltså de 500 största bolagen i USA, så slutar de på plus 17,5. Så det gick ju bättre än den svenska börsen, i US-dollar. Tar vi hänsyn till valutaeffekten, ja då blev det 3,11. Är du med? Om vi tittar på den tyska börsen, så gick den plus 3,9. Omräknat i svensk krona minus 0,3. Men redan här, det är ganska stor skillnad på amerikanska börsen på plus 17 procent och den tyska börsen på 3,9. Tar vi den brittiska börsen, det som kallas för FTSE 100, alltså de 100 största bolagen i Storbritannien, ja då backade de med minus 13 procent.

Caroline: I sin egen valuta.

Jan: I sin egen valuta. Korrigerat till svensk valuta, så försvagades det brittiska pundet ännu mer. Så då såg det ut som att svenska kronan försvagades.

Caroline: De har haft det tufft.

Jan: De har haft det tufft, så att då blev det bara minus 10 procent. Eller förlåt, minus 21 procent i svenska kronor. Så att du har liksom amerikanska börsen på plus 17 i egen valuta. Sen har du den brittiska börsen på minus 13 i egen valuta. Kan du spekulera varför det har dragit så olika?

Caroline: Nej.

Jan: Sen har du japanska börsen 16 procent plus i egen valuta. Hongkongbörsen minus 6 procent i egen valuta. Så att detta visar, jag påstår ju att detta visar hur vanskligt det är att försöka ha en åsikt om vilken börs man ska placera på. För den svenska börsen hade kunnat sluta på ett helt annat sätt än vad den gjorde. Är du med?

Caroline: Jag vet inte vad jag ska säga nästan. För det är ju, jag vet inte hur man ska tolka de här siffrorna.

Jan: Nej, det går. Det är klart man kan försöka nysta i detta. Men det finns ju massa undersökningar som visar också så här att när man försökte reda ut en börskrasch i efterhand, trots att man hade tidningsartiklar, så visade det sig att man kunde inte förklara det.

Caroline: Och jag menar, det är inte så himla intressant att se varför det har blivit så.

Jan: Nej.

Caroline: Det kanske inte är intressant att se varför. För vissa är det nog intressant. Men okej, vi bryr oss inte om det. Men du vet inte ens om du har rätt?

Jan: Nej, precis. Man vet inte ens ifall man har rätt.

Caroline: Vissa gillar att analysera det ändå. Men hur som helst så säger du att för det mesta så brukar de följa varandra. Och de är förmodligen, många av dem är beroende av amerikanska börsen. Men detta året gjorde de inte det. Och vi kan inte ens säga varför det är så.

Jan: Nej, jag, alltså så här, det är klart att det finns folk som har åsikter om varför det har gått. Men det är ingen som vet egentligen.

För mig blir det här ett sätt att förklara varför det är så viktigt att köpa alla aktier. Du vet inte på förhand om brittiska börsen kommer gå upp eller ner, eller om den amerikanska börsen kommer gå upp eller ner.

Caroline: Nej, jag skulle säga det.

Jan: Så du kan ju till och med ha så här, ja men det är klart corona kommer vara över på börsen. Men vilken? Är ni med?

Caroline: Ja.

Jan: Alltså, så att det blir ju väldigt, det är som att vi pratar om börsen som att det var en börs. Men det finns många.

Caroline: Det glömde dig. Ja.

Svenska börsen är inte bara de 30 största

Jan: Och det blir ännu mer komplext. För tittar vi på det. Och detta är också så här varför det är så himla vanskligt. Jag skrev en artikel om detta på bloggen häromveckan som heter så här, den genomsnittliga avanzianen borde bara köpa en indexfond. Där jag pratar om hur vanskligt det är att jämföra saker. För nu pratar vi om svenska börsen. Pratar vi svenska börsen så som man pratar om det på Rapport på kvällen, du vet halv åtta, Sveriges 30 mest omsatta, största bolag, ja, då gick den börsen, det som kallas för OMXS30, det gick 5,8 procent. Medan tittar du på det som jag tycker är en bättre representation av svenska börsen, om man tar med alla bolagen. För jag tycker ju börsen är ju alla bolag. Det är inte de 30 största. Ja, då gick liksom de 30 största 5,8 procent. Medan hela svenska börsen med alla småbolag, det gick 14,8. Så att där blir det ju också snett. Och sen kan man ju bryta ner detta även på USA. Nu tittar vi på de 500 största bolagen. Man kan ju titta på den totala amerikanska börsen, eller bara teknikbolagen, eller liknande.

Caroline: Bra.

Teknikbolagens år

Jan: Och jag tänker så här, om man ska titta på 2020, så måste man ju ändå säga att 2020 var ju teknikbolagens år. Så här har jag ritat upp en graf som visar de kraftigaste, det som man brukar kalla för FANG-bolagen. Det vill säga Facebook, Apple, Amazon, Netflix och Google. Sen finns det vissa som kallar att det finns FAANMG. Alltså att man lägger till Microsoft och andra bolag också. Men du kan ju, nu är det här i US-dollar, så jag har inte räknat om det i kronor. Men du kan ju läsa vad de olika bolagen har gått under 2020.

Caroline: Ja, Facebook 31 procent, Apple 76 procent, Amazon 72 procent, Netflix 62 procent, Google 29 procent. Ja.

Jan: Och det visar ju sig nu också att de här fem bolagen, tror jag, sådana siffror, står idag för 25 procent av värdet på den amerikanska börsen.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så att köper man amerikanska börsen så får man till 25 procent de här bolagen. Vilket är ju så här att alla vi som till exempel äger en globalfond, vi äger ju de facto de här bolagen. Men de har ju gått väldigt, väldigt, väldigt, väldigt, väldigt bra. Så jag vet inte om det är så mycket mer att säga.

Caroline: Nej, egentligen inte. Vi kommer inte kunna spekulera varför heller. Eller?

Jan: Jag känner motstånd mot att spekulera i det. För det blir lätt att man tar det som media säger, att Netflix går bra där för att folk sitter hemma. Det är inte sant kanske. Eller hur?

Caroline: Ja, det behöver inte vara sant.

Jan: Det behöver inte vara sant. Men det blir ju också en spekulation.

Tesla: en story som drar

Jan: Om vi tar nästa bild, som egentligen är så här äcklig. Det är egentligen slöseri på tid när man spekulerar. Ja, men man kan ju säga så här att det fanns ju en annan aktie, som du ser här när vi lägger in den.

Caroline: Är det nu Teslan?

Jan: Ja, det var det. Jag tänkte att du skulle få gissa vilken aktie det var.

Caroline: Alltså det var ingen svår gissning.

Jan: Ja, så att man kan ju säga så här att, varför har den då gått så bra? Hur har den gått? Plus 750 procent.

Caroline: Ja, det är ju, ja, det är perverst.

Jan: Det är sjukt. Jag tror Niklas Andersson på Twitter, investeraren, tweetade ut att Tesla nu är värt 62 procent av den svenska börsen.

Caroline: Men äh! Kan det vara det verkligen?

Jan: Ja! Så det betyder att du hade kunnat köpa, för Tesla är lika mycket värt som 60 procent av alla svenska bolag. Så du kan liksom så här köpa ut 60 procent av svenska börsen.

Caroline: Nej, men alltså den har ju ökat brutalt mycket.

Jan: Jag tror att det är sjätte största bolag på den amerikanska börsen nu, efter de här Facebook, Amazon, Apple.

Caroline: Nu måste jag säga att det är sjukt frestande att spekulera i varför. Hur det kan gå upp så mycket under 2020 bara.

Jan: Ja, ja, men om vi ska spekulera lite i det. Jag tycker ju så här, Tesla har ju en fantastisk story. Alltså berättelsen om Tesla är magisk. Och det där är någonting jag har funderat rätt mycket på på sistone. Vi har en diskussion på RikaTillsammans-forumet om Bitcoin nu. Så här, finns det något värde i Bitcoin egentligen? Och så är det massor av mycket, mycket duktiga människor än jag som argumenterar. Så jag har plockat fram popcornen och bara följer tråden. Och någonting som jag tror är att man underskattar storyn om Bitcoin. Eller storyn om Tesla. Och vad gör en story med människor? Man vill chippa in i den. Man vill vara en del av den storyn, och då handlar man aktier. Man fattar den. Och du vet, det har ju framkommit massor av artiklar från amerikansk media. Jag följer amerikansk finansmedia. Du vet, där är artikel efter artikel. Han sålde allt och la alla sina börsplaceringar i Tesla. Och nu är han mångmiljonär. Han började med 20 000 dollar. Nu har han två miljoner dollar.

Caroline: Ja, det hade lika gärna kunnat gå helt åt andra hållet.

Jan: Men jag tänker på, vad är storyn om Tesla?

Caroline: Ja, men att de revolutionerar världen. De har Elon Musk.

Jan: Ja, Elon Musk är ju väldigt intimt kopplad till Tesla.

Caroline: Och att han köpte in sig på Tesla och gjorde ditt och datt med det. För att revolutionera bilmarknaden och så.

Jan: Och sen är det också det att det är många som är kritiska mot Tesla. Och sen så får de på huvudet av Tesla. För Tesla lyckas nå sina uppsatta mål som ingen trodde på.

Caroline: Vi älskar en underdog som lyckas.

Jan: Och där finns en tydlig, du som gillar stories, så är det ju en tydlig.

Caroline: Gillar, Jan? Gillar?

Jan: Ja, men det är typ nästan mitt jobb. Men där är ju en tydlig skurk i bilindustrin och fossilindustrin. Och Tesla får vara hjälten i den här. Du har ju alla komponenter för en bra story. Och vi andra som är så här, nej men alltså hallå, du vet, Tesla är nu större än alla andra biltillverkare tillsammans. Är detta rimligt? Alltså så här, kejsaren är naken. Ja, du vet, så försöker vi blanka det och så får vi stryk.

Caroline: Ja, för det är inte rimligt, nej, att den har gått upp så mycket.

Jan: Ja, eller rimligt, så kan man ju inte heller säga så här. Det finns ju ett väldigt viktigt.

Caroline: Men de gör inte så många bilar, Jan, heller. Så det skulle liksom vara rimligt på det sättet att den blir störst i världen i form av hur många bilar som Tesla spottar ut. Det gör de ju inte heller.

Jan: Jag är alltid försiktig med att säga huruvida det är rimligt eller inte. För vi har ju ett bevis här som kallas för verkligheten. Och jag är så här, don't argue with reality. Men det är ändå intressant. Och problemet som jag ser, som vi kommer att prata om också lite mer. Det är ju att detta kan leda till en massa felaktiga insikter. Eller lärdomar. Man tycker så här, jag sätter allt, titta det gick ju bra här. Så det är något vi ska prata om.

Caroline: Ja, men jag håller med dig. Det ska man ju inte göra. Man ska inte sätta alla sina pengar i Tesla.

Jan: Och sen är ju också problemet, när ska du hoppa av? Är du med? Det smarta här hade ju varit att hoppa av. Och så ta hem pengarna. Jag hade en fantastisk resa. Men jag tror att har man väl det receptet att man spekulerar på den här, alltså man slutar ju inte spekulera. Man tar ju aldrig hem den där vinsten.

Caroline: Jag har ju mina Teslaaktier för storyn. Så jag kommer ju inte sälja dem. Även om det går ner, så kommer jag ju vara trogen Tesla.

Jan: Ja, men precis. Och det är det jag menar som blir farligt. Du har gjort 7,5 gånger pengarna under det här förra året.

Caroline: Jag har ju haft dem mycket längre än så.

Jan: Så du har gjort 7,5 gånger pengarna. Men du har ju inte realiserat den vinsten.

Caroline: Men jag tänkte på det, om jag skulle sälja mina Teslaaktier, då skulle jag ju realisera min vinst naturligtvis. Men jag vill ju ha dem. Det är ju en del av min identitet. Så om jag säljer dem nu så måste jag vänta tills de har gått ner. Och tänk om inte det händer.

Jan: Ja, precis. Ja, men det är ju detta som blir problematiken. Och det finns ju sådana aktier som motsvarar på svenska börsen också.

Guld i portföljen

Jan: Bra, jag tänker att nu går vi vidare faktiskt. Tittar vi på guld, så gick guldet bra. Det går ju bra i oroliga tider.

Caroline: Vad betyder det nu att det har gått bra? Det har gått upp mycket?

Jan: Det har gått upp. Tittar vi på guldet i US-dollar, så plus 25 procent. Tittar vi i svenska kronor, så plus 10 procent. Så det gick ju liksom inte.

Caroline: Men hur tittar du när du får fram de här siffrorna? För det finns ju så många olika sätt att investera i guld. Är det om man köper fysiskt guld, eller om man köper någon guld?

Jan: Nej, utan här har jag utgått från den här som heter spotpriset, har jag faktiskt utgått från i den här grafen när jag visar den. Sen hur man köper guld, det kommer i de här bästa fonderna. Men där finns ju en guldfond som heter Xetra-Gold, som jag är förtjust i. Och jag gillar ju, vi såg ju att initialt nästan alltid vad som händer, det är ju också att guldet faller ju också i värde direkt i kraschen. Men guldet har en mycket snabbare återhämtning. Och det ser man ju också här på grafen. Så jag gillar ju att ha guld i portföljerna. Hade man guld i sin portfölj under 2020, så bidrog den positivt. Så det var liksom en bra grej.

Lysa versus Länsförsäkringar Global

Jan: Om vi tittar på nästa graf, som jag tycker är intressant, det är att jämföra Lysa med Länsförsäkringar Global. För vi brukar ju prata om att vår go-to-investering är ju en fondrobot, som vi pratade om mycket i förra avsnittet. Och här har jag då lagt Lysa mot Länsförsäkringar Global. Så att jag jämför äpplen med äpplen. Nu är det ju inte exakt samma sak, eftersom till exempel Lysa, om man då har 100 procent aktier i Lysa, så får man en större exponering mot Sverige än vad man får i Länsförsäkringar, et cetera. Och då kan man säga att Lysa, om man hade 100 procent i aktier i Lysa under 2020, då blev det 2,97 procent, alltså ungefär 3, 3 procent upp. Hade man Länsförsäkringar Global, så var det 2,35 procent. Så att det här att, som jag brukar säga, att en fondrobot de facto är en global fond, ja, det ser vi ju väldigt tydligt här. De är nästan identiska.

Caroline: De är nästan identiska, ja.

Jan: Och här tror jag att det blev ett positivt bidrag för Lysa, att man hade de svenska aktierna. Så jag tror att det är en del av förklaringen. Så att vår tes, eller sådant, den håller ju. Och det ser man här.

Caroline: Vilken är tesen?

Jan: Nej, men att till exempel att ha en fondrobot är en bra lösning. Det är ju som att köpa en global fond.

Caroline: Okej.

Modellportföljerna 2020

Jan: Tittar vi på våra portföljer, så tycker jag ändå att det är de modellportföljerna som vi gör. Om man säger att man inte kan eller vill köra en fondrobot, så är ju detta de modellportföljerna som vi har kört sedan, ja, olika, 2014. Nu börjar vi med den första.

Caroline: Ja, de är tre.

Jan: De är tre, ja. Och RikaTillsammans-portföljen då, som är 25 procent guld, 25 procent aktier, 25 procent kontanter, 25 procent långa räntor. Den gick ju fantastiskt bra under 2020. Den mår ju bra i oroliga tider. Den slutade på 7 procent, 6,9. Det såg ut som du skulle säga.

Caroline: Nej, jag tänkte, var det den som kallas allvädersportfölj?

Jan: Ja, precis. Syftet med den portföljen är att den alltid ska gå plus. Det känns som den klarar det det här året.

Caroline: Ja, men den har ju gjort sitt.

Jan: Vi har ju haft den sedan 2014. Och jag upplever att den funkar förvånansvärt bra. Man tror ju inte det när man hör vad som är i den. 25 procent kontanter. 25 procent långa räntor. Ja, men det ser man ju också här, till exempel att nedgången här blev, jag tror att den backade från 7 procent upp till minus 3. Alltså så här, medan andra backade uppemot 30 procent, så backade den nästan ingenting, för aktiedelen var så liten. Och sen eftersom den hade 25 procent guld, ja då blev ju skjutsen uppåt. Absolut. Och då fick ju denna också stryk av den svenska kronförstärkningen. För aktierna är ju då till hälften i US-dollar. Plus de långa räntorna är också i US-dollar. Så att den gick 7 procent plus, trots att den fick stryk. Den kunde gått mer. Ja, ja, ja. Och jag räknar ju med att den här portföljen ska gå plus 4 procent på årsbasis. Så att den här har ju gått jättebra.

Jan: Globala barnportföljen, som ju då motsvarar en global fond-fondrobot, slutade på plus 3 procent. Ganska exakt.

Caroline: Som en global fond.

Jan: Ganska exakt som en global fond, eller som en fondrobot. Det intressanta dock med globala barnportföljen är att den slutade på 3 procent trots att den har räntor i sig. Så att den gav samma avkastning till en lägre risk. Och jag tror att förklaringen där ligger mycket i guldet. För jag tror att den hade 15 procent guld. Så att jag gillar ju detta. Alltså guld tenderar ju historiskt, inte alltid, men apropå detta vi pratade om med odds, tenderar att göra en portfölj bättre. Och det såg vi väldigt tydligt exempel på. Sen kan det i andra perioder vara ett sänke. Men i år var ju sänket den svenska kronan.

Jan: Nybörjarportföljen slutade på 1,5 procent plus. Också superbra. För den har ju bara 50 procent aktier. Tror jag 10 procent guld och sen resten kontanter och räntor.

Årets misslyckande: den försiktiga portföljen

Jan: Det som var årets misslyckande, det var ju den här försiktiga portföljen som vi lanserade förra året, som skulle vara i räntor.

Caroline: Hur klarar den sig?

Jan: Dåligt. Minus 2 procent. Så i det stora hela, 2 procent, ja det är ju inte supermycket. Men för den typen av portfölj så är det mycket. Den ska inte gå ner så mycket, nej.

Caroline: Vad sa du att det var i den?

Jan: Det var ju typ 80 procent räntor och 20 procent aktier. Den känns ju otroligt osexig, den försiktiga portföljen.

Caroline: Ja, vi får se om den överlever det här året.

Jan: 2021 får den på sig att göra någonting.

Caroline: Ja, vi får se.

Jan: Men problemet där var ju de svenska räntefonderna. Vi behöver inte återupprepa det, men debaclet med Spiltan Räntefond.

Caroline: Gjorde det verkligen så mycket?

Jan: Ja, det var ju typ en stor del av den portföljen. Jag tror halva portföljen låg i den fonden. Så det var, det är också det vi pratar om, att den stora utmaningen nu är ju att, varför ska jag ha en räntefond och ta en risk för att få 0,5 till 1 procent, när jag kan sätta pengarna på ett bankkonto och få 1 procent utan risk? Det är ju liksom det som är problemet.

RikaTillsammans-portföljen är ingen magisk kula

Jan: Men annars, alltså så här, supernöjd. Jag är alltid lite rädd för RikaTillsammans-portföljen. Men den levererar. Sen ska jag också säga så här, RikaTillsammans-portföljen, vi kommer prata om det när vi pratar om det i nästa avsnitt, då om Bästa Fonderna och sen om portföljerna.

Det är inte som att RikaTillsammans-portföljen är någon magisk kula, att alla ska sätta sina pengar i den. Tvärtom, RikaTillsammans-portföljen är en mellanrisk-, mellanavkastning-portfölj.

Den hade ett bra år förra året på grund av omständigheterna. Men sparar man långsiktigt så ska man inte ha RikaTillsammans-portföljen. Då ska man ha en högre exponering mot aktier. Så bara så att det är tydligt. Och det är inte heller som att, oh du vet, så här, köra en fondrobot, men har du kört en fondrobot nu, då är du loser, då ska du byta till RikaTillsammans-portföljen. Absolut inte. RikaTillsammans-portföljen, det är en nischportfölj.

Caroline: Men när ska man ha den då?

Jan: Jag skulle väl egentligen säga att när man är i stay rich-fasen, tror jag att det är en väldigt bra portfölj. När man har tjänat de pengar man behöver tjäna och ska parkera pengarna och vill ha en avkastning på 3–4 procent om året.

Caroline: Absolut, jag kan se varför. För att den är stabil.

Jan: Ja, man är likvid. Ja, du har ju 50 procent i räntefonder, det är bara 25 procent aktier. Så det här är inte en portfölj att ha ett pensions-, det är inte en portfölj att ha ett barnsparande i, et cetera. Så att också, och vi sa inte det i början, men liksom så här disclaimer, detta är ju inte en personlig rådgivning och där finns risker. Bara för att det har gått så här, så betyder det inte att det kommer gå så i framtiden. Men vi kommer prata mer om det. Jag skulle vara så här, gör inga förändringar de kommande två veckorna. Vi kommer prata mycket om det i portföljerna om två veckor.

Portföljerna sedan start

Jan: Sedan så har jag bara visat lite hur portföljerna har gått sedan start. Det intressanta med nybörjarportföljen är att vi började med den 2015. Så vi har sex års historik. Man kan följa den här portföljen på Shareville. 6,6 procent om året har den gjort, vilket är över förväntan på grund av att det är 60 procent aktier. Har som mest backat 19,7 procent. Sedan har vi globala barnportföljen. Den har gjort 9,5 procent sedan start 2017, tror jag, vi började med den. Denna har ju mer aktier, så den har ju gått med 26 procent har den backat som max. Men genomsnittlig avkastning 9,9 procent.

Caroline: Men vänta här nu, vad står det här? Sedan start plus 43,8.

Jan: Ja, precis, men det är inte så intressant.

Caroline: Jo, men sedan start. Jag tänker ju alltid så att om jag har mina pengar någonstans så har jag dem länge. Så om man började när vi skrev om den här första artikeln då.

Jan: Ja, om man då satte, som vi säger att man har pengar då. Så här 100 kronor. Jag tror vi började när jag släppte boken "Gör ditt barn rikt". Så detta är från 1 januari 2017. Så det är bara tre år.

Caroline: Det är bara tre år, men då har den sedan start gått plus 43,8.

Du måste alltid ha en referensram

Jan: Ja, men återigen, det är inte det intressanta, utan det intressanta är årsavkastningen. Tycker jag.

Caroline: Vad ska du jämföra 43 procent med?

Jan: Då ska du jämföra med det som också började 1 januari 2017.

Caroline: Ja, men jag kanske inte jämför det med någonting. Jag kanske bara vill ha en avkastning.

Jan: Jo, jag fattar. Men du måste alltid ha en referensram.

Caroline: Varför måste man det?

Jan: Ja, men annars är det ju som att säga så här, 223 kilometer i timmen. Det är ju skitsnabbt. För ett flygplan.

Caroline: Kolla här, det är ju så banken gör.

Jan: Ja, men vi ska inte prata om det. Men ett flygplan på 223 kilometer i timmen kommer krascha. Är du med? Nicht so gut.

Caroline: Ja, jag bara skojade lite med dig.

Jan: Nej, det gjorde du inte.

Caroline: Jo, det gjorde jag faktiskt. Halvvägs in i diskussionen förstod jag din poäng. Men sen så skulle jag hålla fast vid det.

Jan: För så gör ju faktiskt vissa som visar upp fonder. "Titta här så bra den har gått sen tre år."

Caroline: Ja, precis.

Jan: Det är därför jag säger det. Och detta är ju för kort tid. Den som vi kan börja snart säga någonting om, det är ju RikaTillsammans-portföljen. Alltså, den har vi haft sen 2014.

Caroline: Hur lång tid ska gå, tycker du, för att man ska kunna säga något om en?

Jan: Egentligen, alltså, nu är jag så här, jag är ju inte statistiker. Men när vi pratade med Paolo Sodini, i det här avsnittet "Jag är en vandrande räntefond", då sa han så här, 3 000 års historik, för att kunna säga något med statistisk signifikans. Så då är det så här, vilken tidsperiod du än väljer, så är den helt irrelevant. Eller irrelevant. Medan när vi pratar om till exempel Morningstar, ja, då är ju fem år, wow, det är ju lång historik. Så att det är ju vanskligt. Men jag tycker ju så här, jämförelsen när jag startade RikaTillsammans-portföljen, så sa jag så här, fyra procent om året, den har gjort åtta. Så att det har liksom gått bra.

Caroline: Ja. Bra.

Sammanställning av året

Jan: Så att, sen har jag bara gjort en sammanställning här, okej, så Länsförsäkringar Global Index Nära, som är vår favoritfond, 2,35, Stockholmsbörsen 14,8, och sen så Lysa då, har gått 2,98. Och Lysa Hållbar har faktiskt gjort 3,9.

Caroline: Så här gör du en jämförelse mellan våra portföljer och?

Jan: Detta är inte så mycket en jämförelse, detta är det jag brukar prata om. Jag brukar alltid prata om Lysa, och jag pratar om våra portföljer. Så här är då en sammanställning. Men jag tänker, vi behöver inte läsa upp den, utan det kan man kolla på bloggen om man är intresserad.

Caroline: Jag fattar inte vad jag ska göra med den här. Den här tabellen. Vad blev slutresultatet?

Jan: Så om du satte 100 kronor i Lysa hållbara aktier, ja då hade du 103 kronor 90 öre i slutet av december. Så detta är ju liksom hur det gick 2020.

Caroline: Okej.

Jan: Du ser lagom entusiastisk ut.

Caroline: Nej, nej, det är för att jag alltid vill ta nästa steg. Vad gör man nu med detta då?

Jan: Nej, men detta gör ingenting.

Caroline: Man kanske inte gör någonting.

Jan: Nej, utan detta är bara så här bokslut. Hur gick det? Alltså hade det stått så här Lysa, minus 37 procent, ja då jävlar hade vi ju fått göra någon sådan här postmortem-analys. För då har vi liksom sagt så här, okej, Lysa är en globalfond, och Länsförsäkringar som är en globalfond går 2,35. Varför har Lysa gått minus 37? Alltså står det.

Caroline: Nej, okej, om det hade varit stora skillnader, ja.

Jan: Men här ser vi så här, Länsförsäkringar Global Index Nära 2,35, Lysa bred aktie 2,98 är med. Det är så som det ska vara.

Caroline: Ja, men du, heter det postmortem-analys? När någonting har gått åt skogen?

Jan: Ja, heter det.

Caroline: Jag vet inte, jag trodde bara det var något man använde i läkarsammanhang.

Jan: Nej, nej, nej, nej. Nej, det har jag, jag vet inte. Jag vet inte. Men jag älskar ju sådana uttryck.

Caroline: Heter det det när något har gått åt skogen?

Jan: Jag tror det.

Caroline: Ja, vad bra. Annars får någon läsa och upplysa. Sådant och alla franska sådana där, fait accompli och sådant. Jag älskar sådant.

Jan: Ja. Ja, låt oss gå vidare.

Antagande versus utfall

Jan: Så detta är liksom slutresultatet. Min analys när jag tittar på detta, det är så här, det gick som det gick, det gick bra, följer överpresterande. Så de får guldstjärna. Lysa gjorde det de skulle. Länsförsäkringar Global gjorde det de skulle. Det här är en jämförelse också på bloggen mellan Opti och Lysa, som är identisk. Det har gått så som det ska gå. Sen kan man ha en åsikt om vad utfallet blev. Och det är det jag tänkte vi skulle prata lite om nu.

Jag skiljer alltid på mitt antagande i början av året, hade jag rätt i mina antaganden, och vad utfallet blir. Utfallet påverkas ju av massa andra saker som inte är inom min kontroll.

Så jag säger till exempel i början av året så här, en fondrobot ska gå som en global fond. En av våra portföljer, RikaTillsammans-portföljen, den ska gå plus. Jag säger till exempel, RikaTillsammans-portföljen ska genomsnittligt gå fyra procent. För det är det oddsen har. Så då skulle jag säga, när jag tittar på detta, föll det ut enligt oddsen? Ja, det gjorde det. Sen om det blir 0, 3, 5, 7 eller 12 procent, det påstår jag är ointressant, för det kan jag inte påverka.

Caroline: Nej.

Jan: Hänger du med?

Caroline: Ja, jag hänger med.

Mitt Avanza-år

Jan: Och alla håller inte med om detta. Och det är väl det vi ska prata om nu i den kommande stunden. För om vi tar till exempel Avanza, de gör ju varje år så här, mitt Avanza-år. Är du med? De går igenom så här, hur gick ditt år? Och så sammanställer de dina konton.

Caroline: Är det som att man får det i meddelandefältet?

Jan: Nej, men de har en sådan guide. Du får ett mejl, eller du kan logga in. Och det är ganska trevligt. Du ser så här, din sämsta dag det här året. Jag tror vår sämsta dag det här året förlorar vi 200 000. Så står det så här, din sämsta dag. Sen står det din bästa dag. Och sen står det liksom så här, din bästa investering och sådant.

Caroline: Ja, jag har aldrig kollat det.

Jan: Nej, du kan göra det. Det är ganska, jag uppskattar det genuint jättemycket. Det är så här liksom nörderi.

Caroline: Ja.

Jan: Och då, då har de en av de här bilderna i det där bildspelet. Så här gick det för dig jämfört med snittet på Avanza. Och till exempel om vi tar då vårt ena konto. Då var det så här 5,4 procent. Okej. Och så står det då du 5,4 procent. Avanzianens snitt 11,8. OMXS30 5,8. Dow Jones USA 18,3. Och när man tittar på detta då, så kan man ju dra liksom så här massa slutsatser. Och den spontana, om jag hade sett denna och inte varit så nördig som jag är, så hade jag tyckt så här, fan vad kass jag är. Är du med?

Caroline: Min nästa fråga är hur Avanza följer upp det här. För det kan nog vara så att vissa bara tycker så, vad dåligt det har gått för mig.

En läsare som gjorde rätt men kände sig dålig

Jan: Ja, och det är precis det som vi kommer prata om. För jag har fått massor av meddelanden till forumet, där till exempel en läsare skrev, du kan läsa här, nu hoppar jag lite, men du kan läsa vad den. Okej. "Jag gjorde det mycket dåligt idag med mindre än 3 procents avkastning. Att läsa Avanza-statistik och artiklar på svenska är fortfarande svårt för mig, men jag hade för mycket i räntefonder och obligationer." Ja. Så det gick mycket dåligt för mig med plus 3 procent. Det är Alex Tricheratops som skriver på RikaTillsammans-forumet.

Att leverera 3 procent det här året med räntefonder, som inte ger någonting, och förmodligen ha följt vår rekommendation att investera globalt, där du har haft en kronförstärkning, det är bra. Det är bra hur du än vänder och vrider på det.

Och tittar man då här på den här jämförelsen. Du gjorde 5,4 procent och Avanzianens snitt är 11,8. Ja, då känner man sig kass. Alltså jag är inte ens som den genomsnittliga Avanza-spararen.

Varför jämförelsen är sned

Jan: Men, här blir det liksom så här, detta var en diskussion på Twitter, som jag hade med Avanza och flera andra. Så för det första så kan man ju också säga så här, de jämför med OMXS30. Kommer du ihåg det här med Stockholmsbörsen? OMXS30 är 30 största bolagen. Okej. Låt oss jämföra med Stockholmsbörsen, alla bolagen. 14,8. Är du med? För det första.

Den andra, Avanzianens snitt. Jävligt märkligt. Snitt vet vi ju så här, har du en fot i en hink som är 0-gradigt vatten och en fot i en hink som har 100-gradigt vatten, då har du det ganska skönt i snitt. Är du med?

Caroline: Ja, för jag har tänkt på det du sa om att det är många på Avanza som faktiskt inte tjänar så mycket pengar på att de inte ens har investerat sina pengar i någonting. De har lite pengar där men de har inte köpt.

Jan: Ja, jag tror att det var femte person eller var sjätte person som inte ens har investerat. Man öppnar ett konto på Avanza och sätter in pengar. Jag tror 15 procent. Risk att jag kan ha fel. Avanza, någon som får rätta mig. Men genomsnitt är inte bra. Median är bättre, det kom vi ju fram till.

Den andra problematiken här är ju också att den här siffran är ju att om jag nu har räntefonder, då kommer ju mitt snitt räknas med mina sparkonton, med mina räntefonder, medan då Avanza-snittet, de har kanske en helt annan fördelning mellan aktier och räntor. Är du med?

Caroline: Jo, men det är väl det som jämförelsen går ut på?

Jan: Jo, men det blir ju väldigt märkligt. Om jag har sparkonto och räntefonder, som ska ge 0,5 procent i ett bra år, och jag jämför med någon som har 100 procent aktier, kommer jag alltid bli sämre.

Caroline: Ja, de flesta funderar nog inte särskilt mycket över vad det är för något som det jämförs med. Men det som jag tänker är att man blir inte sugen direkt. Alltså, är inte detta kontraproduktivt för Avanza? Att liksom, jag tänker, man vill ju att ens kunder ska handla. Eller hur? Men man blir ju inte sugen. Man tänker att det gick dåligt.

Jan: Ja, fast du har ju.

Caroline: Eller jag blir inte sugen. Jag vill glömma det.

Jan: Om jag nu hade bara suttit med den och inte funderat över siffrorna så mycket.

Caroline: Ja, jag vet inte.

Jan: Jag ska inte gå in och affärsutveckla åt Avanza.

Caroline: Nej, jag vet inte.

Dow Jones och valutan igen

Jan: Och sen också så här, sen visar de Dow Jones i US-dollar. Apropå detta vi pratade om innan, att du behöver ta hänsyn till valutan. Räknar du om Dow Jones i svenska kronor, ja, då gick den ju, vad sa vi, 3 procent. Så att jämförelserna här är så sneda på så många sätt. Och jag ser inte detta som en kritik till Avanza, för det är roligare att få några siffror, än att inte få några siffror överhuvudtaget. Men man behöver kunna tolka de här siffrorna.

Och sen hade jag en diskussion med Niklas på Avanza, som till exempel, han sen räknade, så sa jag så här, åtminstone behöver vi jämföra aktier mot aktier. Och då kom vi fram till att då var snittet 20 procent, men medianen var 12. Så att grejen är ju att när du tar snittsiffror så är det några höga avkastningar som kommer att dra upp snittet. Så medianen är egentligen mycket mer intressant.

Den genomsnittliga avanzianen borde köpa en indexfond

Jan: Och för att jäklas lite där, provocera, mest egentligen inte för att jag har en poäng med det, men för att jag vill att folk ska börja tänka efter, så brukar jag jämföra då den här genomsnittliga avanzianens genomsnittsavkastning, som är sned. Så min jämförelse här är också sned. Så man måste ta detta med en stor nypa salt. Det är superviktigt. Men om vi tittar sen 2008, när Avanza började publicera de här siffrorna, så har Stockholmsbörsen, då SIXRX, då de här alla bolagen, som man kan köpa som en fond, man kan köpa den, nu finns det en fond som heter SEB Hållbar Sverige Index, eller PLUS Allabolag Sverige. Så den genomsnittliga avanzianen hade 10 av 12 år fått en bättre avkastning genom att bara ha den här indexfonden. Är ni med?

Jämför man, och sen var det någon, Erik tror jag, som skrev på bloggen, för jag har en artikel där jag bryter ner detta verkligen i detalj, som heter så här, genomsnittlig avanzian borde bara köpa en indexfond. Och jämför vi med globala börsen, kommer ni ihåg globala börsen, lägre avkastning, lägre risk, har fortfarande gått bättre 8 av 12 år. Och då har jag inte ens tagit riskjusterad avkastning, jag har inte tagit hänsyn till det här med räntor, och att man kan ha olika fördelar. Men det är ändå lite intressant.

Och detta var också lite kul, för då skrev jag så här, den genomsnittliga avanzianen borde bara köpa en indexfond. Och då fick jag faktiskt en ganska kul kommentar på Facebook från Emanuel Tamelin, som denna måste du ju läsa. "Jag tror inte att detta stämmer. 100 procent av alla jag känner påstår sig slå index."

Caroline: Ja.

Jan: Och detta tycker jag är, du ser så fundersam ut.

Caroline: Jag är fortfarande kvar i det, hur Avanza kan ge sådana siffror som jag inte vet vad jag ska göra med.

Vad ska man göra med siffrorna?

Jan: Ja, men det är väl, ja, men du och jag, vi är ju för folkbildning i ekonomi.

Caroline: Ja. Och där känner jag att det är, alltså, du vet, jag blir så förvirrad av hur de har tänkt. Jag är fortfarande kvar i det, förlåt mig, Jan.

Jan: Okej.

Caroline: Med de där siffrorna man får, och vad fan ska jag göra med dem? Vad har ni tänkt att jag ska göra? Jag sitter ju inte och gottar mig. Jag kommer ju också ha skitsiffror förmodligen.

Jan: Nej, du har Tesla.

Caroline: Ja, men, alltså, vet du vad, vi måste dra fram den. Jag är en del av alla de som har.

Jan: Dragit upp snittet.

Caroline: Ja, mina två Teslaaktier.

Jan: Jo, men blir det inte också ganska?

Caroline: Jo, men det blir helt snett, Jan. Alltså, jag känner mig nedstämd över att man, jag ska inte sitta här och, Avanza gör något dåligt. Men om du loggar in på ditt konto.

Jan: Ja, jag blir alltid nedstämd när jag är där inne på Avanza.

Caroline: Nej, men jag tänker ju så här, Caroline, att det är ju rätt. Frågan är vad man får ut av det när man ser siffrorna. Alltså, antingen så blir det ju så att man känner så här, fan vad grym jag är, och så drar man massa felaktiga slutsatser av det. Eller så känner man, fan vad dålig jag är, och så drar man massa felaktiga slutsatser.

Caroline: Ja, för jag känner att jag blev förvånad när du sa att du tyckte det var roligt att få de här siffrorna.

Jan: Men för att jag agerar inte på dem.

Caroline: Nej, men ja. Det skulle vara roligt att veta vad Avanza tänkte när de sa så. Vi ger alla våra folk som har aktier och tillgångar hos oss siffror i slutet på året.

Jan: Ja, men jag tycker det är jättebra. Jag tycker inte man ska göra någonting utan att veta vad som kommer hända sen. Och hur tar vi hand om det som kommer sen efter det? Jag tror så här, ge siffror.

Om jag skulle säga ett förbättringsförslag: ge siffran, men ge inte jämförelsen. Eller ge en relevant jämförelse som är baserad på den investering som man har haft.

Men det blir ju klurigt för dem att göra. Alltså att har jag haft 50 procent aktier och 50 procent räntor, ja, då ska jag ha jämförelse med 50 procent aktier och 50 procent räntor. Alltså ha ett relevant jämförelseindex, tänker jag.

Smal och snygg fond: survivorship bias på Twitter

Jan: Men i alla fall, varför jag tycker egentligen detta är viktigt, är ju för att, lite som jag skämtade där, Emanuel, han skriver så här, "jag tror inte på det du skriver, 100 procent av alla jag känner påstår sig slå index". För vad som händer nu, detta kommer kanske bara göra dig ännu mer förbannad.

Caroline: Nej, nej, det kanske inte.

Jan: Men då är det ju så att Avanza då har ju gjort en hashtag som heter "Mitt Avanzaår", där folk publicerar då skärmklipp på den här sidan hur mycket avkastning de har fått. Och jag roade mig att den 4 januari, klockan 14.30, så gick jag igenom hela den här Mitt Avanzaår på Twitter, och så räknade jag ut genomsnitts- och medianavkastningen på de som hade postat. Och jag tycker det är lite roligt, för genomsnittsavkastningen var då 66 procent och medianavkastningen var 40,2 procent. Och detta blir ju liksom så himla typiskt, detta är ungefär som sociala medier i andra sammanhang. Du vet när man pratar om att alla är bara så smala och alla har så lyckliga äktenskap och alla är så vältränade och de bara sitter och dricker paraplydrinkar. Detta är ju liksom motsvarigheten inom finans. Och det är ju bara vissa som publicerar det dessutom.

Caroline: Ja, det är klart att det bara är vissa som publicerar.

Jan: Har du plus 50 så publicerar du, har du minus 50 så publicerar du inte.

Caroline: Nej.

Jan: Och detta kommer ju liksom egentligen så som man pratar om det, det är jävligt svårt att följa då finanstwitter här och må bra med sin egen avkastning.

Caroline: Ja, nej, jag blir inte arg, jag blir bara sorgsen över sådana här Instagram, smal och snygg fond liksom.

Jan: Ja, så detta är ju liksom motsvarigheten liksom på ett skit.

Abraham Wald och flygplanen

Jan: Men jag tänker ju så här, här är ju liksom min poäng till det här, är att vad man måste komma ihåg när man tittar på det här, det är ju någonting som Abraham Wald beskrev under andra världskriget. Och Abraham Wald, känner du till Abraham Wald?

Caroline: Jag har ju läst någon mattebok där matematikerna har, hur man använder matematik i vardagen och hur den har använts tidigare. Jag misstänker att jag förstår vad detta kommer att handla om. Andra världskriget, krigsplan här. Jag har en bild där man kan se var det har blivit skjutet någonstans.

Jan: Exakt. Så vad som hände var ju att man ville förbättra planen under andra världskriget. De bombplanen som flög över Tyskland.

Caroline: Det är de brittiska.

Jan: De brittiska, brittiska eller amerikaner. Jag vet inte om man var amerikan eller britt. Det vet jag faktiskt inte. Men i alla fall, då gjorde man en schematisk bild på ett sådant här bombflygplan och sen så satte man in, så gjorde man markeringar överallt var de här planen hade blivit träffade.

Caroline: De som kom tillbaka.

Jan: De som kom tillbaka, ja. Och så såg man så här, shit, titta de har blivit sönderskjutna på vingarna, i mitten och i slutet, på stjärtfenorna. Och så ville man förstärka dem, de partierna, ja. För det är ju där planen blir träffade som mest. Vilket är ju ganska logiskt. Eller hur? Alltså vet man svaret på det här så är det direkt, känner man så, vilka idioter vi är.

Caroline: Ja.

Jan: Vad du förstör mitt upplägg här.

Caroline: Ja, förlåt mig. Men alla de planen som inte kom tillbaka, de har ju blivit skjutna någon annanstans.

Jan: Ja, det är de som är relevanta. Och det var matematiker som kom fram till det. Vi har inte alla planen framför oss. Gud vad kasst detta blev här.

Caroline: Nej, det blev det inte. För en gångs skull är jag insatt i någonting som du tar upp. Nu känner jag mig bushaka smart igen.

Jan: Okej. Nej, men så alla planen som inte kom tillbaka, det är ju de som är intressanta.

Caroline: Ja, så tvärtom var det ju så här att när de tittade på den här bilden, de hade gjort alla kryssen, så var det ju det som var intressant, var ju där kryssen inte var. För det är uppenbarligen där de har blivit träffade, de andra planen, och inte kommit tillbaka.

Jan: Så det här är så briljant.

Caroline: Jag läste inte hela den matteboken, detta var i början.

Jan: Och det är så briljant, för detta kan man använda i alla områden i livet.

Caroline: Ja. Det här, vad är det jag inte ser.

Survivorship bias och de tysta vittnenas kyrkogård

Jan: Och detta kallas ju då för survivorship bias. Vad vi ser på Twitter är ju de som har överlevt. Vi ser inte det som man brukar kalla för de här tysta vittnenas kyrkogård. Vi ser inte alla de som har satsat på en aktie och där det har gått åt helvete. Vilket är mer sannolikt att det händer än att det inte händer. Så att, och tittar man på, vissa publicerar ju till och med vilka aktier de har. Och då har de haft nästan hela portföljen i en aktie. För man kan nämligen se, vissa har publicerat så här, vad är totalsumman i portföljen och vad har värdeökningen varit under året? Och då ser man så här, ja men den här aktien är förmodligen mer än 50 procent av deras portfölj. Och har 50 procent av sitt värde i en enda aktie. Det är dumt, hur man än vänder och vrider på det. Förutom om man då lyckas. Men då har man ju liksom så här oddsen, man har haft tur liksom. Så att jag brukar, det jag säger är så här, grattis till dig som har lyckats.

Caroline: Men är det ett genuint grattis? Eller är det lite passivt aggressivt?

Jan: Nej, men det är ju, varför ska jag, återigen, varför ska jag bråka med verkligheten? Och har de lyckats, grattis liksom. Och sen hålla väl medveten om att det finns ju detta som heter survivorship bias.

Morningstar: bara 14 procent kvar i toppen

Jan: Och här kan vi göra då en återkoppling till avsnitt 123, tror jag att det är, där vi pratar om Morningstar och antalet stjärnor. Där man har gjort mycket studier. Det är svårt att göra studier på småsparare, men det är ganska enkelt att göra studier på fonder. Och en fond är ju de facto en professionell småsparare. Alltså det är det man placerar i aktier, man har en portfölj, men man måste rapportera, och man kan inte fuska med siffrorna, och man kan inte bara skita i att inte lägga upp bilden på Twitter, utan man måste rapportera även de åren då det har gått dåligt. Är ni med?

Och då kan man läsa till exempel en slutsats. Du kan läsa den första där.

Caroline: Ja, en slutsats här. "Of funds with a five star rating, three years later, only 14 percent had performed at the five star level."

Jan: Och översätter vi det, så 86 procent av alla femstjärniga fonder blir av med sin femte stjärna över en tioårsperiod. Det vill säga, de säger till och med tre år senare, så har bara, de som är bäst i år, tre år senare är det bara 14 procent som är kvar i toppen. Och jag skulle bli högst, högst, högst förvånad om ens de som publicerar på Twitter, om 14 procent av dem är kvar om tre år och har samma portfölj. Är ni med?

10 000 apor som singlar slant

Jan: Och här kan man också säga, alltså, det är därför jag inte vill framstå som detta som du var inne på, att man är bitter eller inte, och peka på den andra sidan av det här myntet. Har du 10 000 apor som ska singla slant? Är ni med? Och de singlar slant. Första gången kommer hälften ha krona, då kan vi sortera bort 5 000 av dem. En gång till, 2 500. En gång till, 1 250. En gång till, 625. En gång till, 300. 160, 80, 40. Du kommer ha en apa som är grym på att singla krona. Den här apan har singlat krona 15 gånger i rad. Vad tror du den 16:e singlingen kommer bli? Han har någonting med handen, så när han singlar den här kronan, så blir det alltid krona. Men grejen är att vi inte har sett de andra 9 800 aporna som har försvunnit längs vägen.

Caroline: Nej, men jag tycker det är sjukt hoppingivande med det här, att man inte har fått se hela bilden. För då är svaret annorlunda.

Jan: Ja, det är klart det är.

Caroline: Jag tycker det är fint. Att det finns ett annorlunda svar, än att någon är bättre än mig. Är du med?

Jan: Ja, sen finns det människor som är bättre än dig.

Caroline: Absolut, men de är inte så himla många.

Jan: Och de kanske jobbar heltid med, och inte ens det är någon garanti. För det där är också sådana här fallasier. Om vi bara lägger ner tid och sådant.

The paradox of skill

Jan: Så det finns ju en studie, paradox of skill. Problemet är att när det blir, eftersom alla är så himla duktiga, så spelar ju inte skill någon roll längre.

Caroline: Nej.

Jan: För alla har samma skill. Och vad blir det då som avgör? Ja, men då blir det ju tur. Detta kallas the paradox of skill. Och sen är det också där intressant. Jag tror vi kommer göra ett avsnitt på det här i framtiden. Men ta till exempel, en förvaltare eller småsparare idag är hästlängder bättre än småsparare för 40 år sedan. Är du med? Det är samma sak om du tog, detta har ju så mycket studier på sig i USA kring basebollspelare. För man har sjukt mycket statistik på basebollspelare. Och då säger man så här, ta en basebollspelare från 2020, sätt honom i en liga 1960. Han hade liksom sprungit rundor kring alla. De är så sjukt mycket bättre idag än vad man var förr. Problemet är att alla är så sjukt mycket bättre idag. Så det spelar ingen roll att du är hästlängder bättre än vad de var på 40-talet. Förstår du? Så att idag blir det ju de andra effekterna, som tur, som börjar spela mycket mer roll när alla är lika duktiga.

Sen är det ju liksom vissa saker, som till exempel att professionella förvaltare är bättre än småsparare. För man har regler som man måste följa. Man gör inte de här nybörjarmisstagen, att man lägger allt i samma korg eller att man får panik när det sjunker, et cetera. Institutioner är ofta bättre än småsparare, för de har ett informationsövertag, et cetera. Men det gäller att skilja på den som är bättre än mig. Är han eller hon bättre än mig på grund av tur? Eller är de bättre än mig baserat på andra färdigheter?

Investera handlar om beslutsprocessen

Investera för mig handlar om beslutsprocessen. Du och jag kan jämföra oss som investerare baserat på hur vår process ser ut fram tills vi tar ett beslut. Men sen när det beslutet är fattat, då kan vi inte längre jämföra oss. Utfallet av ett beslut ligger utanför min kontroll.

Jan: Och det misstaget jag ser väldigt många gör är att man blandar ihop beslutet med utfallet. Det vill säga att man säger så här: utfallet blev bra, då var det ett bra beslut. Utfallet blev dåligt, då var det ett dåligt beslut. Går jag plus 10 procent, då var det ett bra beslut. Går jag minus 10 procent, så var det ett dåligt beslut. Men det är inte sant. Det kan fortfarande vara ett bra beslut trots att du går minus 10 procent. För du kunde inte styra över den faktorn som gjorde att det blev minus 10 procent. Precis som det blir vice versa.

Caroline: Ja, jag älskar det. Det gör att man har helt andra förutsättningar egentligen för att ta, eller vad ska man säga? Det känns inte så fruktansvärt personberoende på det som händer. I och med att jag har haft en plan och sen gått enligt den planen. Jag tror det är många som tar på sig det. Som att jag är en dålig investerare. För att det har gått dåligt en gång, eller för att någonting inte gick som det skulle en gång. Och sen så kanske man ger upp.

Jan: Ja, som Tricheratops. Och detta är så katastrof. För då har man till exempel lyssnat på mig eller på någon annan som har en gedigen beslutsprocess.

Globala barnportföljen 2021: 80 inlägg i forumet

Jan: Det är bara att gå in på forumet och kolla. Vi har en tråd där som heter Globala barnportföljen 2021. Vi har snart 80 inlägg, 100 inlägg där vi diskuterar för att komma fram till en portfölj på tre fonder. Efter 80 inlägg så kommer vi fram till att en bra enkel portfölj består av typ 80 procent Länsförsäkringar Global, 10 procent tillväxtmarknadsfond, 10 procent Sverigefond. 80 inlägg för att komma fram till det.

Caroline: Vissa skulle ju tycka att det var för nördigt eller att ni inte har något bättre för er, men ni har ju tagit, det har ju varit en, vad är det som har tagit 80 inlägg? Den här beslutsprocessen?

Jan: Ja. Att komma fram till varför har vi den fördelningen, varför just den fördelningen, varför just de fonderna, varför just den andelen, et cetera. En gedigen beslutsprocess, välja den portföljen, kommer ge bäst odds, enligt den tillgängliga forskning som finns. Någon väljer den portföljen, och så får man 3 procents avkastning. Och så går man in på ett skit och så ser man folk ha 40 procents avkastning. Så det värsta som kan hända, det är att man överger sin process och så väljer man den där Nasdaq-fonden eller Ny Teknik eller Tesla eller någonting. Och sen så förlorar man pengar och sen slutar man spara.

Caroline: Ja, för ingenting funkar.

Jan: Och ofta då, när man pratar med många, så blir det så här, varför valde du den? Ja, för den har gått upp. Men det är ju ren slump, liksom, skulle jag säga. Och sen kommer folk protestera, nej men det är inte en slump. Titta, liksom så här teknikaktier. Ja, teknikaktier har gått upp de senaste tio åren. Jag tror att de har gjort 600 procent. Men det går inte att förutse vad som kommer gå bra nästa år eller inte. På det sättet.

Nordnet Smart: när en strategi har otur

Jan: Och sen det andra som jag också stör mig lite på, det är ju Nordnet Smart. Är ett exempel, fantastiskt exempel. Jag vet inte om vi tog upp detta i förra avsnittet, så du får rätta.

Caroline: Jag känner igen Nordnet Smart.

Jan: Det var ju det som Nordnet satsade jättemycket marknadsföring på. Detta är våra smarta portföljer. Och vad som hände där var att de skulle ju anpassa sig. När marknaden faller så ska de övervikta till säkra tillgångar, så att du alltid hade konstant risk. Det var liksom det som var Nordnet Smart. Nu hade, utifrån den strategin, så hade Nordnet Smart otur. För det gick ner brant och när det hade gått ner brant så identifierade då strategin att det hade gått ner brant. Vi måste skifta över till räntor. Och vad som hände sen var att marknaden gick brant upp och då satt man kvar med räntorna. Så du hade tappat i fallet och du missade uppgången. Är ni med? Katastrof liksom. På det sättet fick man jättemycket skit i Dagens Industri, fick mycket skit internt, så att man mer eller mindre verkar lägga ner den här produkten.

Men, tänk om detta hade hänt istället. Coronakrisen, 19 februari till 23 mars, det faller 30 procent. Och sen hade det fallit ytterligare 20 procent. Då hade de suttit med, det enda vi hade hört talas om är Nordnet Smart. Är ni med? De hade öst in marknadsföringspengar i det. Nu så blev det så här, de dog. Och vi kommer inte höra talas om Nordnet Smart igen.

Det är samma problem för Lysa, Opti och alla de andra fondrobotarna. Vi jämförs ju alltid med att vi har överlevt i tio år. Spelar ingen roll, för vi kommer alltid varje enskilt år jämföras med den där teknikfonden eller den där Teslaaktien.

eller den där småbolagsfonden eller det som råkade gå bra just det året.

Caroline: Ja, ja, visst.

Jan: Och det är sjukt frustrerande.

Caroline: Men får jag bara en parentes här med Nordnet Smart. Jo, nu kommer jag inte ihåg hur snabbt det föll. Om det var ett par dagar eller hur?

Jan: Ja, men mellan 19:e, topp till botten, 19:e februari till 23:e mars, 30 dagar.

Caroline: Ja, för det är ändå rätt lång tid. Men kan de inte dra lärdom då av att Nordnet Smart måste agera snabbare eller att det måste vara smartare?

Jan: Jag vet inte.

Caroline: Det kanske bara är en kass produkt.

Jan: Nej, men det är inte en kass produkt. Den strategin funkar inte i den miljön.

Caroline: I den miljön, men hade det funkat i en annan miljö?

Jan: Ja, säkert. Och därför återigen, det kanske är orättvist av mig att säga att det är kass, för det är inte en kass produkt. Den funkade kass i den situationen som uppstod. I andra situationer har den funkat bra, men då kommer du till problemet så här, hur ska jag välja en strategi? Jag vet ju inte vilka grejer som kommer komma framgent. Och därför behöver jag ju välja en strategi som tar höjd för allt. Och då är vi tillbaka på det där, köp alla företag i hela världen.

Caroline: Absolut.

Jan: Så att, ja, det var mitt lilla brandtal här.

Caroline: Ja, men det är bra.

Skelett i garderoben: citat om survivorship bias

Jan: Vill du säga någonting mer?

Caroline: Nej, men det finns massor av citat på det här. Munger, en så här känd miljardär: "The world is full of skeletons of people who believed they could get out before the bad event came." Liksom, så att.

Jan: Varför tog du upp det citatet?

Caroline: Jo, men det är ju detta med survivorship. Ja, men det är fullt med skelett, men vi ser ju inte dem.

Jan: Nej.

Caroline: Nej. Precis. Så därför kastar han ljus på det.

Jan: Så att, alltså så här, mitt, om jag skulle säga någonting, så skulle jag säga att du som har haft en teknikfond eller tjänat massor av pengar på Tesla, eller de här, grattis, och liksom så här, hämta hem den vinsten. Du vet så här, spekulera inte mer. Men jag tror att det är ju lönen. Det är som Bitcoin. Folk, man är ju liksom, det blir ju en grej till slut.

En läsares pojkvän som tajmar marknaden

Jan: Och detta ger ju upphov till, du kan läsa den här kommentaren i forumet. Nu har vi berört det, men jag kan ändå läsa det.

Caroline: "Jag har nyligen köpt lite av Ny Teknik, men det är lekhinken för mig. Min pojkvän har i stort sett allt sitt sparande i den fonden. Han säger att han har koll varje dag och märker han att det går ner, så säljer han och går in igen när det börjar gå upp. Jag tänker enligt RikaTillsammans-filosofin att man inte kan tajma marknaden. Men jag har svårt att argumentera emot min pojkvän när han säger att han håller koll. Han sålde innan stora kraschen i mars och köpte in igen innan det hade gått upp för mycket. Men jag tänker att det bara är tur. För det hänger väl på dagar som man inte ska missa. Så bättre med indexfond och sitta lugnt i båten, eller?"

Jan: Förstår du tvivlet? Förstår du hur sjukt jobbigt, jag förstår detta. Tänk vilka diskussioner man måste ha.

Caroline: Om man ger sig in i diskussionen ens.

Jan: Jag tycker nästan att man ska det.

Caroline: Det finns ingen mening.

Jan: Nej, och hur idiotförklarad man blir. Så sitter man i en indexfond, plus tre procent. Nasdaq gjorde plus 45. Jag sålde innan det gick ner. Ja. Jag är så här, jag skulle säga att det där är tur. Och är det inte tur, utan att det är skicklighet, då är det så här, säg upp dig på ditt jobb och starta en fond. Goddamn it. Nej, men alltså allvarligt talat. Alltså företag lägger ju miljarder på att få 0,1–0,2 procent.

Caroline: Ja, men jag uppskattar den här kommentaren i forumet. Tack för att du delade med dig.

Jan: Och vi, du vet ju var vi står ju.

Caroline: Ja, så att här är det verkligen så här, stå kvar, stå kvar, stå kvar.

Det är inte ett hundrameterslopp, det är ett maraton.

Jan: Och har du gjort vinster på Ny Teknik, hämta hem det. Hämta hem vinsten så att du får glädje av den. För återigen, du vet, procent är ju klurigt. Tesla plus 750 procent är med, men minus 50 procent, det kommer att sudda ut 350 procent av den avkastningen. Ja, så klurigt är det.

Ben Carlson om lotter och survivorship bias

Jan: Ja, så att där finns en, det är många erfarna investerare. En som jag tycker är väldigt duktig är ju Ben Carlson. Han skriver en blogg som heter A Wealth of Common Sense. Och han hade en tweet som var väldigt rolig, tyckte jag. Han skrev så här, 84 procent av alla investeringsråd i sociala medier det här året. Och så är det då en snubbe som står på en scen med massor av pengar runt sig. Så kan du läsa vad snubben säger. Och det är på engelska då.

Caroline: "Never stop buying lottery tickets, no matter what anyone tells you. I failed again and again but I never gave up. I took extra jobs and poured the money into tickets. And here I am. Proof that if you put in the time, it pays off."

Jan: Vad tänker du?

Caroline: Det är fel. Fel effort på fel ställe.

Jan: Ja, och det där är ju survivorship bias. Är ni med? Det är klart att det kommer alltid vara någon som vinner på det där.

Caroline: Men detta känns ju också som att de flesta människor ändå kan förstå att det är ju väldigt få som står där med vinsten. Hur mycket lotter man än köper.

Jan: Ja. Och vi är ju inte de, det var så här Småspararguiden, det var ju de som myntade uttrycket så här aktielott. Liksom i det där. Men detta kommer ju så här, återigen, de som hade behövt höra detta kommer aldrig höra detta. Ja, och sen skriver han under så här, att du kan skriva så här: "Every inspirational speech by someone successful should have to start with a disclaimer about survivorship bias." Så jag tror att det är väldigt, väldigt, väldigt viktigt att komma ihåg.

Warren Buffett om grannen som blir rik

Jan: Och detta är också ganska talande. Detta är ett citat. Warren Buffett blev ju intervjuad. Warren Buffett är en av de bättre investerarna man brukar prata om. Då frågar de så här, oroar du dig för att det ska komma en ny börsbubbla? Ska jag läsa eller du?

Caroline: Då svarar han: "Well, there will be one sometime. People start being interested in something because it's going up, not because they understand it or anything else. But the guy next door, who they know is dumber than they are, is getting rich and they aren't. And their spouse is saying, can't you figure it out too? It's so contagious, and it's a permanent part of the system."

Jan: Man ser att de som är dummare än jag blir rikare. Ja, när grannen som man upplever är dummare än en själv blir rikare.

Caroline: Ja, det är sant. Fruktansvärt! Jag tycker det är fruktansvärt och jag blir så förbannad över att detta händer mig. Att de dummare människorna blir mer framgångsrika. Men jag är 43 år gammal och jag har lärt mig att denna människan har bara haft tur. Lyssna inte mer.

Jan: Lyssna inte mer. Varken om det går bra eller dåligt för den människan.

Caroline: Då kommer jag ju känna sådan skadeglädje när det väl går dåligt. Och det vill jag heller inte utsätta mig för.

Jan: Nej.

Mät beslutsprocessen, inte avkastningen

Jan: Så tricket är så här, återigen, att investera för mig, ett bättre sätt att investera än att mäta på avkastning är att mäta beslutsprocessen. Lyssna hur det här går till. Och sen så tror jag att mycket handlar om att ställa sig de här frågorna. Liksom ställa sig frågorna själv eller till den andra. Vad är strategin? Tesen som den här investeringsstrategin bygger på, vad är den teoretiska förklaringen till att detta funkar? Och sen, stöds den här tesen av historisk data? Funkar den på andra börser? Funkar den för andra bolag? Eller var det verkligen bara så att detta var tur? Och sen, hur vet jag att det här kommer att funka i framtiden?

Och då är det många som tänker felaktigt. Om jag bara köper det som har gått bra så kommer det fortsätta gå bra. Ja, det stämmer i viss utsträckning. Men tittar man på långa studier som Morningstar har gjort, återigen, bara 14 procent av de fonderna som var bäst i år kommer vara bäst om tre år. Det säger ju ändå något, att man borde ifrågasätta den här tesen som man har kring sin egen investeringsstrategi. Så vad är strategin? Vad är tesen som strategin bygger på? Stöds tesen av historisk data? Stöds den på andra marknader, på andra företag, på andra tillgångsslag? Och hur vet jag att detta kommer att funka i framtiden? Det är sjukt bra frågor att ställa sig.

Och sen som vi var inne på, saker som har funkat i kanske den här tidsperioden, titta i andra tidsperioder, funkar det då? Och då kommer vi fram till exempel så här, ja men Ny Teknik, det är inte säkert att det kommer att funka. Det finns andra branscher, till exempel oljebranschen för hundra år sedan, jättestor. Så man har sett detta uppgång och fall.

Genuint glad för dem som vunnit

Caroline: Jag vill tillägga att du gläder dig åt de som har gjort bra pengar på teknikfonder. Jag bara tänker att du är faktiskt genuint glad för de som har gjort pengar på Ny Teknik.

Jan: Ja, absolut. Det är bara det där att man inte ska stirra sig blind på att det är bara det som gäller nu, det är inget annat. Ja, men jag är så här, du hade dåliga odds, du vann på de oddsen, du har tjänat massor av pengar, grattis. Hämta hem de pengarna så du får njuta av dem. För så länge de inte är realiserade, så är de inte realiserade. Så jag menar att då är det ju så här, grattis, du fick ett bra skutt och du kanske har lagt basen för en framtida förmögenhet. Hämta hem de pengarna, lägg dem då i en indexfond eller lägg dem i det som ger bäst odds, så att du inte blir ett av de där skeletten i garderoben.

Caroline: Skelett i garderoben är något annat, men de där.

Jan: De tysta vittnenas kyrkogård.

Spekulera ansvarigt: lekhinken

Jan: Och vill man spekulera, gör det på ett ansvarigt sätt. Gör det i en lekhink. Att säga så här, nej men okej, 80 procent av mitt kapital investerar jag så som jag får bäst odds. Och sen har jag kanske 10–20 procent av mitt kapital där jag spekulerar. Där jag kan ta de här riskerna, där det inte gör så mycket om det går back 50 procent. Att liksom lägga, ett ansvarigt sätt är till exempel att max 1–5 procent i en enskild investering. Undantaget fonder, för en fond blir ju liksom, den sprider det i många andra investeringar. Så att genuint så kommer jag från en omtanke i det där, tänker jag.

Och sen så kommer jag också mycket från det som jag egentligen brinner mest för. Det är ju alla de som liksom investerar, och som Alex då, eller som den här tjejen. Ja, som har gjort det ganska bra. Som gör rätt, men som inte har blivit belönad för att göra rätt det här året. Och då gäller det liksom att ha tryggheten i att, nej men detta är det som forskningen visar. Detta är det som ger bäst odds långsiktigt. Detta är det som kommer göra att jag liksom kommer vara i toppen på maratonloppet. Att jag inte är en av de som kommer öppna starkt och liksom explodera. För väldigt många exploderar liksom på det. Så att har du köpt Teslaaktier och tjänat massor pengar, köp en Tesla. Då har du åtminstone en bil som du inte kommer att bli av med. Alltså förstår du vad jag menar?

Caroline: Ja, ja, visst.

Avrundning

Jan: Bra. Det var väl egentligen det som jag tänkte att vi skulle prata om i dagens avsnitt. Vad tar du med dig?

Caroline: Att det blev lite annorlunda än jag hade trott kanske. Det här, hur har 2020 gått? Vi pratade absolut om våra portföljer och så som jag hade trott. Men det blev bättre än vad jag hade tänkt mig. Det var bra. Positivt.

Jan: Grymt. Jag tänker väl egentligen att det är att bara säga tack. Hälsa gärna på i vår RikaTillsammans-community på Patreon. rikatillsammans.se/medlem. Där har vi ju massa roligt. Vi ska precis börja starta upp året. Där vi har haft den här diskussionen. Vad ska vi göra det här året? Och där är så sjukt många bra förslag. Allt från att investera tillsammans med ett börstips. Men också så här, ja men det finns ju sådana forum på Patreon, där man kan träffa andra som är likasinnade. Och som också har det här investeringsintresset. Och vi kommer att fika tillsammans. Och massa andra saker. Så det kan man ju kolla på om man är intresserad.

Annars tänker jag, nästa vecka kommer det bli en lista på de bästa fonderna 2021. Och därefter så blir det ombalansering, nya portföljerna. Och sen får vi se lite vad som händer i februari. Tack så hemskt mycket.