Bästa fondrobotarna 2021

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Tidigare var svaret enkelt, nu är det det inte
2. Det här är inget nybörjaravsnitt
3. Varför avsnittet kommer först den 3 januari
4. Forumet är inte bara för nördar
5. Expressavsnittet och ansvarsbegränsningen
6. Subjektiv analys med våra egna pengar på spel
7. Vad är en fondrobot?
8. Kritiken mot fondrobotar
9. Riskfrågorna och portföljkonstruktionen
10. Första frågan: har jag kompetensen att kombinera investeringar själv?
11. Andra frågan: har jag intresset att lära mig sätta ihop portföljen själv?
12. Tredje frågan: har jag ambitionen att göra den årliga ombalanseringen?
13. Att lägga sig i potatisen
14. Fjärde frågan: hur mycket värderar jag min egen tid?
15. Räkneexemplet: tio timmar för en tusenlapp
16. Avgiften spelar jättestor roll
17. Konkreta belopp över 20 år
18. Kriterierna för analysen
19. Tour de France-metaforen
20. Den viktigaste frågan: kan jag sätta in våra pengar?
21. Bakom kulisserna: hygienfaktorerna
22. Pengarna är separerade från fondroboten
23. Historisk avkastning är inte en viktig parameter
24. Skilj på beslut och utfall
25. Tesla-fällan
26. Lysa: bäst allround
27. Lysas förflyttning på räntedelen och home bias
28. Dimensional Fund Advisors
29. Lysas avsteg: 20 procent i Sverige
30. Lysa förvaltar mest kapital
31. Lysa är nördiga på avgifterna
32. Sexighet och målgrupp
33. Strikt och formellt är ett plus
34. Lysas reaktiva kommunikation
35. Opti: mest användarvänlig
36. Optis akilleshäl: avgiften
37. Skulle jag lägga pengar hos Opti?
38. Komma igång slår att inte spara alls
39. Folk loggar in och pillar
40. Optis rådgivningstjänst
41. Rådgivaren ska stoppa dumma beslut
42. Better Wealth: billigast enskilda portfölj
43. Better Wealths breda avgiftsspann
44. De dynamiska portföljerna: en svart låda
45. Volatilitet klustrar som väder
46. Förväntan mot verklighet
47. När volatiliteten slår snabbt
48. Better Wealth tekniskt skickligast
49. Att förklara varför man ändå är ett bra val
50. Fundler: gammelfondsbeteende
51. Marknadsbets i portföljerna
52. Vilseledande marknadsföring
53. Förstår spararen vad hen sparar i?
54. Forskningen om branschbets
55. Fundlers ekonomiska situation
56. Nora: halvhjärtat försök av Nordea
57. Noras tunna närvaro
58. Noras fond-i-fond-i-fond-konstruktion
59. Nora kommer läggas ner
60. June: förvånansvärt bra försök av Danske Bank
61. June jämfört med Danske Banks övriga utbud
62. Avkastningsfällan igen
63. Fondrobot i storbank som syns för synens skull
64. Avanza Auto: är det ens en fondrobot?
65. Avanza Auto: betala 0,2 för samma sak?
66. Avanzas hygienfaktorer och kapital
67. Önskan: gör det till en gratis kundservice
68. Nordnet Smart: redan nedlagt
69. Ingen info kvar att utvärdera
70. Sammanfattning: Lysa bäst allround
71. Carolines reflektion: Lysa är seriösa
72. Övriga slutsatser inför kommande avsnitt
73. Tack och nästa vecka

Tidigare var svaret enkelt, nu är det det inte

Jan: Tidigare år har jag alltid sagt så här: välj en fondrobot, så blir det bra. Men så här 2021, när vi har sju olika fondrobotar, är svaret inte lika enkelt. Särskilt inte när fyra av dem inte hade fått en krona av mig.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din ekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 183, och nu är det 2021.

Caroline: Ja, det är det. Fast det är 27 december.

Jan: Men det är 2021. Bästa fondrobotarna 2021.

Caroline: Precis.

Jan: Detta är det första avsnittet av flera. Vi kommer de kommande veckorna prata om de bästa fonderna 2021. Vi kommer prata om ombalansering i portföljerna. Vi kommer kanske prata om bästa kreditkortet inför 2021. På något sätt är det så här att nu har man haft samma kläder på sig snart ett år. Och nu är det dags att se över. Ska man fortsätta ha dem på sig, eller ska man byta till något nytt?

Caroline: Härligt att du tog garderobsmetaforen.

Jan: Annars är det sportmetaforer.

Caroline: Ja, jag är inte så bra på dem.

Det här är inget nybörjaravsnitt

Jan: Men jag tänker att det här avsnittet faktiskt inte är ett nybörjaravsnitt. Idag kommer vi göra en ganska grundläggande analys av vilka fondrobotar som finns på den svenska marknaden. Hur funkar de? För dig som är ny och bara vill veta hur du kommer igång och sparar, då är avsnitt 99 mycket, mycket bättre.

Caroline: Man kan ju relatera till det här avsnittet som underlaget, researchunderlaget, till många av de andra artiklarna på bloggen. Varför pratar vi om fondrobotar, och varför pratar vi just om den fondroboten och inte någon av de andra?

Jan: Sen är det här avsnittet egentligen också en sammanfattning av artikeln på bloggen.

Caroline: Artikeln som hör till det här podd- och filmavsnittet.

Jan: Precis. Jag tror den är nästan 24 sidor lång, så skulle vi ta upp allt vi tar upp i artikeln här i avsnittet hade vi suttit i tre timmar. Så jag tänker att det här är mer en sammanfattning, underlag och slutsatser till många av de andra artiklarna. Men om man är nybörjare kan man ändå lyssna eller titta.

Caroline: Ja, absolut. Det är bra att du ändå krattar för att det inte är det första man börjar med om man har satt undan 100 eller 1 000 kr till sina barn eller till sig själv. Nu ska jag börja spara 2021.

Jan: Precis. Då är det bättre att lägga tid där det gör mest effekt. Och det är avsnitt 99.

Caroline: Men vad heter avsnitt 99?

Jan: Kom igång och börja spara rätt och lätt. Det kan man kolla på.

Varför avsnittet kommer först den 3 januari

Jan: Sen glömde jag säga att nästa vecka blir det, ibland frågar folk varför vi inte tar hur portföljerna gick 2020 som första avsnitt.

Caroline: Då är det väl så att det inte är slut på 2020 än? Vi kan inte spela in det avsnittet.

Jan: Nej, det handlar faktiskt inte om det.

Caroline: Okej, vad är det då?

Jan: Det handlar om att vi publicerar det här den 3 januari, men vissa av slutkurserna för fonderna kommer inte förrän den 4 januari. Så det går liksom inte. Bara för att det är sista dagen så sätts kurserna för olika fonder första arbetsdagen efteråt. Så hänger det ihop.

Men jag kan också ge ett litet tips innan vi kör igång, för den som inte vill vänta i två veckor: diskussionerna i forumet och på bloggen pågår redan nu. Om vilka fonder som var bäst, vilka som är de bästa fonderna 2021, varför det gick som det gick, hur vi ska ombalansera portföljerna. Det är på något sätt det jag älskar med vår blogg och RikaTillsammans. Det är inte vi som sitter som några gurus, utan det är så sjukt många duktiga människor i communityn som svarar och skriver. Vi har haft diskussioner nu under julen, allt från bitcoin till fastighetspriser, ganska avancerade portföljteorier.

Och det roliga är att jag vet att det finns folk i finansbranschen i forumet. Jag vet att Lysa följer vårt forum, jag vet att Opti är i forumet. Det är en massa andra människor som inte alltid kommenterar, men som är väldigt, väldigt kompetenta.

Om man vill se vad John och Caroline förmodligen kommer prata om om två, tre veckor, då är forumet platsen. Där kan man få försmaken.

Caroline: Ja, precis. Men det är också nybörjare i forumet, ska vi säga.

Forumet är inte bara för nördar

Jan: Ja, men det är nästan det roligaste. Man kan ställa vilken fråga som helst. Där är frågor allt från varför man inte bara ska köpa de fonder som har gått bäst, till hur man ska börja spara, hur man ska göra med pensionen. Vi har flyttat hem till Sverige, hur ska vi göra nu? Jag ska hjälpa mina föräldrar. Vad ska jag välja i min tjänstepension?

Caroline: Det är inte bara nördar för nördar, där är vanliga människor, tack och lov.

Jan: Nej, det är viktigt att säga faktiskt.

Caroline: Jag tycker det är jättekul att vara på forumet också.

Jan: Precis. Men i alla fall, det vi kommer prata om i det här avsnittet är de svenska fondrobotarna: Lysa, Opti, Better Wealth, Fundler, Nora, June, Avanza Auto och Nordnet Smart. Det var rätt många. Var det sju stycken?

Caroline: Ja, jag tror det är sju.

Jan: Och jag har försökt göra så bra research som möjligt. Jag vill redan här säga att vissa av grejerna har jag säkert gjort fel, så bloggen och artikeln är det som är uppdaterat och aktuellt.

Och även om vi nu snart har pratat i fem minuter, och folk är så här, kan ni inte komma till ämnet, så finns det här avsnittet som ett expressavsnitt. Det vill säga att vi har sammanfattat det. Det här kommer väl bli en, en och en halv timme.

Caroline: Så det är sammanfattat i tre minuter?

Jan: Ja.

Expressavsnittet och ansvarsbegränsningen

Caroline: Jag visste det. Du har sagt att expressavsnittet är tre minuter, men hur långt tror du att det blir?

Jan: Jag vet inte.

Caroline: Nej, skitsamma. Vi tar det när det kommer.

Jan: Det är Rickard, vår designer. Han var så här, tre minuter, och har gjort en massa ikoner på tre minuter. Jag svettas varje gång inför de här expressavsnitten. Jag måste klara tre minuter.

Caroline: Men det gör vi.

Jan: Jag har inget expressavsnitt som är mer än sex minuter än så länge. Tre har jag inte klarat, men fyra, fem minuter.

Caroline: Ja, fyra är acceptabelt. För dig som känner att du inte vill lyssna på hela det här avsnittet.

Jan: Men innan vi kör igång tar vi ansvarsbegränsningen. Lite viktig info. Det här avsnittet är inte sponsrat. Det är ingen som har haft någon redaktionell påverkan på det. Det är olika fonder. Vissa av fondrobotarna har svarat på frågor och kommit med input när jag har frågat dem. Vi har haft samarbete med flera av dem. Vi har samarbete med några av dem.

Och det är så här att de jag tycker är bäst, eller tyckte var bäst tidigare år, vi behöver kanske inte avslöja vilka som är bäst, som till exempel Lysa, Opti och Better Wealth. Det är inget konstigt om jag ringer till Patrik på Lysa, Jonas på Opti eller David på Better Wealth. Det kan vara bra att veta.

Ibland hamnar vi i diskussioner på forumet. Är RikaTillsammans opartiska eller objektiva? Och då tänker jag så här: nej, vi är inte SVT.

Subjektiv analys med våra egna pengar på spel

Jan: Skulle vi vara opartiska och 100 % objektiva blir det så mellanmjölkigt. För då kan man inte säga, när jag har gjort intervjuer på SVT eller Sveriges Radio får man inte nämna ett företagsnamn.

Caroline: Nej, men det är ju där. Men i din blogg kan du väl göra det?

Jan: Precis. Det är det jag menar. Jag tycker att det är fånigt att inte kunna säga att vi placerar våra pengar på Lysa, utan då ska man prata generellt. Jag råkade i en SVT-intervju säga så här, Blocket, man kan ju sälja saker på Blocket. Och då fick programledaren säga: ja, det finns andra ställen också.

Caroline: Det är en god tanke, men ansvarsbegränsningen nu i alla fall.

Jan: Ja, i alla fall. Jag vill bara vara tydlig med att det här är en subjektiv analys av de här fondrobotarna, och jag kommer gå igenom på vilka kriterier vi går igenom det också. Det är inte finansiell rådgivning, det är allmän information. Historisk avkastning är inte garanti för framtida avkastning, och allt som har med investeringar att göra innebär att man kan förlora hela eller del av sitt belopp. Det behöver jag säga.

Särskilt det här avsnittet är sammanställt från många olika källor. Jag har läst fondfaktablad på hemsidor och så vidare och sammanställt informationen. Jag har bedömt dem som trovärdiga. Vill man läsa mer finns det riketillsammans.se/villkor.

Caroline: Bra, färdigt. Nu börjar avsnittet. Och här är titeln på första sliden, ser jag. Vad är en fondrobot?

Vad är en fondrobot?

Jan: Och det kan vi också säga till dig som bara lyssnar. På bloggen finns det slides till det här avsnittet om man vill få en snabb överblick.

Caroline: Precis. Om man bara vill kolla snabbt.

Jan: För det första behöver vi börja titta på och definiera vad en fondrobot är. Varför pratar vi om det här, och varför pratar vi inte om de bästa aktierna eller bästa fonderna? Det jag tycker är ganska roligt är att Småspararguiden sammanfattade en fondrobot riktigt bra. Du kan läsa hur de sammanfattar det. Det är en av de bästa sammanfattningarna. Bättre än min egen.

Caroline: En användarvänlig plattform som ställer några enkla frågor för att uppskatta risktålighet, för att sedan plocka ihop en bred portfölj av billiga fonder och se till att portföljens balans bibehålls när marknaden rör sig.

Jan: Ja.

Caroline: Egentligen är fondrobot en konstig benämning då den är stendum. Är det du som har skrivit det? Du kan ju inte bara läsa urskillningslöst.

Jan: Ja, precis. En fondrobot är en tjänst. En vanlig missuppfattning är att man har fattat att man kanske inte ska välja ut aktier och fonder själv, och då tänker man att om vi låter en dator göra det blir det mycket bättre. Men nej, det blir inte bättre för att en dator gör det. En fondrobot är verkligen som de säger, en tjänst. En användarvänlig plattform där man svarar på ett antal frågor, så får man ett portföljförslag, och det är en kombination av billiga fonder som går i linje med forskningen. Och sen ser den till att balansen bibehålls.

Caroline: Ja, efter marknaden. När den rör sig blir det obalans i de olika fonderna.

Jan: Precis. Det är mer komplicerat än så, men ungefär så.

Kritiken mot fondrobotar

Jan: Och om man sammanfattar det på det här sättet blir det ganska många som tycker att en fondrobot egentligen är onödig.

Caroline: För att man kan göra det bättre själv?

Jan: Man kan göra det lika bra själv. Men om man tänker så här att en användarvänlig plattform är viktig. Jag tycker att användarvänlighet är viktigt. Apple tog över hela mobilmarknaden på grund av att de hade bättre design och var mer användarvänliga än Ericsson och Nokia. Det var inte bättre telefoner initialt.

Caroline: Men den jämförelsen haltar sjukt mycket. En mobiltelefon använder du flera gånger om dagen. Ett sparande mår egentligen bäst av att du loggar in kanske en gång om året. Så då kan man hävda att, nu pratar jag som kritikerna till fondroboten, att den är användarvänlig spelar ingen roll. Du ska ändå inte vara där och pilla.

Jan: Men du måste dit en gång och tycka att det är lätt.

Caroline: Jag tycker det är viktigare att man inte ska vara där och pilla och tycka att det är enkelt att logga in. Jag ska bara ändra lite här.

Jan: Du behöver inte försvara det än.

Caroline: Nej, jag ska inte göra det. Jag fick bara en sån... Det är typiskt våra hjärnor, hur de bara funkar på det viset. Att man direkt ska ställa saker till rätta. Man ska direkt lösa problem.

Jan: Precis.

Caroline: Okej, jag ska hålla flabben nu.

Jan: Ja, vad bra.

Riskfrågorna och portföljkonstruktionen

Jan: Och sen säger kritikerna så här, de här frågorna där man ska bedöma risk, de är trubbiga och ganska dåliga. Man får tre alternativ. Titta här, börsen har de senaste fem åren gått så här. Vill du ha den här avkastningen där du kan vinna mycket och förlora mycket? De flesta har fattat att för att tjäna mycket behöver vi ta högre risk. Och då blir det så här, föredrar du en standardavvikelse på 10, 20 eller 30 procent?

Caroline: Det här med standardavvikelse, John, det är inte alla som vet vad det är.

Jan: Nej, men det är precis det som är min poäng. Man anser att frågorna ändå är värdelösa, för man kan inte relatera till dem.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Och sen säger man så här, portföljen kan man plocka ihop bättre själv. Och eftersom det inte är någon naturlag att man ska ha exakt 67 procent aktier och 33 procent räntor, så spelar det inte heller någon roll om det glider eller inte. Så på det sättet kan man såga fondrobotar. Vad är poängen? Det är en fond-i-fond. Vad är det?

Och jag kan delvis hålla med om det. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man alltid ställer sig frågan, är det här rätt sak att göra? Vi kan göra ett helt avsnitt om fondrobotar. Men om fondrobotar är fel sak att prata om, då spelar det ingen roll att vi har gjort ett fantastiskt avsnitt om fondrobotar.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Hänger du med? Det viktigaste man behöver titta på är om den här fondroboten skapar ett mervärde. Skapar det ett mervärde i mitt liv? Och sen måste man titta, är det mervärdet värt avgiften eller nackdelarna som den för med sig?

Första frågan: har jag kompetensen att kombinera investeringar själv?

Jan: När jag tänker på det finns det ett antal frågor som man behöver ställa sig själv. Den första frågan: har jag kompetensen att kombinera investeringar själv? För att sätta ihop en portfölj behöver man kombinera olika tillgångsslag. Man ska inte lägga alla äggen i samma korg, och sen gäller det dessutom att veta hur man kombinerar.

Det är inte bara så här, nej men vi tar de fem grejerna. Det är som att säga, nej men nu ska jag laga mat, så då tar jag salt, peppar, mjöl och bakpulver i samma mängd. Det är ingen hit. Även om jag fattar att alla de fem ingredienserna ska vara med i en kaka, ska de inte vara i samma andel i degen.

Caroline: Nej. Var det svartpeppar du sa? I en kaka?

Jan: Ja, jag vet att jag freestylar.

Caroline: Nej, men det är rätt, det ska inte vara lika mycket bakpulver som mjöl.

Jan: Nej. Grejen är att man behöver förstå vilka ingredienser man ska ha. Hur ska jag kombinera de här ingredienserna för att jag ska få den bästa kakan? I forskningsspråk kallas det effektiva fronten, modern portföljteori, CAPM och så vidare. Och det här är en av grejerna jag får gratis av att välja en fondrobot. Det är ett mervärde som de bidrar med. Att kombinera investeringarna i rätt proportioner.

Caroline: Ja, de kommer säga så här, du borde ha ett kilo mjöl, ett kryddmått peppar, två kryddmått bakpulver och fyra deciliter vatten. Du ska inte ha en deciliter av varje grej. Det blir inte bra.

Jan: Och du ska framförallt inte bara ha bakpulver. Vilket är det som ofta händer i folks sparande.

Caroline: Absolut.

Andra frågan: har jag intresset att lära mig sätta ihop portföljen själv?

Jan: Hänger du med? Ska vi ta nästa? Nästa fråga: har jag intresset att lära mig sätta ihop portföljen själv?

Caroline: Här tänker jag, om vi fortsätter på bakmetaforen: tycker jag det är kul att läsa receptböcker? Tycker jag att det är kul att testa? För det är klart att man kan lära sig de här sakerna. Vi har ju lärt oss det. Vi vet andra på forumet som är väldigt duktiga på det. Men det är stor skillnad på mig och dig. Du har lärt dig och tycker det är jättekul. Jag har lärt mig lite, för att vi sitter här. Men om jag inte hade suttit här med dig hade jag gått på...

Jan: ...fyra deciliter bakpulver.

Caroline: Nej, börjat. Jag hade börjat med det enklaste, basic, i bloggen. Jag hade varit nöjd med det.

Jan: Vissa människor tycker ju att det är det roligaste som finns. Att läsa receptböcker. Nu på forumet hittar vi några...

Caroline: Du menar i metaforer. Vilka böcker är det då? Är det investeringsfilosofier?

Jan: Nej, portföljer. Jag tycker genuint att portföljkonstruktion är roligt.

Caroline: Okej.

Jan: Nu här i mellandagarna hittade jag en jättelång artikel som hette The Weird Portfolio. Det var en som hade satt ihop grejer. Du vet, så här, typ Janne satte ihop, jag vet inte om jag ska ta sniglar och gröt. Och det var så här, det där låter äckligt, men så satte han ihop det och det blev skitbra.

Caroline: Vad var sniglarna i verkligheten? Vad var gröten?

Jan: Det kan vi prata om i ett annat avsnitt. Vi kan prata om The Weird Portfolio i ett annat avsnitt. Men det är en portfölj som har haft i princip samma avkastning som aktier, men till en mycket, mycket lägre risk. Det var lite guld, lite småbolag, lite fastigheter. Framförallt inga storbolag.

Caroline: Vilket är typ som att baka utan bakpulver.

Jan: Typ. Och folk har lyckats med det. Ända fram till 1940-talet kanske.

Caroline: Ja, men tack. Det är roligt att höra att du är så intresserad, det är viktigt. Har jag intresset att lära mig sätta ihop portföljen själv? Det var ju frågan.

Jan: Ja, så där är ett mervärde som en fondrobot erbjuder. Jag får ett färdigt recept, jag får en färdig kaka. Kör på det här, det kommer funka.

Tredje frågan: har jag ambitionen att göra den årliga ombalanseringen?

Jan: Nästa fråga: har jag ambitionen att göra den årliga ombalanseringen själv?

Caroline: Precis.

Jan: Det är precis det vi pratade om med glidningen. Jag tycker att forskningen är ganska tydlig. Över längre tidsperioder bidrar en ombalansering till att göra portföljerna bättre. Inte nödvändigtvis högre avkastning, men bättre, utifrån ett riskjusterat perspektiv. Om vi ska ta kakmetaforen: har jag lust att titta till min kaka i ugnen en gång, ett par gånger om året? Sen kan man hävda huruvida man vill göra det eller inte. Men jag tycker att det är ett mervärde.

Framförallt vet jag att det är ett mervärde. Vi har skrivit på bloggen fram till 2017, då de första fondrobotarna lanserades. Då skrev vi så här. Nu är det dags att titta till kakan i ugnen. Här är en excelfil för hur du gör det. Och då var det många som tyckte att det var knökigt och till och med skippade det. Så även om vissa tycker att ombalansering är skitenkelt, är det uppenbarligen många som inte tycker att det är helt enkelt.

Caroline: Jag kommer ihåg att du satte ihop den där excelfilen. Det tog lång tid. Det var något du satt med ett tag.

Jan: Ja, vi har förbättrat den i flera år. Sen är det kul att se den dyka upp ibland. Men det är ungefär som när du kokar potatis. Jag kommer ibland och sticker potatisen och säger, Caroline, kan du kolla i alla fall?

Caroline: Ja, jag vet inte varför du gör det.

Att lägga sig i potatisen

Jan: För jag känner mig inte trygg.

Caroline: Varför garvar du? Men jag vet att jag inte tycker att det är så tryggt. Du ska dit och sticka potatisen. Det är som att jag skulle gått och sagt, Jan, jag har faktiskt varit och kollat på Avanza nu, och jag tycker att vi ska göra så här.

Jan: Ja.

Caroline: Det är som att jag håller på med matlagning. Du behöver inte lägga dig i det. Men ändå ska du dit och sticka potatisen.

Jan: Ja, det är roligt, Caroline. Det är kul att du vill engagera dig. Jag tycker det är kul när du kommer och har varit inne på Avanza. Kommer så här, var är mina Tesla-aktier?

Caroline: Ja, men inte när jag säger så att jag faktiskt inte tycker att vi ska göra som du har gjort.

Jan: Nej, det har du i och för sig inte sagt.

Caroline: Nej, det har jag inte.

Jan: Ska vi ta nästa? Har jag tiden att hålla koll på de bästa fonderna för de olika delarna?

Caroline: Där tänker jag, för att ta receptmetaforen: har jag tid och lust att hålla koll på vilka märken av bakpulver det finns? Och vilket bakpulver som kostar minst per kilo, eller vem som är mest effektivt? Eller, som du kom till mig och sa när jag skulle köpa saffran, köp inte den där saffranen, den är inte bra. Vad var det du sa till mig häromveckan? Var det saffran?

Jan: Ja, det var någon saffran. Jag minns inte. Det var nog inte saffran, det var något annat.

Caroline: Att den inte var ekologisk. Kanel!

Jan: Kanel, ja.

Caroline: Det skulle vara Ceylon-kanel. Jag köpte kanel och fick bannor för att jag köpte fel kanel. Vill jag hålla koll på att det finns Ceylon-kanel och vanlig kanel? Det är också ett sånt mervärde som jag får av en fondrobot.

Jan: Absolut.

Fjärde frågan: hur mycket värderar jag min egen tid?

Jan: Nästa fråga: hur mycket värderar jag min egen tid, och vill jag göra det här?

Caroline: Det är egentligen där det största mervärdet ligger för mig.

Jan: Visst, jag kan lära mig det här, jag kan göra alla de här grejerna. Men är det värt den tiden? Värderar jag min egen tid? Det här är egentligen en mycket större konversation än bara fondrobotar. Jag har en grundläggande syn att alla människor borde räkna ut sin egen timpenning. Vad kostar jag i timmen? Nja, inte vad kostar jag, men vad är en av mina timmar värd? Både i pengar och i annat.

Caroline: Men hur räknar man ut det? Man utgår väl inte från sitt jobb där man kostar 250 kr i timmen?

Jan: Säg att det är första nivån att utgå från. Om man inte vet något annat sätt att räkna på, utgår man från vad man får i timlön. Sen kan man göra det på olika nivåer. Man kan bara räkna sin arbetstid, eller hela sin tid. Jag räknar väldigt enkelt så här: vad fakturerar jag per månad? Och sen slår jag ut alla timmarna den månaden. Sen konstaterar jag ibland att jag kan köpa någon som hjälper mig med en tjänst, bokföring till exempel. Nej, jag ska inte göra bokföring. Nej, jag ska inte klippa gräsmattan själv. Nej, jag ska inte städa själv. Visst, jag kan lägga 100 timmar på det och spara 200 kr. Var det värt det? Nej, det var det inte. Där upplever jag att det är en väldigt stor energi- och tidsbesparing.

Caroline: Men hur menar du här? Hur mycket värderar jag min egen tid?

Räkneexemplet: tio timmar för en tusenlapp

Jan: Så här: jag kan välja mellan att ta en fondrobot och att göra min egen portfölj. Det kommer ta mig kanske, jag ska läsa och lyssna på den här artikeln, så då tar det en och en halv timme. Sen ska jag läsa Bästa fonderna-artikeln, så tar det två timmar. Och sen ska jag sätta ihop portföljerna och fundera på det, så rätt så snart tio timmar. Är du med? Och så är det så här, jag sparade 0,1 procent, och jag har 100 000 kr. Okej, så jag la de här tio timmarna, det sparade mig 100 kr. Eller på en miljon sparar man en tusenlapp. Var det värt att lägga de här tio timmarna för att spara de tusen kronorna det här året?

För vissa kommer svaret vara ja, för man tyckte dessutom att det var kul, det gav energi och man lärde sig något. Och andra kommer vara så här, nej, jag kunde ha hängt med familjen, jag kunde ha kollat på en film, jag kunde ha spelat Playstation 5, jag kunde ha gjort precis något annat. Så där blir en avvägning, tänker jag.

Jag påstår för de flesta av oss att besparingen inte är värd det.

Jan: De flesta tror att jag tycker att det är kul att förvalta pengar. Det är det inte, för då hade jag varit fondförvaltare. Jag gillar att göra podd, jag gillar att utbilda. Och ska jag göra de här grejerna, då blir det en no-brainer för mig.

Caroline: Så då kan man sammanfatta att en fondrobot inte är så lämplig om man tror att man kan göra det bättre än fondroboten. Och det finns folk som kan och tror att de kan.

Jan: Eller om det är så att man vill optimera på en enskild parameter. De vill ha absolut lägst avgift. Eller jag vill ha exponering mot ny teknik. Eller jag vill lära mig mer. Eller jag tror inte på Japan. Om man har någon tro, eller vill optimera på till exempel bäst användarvänlighet eller dynamiska portföljer, då passar inte en fondrobot. Men för den absoluta majoriteten är en fondrobot det bästa man kan göra. Och trots att vi anses vara experter, är fondrobot vår största enskilda investering.

Avgiften spelar jättestor roll

Jan: Och då kommer man till det här att avgiften blir väldigt, väldigt viktig.

Caroline: Avgiften på?

Jan: Vad man betalar, oavsett om det är en fond eller en fondrobot, för att få hjälp att förvalta sina pengar. Det är himla lätt att tänka så här, 0,1 procent, 100 kr på 100 000. Det spelar ingen roll. Men nej, avgiften spelar jättestor roll. Inte bara har forskningen visat att avgift är den faktor som har störst korrelation med framtida utveckling. På bloggen har vi en jämför-två-avgifter-kalkylator, och här har jag sammanställt en kort tabell.

Hur mycket mindre i avkastning får jag efter tio år med en avgift på 0,1? Det vill säga, jag har en fond med 0,4 procent i avgift och en med 0,5 procent i avgift. Det skiljer en tiondels procent. På en tioårsperiod kommer det innebära att jag får 1,2 procent mindre i avkastning. Och om jag har en fond som kostar 0,4 och en som kostar 0,9, då är det 5 procent mindre i kapital. Så om jag har gjort en vinst på 100 000 kr, får jag bara 95 000 kr på grund av den där 0,5 procenten.

Caroline: Det kan man inte... Man måste räkna ut det för att se det.

Jan: Och det är därför jag protesterar så mycket mot högre avgifter. Den genomsnittliga avgiften för en aktiefond i Sverige ligger på runt 1,4 procent. Jag brukar säga max 0,4. För den här procenten ger dig 10 procent mer i avkastning över en tioårsperiod. Tittar man på en tjugoårsperiod blir det ännu mer. Då pratar vi mellan 2 och 20 procent mer pengar till dig.

Konkreta belopp över 20 år

Jan: För att ta ett konkret exempel med lite belopp räknar jag på 20 år med 100 000 kr. Skillnaden på 0,1 procent lägre avgift blir 7 000 kr mer. En skillnad på 0,5 procent i avgift, det är på 100 000 kr över en tjugoårsperiod, blir 35 000 kr mer pengar till dig. Eller mindre pengar.

Caroline: Man betalar 35 000 kr över den här perioden i avgift, menar du?

Jan: Ja, precis. Du får en lägre avkastning. Du får en lägre slutsumma. Och 1 procents högre avgift över en 20-årsperiod, det är på 100 000 kr 65 000 kr mindre. Det är ganska mycket pengar, skulle jag säga, bara på att man betalar en enda procent mer i avgift. Tittar vi på en miljon, till exempel ett pensionssparande för någon som är i 40-årsåldern fram tills man är 65 eller 70, då pratar vi på 0,1 procent nästan 50 000 kr i skillnad i pengar ut. Eller på 1 procents skillnad, då pratar vi nästan 400 eller 500 000 kr.

Caroline: Så du har gett bort en halv miljon?

Jan: I princip, för att man valde en dyr fond. Så avgift spelar roll. Det är därför avgiften kommer vara ett återkommande tema i den här analysen.

Caroline: Men vissa skulle kunna invända här och säga, ja, men jag fick ju ändå mer pengar förmodligen för att jag valde den fonden som var...

Jan: Nej, här pratar vi exakt samma avkastning. Vi pratar exakt samma avkastning. Och redan där kan man också spekulera i att en fjärdedel av alla fonder med hög avgift underpresterar. Det blir mycket svårare att hålla samma avkastning med en högre avgift. För att få samma avkastning som en billig fond måste du ha en högre avkastning. Avgiften är ett sänke.

Kriterierna för analysen

Jan: När vi då tittar på den här analysen och går igenom de olika fondrobotarna, vill jag vara supertydlig med att det är en subjektiv analys, och en subjektiv analys där vi har våra egna pengar på spel. I den optimerar jag inte på någon enskild parameter. Jag säger inte att det viktigaste är avgifterna, eller att det viktigaste är användarvänlighet, eller att det viktigaste är störst spridning. Jag gillar det här engelska uttrycket, jack of all trades, master of none.

Caroline: Men de flesta tar det negativt.

Jan: Jag upplever så här när jag säger det...

Caroline: Ja, jag tänkte också att det kändes negativt, men så tänkte jag, Jan måste ha någon tanke med det. Berätta vad du tänker om master of none.

Jan: Det betyder att man är duktig på allt, men man är inte bäst på något.

Caroline: Nej.

Jan: Det är det här generalist versus specialist. Jag föredrar generalist. Någon som är, eller i dataspel, ni som är födda på 80-talet eller 70-talet som jag. När man spelade Nintendo, kommer du ihåg Nintendo? Då fanns det Super Mario. Han hoppade inte högst, han sprang inte snabbast, han kunde inte flyga. Han var okej på allt, men han var inte bäst på något. Och jag gillar det.

Caroline: Jag vet inte vad jag ska säga mer. Vad tänker du? Du ser så finurlig ut.

Jan: Jag vet inte vad jag tänker.

Caroline: Det är väldigt viktigt med världsklass för dig. Att man gör något riktigt jävla bra.

Jan: Ja, men för mig blir det världsklass. När man brakar ihop det och gör laserfokus på något, blir det världsklass.

Tour de France-metaforen

Jan: Metaforen jag använde i artikeln, som jag inte hade tänkt att vi skulle ha i poddavsnittet, är så här: jag tänker på en fond, eller vår investeringsstrategi, eller indexfonder generellt, mycket som en cyklist i Tour de France. I det här cykelloppet finns olika etapper. Det finns raksträckor, det finns sprinter, det finns bergsetapper, det finns blandat. Och det finns cyklister som är bergsspecialister, de vinner alltid bergsetapperna. Sen finns det de som är grymma på sprint och raksträckor. Ingen cyklar fortare än dem. Och sen finns de där cyklisterna som inte är bäst på att klättra i berg, inte bäst på sprintsträckorna, men inte dåliga på något av det. De placerar sig bra på sprintsträckorna, de placerar sig bra i bergsetapperna. Vilket gör att när man tittar på totalen efter alla sträckorna, ligger de alltid i toppen.

Medan den där bergsspecialisten kan leda första delen av loppet som handlar om berg. Men sen på raksträckan kan han inte cykla fort.

Jag är hellre den som får konsekvent en bra placering, en topplacering, än den som vinner en enskild etapp.

Caroline: Jag förstår vad du menar. Jag tycker det låter jättebra. Jag ska bara ta en parentes. Är det inte så att de har stall, där de har de olika specialisterna, och kör de här olika människorna på olika etapper? Man kör en etapp och sen, man måste ju vila också. Och nästa gång är det bergsetapp, ja, då kör vi...

Jan: Nej, det är en individuell tävling.

Caroline: Nej, men de har... Okej, skitsamma. Jag är ingen specialist på det, jag har bara hört att de hjälps åt i stallet.

Jan: Precis. De flesta tror inte det, men cykling är en lagsport.

Caroline: Ja, men samtidigt en individuell sport.

Jan: Men du klarar det. Det är ingen som vinner utan sitt team. Så är det ju.

Caroline: Strunt samma, det var bara en parentes.

Den viktigaste frågan: kan jag sätta in våra pengar?

Jan: I den här utvärderingen har den viktigaste frågan för mig varit: kan jag tänka mig att sätta in våra pengar i den här fondroboten? Och om svaret är nej, då är det tufft för den fondroboten. Och jag har inte bara tänkt på våra pengar, men skulle jag kunna rekommendera den till min mamma? Skulle jag kunna rekommendera den till min bror? Till andra personer? Det har varit den viktigaste frågan.

Den andra frågan är: är det lätt att göra rätt med den här fondroboten? Eller får jag en massa alternativ där det är en risk att jag trillar i diket? Det har också varit en viktig faktor för mig.

Sen har det varit så här: följer den här roboten forskningens principer? Det vill säga, följer den forskningen eller har den egen åsikt om marknaden? Är den aktivt eller passivt förvaltad? Är den billig? Följer den att den ska vara bred?

Och sen har det varit så här: är balansen mellan de övriga faktorerna okej? Hållbarhet, till exempel. Jag tycker att det ska vara en grundläggande nivå av hållbarhet. Den behöver inte vara specialiserad på hållbarhet, det ska vara okej. Användarvänligheten ska vara okej. Det ska vara okej kundtjänst. Man ska ha rätt värderingar.

Bakom kulisserna: hygienfaktorerna

Jan: Sen har jag faktiskt, nytt för i år, tittat lite bakom kulisserna. Jag tittar på vad mängden förvaltat kapital är. Hur gör man marknadsföringen? Hur ser årsredovisningen ut? Vad är potentialen? Kommer man överleva de kommande åren? Hygienfaktorer.

Caroline: Jag undrar vad du menar med att kolla bakom kulisserna där. Och varför har du inte gjort det innan? Och varför gör du det nu?

Jan: För att jag tycker att det är viktigt. Att veta hur bolaget mår, som du sätter dina pengar i. Har man lite pengar är det mycket möjligt att man börjar ta sämre beslut, det vet jag själv. Om en fondrobot förvaltar ett litet kapital blir det svårare att överleva. Det är svårare att ha en långsiktighet. Och då kommer jag förmodligen behöva göra om hela min research vid tillfälle. Stabilitet och sånt, jag tycker att det är viktigt.

Och framförallt tänker jag så här, de flesta gör det inte. Jag har tittat på årsredovisningen för Lysa, för Opti, för Better Wealth, för Fundler. Det är sånt som jag kan göra. Jag har inte förväntningar att du ska göra det, för jag tror inte att du ens skulle veta vad du ska titta efter.

Caroline: Nej, men vad tittar du efter då? Om vi bara ska ta en liten avvikelse?

Jan: Jag gjorde ett överslag, eftersom jag tycker det är märkligt att de flesta fondrobotar, förutom Lysa och storbankerna, inte redovisar hur mycket pengar de har. Vilket jag tyckte var nyfiket, alltså hur mycket pengar har de? Så jag har gjort ett överslag på hur mycket pengar de har tjänat, mot vilken avgift de tar, för att försöka få en uppfattning om totalt förvaltat kapital. Jag har tittat på hur mycket pengar man har i kassan. Vad har revisorn sagt om bolaget?

Caroline: De har en kommentar också.

Pengarna är separerade från fondroboten

Jan: Sen är det superviktigt, man investerar inte i fondroboten. Så om en fondrobot går i konkurs spelar det ingen roll för dina pengar, för dina pengar är separerade från fondroboten. Men det är ändå en hygienfaktor. Det är inte avgörande på något sätt, men jag tycker ändå det är... Jag vet inte varför jag sitter och försvarar det. Jag tycker de ska vara hela och rena.

Caroline: Det är inte något du behöver försvara.

Jan: Nej, jag tycker de ska vara hela och rena.

Caroline: Ja, vad det nu innebär. Det är bara intressant att du...

Jan: Det är det jag har pratat om. Man ska ha förutsättningar för att driva verksamheten, man ska ha ett visst antal förvaltat kapital. Jag har försökt nosa i vem som äger det, men finns det potential? Om det skulle behövas mer pengar, kommer ägarna skjuta till? Är det seriösa ägare?

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Det är hygienfaktorer, men som inte så många tänker på. Och sen har jag tittat på, bidrar fondroboten med ett mervärde? Eller är det lika gärna så att jag bara hade kunnat titta på vilka fonder de har, vilken fördelning, och välja det själv? Det finns vissa fondrobotar, som vi kommer ta exempel på, där det är så här, jag får bara en lista med de här fördelningarna, och jag kan lika gärna köpa dem själv och spara halva fondavgiften. Då är mervärdet begränsat.

Historisk avkastning är inte en viktig parameter

Jan: Och här innan, nu är detta faktiskt sista grejen vi ska gå in på innan vi börjar analysera de olika fondrobotarna. Jag påstår något kontroversiellt här nu, förmodligen för många. Jag påstår att historisk avkastning inte är en viktig parameter att analysera på.

Caroline: Men det här har vi väl pratat om innan?

Jan: Ja, delvis. Inte så tydligt som nu. För jag påstår att de flesta som tittar på en fond, det första man gör är att titta på hur den har gått historiskt. Och det kommer vara mycket snack nu inför nästa avsnitt, hur gick portföljerna? Hur gick Lysa 2020? Och jag tänker så här, det är inte så himla viktigt faktiskt. Förstå mig rätt, avkastningen är viktig eftersom det är det som är motorn i pengarna. Men som vi har pratat om i många avsnitt tidigare, framgång på börsen handlar mer om tur än skicklighet. Det går inte att förutse vilka investeringar som kan gå bättre än andra imorgon.

Det är det vi pratar om i avsnitt 138 och fem avsnitt framåt. Vad säger forskningen? Och eftersom vetenskapen inte är supertydlig är det därför alla fonder och vi och alla andra säger att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Hur det har gått historiskt säger ingenting om hur det kommer gå framåt. Antalet stjärnor en fond har på Morningstar, det är det vi pratar om i avsnitt 123, spelar ingen roll för hur den kommer gå framgent.

Skilj på beslut och utfall

Jan: Det viktigaste jag kan göra när jag gör en analys är att fatta ett beslut som kommer ge mig bäst odds framgent. För jag kan bara påverka min beslutsprocess, jag kan bara påverka mitt beslut. Jag kan inte påverka vilken avkastning det beslutet kommer ge. Jag kan ha gjort världens bästa research, sen kommer coronakrisen. Bad luck.

Det gäller att skilja på beslut och utfall från beslut. Men jag upplever att de flesta kollapsar det.

Jan: Man skiljer inte på, det blev ett bra beslut om avkastningen var bra, men samma beslut om avkastningen blev dålig var ett dåligt beslut.

Caroline: Absolut, det kan man verkligen använda i alla områden i livet.

Jan: Ja, vad tänker du?

Caroline: Man tar ju ett beslut utifrån vad man vet i en given situation. Och sen kan det vara så att man hade otur med något. Och då kan man inte säga, vi kommer aldrig mer göra så, för det funkar inte. Nej, det kanske är så att det funkar nästa gång, för att allt du gjorde var rätt. Jag vet inte vilket exempel jag ska ta.

Jan: Vi pratar rätt mycket om det här i avsnitt 159 som handlar om att bli bekväm med slumpen. Pokerspelare är generellt sett väldigt duktiga på det här. Där är det så tydligt att det handlar om oddsen. Jag har två ess här när jag börjar. Det är den bästa handen. Jag måste satsa på den här handen. Kan det vara någon jäkel som får tre treor? Ja, det är det. Då kommer de vinna på tre treor. Men sannolikheten att få tre treor är betydligt lägre än att börja med två ess och en trea.

Caroline: Jo, men absolut. Man tar beslut på det man vet i en given situation. Och sen kan något hända.

Tesla-fällan

Jan: Det är en bra liknelse med poker. Utfallet blir som det blir. Det jag kan påverka är min beslutsprocess innan dess. Till alla som brukar säga, men varför valde du inte den fonden, eller ny teknik, eller Tesla? Ångrar du dig nu i efterhand? Tesla har gjort 591 procent det här året. Då är det så här, hur vet du att Tesla kommer göra 591 procent nästa år? Eller att Tesla kommer gå bättre nästa år?

Caroline: Ja, det vet vi inte.

Jan: Vi kan inte ens säga om det är sannolikt eller inte.

Caroline: Nej, det kan vi inte. Nej, det kan vi faktiskt inte. Så fort man hör något sånt går man in med känslan att nej, det kommer inte hända.

Jan: Ja, du vet.

Caroline: Det är så enkelt att gå in och tycka något utifrån en känsla.

Jan: Och särskilt inom sparande eller investerande. Det är väldigt mycket snack. Nu har vi pratat väldigt länge innan vi ens pratat om den första fondroboten. Men ska vi gå in på dem nu?

Caroline: Ja, nu ska vi gå igenom fondrobot för fondrobot. Känns det tydligt?

Jan: Jag tycker att det har varit en ganska lång krattning, men å andra sidan upplever jag att vi inte kunde skippa den. Det är viktigt.

Lysa: bäst allround

Caroline: Bra, så jag tänker att vi tar den första. Vi tar Lysa.

Jan: Och Lysa, jag har försökt sätta en rubrik eller sammanfattning.

Caroline: Vad fondroboten står för eller vad den kännetecknas av.

Jan: Lysa för mig är så här, de har haft fokus på låga avgifter. De har varit bland de första ut, och i min värld är de bäst allround. Lite det här jack of all trades, master of none. De är billiga. Jag brukar säga att Lysa kostar 0,4. Sen har de ett spann beroende på hur mycket pengar man har och vilken fördelning man väljer. Men det är mellan 0,27 och 0,42. Räknar man 0,4 är det där man oftast kommer hamna med dem. Det finns en annan fondrobot som vi kommer in på som är billigare, men där är andra saker som jag tycker skvalpar.

Ska man titta på fonderna man får, vad får jag för pengarna, så upplever jag att jag får riktigt bra fonder. Framförallt det som jag tycker är intressant är att jag får fonder som jag inte kan välja själv. Som bara man kan välja om man förvaltar mycket pengar.

Caroline: Ja, eller egentligen om man har andra tillstånd.

Jan: Man är institutionell förvaltare. Så för det första gör Lysa det sjukt bra att de är billiga. Jag får en exponering som jag annars inte får ihop själv. Framförallt på räntedelen. Där upplever jag att jag inte kan sätta ihop en lika välspridd, väldiversifierad ränteportfölj som de kan göra.

Lysas förflyttning på räntedelen och home bias

Jan: Här är det ganska spännande att Lysa har gjort en förflyttning. De har förbättrat sin räntedel. Framförallt förmodligen på grund av debaclet i våras när de hade en räntefond som många andra som låste hela fonden. Man har också gått in på mer valutasäkrat sina räntefonder, så att de är i kronor nu, i stället för att de tidigare var i lite fler olika valutor.

Generellt, om jag tittar på portföljen, och jag tycker egentligen att avgifter och portföljer är viktigast, så skulle jag säga att kan jag göra en Lysa-portfölj själv? Ja, till 90–95 procent, om än jag sparar typ bara 0,08 eller max 0,1 procent på att göra den själv. Jag upplever att merkostnaden jag betalar för en Lysa-portfölj mot att göra det själv är högst marginell. Det är 10 baspunkter, 0,1 procent.

Caroline: Och då ska man fundera på sin timpenning.

Jan: Och då kan jag dessutom inte göra den lika bra, för till exempel Lysa har mest fokus på Vanguard- och Dimensional-fonder. Det är en ny fond de har satt in.

Caroline: Är den ny sedan 2020?

Jan: Ja, jag tror det i alla fall. Dimensional är ett ganska spännande fondbolag. Det är lite som Rentec.

Caroline: Ja, Rentec, vi har inte tagit upp det än.

Dimensional Fund Advisors

Jan: Nej, precis, det ska vi. Dimensional är ett fondbolag som inom privat, småsparare, privatpersoner, nästan ingen har hört talas om. Men bland institutionella, stora investerare är det ganska känt. Det är för att de inte tillåter småsparare, utan man måste gå via en finansiell rådgivare eller en institution. Det är Eugene Fama och Kenneth Frenchs bolag. Det är nobelpristagare som man kanske kan kalla lite indexfondernas fäder. Hur de kapitaliserade på sin forskning var att de startade Dimensional.

Caroline: Du har förklarat det innan, att de är väldigt duktiga på indexfonder, men de har gjort något, twistat till det.

Jan: De har twistat till det med forskningen de gjorde med faktorer. Att små bolag tenderar att gå bättre än stora bolag. Att värdebolag tenderar att gå bättre än högt värderade tillväxtbolag.

Caroline: Har de mer sånt då i Dimensional?

Jan: Ja, de har de här faktortiltningarna. Och en del andra saker. De är också väldigt duktiga. Framförallt genom att inte ha småsparare slipper de stora in- och utflöden. Folk har ofta pengarna ganska länge, vilket gör att de kan vara väldigt effektiva i till exempel sina indexkonstruktioner. Och de är relativt billiga.

Caroline: Okej, men de finns i alla fall i Lysa.

Jan: Det får jag via Lysa. Så jag får en väldigt bred exponering. En väldigt bra portfölj.

Lysas avsteg: 20 procent i Sverige

Jan: Det man kan invända mot, som vi har en jättelång diskussion om på forumet, är att Lysa gör ett avsteg från den klassiska forskningen som säger att du ska ha dina pengar i alla aktier i hela världen, fördelat efter hur stor andel av världen det företaget är. Tittar man på Sverige står Sverige för ungefär 1 procent av börsvärdet. Vilket motsvarar att av en hundralapp borde bara en krona investeras i Sverige. Men Lysa investerar 20 av 100 kr i aktier i Sverige.

Man kan inte säga att det är fel. Man kan inte heller säga att det är rätt. Det är ingen konsensus inom forskningen. Och det ser man också, vi har en diskussionstråd i forumet om det här, där snittet för alla fondrobotarna är 11 procent. Vissa fondrobotar sätter bara 1 kr av 100 i Sverige, andra sätter 22 kr i Sverige. Så där är en diskussion huruvida man tycker att det är rätt eller inte. Och vad ska man säga, om det är tvistade lärde eller om det är vi som tvistar i forumet.

Vad jag vet har både Lysa chippat in i konversationen. Jag har pratat med Jonas på Opti, och han var så här, ja, grattis, detta är den diskussion vi har haft mest internt och varit mest oeniga om. Hur stor del mot Sverige ska vi ha? Och vissa läsare är så här, Jan, för helvete, säg till Lysa, ta bort andelen i Sverige. Och andra är så här, jag har ändå alla mina pengar i Sverige, det borde vara mer. Förstår du? Det är en sån grej om man skulle säga något om Lysa.

Lysa förvaltar mest kapital

Caroline: Är det något annat du vill säga om Lysa här nu då?

Jan: Ja, de förvaltar mest pengar. De är offentliga med hur mycket pengar de förvaltar. Jag tror att nu i december...

Caroline: Hur mycket är det då?

Jan: Typ sju miljarder. Så de är störst av fondrobotarna. Å andra sidan, sju miljarder, eller sju tusen miljoner, det kan låta mycket, det är samma som Andreas och Henrik förvaltar i sin Coeli Global. Men å andra sidan har Lysa en bruttotillväxt. Och så såg vi någon siffra, också när jag pratade med Patrik, så skojar vi om att 10 procent av allt nettosparande i Sverige gick till Lysa den månaden.

Caroline: Så de får in mycket pengar?

Jan: Ja, de växer, de får in enormt mycket pengar. Enormt mycket pengar. Det är också en trygghet.

Om man tittar på hygienfaktorerna, min tolkning av årsredovisningen, lite samtal, lite i kulisserna, så har Lysa just nu valt att göra en ganska stor internationell expansion. Man startar i Danmark och man startar i Finland. Och jag misstänker att om man inte hade gjort den internationella expansionen hade man varit på plus, ett positivt rörelseresultat. Vilket jag upplever väldigt positivt. För två år sedan var det många som sa att Lysa aldrig kommer kunna hålla 0,4 procent i avgift, utan de kommer behöva höja avgiften. Medan nu har man visat att det går att driva affär på 0,4 procent.

Lysa är nördiga på avgifterna

Jan: Av de 0,4 procenten är det inte ens 0,4 som går till Lysa. De behöver betala växlingsavgifter och transaktionskostnader. De behöver betala de fonder de lägger pengarna i. Och det där är väl också Lysas stora fördel. De är sjukt nördiga på avgifterna. Som jag pratade med Patrik nu, det stör mig som fan att vi betalar två baspunkter mer för den här fonden. Vi borde inte betala två baspunkter. Och vi pratar alltså två baspunkter, 0,02 procent.

Caroline: Jo, men det blir väl mycket också när det blir mycket pengar?

Jan: Ja, men såklart. De är fokuserade. Om jag skulle säga något lite negativt om Lysa, så skulle jag säga att det är lite gubbigt.

Caroline: Gubbigt? På vilket sätt då?

Jan: Det är lite professionellt, det är formellt, det är strikt, det är by the book. Du skulle, du tycker, när jag skrev analysen, nu kommer jag lägga ord i din mun här, så får vi se. Jag sa så här, Caroline hade inte kallat Lysa för sexigt. Hemsidan.

Caroline: Ja, det beror på, de är ju tre grundare, eller hur?

Jan: Ja, vad har det med saken att göra?

Caroline: Jag tänker så här, hemsidan, tjänsten. Hade det varit tre killar hade det inte varit sexigt. Nu är det en kvinna med, en kvinna som är med och grundar. Jag tycker det är något fräscht med det.

Sexighet och målgrupp

Jan: Jag har fel här. Jag vet inte, det är så sexigt.

Caroline: Behöver inte vara det kanske heller. Men du har rätt. Hade jag inte varit gift med dig och vi inte hade känt varandra, så tror jag inte att ditt förstaval hade varit Lysa.

Jan: Nej, jag är nog lite lagd åt att det ska vara sexigt. Som många andra. Tyvärr. Men då hade jag fått lägga saker i lekhinken som var sexigt. Jag hade fått lära mig den hårda vägen. Förlora pengar och inte förstå varför, och sen försöka förstå.

Caroline: Fast jag tror att du drar det för långt, Caroline.

Jan: Jag tror till exempel, vi ska strax ta en liten kort paus. Du ska få titta på Opti, som är en konkurrent. Och så ska du kunna jämföra Lysa vs Opti utifrån sexighetsaspekten.

Caroline: Absolut.

Jan: Och jag tror att vissa kan tycka att Lysa har en högre tröskel än Opti. Nu ska jag säga lite orättvist för Opti, för de är de som kommer vara bäst just på användarvänlighet. De har en app. Jag är nog väl så spot on målgrupp för Lysa. Jag är i 40-årsåldern. Akademiker, relativt mycket pengar. Jag gillar när det är avancerat. Jag vill kunna förstå. Jag vill ha avancerade funktioner. Så jag skulle säga att Lysa passar utmärkt för folk med mycket pengar, för företagare, för akademiker, för ingenjörer, jurister.

Men om jag skulle dra till med till exempel Embla, som har varit barnvakt till Freja och är 21, så är hon lagom intresserad. Det hade varit svårt för henne att älska Lysa som den hippa grejen för en 20-åring.

Caroline: Ja, men de försöker nog inte ens vara hippa.

Strikt och formellt är ett plus

Jan: Nej. Och det där tycker jag bara är bra. Jag föredrar mycket hellre att det är strikt och formellt och gubbigt än att det är hippt och jag inte får den info jag vill ha, eller att jag betalar en högre avgift. Är du med?

Caroline: Men jag tror ändå Lysa skulle kunna tjäna på att berätta sina fördelar. Att det skulle kunna bli lite hippare då. Är det något mer som du tänker?

Jan: Ja. Om jag egentligen skulle önska något från Lysa, så vet jag att det är mycket önskningar på forumet om belåning och guld. Men jag skulle säga att jag hoppas att Lysa kommer hålla kvar vid att man bara har en portfölj, och det enda man kan anpassa är risken. Och på sin höjd kan man välja hållbart eller inte hållbart. Förhoppningsvis kan Lysa gå i en riktning att man slår ihop det sen. Att det blir ännu mindre. Jag tror inte att fler val är bättre. Vissa andra fondrobotar har typ tio portföljer man kan välja mellan. Jag tror inte på det.

Sen kan jag önska, och det här har jag sagt till dem, att de blir lite bättre på kommunikation. Det känns som att de är lite extrema. De har en fantastisk kundtjänst och har satsat på det. Ibland hjälper de sina kunder mer än vad som kan förväntas. Vi har till exempel en i forumet som har gjort en sajt där man kan hålla koll på sin Lysa. Då har Lysa hjälpt honom, så här kan du bygga det, så här hämtar du data från oss, så här gör du det. Något de verkligen inte hade behövt göra. De hänger i vårt forum och svarar på frågor. När vi kom på vår idé med Nassim Taleb skrev de ett blogginlägg om hur de ser på det och var med på möten om det.

Lysas reaktiva kommunikation

Jan: Men sen kan det gå en månad utan att man hör något från dem. Jag upplever ibland att deras kommunikation är lite reaktiv. De är grymma på kommunikation när de får input. Men de är inte så duktiga på att hålla i det löpande, det vet ju inte vi.

Men summa summarum är jag så här, jag tycker att Lysa är bäst all over. Det är där vi har våra egna pengar. Det är där vi kommer fortsätta ha våra pengar. De är grymma, helt enkelt. Har du någon uppfattning om vad du tänker kring Lysa?

Caroline: Ja, när jag är inne på deras hemsida ibland och kollar lite, och någon gång har jag startat nytt sparande, då tycker jag det är jätteenkelt att göra det. Det känns inte som att jag får huvudvärk av det, att jag måste ta en massa beslut som jag inte vet riktigt om det är underbyggt. En invändning jag vet att andra har också är att de inte har en app. Men man kan använda deras hemsida i telefonen i alla fall. Så för mig är inte det en stor grej. Men jag vet att för vissa kan det vara så.

Jan: Ska vi ta nästa? Ska vi ta Opti?

Opti: mest användarvänlig

Jan: Opti, då har jag skrivit som rubrik, mest användarvänlig. Eller app. Eller finast.

Caroline: Jo, den är fin. Den är vacker.

Jan: Du fick ju testa den nu när vi hade en liten paus.

Caroline: Jag fick testa appen ja, i inspelningen. Det var länge sedan jag kollade på den.

Jan: Vad var din upplevelse då? Håller du med om att den passar enklare? En yngre eller kvinnor?

Caroline: Jag vet inte. Det kanske är fel att säga så. De har illustrationer också. Någon liten illustration här och där. Som är lite med något späda blad och så. Och då kan jag känna att det är fint.

Jan: Ja, men det är precis det jag menar. Medan jag har jättesvårt att tänka mig att Lysa mitt i sitt juridiska skulle ha en liten fin ikon på ett löv.

Caroline: Jag tycker också om att Lysa har gått sin väg, som de tror på i hur man presenterar sig. Och Opti har gjort sin grej.

Jan: Ja, det hade varit sjukt oseriöst av Lysa.

Caroline: Jag älskar när man bara ser att de står för det här. De har inte sneglat på någon annan, utan gjort så som de har velat att det ska se ut och kännas när man använder appen.

Jan: Håller du med om min beskrivning här? Att man skulle kunna beskriva Lysa som formell, strikt, juridiskt korrekt. Medan Opti på det sättet är lite enklare, lite mer lekfullt. Lite mer design, lite mer att det ska vara fint och vackert.

Caroline: Ja, vad skönt att du inte hade fel.

Optis akilleshäl: avgiften

Jan: Det kan säkert vara någon annan som tycker så här, ja för helvete.

Caroline: Bra. Men allt handlar inte om design, tyvärr. Särskilt inte i den här faktorn. Man behöver titta på portföljerna, vad är det jag får för pengarna.

Jan: Min sammanfattning här är Opti, de har bra portföljer. De har breda portföljer. Deras app är fantastisk. Det märks, enligt egna uppgifter från dem har den laddats ner 150 000 gånger. Så den mest använda kapitalförvaltningsappen som finns i Sverige, skulle jag gissa. De gör det skitbra, det är inget snack om saken.

Den stora akilleshälen, som gör det svårt för mig att sätta Opti som vinnare i stället för Lysa, är att de har en hög avgift. Avgiften ligger på 0,8.

Caroline: Jag fick ju den när jag valde här nu, testade i appen. Och så kändes det lite så, nej, jag måste ändra, jag kan inte ha så hög avgift. Då skulle jag in där och ändra på vilken risk jag skulle ta. Det var lite synd.

Jan: Det tycker jag är synd. Och om jag ska vara lite tuff mot Opti är det så att de har många fonder som man kan välja själv. Så de kör inte alls den här grejen som Lysa med Dimensional- och Vanguard-fonder. Många av fonderna kan jag faktiskt sätta ihop själv. Jag kan ta samma portfölj som de med samma andelar och komma undan nästan med 50 procents rabatt. Men okej, om de skulle haft tillgång till Vanguard och Dimensional och haft lägre avgift, då skulle de varit på plus. De har ju en bra app också. Hade de legat på 0,4 i avgift hade jag rankat dem högre än Lysa.

Caroline: Fastän Lysa har Dimensional?

Jan: Ja. Om de hade haft samma portfölj och ungefär samma avgift, då hade de varit högre rankade än Lysa. Då har de en bättre app.

Skulle jag lägga pengar hos Opti?

Caroline: Jag tycker också att de är mycket enklare.

Jan: Det hänger ihop med användarvänligheten. Sjukt lätt att plocka fram vilka fonder jag har, vad faktabladen är. Väldigt enkelt. Men den här avgiften gör att de hamnar på andra plats. Jag satt och funderade så här, skulle jag kunna tänka mig att lägga pengar hos dem? Och ja, jag har obvious gjort det, det såg du. Det är inte mycket pengar i förhållande till vår ekonomi. Men jag tror att det är bra, men det är dyrt. Det är onödigt dyrt.

Caroline: Men varför la du pengar i det då?

Jan: För jag gillar filosofin. Jag gillar värderingarna, jag gillar Jonas, som är VD och en av grundarna. Jag tycker de har sunda värderingar. Det är ett bra företag, en bra grej. Och fortfarande, om jag ska vara krass...

Caroline: Men är det inte känsla som kommer in då?

Jan: Jo, det är klart att det är. Men även med en portfölj på 0,8 är den mycket bättre än det många andra har. Om jag ska ta den genomsnittliga svenska spararen, som har dyra fonder, som har fyra deciliter vatten och inget bakpulver och svartpeppar, så är det fortfarande en bättre kaka du får hos Opti. Förstår du?

Caroline: Ja, ja. Något jag har lärt mig på sistone, som kanske är en insikt för 2020, är att man ska vara lite svartvit i vissa sammanhang.

Jan: Ska man vara svartvit så nej, då ska man inte lägga, då är Lysa bättre. Punkt. Det är dina pengar.

Komma igång slår att inte spara alls

Caroline: Ja.

Jan: Däremot skulle jag säga, om valet står mellan att inte börja spara och att börja spara, för en ny sparare med mindre belopp, så är det bättre att man kommer igång med Opti, blir inspirerad, tycker att det är kul, har en fin app, kan logga in och följa sparandet, än att man sparar de där 0,4 procenten.

Caroline: Men är det så att man också kan gå in i appen och ändra saker?

Jan: Ja, ja. Du kan ändra din risknivå, så får du olika portföljförslag.

Caroline: Men mitt i corona, skulle man kunna gå in då och börja hålla på?

Jan: Ja, men det kan du göra överallt.

Caroline: Men det är enklare med en app.

Jan: Fondrobotarna får inte... Det är ju enklare med en app ändå. Jag vet inte hur ofta man kan ändra. Nu börjar vi prata om detaljer.

Caroline: Detaljer, ja. Jag vet inte. Jag vill inte gå in och ändra. Jag vill inte att det ska vara lätt för mig att gå in och ändra.

Jan: Och det säger till exempel Småspararguiden. Vad spelar det för roll att det är användarvänligt? Du ska ändå inte vara där och pilla. Men å andra sidan vet vi, när vi intervjuade Patrik på Lysa, så sa han så här, vi hade 23 000 användare vid ett tillfälle, och så hade vi 17 000 unika inloggningar. Och min tanke var, vad gör folk där inne?

Caroline: De ska bara kolla lite.

Folk loggar in och pillar

Jan: De ska bara kolla lite. Och om folk ändrade, till slut tror jag att Lysa till och med förbjöd att man bara en gång i veckan får ändra en portfölj. Man kan ha åsikter om att det inte borde vara så, men det är så.

Caroline: Nej, men är man intresserad av sin ekonomi, så är man väl inne och kollar lite.

Jan: Jag kan ändå säga så här, att ja, det finns tillfällen då avgiften inte är viktigast. Och då är Opti absolut något att överväga. Till exempel, om jag skulle rekommendera till Embla, som vi tar som exempel, då hade jag nog sagt, vet du vad, är det det första sparandet du har, det finns en app som heter Opti, ladda ner den på din telefon och följ guiden. För då vet jag att det kommer igång, det hänger ihop med den generationen. Medan till en företagare som är 40 och ska investera 500 000 kr har jag sagt, du kör Lysa, kör inte Opti. Så hade jag nog resonerat.

Sen ska det till Optis försvar också sägas att de har olika rabatter och kampanjer. Har man mycket pengar får man lägre avgift. Men jag tycker att grunddelen borde vara det som passar, samma för alla. Jag hatar rabatter själv. Ibland får jag förslag, om du kör den här kampanjen kan du ge 50 procents rabatt. Och det här är inte något mot Opti, för Lysa körde det också. Halva avgiften, och jag var så här, sluta. Jag pallar inte att ha koll på rabatter, och sen vet man inte när den tar slut.

Caroline: Nej.

Jan: Jag vill att grunderbjudandet ska vara bra.

Optis rådgivningstjänst

Jan: Sen, ett plus i kanten som Opti har, är att de har en tydlig rådgivningstjänst. För större belopp, om man har över en miljon eller över tre miljoner, kan man ha en finansiell rådgivare hos dem. Då kombinerar de det som jag egentligen säger att fler borde göra, det man gör i USA. Att man kombinerar personlig rådgivning med förvaltning. För i vissa fall tror jag att det kan ha ett värde. Men å andra sidan tänker jag att det ibland är bättre att ha finansiell rådgivning på ett ställe och investeringarna på ett annat.

Caroline: Nu vet jag inte, menar du att det är bra?

Jan: Det är både bra och dåligt. De erbjuder det som en tjänst. Lysa erbjuder inte det som en tjänst. Vissa kommer tycka att det är bra och andra inte. För mig så tycker jag...

Caroline: Men är inte det bara en känslomässig grej? Vi har ju pratat om att man kan sätta sina pengar på exakt samma sätt vare sig man har lite eller mycket pengar. Och om man då ska ha rådgivning kring det helt plötsligt, är det inte bara för att man känslomässigt ska känna, ja men mina tre miljoner, de mår bra där ändå?

Jan: Ja, fast återigen, det beror på vad som är syftet. Jag har den lite kontroversiella synen att jag inte vill ha en rådgivare som ska rådge mig var jag ska sätta mina pengar. Jag vill ha en rådgivare som ska stoppa mig från att göra dumma beslut.

Rådgivaren ska stoppa dumma beslut

Caroline: Absolut, jag håller med dig. Jag vill inte att en rådgivare ska göra mitt liv jobbigare och svårare.

Jan: Kolla här förresten. Aldrig i livet. Jag vill inte ha en massa options.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Det gäller jurister också för övrigt. Man vill ha en jurist som säger, gör det här, vi har. Jag hatar jurister som är så här, nej, men det beror på.

Caroline: Men måste man inte själv ta beslut?

Jan: Ja, men det är det som skiljer duktiga rådgivare från dåliga rådgivare.

Caroline: Bra, om vi ska avrunda Opti.

Jan: Bra hygienfaktorer, starka ägare, man har rätt värderingar, man förvaltar mellan en halv och en miljard, skulle jag säga. Man går inte ut med siffrorna, tyvärr, men det är min gissning. Ballpark. Jag skulle säga att de är kanske tredje största fondroboten i Sverige.

Caroline: Bra.

Jan: Eller näst största, beroende på hur man räknar.

Caroline: Så att, ja, bra. Kör vi vidare?

Better Wealth: billigast enskilda portfölj

Jan: Sen har vi Better Wealth. Som hamnar, jag vet inte, jag har inte bestämt mig om det är delad andraplats eller tredjeplats.

Caroline: Men du har skrivit här som rubrik, billigast enskilda portfölj.

Jan: Ja, Lysa är inte längre billigast på enskild portfölj.

Caroline: Vad betyder det, enskild portfölj?

Jan: Det är så här att Better Wealth, när jag pratade om dem, de har varit på bloggen och medverkat, så har de gjort en förflyttning i kommunikation. Innan har de haft det de kallar dynamiska portföljer, dynamiska strategier, som vi kommer prata om. Och sen har man lanserat nu vad man kallar för en strategisk portfölj. Men jag misstänker, det här är min egen, David kommer säkert hata mig för det här.

Caroline: VD:n eller?

Jan: Ja, precis. Eller det är nog grundarna. De har de här dynamiska strategierna. Och sen har de förmodligen det de kallar för strategisk. Men jag misstänker att de kallade det för statiskt från början. Dynamiskt och statiskt. Och statiskt är lite tråkigt. Man märker det också på webbadressen, att den går till portfölj/statisk.

Caroline: Okej, de har inte ändrat där.

Jan: Nej, men det spelar ingen roll. Jag tyckte ändå att det var lite humor. I deras statiska portfölj har de med flit förmodligen lagt sig under Lysa. Jag tror att de ligger på typ 0,31 som lägsta avgift på en kombination av portfölj som är hyfsat jämförbar med Lysa, där Lysa ligger på 0,4. Så jag tror att konversationen internt har gått så här, okej, nu gör vi den här portföljen, vi kan göra en statisk portfölj som Lysa och då kan vi lika gärna prissänka den. Och så blir vi dessutom billigast, och kan använda billigast som marknadsföringsgrej. Så man kan inte ta ifrån dem att de har billigast enskilda portfölj.

Better Wealths breda avgiftsspann

Jan: Å andra sidan, om vi tittar på avgiftsspannet, så ligger Lysas avgiftsspann mellan 0,27 och 0,42. Det är ett ganska tajt spann. Från 100 procent aktier och en stor volym hamnar du på 0,27 hos Lysa. Har du 100 procent hållbara räntor, som är det dyraste, ligger du på 0,42. Better Wealths spann ligger på 0,31 till 0,94. Så spannet är mycket, mycket större. Det hänger ihop med de här dynamiska portföljerna.

När man tittar på de statiska eller strategiska portföljerna är de bra. De är breda, det är billiga fonder, man tar till och med in lite guld, man tar in fastigheter, det är inga stora andelar. Jag tycker inte att man ska göra någon stor grej av att vi har guld. Ja, ni har guld, men det är typ 3 procent av portföljen. Man hade lika gärna kunnat skippa det, och det hade inte gjort någon större skillnad för portföljen. Men nu kan man säga, vi är breda, för vi har guld och fastigheter. Jag ser igenom det där. För mig blir det så här att de strategiska portföljerna, de är bra. Det går inte att argumentera emot.

De dynamiska portföljerna: en svart låda

Jan: Tittar vi däremot på de dynamiska portföljerna, så är jag så här, redan när vi intervjuade dem eller pratade om det här för två år sedan sa jag, jag är skeptisk. Jag förstår inte riktigt.

Caroline: Varför var du skeptisk? Du förstod inte det riktigt.

Jan: Jag förstår inte, för jag upplever det som en svart låda. Och även om jag förstår det mer, jag är inte dum i huvudet, så fattar jag resonemanget. En statisk portfölj, eller det de kallar strategisk, säger så här, vi har 60 procent aktier och 40 procent räntor, vi håller den andelen stabil. När det drar till 65 procent aktier säljer vi av 5 procent så att vi konstant har 60–40. Problemet med att ha konstant 60–40 är att risken i aktier inte är konstant.

Under coronakrisen ökade risken i aktier jättemycket. Plötsligt blev de väldigt volatila. Och då säger man, trots att du har en 60–40-portfölj är inte risken konstant. I en dynamisk modell, eller en så kallad VaR-modell, säger man, vi håller risken konstant i stället. Vi säger, du ska max riskera 15 procent av ditt portföljvärde vid varje givet tillfälle. Och sen anpassar vi andelen aktier och räntor i förhållande till att du ska riskera 15 procent av portföljen, i stället för att ha en given andel mellan aktier och räntor.

Caroline: Ja, men jag minns det, att det var risken det var tal om.

Volatilitet klustrar som väder

Jan: Ja, man sätter risken som konstant. Det här är väldigt lockande utifrån ett visst perspektiv. Det finns en viss akademisk forskning som stödjer det här. Att man inte kan förutsäga avkastning, men man kan förutsäga volatilitet. Som man säger, volatilitet tenderar att klustra. När det är mycket risk idag kommer det sannolikt mycket risk imorgon. Det är antagandet.

Caroline: Det känns lite som väder.

Jan: Ja, lite så. Har det varit mycket moln, mycket mörka moln och ett högtryck, då kommer det sannolikt regna. Det är hög korrelation mellan mörka moln och regn. Och så beräknar man de här korrelationerna och väljer portfölj. Problemet är att jag upplever att i våras gick det här spektakulärt åt helvete. De här strategierna missade nedgången, så man fick vara med på hela nedgången. Sen tog de hänsyn till att risken hade ökat, att vi borde omfördela, och så omfördelade de och missade den branta uppgången. Så jag fick vara med om nedgången och missade uppgången. Det vill säga, jag fick det sämsta av två världar.

Deras dynamiska portföljer ligger på minus 10 procent för i år, när svenska börsen ligger på plus och globala börsen ligger på plus minus noll.

Förväntan mot verklighet

Jan: Och här kan man argumentera för att portföljerna har gjort precis det de ska. Men jag som sparare kan ställa mig frågan, var det den förväntningen jag hade? Om jag ska ha en dynamisk modell med konstant risk, då är min förmodligen felaktiga förväntan att jag vill undvika nedgången och vara med på uppgången. Okej, jag är kanske inte med på hela nedgången och inte på hela uppgången. Men diffen är förmodligen för bred.

Vi kommer återkomma till det här med Nordnet, för Nordnet hade en liknande strategi, de kallar det Nordnet Smart. Som också bygger på en sån här dynamisk strategi. Och de fick supermycket kritik för det här.

Caroline: Var det också nu i våras?

Jan: Ja.

Caroline: Betedde den sig likadant?

Jan: Den betedde sig precis likadant.

Caroline: Lite som en människa.

Jan: Ja, och grejen är så här, det här har varit spektakulärt under hösten, en följetong i Dagens Industri. Det här skulle vara Nordnets stora produkt, instegsprodukt, som de satte sina tjänstepensioner i, de satte sina medarbetares pensioner där. Man skulle rekommendera det utåt och hade en stor grej. De hade maximal otur med tajmingen.

Caroline: Och folk har varit så jävla missnöjda.

När volatiliteten slår snabbt

Jan: I och för sig stresstestades den omedelbart.

Caroline: Ja, och det gick åt helvete.

Jan: Och det värsta var sen, det har pyrt på missnöjet internt hos Nordnet också, där folk hade varnat för det här. När volatiliteten slår så högt så snabbt blir det jättesvårt för de här modellerna att hänga med. Medan vi som hade en dum-modell, en statisk eller strategisk modell, vi var med om nedgången, men å andra sidan var vi med om den branta uppgången också.

Och det är det som är problemet med alla de här kvalitativa och kvantitativa strategierna. Man vet att de funkar när vissa specifika förutsättningar är uppfyllda. Så för mig blir det också svårt att utvärdera Better Wealth. Jag blir så här, ska jag utvärdera dem på de strategiska portföljerna eller på de dynamiska? Kan jag tänka mig att lägga pengar i den strategiska portföljen? Absolut. Kan jag tänka mig att lägga mina pengar i den dynamiska modellen? Absolut inte.

Och då blir jag också så här, Better Wealth sätter sig i en ganska trist situation. Eftersom de inte är prissatta likadant blir det plötsligt att man tjänar olika mycket pengar beroende på vilket val kunden gör. Nu säger jag inte att det påverkar, för man kan hålla det isär. Men jag upplever att det blir ett svårt val. Den ena portföljen tjänar vi 0,15 på, och den här portföljen tjänar vi 0,6 på.

Better Wealth tekniskt skickligast

Jan: Och hamnar man dessutom där, som jag upplever att Better Wealth har ganska lite förvaltat kapital, jättesvårt att gissa, men jag skulle gissa runt 100, jag minns inte exakt, men jag skulle gissa någonstans 100 till 500 miljoner, då är det tufft. Och då blir det också så här, vilket vägval kommer man ta mellan de här två?

Caroline: Mellan de här två, det dynamiska?

Jan: Ja. Jag upplever Better Wealth som tekniskt mest duktiga.

Caroline: Tekniskt, du menar?

Jan: De har mest avancerad förvaltning. Jag skulle förmodligen säga att de har mest avancerad back-end. Lysa är ändå ganska enkelt. Vi tar en hundralapp och fördelar den på de här 25 fonderna. Det är ingen avancerad grej bakom, det är ganska enkelt. Det är väl också tryggt för kunden, skulle jag säga, att veta hur det funkar.

Caroline: Jo, och det säger ju Lysa.

Jan: Jag säljer hellre in något som är enkelt och som går i linje med kundens förväntningar, än något där jag riskerar att göra kunden besviken. Nu kommer Lysa få det här problemet i alla fall i år. Och det här kommer vi prata om i nästa avsnitt. Lysa har presterat precis så som de ska prestera i förhållande till globalt index. Problemet är att Lysa under 2020 verkar hamna på plus minus noll, när svenska börsen tror jag ligger på plus 13 och det finns andra fonder som har gjort plus 15, plus 60, plus 70 procent.

Att förklara varför man ändå är ett bra val

Jan: Så Lysa har gjort det de har sagt att de ska göra. Men de kommer ändå behöva förklara varför de fortfarande är ett bra val. När folk kommer titta, men grannen valde ju Robur Ny Teknik, eller grannen hade Sverige, Avanza Zero eller någon annan fond som har gått mycket bättre. För Better Wealth blir det här problemet dubbelt så stort. För först ska du förklara modellen, som dessutom går sämre och som dessutom inte riktigt har gjort det man hade förväntningar att modellen skulle göra.

Så jag skulle säga så här, det är okej, hygienfaktorerna är också okej, det är en av de bättre. Jag tycker att Opti, Lysa och Better Wealth spelar i en liga för sig. Rankar jag dem emellan tycker jag Lysa först, Opti på andra plats trots att de är dyrare, Better Wealth på tredje plats. För att Better Wealth ska kunna knipa andraplatsen, vilket de skulle kunna göra för att portföljen är bra, men då är det lite det här...

Caroline: Du tänker den strategiska?

Jan: Ja, den strategiska portföljen. Den dynamiska har jag svårt för. Och mycket möjligt att jag har fel, mycket möjligt att vi kommer behöva bjuda in David, och så får han, han har suttit här och bara tagit sig för huvudet i 20 minuter och bara, Jan, för helvete.

Caroline: Vi har en del saker att reda ut.

Jan: Men det kan vi göra i så fall. Det kan vi ju.

Fundler: gammelfondsbeteende

Caroline: Okej, då tar vi nästa nu då. Fundler.

Jan: Ja, Fundler.

Caroline: Gammelfondsbeteende har du skrivit här.

Jan: Ja, Fundler, vad är det för något? Det är också en fondrobot.

Caroline: Jo, jag förstår att det är det, men det känns som en sån här lite yngre. Bara namnet känns lite yngre. Jag vet inte.

Jan: Jo, men det är också så här, jag upplever att de har försökt vända sig till yngre. Men jag vet inte. Jag gillar inte att kritisera. Jag vill gärna prata om förbättring. Jag är optimisten.

Caroline: Konstruktivt.

Jan: Ja, men jag upplevde att det var så många saker jag inte tyckte om med Fundler när jag skrapade på ytan. För att bli lite mer specifik upplever jag så här, för det första har de olika portföljer. De kallar det för smart index, och sen har de andra portföljer. Och så särskiljer de det för nya sparare och för avancerade sparare. Medan jag har en grundsyn. Det är ingen skillnad på nybörjare och avancerade sparare. Det är ingen skillnad på strategi beroende på hur mycket pengar du har. Där blir det plötsligt att man ska levla till något. Och naturligtvis är portföljerna olika prissatta.

Marknadsbets i portföljerna

Jan: Men vad som är värst av allt är att man tar marknadsbets, att man har IT-fonder i de här. Man har blandat in medicinteknik. Man har blandat in saker som har gått bra på sistone. Och då är jag så här, okej, plötsligt blir det för mig varken en fondrobot eller en aktivt förvaltad fond. Jag gillar när saker är vid extremerna. Antingen är man en passivt förvaltad indexnära fondrobot, typ som vi har pratat om här, Lysa, Opti och Better Wealth. Eller så är det en aktivt förvaltad fond à la Henrik och Andreas på Coeli Global. Det är klara identiteter. Det här blir något mitt emellan. Är du med?

Och sen blir det också så här att man har vissa påståenden. När jag läser påståenden blir det så här, vad har ni för belägg för det här? Det står som, ja men vissa branscher som kommer gå bättre i framtiden. Hur vet ni det? Och om det nu är så att ni vet det, varför inte sätta alla pengarna i det? Och då blir det lite det här gammelfondsbeteendet. Jag älskar Småspararguidens uttryck, de kallar det för krångelfond. Jag gillar inte det.

Vilseledande marknadsföring

Jan: Och mitt i alltihop har de dessutom en marknadsföring. Nu är jag också extra känslig för kommunikation och marknadsföring, eftersom det är mycket det vi jobbar med. Och då skriva, som de skriver på sin hemsida, billigast av fondrobotarna och bäst avkastning. Det skriver de rakt ut. Och jag är så här, fast om jag tittar på till exempel Lysa och skulle ta ett stort kapital, eller om jag tittar på Better Wealth, så är ni inte billigast. Och dessutom...

Caroline: Var är de billigast?

Jan: Ja, alltså vissa av portföljerna. Och det här är också det som är grejen. Om vi tittar på dem och om det är bäst avkastning och billigast, då tänker jag, kanske felaktigt, att det är samma portfölj. Som ska vara både billigast och bäst. Men då har de en portfölj som har högst avkastning, men den har inte lägst avgift. När de pratar om bäst avkastning refererar de till en portfölj, och när de pratar om lägst avgift refererar de till en annan portfölj. Förstår du? Och jag tycker inte att det är okej.

Caroline: Nej, det är lite, jag ska inte säga att luras, men...

Jan: Nej, det är inte att luras, men det är att skarva. Jag hade också förväntat mig att det skulle vara samma portfölj som har lägst avgift och högst avkastning. Men då är det inte meningsfullt att ha några andra portföljer än den.

Caroline: Nej. Men jag hade nog känt så här, vad fan, jag har väldigt lätt för att känna mig kränkt. Så jag hade känt mig kränkt.

Jan: Ja, men vi behöver inte hoppa in i det.

Förstår spararen vad hen sparar i?

Caroline: Nej, det behöver vi inte. Absolut inte. Men jag håller med dig att man ska vara tydlig i sin kommunikation. Och ärlig också.

Jan: Ja, och jag vill inte antyda att de är oärliga.

Caroline: Nej, det bara kan bli fel i förväntningarna. Vad man förväntar sig. Jag blir besviken. Och sen får jag ta ansvar för det själv, såklart.

Jan: Det som är värre är den första biten. För jag hamnar lite i samma situation som med Better Wealth. Förstår den som sparar vad de sparar i? Förstår jag, när jag väljer den här Global Potential, att jag har gjort ett bet på IT-aktier? Kan man förstå det utifrån informationen man läser?

Det är ungefär som om jag skulle säga till dig, till den här kakan tar vi saffran. Och säger, javisst, det kan bli jättebra med saffran. Men i de flesta fall när du lägger till saffran kommer det inte bli bra. Förr eller senare kommer du hamna i en situation där saffranen verkligen inte passar i den här kakan. Det är en ingrediens som man behöver vara väldigt noga med när man använder. Och man behöver veta varför man använder den.

Forskningen om branschbets

Jan: Och framförallt behöver man vara medveten om att forskningen är väldigt tydlig. Att göra ett bet på medicinteknik, eller på ny teknik, på IT-aktier eller på andra sådana delar, då tar man en risk som man generellt sett inte kommer få betalt för. Och särskilt inte att ta IT-aktier nu när de har haft tio års uppgång. Kan de fortsätta ett, två år till? Ja, absolut. Men vi kommer se en spektakulär krasch också i dem förr eller senare.

Och det intressanta som kommer hända då är att man kommer kunna dra fram en annan av de här tio portföljerna och säga, titta här, vi har den här portföljen Hedge, och den har gått jättebra nu, det är ju den du skulle ha haft. Och det är det här jag menar med gammelfondsbeteendet. Hos Lysa, Opti eller Better Wealth är det en portfölj. Det är den här portföljen som kommer ge bäst odds i flest dragningar. Medan det känns som att Fundler har dragit, vi satsar pengar på att jag kommer dra en knäck. Ja, visst drar du en knäck, fantastiskt, du kommer vinna sjukt mycket pengar, men du vet alla de andra gångerna du inte drar en knäck.

Du vill ha den spelaren som klarar flest situationer.

Fundlers ekonomiska situation

Jan: Och då kommer man säga, ja, fast vi har den spelaren där borta, den drog ju en dam. Ja, fast å andra sidan, att dra fram den när den bara har fått en dam. Du vill ha den spelaren som klarar flest situationer. Så tänker jag.

Jag upplever dessutom att de är minst av fondrobotarna. Tittar man på deras årsredovisning oroade sig deras revisor för om de skulle ha möjlighet att driva bolaget vidare under 2020. Det har de uppenbarligen gjort, eftersom vi spelade in det här 27 december. Men det stack ut. Det var en kommentar från revisorn om det där, att de behövde ta in pengar. Nu vet jag, jag har inte fördjupat mig i det. Fundler får jättegärna komma med en replik på det här, för jag tycker det är viktigt att man kan få komma med sin åsikt. Läs gärna på bloggen. Men utifrån den research jag hittat, som kan vara felaktig, skulle jag inte lägga pengar där. Jag skulle inte rekommendera min mamma att lägga pengar där heller.

Caroline: Bra. Är det något mer att säga om Fundler?

Jan: Nej.

Caroline: Vi går vidare.

Nora: halvhjärtat försök av Nordea

Jan: Nordnet, Nora. Nej, förlåt. Varför är jag? Snacka om så här. Men alltid gör jag detta. Det är Nordea det ska vara. Men så säger jag Nordnet. Och ibland säger jag Nordea till Nordnet. Trist. Men okej, vi får vara tydliga. Det heter Nora. Nordea har gjort en fondrobot som heter Nora. Och jag har skrivit som rubrik, halvhjärtat försök av Nordea.

Och om jag ska gissa, jag gillar att spekulera ibland, så tänker jag så här. Det har varit någon på Nordea som har varit så här, vi borde göra en fondrobot. En fondrobot är bra för våra sparare. Man har lyckats värva till sig ett projekt och göra den här fondroboten. Och så har den inte riktigt fått buy-in av higher-ups. Av ledningen. Och så blir det varken hackat eller malet.

Caroline: På vilket sätt menar du då?

Jan: Jag tror egentligen att det här har potential. Och särskilt en storbank som har massor av kunder. Det här skulle kunna göra skillnad för många. Man ska vara ganska nördig för att lyssna på mig och dig och sätta pengarna på Opti eller Lysa. Då är man mer intresserad än den generella personen. Medan här har vi något som skulle kunna nå ut till miljoner sparare. Ta Swedbank, de har två miljoner svenskar som har sina pengar där. Snacka om att göra skillnad för folkekonomin.

Noras tunna närvaro

Jan: Men tittar man här på Noras hemsida, två, tre sidor, och det är totala hemsidan som handlar om det. Längst ner står det så här, är du lite mer avancerad, använd vår fondväljare, här är våra andra fonder. Det känns inte ens...

Caroline: Men är det så att man har varit rädd att man ska förlora pengar på att folk sätter sina pengar i Nora då? Är Nora bra på det viset med avgifter?

Jan: Avgifterna ligger på 0,59 till 0,79. Så det är svårt att bedöma. Det är inte super. Å andra sidan, jämfört med mycket annat som Nordea har i sitt utbud, så är det mycket bättre.

Caroline: Du menar fonder?

Jan: Ja, vanliga fonder som Nordea har. Det är mycket skit, som hos alla storbankerna. Så på det sättet är det så här, jämfört med att ha något annat hos Nordea, då kan jag överväga Nora. Om jag ska jämföra Nora med de andra, så ligger de hästlängder efter.

Caroline: Vänta, vilka andra?

Jan: Efter Lysa, Opti och Better Wealth.

Caroline: Så ligger Nora efter?

Jan: Ja, skulle jag säga. Sen tycker jag också att det är jättesvårt att hitta information. Den har varit knökigast.

Noras fond-i-fond-i-fond-konstruktion

Jan: För det första är inte fonderna i Sverige, utan de är i Finland. Och sen är det så att de har Nora 1, 2, 3, 4, 5. Men Nora 1, 2, 3, 4, 5 är inte slutfonderna, utan det är matarfonder som matar in i Nora One Master. Och att hitta information om Nora One Master, det var inte helt enkelt.

Caroline: Vad var det?

Jan: Det är så här att man tydligen poolar pengar från förmodligen Sverige och Finland och olika ställen till de här. Jag tyckte att det var skitknökigt. Det var jättesvårt också att hitta hur fördelningen ser ut inuti, för sen investerar den i sina egna andra Nordea-fonder till viss del. Och dessutom står det i fondfaktabladet att matarfonden är passivt förvaltad, men masterfonden är aktivt förvaltad. Och redan där blir jag så här, vänta nu, då är det ju ingen fondrobot egentligen.

Caroline: Nej, och då blir det någon sån här fond-i-fond-lösning, eller ännu värre fond-i-fond-i-fond-lösning.

Jan: Nej, jag tycker det är svårt.

Caroline: Jag förstår vad du menar med att det är varken hackat eller malet. Jag vet inte vad jag ska göra av den här informationen. Det känns som att de är ute efter att lura mig.

Jan: Nej, men låt det utgå från att folk inte är oärliga och inte ska luras. Det är bara omständigt, okej?

Nora kommer läggas ner

Jan: Med tanke på hur stort Nordea är, hur många kunder de har, hur många rådgivare de har, hur mycket människor de kommer i kontakt med varje månad, så upplever jag att de har typ 200–250 miljoner i förvaltat kapital. Jag lovar, på Nordea är det knappt växelpengar. Så min gissning är att det här kommer läggas ner.

Caroline: Varför göra det så komplicerat, undrar jag?

Jan: Förstår du, det handlar om att tjäna pengar.

Caroline: Ja, för att det är en storbank. Även på den här.

Jan: Jag vill verkligen skicka en lördagsblomma till människan som har försökt driva det här projektet. Jag vet inte, jag bara hittar på, men jag känner genuint att de ville göra en bra grej. Och så var det någon annan som kom in och sa, och så var de i en storbank, ja, vi gör så här, i så fall måste ni göra det här. Och då upplever jag att det här var en blomma, det är inget fel på blomman, men den blomman har jävligt svårt att bo i en storbanksmiljö. Så tror jag att det är.

Caroline: Ja, okej. Bra.

Jan: Ja, jag har inte lagt pengar i den i alla fall.

June: förvånansvärt bra försök av Danske Bank

Jan: Tar vi June, så är det här faktiskt...

Caroline: Roligt att de använder kvinnonamn på de här.

Jan: Ja, jag vet inte. June by Danske Bank. Jag tycker också det här är fint.

Caroline: Förvånansvärt bra försök av DB, skriver du.

Jan: Ja, förvånansvärt bra försök av Danske Bank. De har till och med gjort en egen sajt till June som heter junesparande.se. Jättesnygg. Verkligen genuint bra.

Caroline: Snygg eller användarvänlig?

Jan: Både och. Du vet, bra reklambyrå eller bra människor som har gjort det där. Sen tror jag också, om jag ska spekulera lite, det här är av Danske Bank. Danske Bank har inte funnits någon fondrobot i Danmark fram tills nu, då Lysa håller på att öppna i Danmark, tar in föranmälningar. Så de har varit ganska ohotade. Så jag tycker generellt, inte dåligt försök.

Men problemet är, det blir dyrt, 0,59, plus, gissar jag, det här kunde jag inte ens utläsa, om transaktionsavgifter på 0,15, 0,25 tillkommer. Och sen är fonderna Luxemburgbaserade, så då blir det onödigt hög skatt på det där. Så det här blir dyrt.

June jämfört med Danske Banks övriga utbud

Jan: Å andra sidan har du och jag haft vår dust med Danske Bank och deras andra skitfonder tidigare. Så återigen, jämfört med mycket annat skit som Danske Bank har i sitt fondutbud, så hellre June. Om jag var tvungen, nej du måste ha pengarna på Danske Bank och du får välja mellan Danske Banks vanliga fonder och June, så hade June kunnat vara ett alternativ. Förmodligen hade jag ändå gått på en billig indexfond. Men ja. Jag skulle säga, det är fortfarande inte tillräckligt bra.

Caroline: Men är det här passiv förvaltning?

Jan: Ja, det är också en bra fråga. Det framgår inte. Där står så här, förvaltarna har mandat att göra ändringar. Så det vet man inte heller. När gör de de ändringarna?

Caroline: Exakt. Kanske när corona kom?

Jan: Jag vet inte. Jättesvårt.

Caroline: Men har man kunnat se hur den har gått? Om de har haft någon portfölj som man kan...

Jan: Jag har faktiskt inte tittat. I och med att jag inte tycker att avkastning är så himla viktig, har jag inte tittat. För mig blir det oddsen.

Avkastningsfällan igen

Caroline: Ja, för du säger så här, hur gick det under corona? Det undrar jag.

Jan: Ja, fast det spelar ju ingen roll.

Caroline: Jo, men om de kan, kolla här nu.

Jan: Nej, du trillar i fällan. Du säger så här, vad händer? Säg att de gjorde det skitbra.

Caroline: Ja, jag vet. Jag skulle ändå inte sätta mina pengar där.

Jan: Nej.

Caroline: Jag vill inte ha aktiv förvaltning.

Jan: Nej, och då blir det precis det här.

Caroline: Men det skulle bara sagt mig att det var då de gick in och gjorde något.

Jan: Det är okej. Men det jag tittar på, apropå vikten av hygienfaktorer. Jag dubbelräknar det här, jag vet inte om de har lagt ut rätt siffror. Men totalt verkar de ha 50 miljoner kronor i förvaltat kapital.

Caroline: Det är inte mycket.

Jan: Det är ingenting. I June.

Caroline: Ja. Men hur gammal är den?

Jan: Jag vet inte. Men 50 miljoner för en storbank, det är asdåligt.

Fondrobot i storbank som syns för synens skull

Jan: Men jag börjar tro att det här med fondrobot i storbank är något som de tycker att vi ska ha, men vi tror inte på det. Så vi lägger lite för syns skull.

Caroline: Varför tror vi inte på det?

Jan: För att vi inte tjänar lika mycket på det som på de andra fonderna. Basically. Så jag vet inte. Vad jag gjorde var att jag summerade alla deras fem fonder. June Equity, June Progressive, June Balance. Och så gick jag in på alla fonderna och summerade fondkapitalet. Och så var jag så här, det måste vara fel.

Caroline: Ja, men det måste vara euro.

Jan: Nej, det var SEK.

Caroline: Det kanske är hur mycket de har i Sverige men inte hur mycket de har i Danmark.

Jan: Nej, jag vet inte. Men så här. Om jag ska göra en förutsägelse, jag kommer få fel garanterat, jag tror den här kommer läggas ner. Vilket är synd för att hemsidan var fantastisk.

Caroline: Ja, men vet du, sånt kan göra så mycket. Att hemsidan är fantastisk.

Jan: Ja.

Caroline: Vi är så många som gillar när det är fint. Och det ser genomtänkt ut, det ser fint ut, då måste det vara fint, då måste det vara bra.

Jan: De har en kostym de inte fyller ut. Så kan man säga.

Caroline: Och det är svårt för var och en att se det. Om man inte granskar och funderar som du gör.

Avanza Auto: är det ens en fondrobot?

Jan: Ska vi ta de sista två? Avanza Auto.

Caroline: Är det ens en fondrobot, har du skrivit?

Jan: Ja, precis.

Caroline: Varför skriver du så? För jag tänker att de väl inte kan ha aktiv förvaltning i den här? Det kan de väl knappast ha?

Jan: Nej, men så här, det här är en misstanke. Återigen, Avanza får jättegärna komma med replik om jag har fel här. Men jag misstänker att Avanza har tillstånd för att bedriva fondverksamhet, men de har inte tillstånd för att bedriva rådgivning. Vilket du behöver ha för att ha en fondrobot. Vilket innebär att de inte kan göra en riktig fondrobot. Utan vad de har gjort är sex fonder.

Caroline: Sen kan man hävda, vad är en fondrobot? Det är ändå olika fonder.

Jan: Till syvende och sist blandfonder. Så det är en liten workaround. Men det jag upplever är problemet med Avanza, är att vad de egentligen har gjort är en fond. De har tagit bra fonder hos dem själva och satt ihop dem i en påse. Och sen har de lagt en prislapp på 0,2 procent på den påsen. Så jag har svårt att göra något annat än att bara titta på listan som Avanza Auto har. Avanza Auto 6, för det är den jag tog som exempel, som är mest aktier. Bara ta samma fonder som du kan köpa hos dem och spara 0,2 procent i avgift. I stället för att betala de här 0,5 procenten betalar du 0,3 och får exakt samma grej.

Avanza Auto: betala 0,2 för samma sak?

Caroline: Men vad är tanken där? Är det inte att det ska underlätta för kunden?

Jan: Jo, men är det värt 0,2? Det är inte en grej hos Lysa, det är inte som att jag loggar in på Lysa och sen kan jag köpa de andra fonderna hos Lysa eller Opti. Eller att jag går in på Nordea och kan sätta ihop en bra portfölj där. Men här, för att kunna välja Avanza Auto måste jag redan vara kund hos dem. Och då kan jag lika gärna välja fonderna själv. Och då hamnar vi återigen i det här att Avanza tjänar olika mycket pengar beroende på hur kunden väljer.

Jag blir så sjukt kluven här. Om jag tittar på Avanza Auto 6, är Avanza Auto 6 ett bättre alternativ än vad majoriteten av Avanza-kunder har? Högst sannolikt. Så om du ändå ska vara kund på Avanza, ja, välj hellre Auto 6 än att sätta ihop din egen portfölj. Men jag har svårt att motivera att jag ska betala 0,2 procent, apropå det vi pratade om, avgifternas vikt. Så jag tycker det är svårt.

Caroline: Vad hade det kostat om man gjorde det själv då?

Jan: 0,3 om man gör det själv. Men 0,2 om man köper det.

Caroline: 0,5 om man låter dem göra det.

Jan: Ja, okej. Du sa 0,2, det är vad de lägger på. 0,5 kostar det.

Avanzas hygienfaktorer och kapital

Jan: Sen har Avanza såklart full poäng på alla hygienfaktorer. De är stora, de är stabila, bra varumärke, går med vinst. You name it. De har också 5 miljarder i kapital i Avanza Auto. Om man säger att Avanza Auto är en fondrobot, så är de näst störst efter Lysa. Men jag är, det tar emot. Jag är så här, Avanza, vad är det ni är bäst på? Var billigast, ge oss störst utbud av fonder, var på småspararens sida. Men don't do this shit.

Caroline: Det är ju rätt mycket pengar de har i. Vad är det för pengar, undrar man?

Jan: Ja, men de kör kampanjer på det här från tid till annan. Och många tycker att det är bra. Men ja. Svårt. Så jag kan inte bara säga att det här är cash, för det är inte kasst. Men det skvalpar. Men så här, sitter du som lyssnar och har valt Avanza Auto, det är inte dåligt. Du ska inte springa därifrån.

Caroline: Vad är det i den?

Jan: Ja, men det är i princip vår modellportfölj. Vi sätter i princip ihop en liknande portfölj. Det är SPP från det, Avanza Global, Avanza Emerging Markets, SEB Hållbar Sverige Index. Det är bra fonder.

Caroline: Ja, det låter så.

Önskan: gör det till en gratis kundservice

Jan: Det är bra, men för mig är det så här. Jag hade älskat det här om Avanza sa, det här är vår service till dig som kund, vi tar ingen avgift för det här. Då hade det varit så här. Sen fattar jag att de ska driva affär på det också. Men då kunde... Jag vet inte. Svårt. Jättesvårt.

Caroline: Ja, okej. Vad tar du till sist nu då?

Jan: Nordnet Smart.

Caroline: Nordnet Smart.

Jan: Nordnet Smart. Förlåt mig. Hur är det, Caroline?

Caroline: Det är en och en halv timme senare. Vi har kört hårt.

Jan: Ja, det har vi.

Nordnet Smart: redan nedlagt

Caroline: Men du har skrivit så här, redan nedlagt. Är det det?

Jan: Ja, det här var jättekul. Nordnet. När vi gjorde förra avsnittet, typ 2018, så hade de Nordnet Robosave.

Caroline: Ja, det minns jag.

Jan: Ja, och det var kasst. Så det lades ner. Och så ersatte de det med Nordnet Smart. Och det skulle vara den här.

Caroline: Det var inte samma då?

Jan: Nej, utan det var mer åt det här hållet, åt Better Wealth-hållet. Med den här variansen. Och det fick en spektakulär krasch nu i coronatiden. Det har varit en följetong, som jag sa innan, i Dagens Industri, om att folk internt hade varnat för det. Folk som har varit duktiga på derivat sa att det här kommer gå åt helvete i en situation som coronakrisen. I en snabb börskrasch.

Caroline: Men förlåt mig, den här Nora, det var något annat då?

Jan: Nora, det är Nordea.

Caroline: Ja, vad fan alltså. De här jävla Nord-namnen. Förlåt mig, okej, fortsätt.

Jan: Du vet att det finns Nordfondkommission och mycket sånt.

Caroline: Jo, men Nordea och Nordnet, det blir bara fel i mitt huvud när jag ska säga dem.

Ingen info kvar att utvärdera

Jan: Man gjorde en spektakulär krasch. Det har varit mycket intern kritik, mycket extern kritik. Så nu när jag skulle gå in och bara läsa på, så var det så här, det fanns ingen info. Jag hade plockat bort det från hemsidan. Och jag hittade inte det, utan det enda där det var kvar var i deras gamla bloggartiklar. Läs mer om Nordnet Smart här, vår revolution, nästa grej, smart sparande. Nu kommer man ingenstans. Så vi kan inte ens utvärdera det. Men annars har det varit skit.

Caroline: Men man kan inte ens använda den, så vi behöver inte gå vidare med den.

Jan: Nej, så jag tycker lite synd om Nordnet. Jag upplever att Nordnet har det lite kämpigt.

Caroline: Bra. Så om vi två timmar senare ska börja avrunda det.

Sammanfattning: Lysa bäst allround

Jan: Jag skulle säga så här, Lysa bäst allround för de flesta. Förutom kanske yngre, har du skrivit, men är det sant då?

Caroline: Ja. Du menar för att man kan ändå använda det fast man är yngre?

Jan: Ja, det är klart man kan. Mycket god användning. Det är inte bara för att det ska vara en fin app.

Caroline: Nej, nej, men precis.

Jan: Men jag skulle säga, för den yngre rankar jag instegsdusten till Lysa högre. Och har man inte så mycket kapital kan man överväga Opti, trots att det är dyrare. Lysa, jag vill inte få det här att handla om webb eller mobil, men lite så är det. Lysa har satsat på en webbsida, som jag älskar. Jag hatar att göra grejer på mobilen. Opti har gjort tvärtom, de har satsat på mobile first, vi är en app, hemsidan är inte så bra.

Så Opti skulle jag vilja säga, när beloppen är mindre så att avgifterna spelar mindre roll i absoluta kronor, man vill komma igång snabbt, man vill ha en bra upplevelse. Men man måste komma ihåg att man betalar dubbelt så mycket som man gör på Lysa. Better Wealth, om man vill optimera på avgift, eller att man tror på den här typen av dynamiska VaR-strategier, Value at Risk-strategier. Jag gör inte det och kan inte rekommendera det med gott samvete. Så att, ja, vad tänker du? Håller du med, general? Eller vad skulle du säga efter att ha hört mig prata här nu i två timmar?

Carolines reflektion: Lysa är seriösa

Caroline: Ja, men jag håller med i analysen. Det som står ut för mig är att Lysa får tillgång till sånt som inte jag själv kan nå. Och varför gör de det? Jo, för att det är bra. De är väldigt seriösa, upplever jag. Och det går hem för mig. Att de ser till att ge kunden det bästa de kan hitta.

Jan: Ja, spännande. Vad tänker du då?

Caroline: Nej, men jag håller med.

Jan: Jag ångrar att jag inte kom på seriösa. Det var ett mycket bättre ord än innan. Men det var väl det jag försökte säga när jag sa formella, vuxna, strikta, seriösa. Det är jävligt seriöst.

Caroline: Jag upplever att de är väldigt mycket på kundens sida.

Jan: Ja.

Caroline: Både med vad de kan erbjuda mig.

Jan: Ja.

Caroline: Och avgiftsmässigt då.

Jan: Ja, precis. Bra.

Övriga slutsatser inför kommande avsnitt

Jan: Annars, övriga slutsatser, som egentligen är för kommande avsnitt. Det är att det är väldigt olika kring den här exponeringen mot Sverige, det här med home bias. Det tror jag kommer vara en pågående diskussion under 2021.

Caroline: Ja.

Jan: Flera av fondrobotarna överlappar i fonder. Det vill säga att det är vissa fonder som återkommer. Som SPP:s fonder eller AMF Räntefond Lång, som finns både hos Opti och hos Lysa och hos Fundler. Så det kommer vara roligt att se överlappen i jobbet med de bästa fonderna 2021.

Och sen tänker jag också att vissa av fondrobotarna, som jag sa innan, är att man egentligen bara kan ta deras fondlista och köpa dem själv. Vilket är lite synd, för jag vill gärna att de ska ge ett större mervärde än så.

Lite som vi var inne på, Lysa fortfarande herre på täppan, tätt följt av Better Wealth och Opti. Och det trista är väl att fondrobotmarknaden har blivit mer spretig. Innan kunde vi säga, köp en fondrobot, det spelar egentligen inte så stor roll vilken du tar, det kommer bli bra. Men så kan man inte riktigt säga längre.

Caroline: Varför har det blivit så, tror du?

Jan: Jag vet inte. Förmodligen för att man har behövt ta olika beslut. Så vi får väl se.

Tack och nästa vecka

Jan: Så det återstår väl egentligen bara att säga ett stort tack till dig som har lyssnat. Tack till vår Patreon-community, som gör det möjligt för oss att grotta ner oss i ett två timmars avsnitt om fondrobotar. Och dessutom har det här, i förrgår var det 20 timmars research minst.

I vår Patreon-community får man mer tips. Man får konkreta tips på investeringar, där vi spekulerar till lekhinken tillsammans. Tio avsnitt i vår Fika Tillsammans-podd, som är en sidopodd till RikaTillsammans. Och man väljer själv såklart sin engagemangsnivå.

Och med det återstår väl egentligen bara att säga tack så mycket. Lycka till med ditt beslut kring fondrobotarna. Kommentera gärna om du tycker att vi har missat något, eller om det är något vi kan göra bättre. Eller om vi har tänkt fel.

Caroline: Ja, haft otur när vi har tänkt.

Jan: Eller så ses vi i forumet. Tack så mycket. Då ses vi nästa vecka då det kommer handla om hur portföljerna gick 2020.