Bästa fonderna 2021

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Det är inte bara jag som tycker att historisk avkastning är ett dåligt urvalskriterium
2. Det här är inte ett nybörjaravsnitt
3. Vad vi kommer prata om idag
4. Tur och skicklighet
5. Tack till forumet och samskapandet
6. Blir man arg eller ledsen av branschens konkurrens?
7. Jag har lite hopp om finanstwitter
8. Det juridiska och varningstexten
9. Grunden för urvalet: investeringsstrategin
10. Det är inte omöjligt att slå index ett enskilt år
11. Den som sitter på andra sidan är smartare än du
12. Första urvalskriteriet: låg avgift
13. Andra urvalskriteriet: indexfond
14. Vad betyder det här egentligen?
15. Utfallsrymden ökar när du koncentrerar
16. Kan vi tänka oss att lägga egna pengar i den?
17. Spannet i forumet: från forskning till närvaro
18. Ett avsteg: aktivt förvaltade nischfonder
19. Hygienfaktorer: ESG, tracking error och active share
20. Du betalar för något du inte får
21. Mitt lilla rant: avkastning är ett ointressant mått
22. Hjärnan lurar oss
23. Inte ens en globalfond väljs på avkastning
24. Det är så sjukt lockande att jämföra det som varit
25. Vissa mått baseras inte på avkastning
26. Morningstar-stjärnor spelar ingen roll
27. Studier på historisk avkastning
28. SPIVA: hur många fonder är kvar i toppen efter fem år?
29. Kan man inte ta dem som varit med längst?
30. Jag är som alla andra
31. Svenska fonder mot sitt index
32. Varför läggs fonder ner?
33. Skärmbilden från Avanza som gör mig förbannad
34. Det är inte världsklass, det är mediokert
35. Det stör mig att man förstärker ett dåligt beteende
36. Vad studien faktiskt identifierade
37. Spara, investera och spekulera
38. Världskartan över börserna
39. Aktier är bara en tredjedel av marknaden
40. En bra fond är som ett bra basplagg
41. De bästa globala aktiefonderna
42. Varför inte Avanza Global?
43. Den interna beskattningen kom från läsarna
44. Bästa hållbara globala indexfonden
45. Bästa globala småbolagsfonden och premiepensionen
46. Vi är inte perfekta heller
47. De bästa övriga aktiefonderna
48. De svenska småbolagsfonderna
49. Vad innehåller Plus Alla Bolag Sverige?
50. Småbolagen: ta båda två
51. Teknisk fysik och känslan av att vara dum
52. Killen som doktorerade på fyra år
53. Bästa räntefonderna: överväg ett sparkonto
54. De olika räntefonderna
55. Bästa hållbara fonderna
56. Fler hållbara specialfonder
57. Brasklapp om hållbara fonder
58. Vad har störst påverkan?
59. Den strukna grafen om barn
60. Bästa specialfonderna
61. Guld och Coeli Global
62. Ny teknik och investmentbolag
63. De som gått bra hade jag svårt att ta in
64. Risken med forumet är att vi blir en ekokammare
65. Jag är ofta idioten som argumenterar mot mig själv
66. En enkel nybörjarportfölj med tre fonder
67. Nästa vecka: portföljerna
68. Tack till forumet och till dig

Det är inte bara jag som tycker att historisk avkastning är ett dåligt urvalskriterium

Jan: Det är inte bara jag som tycker att välja en fond baserat på att den har gått bra historiskt är dumt. Det finns en studie som heter The Dumb Money Effect som visar att en småsparare blir fattigare av att välja fonder baserat på historisk avkastning.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmesson.

Idag är det dags för avsnitt 185. Och idag blir det, tror jag, ett favoritavsnitt för många. De bästa fonderna inför 2021. Det känns som det de flesta vill ha i dagsläget. Det är skönt, jag ska inte börja med mitt rant. Jag kommer att bli upprörd i detta avsnitt, det vet du redan nu. Men du vet, det är väldigt många som gör så här nu: "Åh, detta var de bästa fonderna 2020." Och jag tycker det är ganska meningslöst. Jag vill ju veta vad jag ska ha i min portfölj för 2021.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Men det kanske bara är jag. Men i alla fall, idag ska det handla om en sammanställning av de bästa fonderna för att bygga upp sina egna portföljer. Så idag kommer det handla väldigt mycket om legoklossar. Hur kan man göra?

Caroline: Men varför vill man bygga upp sina egna portföljer? Om man nu kan slippa det egentligen med en fondrobot?

Det här är inte ett nybörjaravsnitt

Jan: Det är bra att du säger det. För det här avsnittet idag, det är inte ett nybörjaravsnitt. Nybörjaravsnittet, då rekommenderar vi avsnitt 99, som går igenom basen och bakgrunden. Varför resonerar vi så som vi resonerar? Och för de flesta är fortfarande, precis som vi pratade om i avsnitt 183, en fondrobot ett betydligt smartare val. För du är igång på tio, femton minuter och sen behöver du inte göra någonting mer på tio år.

Caroline: Med sparandet och i sin privatekonomi. Precis, om man vill komma igång med sitt sparande så är en fondrobot det bästa man kan göra.

Jan: Då är avsnitt 183 det vi rekommenderar. Och då finns en kortvariant också, eller egentligen avsnitt 99. Avsnitt 99 är egentligen det som är bäst. Basen för en privatekonomi.

Caroline: Ja, kom igång med ditt sparande.

Jan: Men ibland hamnar man i en situation där man till exempel inte kan välja en fondrobot, till exempel i pensionssparande. Tjänstepension är ju typiskt en sådan. En annan situation kan vara att man vill sätta ihop sitt eget sparande. Att man vill ha en lite annan viktning och en lite annan situation. Eller att man helt enkelt tycker det är kul med sparande. Och att man vill ha någon som har gjort den basic researchen, det är detta avsnittet, skulle jag säga.

Vad vi kommer prata om idag

Jan: Det vi kommer prata om i detta avsnitt, det är ju ett längre avsnitt. Och vi kommer ha en sammanfattning också. Vi kommer prata om kriterier för urval. Det är nästan där vi kommer lägga mest tid. Hur resonerar vi? Hur ser vår beslutsprocess ut när vi väljer de bästa fonderna inför 2021?

Caroline: Ja, precis. Jag är lite frustrerad.

Jan: Ja, jag märker det.

Caroline: Jag tänker att det kommer bli någon bomb här.

Jan: Nej, det blir nog inte så mycket bomb.

Caroline: Men en rant sa du i alla fall.

Jan: Ja, det är ett litet rant. Särskilt efter förra avsnittet, hur det gick 2020, så fick jag kommentarer på Twitter och på andra ställen. Det hade varit någon i en stor podd som hade uttalat sig om att om man inte hade över 10 procents avkastning 2020, så ska man överväga vad man håller på med och kanske sluta investera. Och för mig blir det sådana dumheter. För det är klart att om index går 3 procent, då är en avkastning på 3 procent bra. Man har ju träffat index.

Tur och skicklighet

Jan: Vad jag märker är att det är väldigt många människor som inte klarar av att skilja på tur och skicklighet. Och då misstolkas jag ibland. När jag säger "nej, men det handlar bara om tur", så säger någon "nej, det handlar visst om skicklighet". Och vi kommer göra ett avsnitt som kommer heta Paradox of skill, alltså paradoxen med att vara duktig. Det är klart att det handlar om att ha en kompetens när det gäller att investera. Problemet är att investerande till stor del är ett nollsummespel. Så ju fler som är duktiga, desto mindre spelar duktigheten någon roll. När du har många människor som är väldigt duktiga på någonting, då påverkar turen mer. Särskilt i någonting där slumpen har en avgörande faktor.

Vi ska inte göra det avsnittet idag. Men det är stor skillnad på att investera och spela schack. Någon som är duktig på schack kommer att vinna. Det var ett exempel på en man som spelade dam. Jag tror att han på 50 år förlorade sju matcher, mot dator och mot andra spelare. Det är ett färdighetsspel. Att investera är inte ett färdighetsspel. Att investera är mer som att spela blackjack eller poker.

Och min poäng här var att ju mer, när vi har passerat den här färdighetsgrejen, då börjar beslutsprocessen spela en större roll. För i ett spel där slump är avgörande spelar processen en större roll än i ett färdighetsspel. Så vi kommer prata om process idag. Det var väl det som var min grej.

Tack till forumet och samskapandet

Jan: Sen vill jag säga ett stort tack till folk på forumet, till Daniel Nilsson och väldigt många Guldfeber, och väldigt många andra människor som har varit med och samskapat det här avsnittet. Det var lite roligt att det kom en kommentar: "Ni har alltså använt 183 kommentarer för att komma fram till tre fonder." Och för mig var det ju så här: ja, då är det genomarbetat. Det är inte att vi har valt detta slumpmässigt, vi har inte valt fördelningarna slumpmässigt.

Caroline: Men det man kan tyda från en sådan kommentar, det är att man tycker att borde ni inte kommit fram till det lättare och tidigare eller någonting? Men det är kanske inte så att man gör det.

Jan: Nej, det är en enkelhet. Det är svårt att göra något enkelt, skulle jag säga faktiskt. Detta har varit ett samskapande. Och framförallt så är det här avsnittet egentligen ett underlag för nästa veckas avsnitt, där vi kommer prata om portföljerna. Hur sätter man ihop de här legobitarna i en bra portfölj? Vi vet ungefär hur portföljen ska se ut, men inte vilka beståndsdelarna är. Så detta är en repetition och en hygienfaktorcheck, skulle jag säga.

Caroline: Ja.

Jan: Och listorna på fonderna finns direkt i beskrivningen, de finns på bloggen. Så jag tänker inte att vi kommer rabbla data om 25 fonder, utan vi tar det allmänt. Vilka är fonderna? En kort kommentar till dem. Och hur man kan resonera. Och sen också en liten extra kommentar kring hållbart sparande, för jag vet att det är viktigt för många. Och för oss.

Blir man arg eller ledsen av branschens konkurrens?

Caroline: Men du, innan vi kom igång, jag tänkte fråga dig: när det är sådan här, inte dålig attityd, men jag tänker konkurrens och sådana saker som smyger fram i den här sparandebranschen på Twitter och med olika kommentarer, känner du att du blir arg eller ledsen någon gång? Jag tänkte fråga dig det. Om jag tänker på mitt eget fält, som är storytelling, om någon kommer och säger att du kan inte göra så, då hade jag känt: ta dig i röven, jag vet vad jag gör. Så jag tänker att när man ändå kan någonting och har utarbetat sin metod och vet att det här funkar för våra syften, då kanske man inte blir arg och ledsen.

Jan: Jo, men det är klart att jag ibland blir upprörd. Men sen är det också så här. Jag läste någon intervju med Annika Strandhäll häromdagen, hon är ju mycket på Twitter, och hon sa: "Jag väljer att ha en hög konfliktyta."

Caroline: Ja, okej.

Jan: Det är klart, då tar man det, det ingår i spelet. Så när jag känner mig liksom "okej, nu är jag uttråkad, nu ska jag ut och slåss lite", då kan man gå ut på finanstwitter och sparra lite.

Jag har lite hopp om finanstwitter

Jan: Men jag måste ändå säga att jag har lite hopp om finanstwitter i alla fall. Jag har lagt ut några undersökningar här häromdagen på Twitter. Jag lade ut en fråga: en fondförvaltare som var bäst, alltså i den övre halvan, ett år, hur stor är sannolikheten att han är kvar efter fem år? Han eller hon.

Caroline: Han eller hon, ja.

Jan: Och där svarade Twitter rätt. Finanstwitter består av massa människor som har åsikter inom finans.

Caroline: Ja, man kastar ut en åsikt och skriver en hashtag, finanstwitter. Och vad svarar de då?

Jan: Ja, du ska få svar på den frågan idag också. Så jag tror ändå jag har hopp om det.

Caroline: Bra.

Jan: Avsnittet finns ju som ett expressavsnitt, det har vi sagt, som en kort sammanfattning. Och eftersom vi kommer prata om fonder, så är det viktigt att se det juridiska kring det här. Precis som de senaste avsnitten är det här avsnittet inte sponsrat, det är ingen som har betalt för någonting. Däremot har vi på hemsidan sponsrade länkar till Avanza och Nordnet, där man kan köpa de här fonderna. Och vissa av fondförvaltarna har varit med i tidigare avsnitt. Det är bra att veta.

Det juridiska och varningstexten

Jan: Och sen är det viktigt att innehållet i det här inte är finansiell rådgivning, utan detta är allmän information. Den är dessutom subjektiv, eftersom vi har vissa kriterier som inte alla håller med om. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning, och alla påståenden om framtiden innehåller en osäkerhet. Det kommer vi prata mycket om idag. Investeringar kan både öka och minska i värde och man kan i värsta fall förlora sitt insatta kapital. Och det vi pratar om idag bygger på en sammanställning från massa olika källor. Det finns källhänvisningar. Jag har inte gått och verifierat källorna mer än att det ska funka. Man kan läsa mer på rikatillsammans.se/villkor.

Caroline: Bra. Ska vi köra igång?

Jan: Ja.

Caroline: Om vi ska börja då. Vad är hela grunden för det här urvalet?

Grunden för urvalet: investeringsstrategin

Jan: Jo, men det är så här. Vår investeringsstrategi säger så här: det går inte att förutsäga marknadens rörelser. Det går inte att förutsäga vilka företag som kommer gå bättre än andra i framtiden. Och detta är det som Eugene Fama fick Nobelpriset för 2013. Det som kallas för CAPM, Capital Asset Pricing Model, som har hängt kvar i 40, 50 år snart. Och detta betyder att det långsiktigt inte går att slå ett genomsnittligt börsindex. Det vill säga, du kan inte välja ut ett urval av aktier som över tid kommer att gå bättre än snittet för alla aktier. Okej?

Och för att citera Småspararguiden. De skrev i sin bok, när vi gjorde avsnittet där vi recenserade deras bok Mer pengar för pengarna, så skriver de att investera i enskilda aktier är som att köpa aktielotter. Och anledningen till det, man kan vara lite snäll och säga att det är lite bättre än lotter, för du har bara 66 procents chans att förlora när du köper en enskild aktie. Så du har oddsen emot dig, det är inte ens 50/50-odds att köpa en enskild aktie.

Att investera i enskilda aktier är som att köpa aktielotter.

Det är inte omöjligt att slå index ett enskilt år

Jan: Sen misstolkas detta ibland, där folk säger "men Jan, säger du att det är omöjligt att slå index?" Och då säger jag: nej, det är inte omöjligt att slå index ett enskilt år. Jag tror till och med att om vi skulle titta på våra egna portföljer de senaste fem, sex åren, så har vi slagit index fem eller sex av sex år. Men grejen är att det där är tur, det är för mycket slump i det där för att kunna säga att det är skicklighet. Man behöver en mycket längre tidsperiod.

Och då tittar man på den forskning som har gjorts på långa tidsperioder, till exempel Barras 2010, en ganska känd studie. Då konstaterar de att sex av tusen professionella fondförvaltare lyckas slå index konsekvent. Sex av tusen. Över tid, över en 30-årsperiod.

Caroline: 30 år, ja. Det är ju rätt lång tid. Att vara bäst i en klass.

Jan: Ja, precis. 30 års historik, sex av tusen. Problemet, som också Paolo Sodini, en professor på Handelshögskolan som vi intervjuade, säger: varför ska jag ta risken att få en dålig fondförvaltare och dessutom betala en hög avgift? Problemet är att man vet inte vilka de här sex av tusen är. Det är väldigt, väldigt svårt, i princip omöjligt, att välja ut de här sex av tusen personerna i förväg. Vi vet inte vilken bransch de är i, vi vet inte vilken fond de är, vi vet inte vad de investerar mot. Vi vet bara att de är sex av tusen. Är ni med?

Den som sitter på andra sidan är smartare än du

Jan: Och här blir det också en sådan grej, som till exempel professor Sodini sa: när du ska köpa en aktie, tänk på att du måste köpa den av någon som har totalt motsatt åsikt. Annars kan ju inte köpet eller försäljningen ske. Och då säger han: jag utgår från att den som sitter på andra sidan är smartare än mig. Eller har någon information som inte jag har.

Caroline: Ja.

Jan: Och jag kommer ihåg att jag pratade med Patrik på Lysa, och han sa vid något tillfälle: jag tänker alltid att den som sitter på andra sidan är en rysk partikelfysiker.

Caroline: Ja, varför vill de bli av med det här som jag köper?

Jan: Ja, lite så. Och det finns ganska mycket forskning som visar att institutioner överpresterar mot småsparare, att man har ett informationsövertag. Så när man ibland hör talas om "jag är en duktig investerare, jag slår index, man är dålig om man inte slår index", så betyder det först att det bara finns sex av tusen platser. Men dessutom tävlar du med proffsen, som har ett informationsövertag. Så sannolikheten att en småsparare ska vara en av de här sex av tusen är högst obefintlig. Återigen säger jag inte att det inte går, men vi kommer att prata om det i ett annat avsnitt, om det här med färdighet versus slump.

Så jag tänker inte att vi ska prata så mycket mer om det här. Vi har gått igenom detta i avsnitt 99, vi har fyra avsnitt som säger "vad säger forskningen?" Och det är avsnitt 138, 140, 142 och 145. Så börja på 138, så kan man gå framåt där.

Caroline: Bra.

Första urvalskriteriet: låg avgift

Jan: Så om vi tar nästa grej, urvalskriterierna för fonderna. En av de viktigaste, eller kanske faktiskt den viktigaste enskilda urvalskriteriet, är låg avgift. Att den ska vara billig. Förvaltningsavgiften ska vara låg. De ska ha effektiva interna strukturer, låga växlingsavgifter. Och motiveringen, du kan läsa en av motiveringarna. Kan du läsa vad det står?

Caroline: "The expense ratio is the most proven predictor of future fund returns. We find that it is a dependable predictor when we run the data. That's also what academics, fund companies and of course Jack Bogle find when they run the data. We've done this over many years and many fund types and expense ratios consistently show predictive power." Russell Kinnel, Morningstar.

Jan: Ja, detta är Morningstar, ett företag som utvärderar fonder och har en hemsida, morningstar.se, som är superbra när man vill hitta data om fonder. De har dessutom uppdaterat sin hemsida, så den är mindre dålig än vad den var innan. Men det är ändå stället att gå till om man vill nörda om fonderna. Så låga avgifter är den faktor som har störst påverkan, eller störst prediktiv förmåga, som det så fint heter. Och detta är inte bara Morningstar som har kommit på. Det är Jack Bogle som startade Vanguard, som hade den första indexfonden. Det här är inte så mycket att ha en åsikt kring. Det här är fakta.

Andra urvalskriteriet: indexfond

Jan: Nästa urvalskriterium, som vi kommer göra en liten avvikelse från, är att det ska vara en indexfond. En indexfond kan man definiera som en fond som äger samma bolag enligt samma principer oavsett marknadsklimat. Oavsett vad som händer på marknaden så kommer den här fonden äga samma bolag, samma företag, samma aktier. Den kommer inte tänka "nu är det dags, nu är vi sent i den ekonomiska cykeln, så vi ska ha cykliska bolag" eller "nu tror vi på tillväxtmarknader". Det är ingen aktiv förvaltning, utan man äger samma bolag enligt samma investeringsprinciper. Det kan till exempel vara: okej, vi äger alla bolag i Sverige, och sen äger man alla bolag i Sverige oavsett hur den svenska börsen går. Eller man äger alla bolag i hela världen, oavsett hur världsbörsen går. Är ni med?

Caroline: Yes.

Jan: Bra. Vill du läsa motiveringen här då?

Caroline: "Genom att välja bort bolag från hela marknaden tar du en idiosynkratisk risk som du inte får betalt för. Det vill säga att du offrar förväntad riskjusterad avkastning. Huvudmålet är trots allt långsiktig avkastning, med en så hög säkerhet (och lägre risk) som möjligt. Att koncentrera sina investeringar mot vad som helst förväntas försämra den. Inte minst blir utfallsrymden, det vill säga allt som rimligen kan ske, mycket större när dina pengar helt plötsligt beror på hur ett koncentrerat urval går."

Vad betyder det här egentligen?

Caroline: Okej, vad betyder nu detta? Jag kände att jag inte hängde med själv när jag läste det. För det var en massa konstiga ord. Utfallsrymd.

Jan: Ja, men om man ska förklara det. Forskningen säger att du ska äga hela marknaden, alla bolag. Då får du den bästa riskjusterade avkastningen. Inte den högsta absoluta avkastningen, den högsta riskjusterade avkastningen. Alltså betalt per procentenhet risk du tar. Är du med? Om jag ska överdriva, om jag skulle sagt till dig "vill du ha en avkastning på 3 600 procent?"

Caroline: Den har jag ju fallit i den här gropen för. Vi säger ja.

Jan: Vi säger ja. Då skulle jag säga: skitbra, låt oss åka ner till Casino Cosmopol och sätta allt på en siffra. Eller hur? På rött, på 27. 27 på rouletten. Varför är det en dålig idé? Jo, för att vi kommer förlora i 97 procent av alla fall. Den riskjusterade avkastningen är dålig. Är ni med?

Vad den här motiveringen säger är att man ska köpa alla bolag i hela världen, och då får du den bästa riskjusterade avkastningen, inte den högsta absoluta avkastningen. Och för varje avsteg du tar från att äga allt, alltså att du koncentrerar ditt urval, så kommer du införa en risk som du inte får betalt för. Okej?

Caroline: Ja.

Utfallsrymden ökar när du koncentrerar

Jan: När du koncentrerar ditt innehav, det vill säga att jag väljer bara teknikbolag eller bara bolag i Sverige, då har jag koncentrerat, då har jag gjort avsteg från att äga allt. Jag har ett mindre urval och då ökar utfallsrymden. Och utfallsrymden säger: var kan detta utfallet sluta? Jo, det kan bli mycket högre än index, men det kan också bli mycket mindre än index. Så spannet för var jag kan hamna blir mycket större. Den absoluta avkastningen kommer kunna bli större, men den kommer också kunna bli mycket mindre. Och i förhållande till per enhet risk jag tar är det ett sämre beslut.

Caroline: Jag tänker hela tiden att det finns ett pris för allting.

Jan: Ja, men det är det som man menar. Och den här typen av risk, man skiljer på, men det behöver vi inte gå in på, det gör vi i avsnittet med Paolo Sodini, skillnad på systematisk och idiosynkratisk risk.

Caroline: Ja, vi behöver inte ta det nu.

Jan: Nej. Men det är inte en bra hit. Jag kommer aldrig ihåg vad idiosynkratisk betyder.

Caroline: Om vi ska ta det kort?

Jan: Systematisk risk, och med risk nu att jag kanske gör bort mig.

Caroline: Nej, men vi tar det sen.

Jan: Nej, men vi kan göra det ganska säkert. Systematisk risk är den risk jag tar på hela marknaden. Corona 2020, allt går ner. Jag kan inte välja vissa aktier som typ inte går ner. Systematiskt är att få allt. Idiosynkratisk risk är att jag säger "jag vill bara ha oljebolag", och då tänker jag att okej, då kommer jag få en risk som är specifik till det.

Caroline: Ja, typ.

Jan: Det finns bättre. Jag kände att det var dåligt. Jag skulle nog klippa bort det.

Caroline: Nej, men det kändes som att jag förstod det. Men sen säger du att det var en dålig förklaring. Trist. Man förstod det.

Kan vi tänka oss att lägga egna pengar i den?

Caroline: Sen blir nästa fråga: kan vi tänka oss att lägga egna pengar i den här?

Jan: Ja, det är ju en av urvalskriterierna.

Caroline: Och sen ett nytt urvalskriterium: har den fått godkänt i forumet?

Jan: Ja, RikaTillsammans-forumet. Det är otroligt många duktiga människor som är där. Och det roliga är att jag skulle säga så här: vissa av de konversationer som pågår i forumet just nu, jag tror inte att de finns någon motsvarighet till i Sverige. Vi har en tråd.

Caroline: Men vad är det då som pågår?

Jan: Vi har en tråd där Lysa och Opti och Better Wealth diskuterar med oss småsparare kring till exempel överexponering mot Sverige. Är det värt att göra en koncentrerad risk mot Sverige? Och jag påstår, du vet, det är forskningsrapporter, det är svårt att hitta en bättre konversation. Plus att det är tre olika företag som befinner sig på en plattform utanför dem själva och pratar med sina kunder.

Caroline: Ja, det är jättefint, tycker jag. Det är bra för kunden.

Spannet i forumet: från forskning till närvaro

Jan: Ja. Och sen är det också ett stort spann kring vilka fonder folk har och hur man vill hjälpas åt. Nu pratar vi till exempel om, vi ska göra ett avsnitt på detta också, det var en läsare som skrev så himla fint. Det enda jag tänker är: fonder, portföljer, investeringar. Och jag är inte närvarande i nuet. Hur gör ni andra?

Caroline: Vi är inte heller närvarande i nuet. Men det är inte alltid man tänker på fonder och investeringar. Man tänker kanske på annat också. Ingen är närvarande i nuet.

Jan: Ja, men jag tyckte att det var så himla fint. Spannet är verkligen från forskningsbaserade konversationer om vilken exponering man ska ha mot Sverige, till personliga tankar. "Jag är inte riktigt närvarande." Det får vara okej.

Caroline: Ja, jag tycker det är fint.

Jan: Jag tycker det är så fint, för det är så sjukt underskattat och man pratar aldrig om de frågorna.

Caroline: De är så sjukt viktiga.

Jan: De är så sjukt viktiga.

Ett avsteg: aktivt förvaltade nischfonder

Jan: Sen har vi gjort ett avsteg, eftersom jag ändå säger att detta ska vara ett samskapande. Det är många läsare som faktiskt har velat ha med vissa aktivt förvaltade fonder. Så vi har med en lista här som heter nischfonder, spekulationsfonder.

Caroline: Perfekt. Det är roligt.

Jan: Så det kommer med också. Sen har vi fler urvalskriterier.

Caroline: Ja, det är också en hel mängd hygienfaktorer.

Jan: Till exempel, jag föredrar en UCITS-fond. UCITS betyder att det är en reglerad fond, EU-reglerad, kring att fonden måste följa vissa kriterier. Att de inte får ha för mycket i ett enda bolag. Så det är liksom tryggt för oss kunder. Jag väljer hellre en vanlig fond än en ETF, en ETF är en börshandlad fond. Jag har inget emot ETF, vi har en portfölj som bara består av sådana här börshandlade fonder. Men där är ofta en valutarisk, ofta en spread, att det är skillnad mellan köp- och säljpris. Så det finns både för- och nackdelar.

Hygienfaktorer: ESG, tracking error och active share

Jan: Gärna grundläggande ESG-kriterier. ESG står för hållbarhet, Environmental, Social, Corporate Governance. Så gärna kan jag välja en fond som tar hänsyn till ESG, då tar jag den hellre än en annan. Men avgiften trumfar detta.

Och sen lite mer tekniskt, för den som är nördig, så vill man gärna ha ett lågt tracking error på 0 till 2 procent. Det vill säga hur mycket avviker den här fonden från sitt index. Om jag köper en global indexfond, då vill jag att den ska köpa företag i hela världen. Inte att den plötsligt avviker, så att jag köpte någonting för att jag trodde att jag köpte bananer. Och sen kommer jag hem och skalar det, och så upptäcker jag att det var äpplen.

Caroline: Du tittar på mig konstigt.

Jan: Men kan du inte ta hur det är i verkligheten?

Caroline: Jag förstod det som att den inte ska röra sig för mycket runt sitt index.

Jan: Ja, precis. Den ska inte röra sig för mycket. Den kan ju bli något annat. Ett exempel är Coeli Global. "Vi är en global indexfond. Men vi är aktivt förvaltade. Så vi väljer bara ut det som vi tycker är världens finaste bolag." Så de har 30 bolag i hela sin portfölj, och de mäts mot ett globalt index. Länsförsäkringar Global, en indexfond, äger hela marknaden. De äger 1 600 bolag. Det säger sig självt att Coeli borde ha ett högre tracking error mot det globala snittet för hur de globala aktierna går än Länsförsäkringar, som har exakt alla.

Caroline: Ja, absolut.

Du betalar för något du inte får

Jan: Men det är inte så absolut. För det finns fonder som tar betalt för att de är aktiva, men inte har något tracking error. Detta är det som man kallar för...

Caroline: Men de har ingen avvikelse från index?

Jan: Så du betalar för någonting du inte får.

Caroline: Jag har hört talas om detta förr. Jag har blivit arg då.

Jan: Till och med sämre. Till och med sämre än index.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och sen pratar man också om att ett annat sådant här mått är active share. Det vill säga ett mått på 0 till 100 som visar hur nära man är indexet. Vid 0 är det identiskt med index. Vid 100 är det helt skilt från index. För att du ska ha ett active share på 100, då bara hittar jag på, då är det typ att du har räntor inne i en aktieportfölj. Det är helt annorlunda. Så det är sådant som man kan lite nörda i.

Och tittar man då på avvikelsen på de aktiva fonderna, då vill du ha tvärtom. Du vill ha ett högt active share, för vi vill ha en avvikelse från indexet, för annars kan jag lika gärna ha indexfonden. Eller hur? Och då vill man ha mellan 4 och 7 procent, brukar anses vara bra. Sen finns det vissa hedgefonder som kan ha upp emot 10, 15 procent. Och återigen lite nördigt, men om man har ett högt active share och ett lågt tracking error, då är det en riktigt bra aktivt förvaltad fond.

Caroline: Det är en detalj.

Jan: Men vi har tittat på den typen av nyckeltal. Poängen här är att man vill ha fonder som är som legoklossar.

Caroline: Okej.

Mitt lilla rant: avkastning är ett ointressant mått

Jan: Det vi inte tar med som ett urval. Nu kommer mitt lilla rant här.

Caroline: Jag ser det på rubriken. "Avkastning är i princip ett ointressant mått."

Jan: Ja. Historisk avkastning är enligt min åsikt ett irrelevant mått för att välja.

Caroline: Det är skönt att du säger det. För det har varit så, det har varit outtalat innan, innan du sa detta nu, i många av våra poddavsnitt. Vi har sagt att det spelar ingen roll hur det har gått, vi kan inte bry oss om det. Men sen har det ändå varit så att man har sneglat ditåt.

Jan: Ja, och det är det vi ska prata om, också i ett kommande avsnitt. Men avkastning är oerhört komplicerat. Och vad vi människor gör när vi ställs inför ett komplicerat beslut, det är att vi förenklar. Vi angriper komplexitet med att försöka förenkla det. Vilket funkar i många fall, men det funkar inte här. Här vill vi förklara vilken fond som kommer vara bra i framtiden. Det är en sjukt komplex fråga. Active share, tracking error, man måste tänka efter både en och två gånger. Så då blir den mycket enklare frågan: vad har gått bra förut? Och detta är vår hjärna som bara fuckar upp det.

Hjärnan lurar oss

Jan: På samma sätt finns det mycket forskning som visar att det vi bedömer som sant, det är mycket vanligare att vi bedömer det vi har hört flera gånger som sant, snarare än det som är sant. Det vet vilken föreläsare som helst. Bara återupprepa samma sak ett antal gånger, så kommer folk säga att det är sant. Eller tro att det är sant. Trump i USA, vad var det? Över hälften av alla republikaner tror att valet är fuskigt. Så hjärnan lurar oss här. Och vi ska prata om det. Det som jag stör mig på är att majoriteten av alla där ute använder just det här måttet, hur det har gått historiskt, som ett mått för hur det ska gå i framtiden. Trots att det står i varenda finansiell broschyr: historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning.

Caroline: Nej, okej. Det känns som att vi tar tag i en gigantisk elefant just nu.

Jan: Ja.

Caroline: Vi kommer göra det ett par minuter. Det är nästan som man vill ha en tyst minut av respekt för detta.

Jan: Ja, men vi kan gå igenom det först. Det är jätteviktigt.

Caroline: Men frågan är då varför vi fortsatt har sneglat ända fram tills denna minut.

Jan: Vi har inte sneglat.

Caroline: Eller jag har gjort det. Men jag har ju ändå vetat att det spelar ingen roll hur det har gått. Så tror man ändå att det kan ha någon indikation på hur det ska gå i framtiden.

Jan: Ja, jag fattar det. Och allt är designat för det.

Caroline: Men inte ens en globalfond?

Inte ens en globalfond väljs på avkastning

Jan: Nej. Inte som ett kriterium för att välja ut en fond som jag ska ha i framtiden.

Caroline: Nej.

Jan: För du pratar om att man har en annan beslutsprocess.

Caroline: Ja, det som vi pratar om. Låg avgift, lågt tracking error, lågt active share. Men tracking error är väl ändå en spegling av hur det har gått?

Jan: Nej.

Caroline: Nej, okej, förlåt mig.

Jan: Nej, hur nära avkastningen för fonden följer avkastningen för indexet.

Caroline: Det är ju det som det har varit.

Jan: Nej, det ska ju vara framtiden också. Jag vill ju ha en liten avvikelse. Det är som om vi har en referenspenna som är röd. Om jag köper en ny penna som ska vara röd, så vill jag att de två röda nyanserna ska vara så lika som möjligt. Jag vill ha en röd penna, och vi har en röd referenspenna. Sen köper jag en ny penna, och så plötsligt blir den blå.

Caroline: Jo, men jag tar inte sådana konstiga... Jag måste bara se här nu vad det här active share var. Det är sådant här som jag aldrig har hört förut. Så jag kommer inte ihåg vad det är för något, fastän du har förklarat det nu.

Jan: Ja, active share, det är två mätetal som mäter. Ja, visst mäter de på historien, det måste de göra. Men de säger ingenting om avkastningen. De säger bara hur lika de här två röda färgerna är.

Caroline: Okej, ja, detta är ju viktigt att komma ihåg.

Jan: Ja, och den andra säger: hur lika är pigmenten i de här två pennorna? Är du med?

Caroline: Ja.

Det är så sjukt lockande att jämföra det som varit

Jan: Det dåliga är att jag inte var förberedd på att vi skulle dyka ner i de här, så jag har inte förberett någon bättre metafor eller någon närmare definition. Vi kommer förmodligen komma tillbaka till de här termerna. Men i alla fall, för att ta tillbaka det dit jag var på väg. Det är så sjukt lockande att hamna i fällan att jämföra det som har varit, för att det är enkelt att förstå. Och sen tror vi från många andra områden att det som har gått bra historiskt ska vara bra i framtiden.

Och detta hade vi ett helt avsnitt om, avsnitt 123, med Morningstar-stjärnor. Du går in på Avanza, det första du ser, eller du går in på Nordnet. Det första du ser på en fond är hur många stjärnor den har. Och då tänker vi: fem stjärnor, bra fond. Eller hur? Tre stjärnor, mellanbra fond. En stjärna, dålig fond. Problemet är att det är stor skillnad på en stekpanna som har fem stjärnor och en fond som har fem stjärnor. För en stekpanna kommer att behålla sina kvaliteter om två år, medan en fond kommer att förändras om två år. Förstår du? Så vi går i denna fällan.

Vissa mått baseras inte på avkastning

Caroline: Jo, men jag vill också vara tydlig här nu med att vissa sådana här termer som vi använder, som du sa, en del av dem mäter saker som inte har med avkastningen att göra, men jag som är ovan vid de här termerna kan ju tro att de baseras på avkastning. Du sa att de inte gjorde det, de här, vad heter de nu, active...

Jan: Ja, men det är klart att de bygger på det, för när vi jämför det, jag vet ju inte vad varken index eller fonden kommer att göra i framtiden. Så visst, jag jämför på historisk avkastning, men jag använder inte historisk avkastning som ett kriterium för att välja en framtida fond.

Caroline: Nej.

Jan: Okej, vi går vidare nu.

Caroline: Ja, men jag fattar inte vad som är svårt.

Jan: Jo, för...

Caroline: Jag kände så här, kan man inte bli lurad då av att man tittar på...

Jan: Nej, men Caroline, om index består av 1 600 bolag och fonden har samma 1 600 bolag, då kan den inte avvika.

Caroline: Nej, vi kan gå vidare, Jan. Det är jag som inte kan hålla det i minnet, vad det här active share är för någonting. Men skitsamma.

Jan: Man behöver inte hålla det. Vi har kollat det. De här fonderna är bra. De som vi har valt ut, som vi inte ens har pratat om en timme in i avsnittet.

Caroline: Nej.

Jan: Men det kommer vi till.

Caroline: Ja, jag är upprörd. Vi kan klippa detta.

Jan: Nej, men vi kör.

Caroline: Ja, vi kör.

Morningstar-stjärnor spelar ingen roll

Jan: Historisk avkastning spelar ingen roll. Antalet Morningstar-stjärnor som en fond har spelar ingen som helst roll. Du kan läsa citatet som vi har här som motivering.

Caroline: "Morningstar's star ratings for funds are clearly used in the industry to imply that funds that performed well in the past will do so in the future. That needs to change."

Jan: Ja, och vem är det som säger detta?

Caroline: Steven Wendel, Morningstar.

Jan: Ja, det är alltså en av Morningstars egen personal. Jag tror han var forskningschef eller en hög chef där. Han säger: inom finansindustrin används Morningstar-stjärnor av rådgivare eller av sparare som ett mått på vad som kommer att gå bra i framtiden. Och han säger, that needs to change. Det är inte så. Morningstar själva säger att det inte är så. Men detta har vi pratat om i ett helt annat avsnitt, varför det blir så i alla fall.

Caroline: Bra.

Studier på historisk avkastning

Jan: Så om vi tittar på de studier som har gjorts på det här, på hur relevant historisk avkastning är för framtida avkastning. Då visar det sig att till exempel 84 procent av alla fonder som hade fem stjärnor, det vill säga att de är bäst i sin kategori, då tillhör man topp 10 procenten i sin kategori för att få fem stjärnor. 84 procent av alla fonder med fem stjärnor förlorade de här stjärnorna inom tre år.

Caroline: Ja. Okej.

Jan: Och detta är, apropå det vi pratade om innan med färdighet versus slump, färdighet versus tur. Om investerande vore endast ett skicklighetsspel, så hade ju inte detta hänt. Då hade man haft som den där personen som spelade dam, som förlorade sju matcher på 50 år.

Caroline: Ja, okej.

Jan: Så bara det är ju ett tecken på att slump presterar. Vad man inte tänker på, som vi går igenom i avsnitt 123, är att eftersom vi har de här effekterna, så blir sannolikheten att en portfölj med fonder som har fyra av fem stjärnor, den har alltså en sannolikhet på över 50 procent att den kommer underprestera mot index i framtiden. Så när folk ibland skriver till mig "jag har en skitbra strategi, jag bara köper de fonderna som har gått bäst eller som har högst antal stjärnor och sen byter jag när de förlorar", ja, det där är en strategi som har mer än 50 procents sannolikhet att gå sämre än index. Det finns studier på det.

SPIVA: hur många fonder är kvar i toppen efter fem år?

Jan: Så jag tänker att vi ska ta ytterligare. Nu har vi pratat om hur många fonder som förlorar sin stjärna. Då har man gjort en undersökning. Det finns något som heter SPIVA, det är S&P, Standard & Poor, det är de här som ger ut index, eller dem man hör när man hör S&P 500. De har en avdelning som bara sysslar med forskning på studier, då aktivt förvaltade fonder mot index. Och så jämför de de här och släpper rapporter två gånger om året.

Och då ställde de en ganska enkel fråga. De sket i huruvida man slår index eller inte. Man formulerade frågan så här: hur många fonder slår snittet ett år? Om man bara delar upp alla fonder i hälften, den här hälften gick bättre än den andra hälften. Man blandar inte in index. Och så ställer de frågan: efter fem år, hur många fonder är kvar i den övre halvan? Oavsett om de har över- eller underpresterat mot index. Så ett år var du med i topp 50 procent. Hur många av de fonderna som är kvar i topp 50 procent är kvar efter fem år? Kanske inte så många, om du ska gissa.

Caroline: Jag vet inte.

Jan: Du som lyssnar eller tittar kan gissa. Tre?

Caroline: Tre procent.

Jan: Ja. Det var ju lite hårt. Men det är ganska tragiskt. Ungefär 15 procent. Så ungefär 15 procent av de fonder som var bättre än hälften stannar kvar fem år senare. Det är ganska tragiskt, tycker jag.

Kan man inte ta dem som varit med längst?

Caroline: Men då kan man ju också ha som strategi att man tar de som har varit med längst och gått bra.

Jan: Va?

Caroline: Jo, men de som var kvar.

Jan: Hur ska du veta vilken som är kvar?

Caroline: Ja, men man måste ju ha något slags historie... Du vet, tre, fem år. Man ser hur en fond har gått.

Jan: Men kan ni, det kommer vara precis samma sak för de kommande fem åren.

Caroline: Okej.

Jan: Ja, det är det som man blir så jävla lurad på.

Caroline: Ja.

Jan: Så om du har 100 fonder, 50, så kommer majoriteten av de här 50 försvinna. Men sen är det några som är kvar, som verkar vara vinnare. Bara det att fem år senare så kommer du ha samma effekt på dem. 80 procent av de som är kvar efter fem år kommer ju försvinna till nästa femårsperiod.

Caroline: Ja, och de som är kvar där då?

Jan: Ja, 80 procent försvinner till nästa femårsperiod. Hur ska du veta vilken det är? Det är klart att det kommer vara någon efter 20 år som har överlevt alla utsorteringar.

Caroline: Och vi har det inte så...

Jan: Jo, det är klart vi har.

Caroline: Okej, men vi har det.

Jan: Ja.

Caroline: Så lång tid man kan titta tillbaka.

Jan: Ja, men det säger ju ingenting.

Caroline: Nej, men säger det inte någonting?

Jan: Nej.

Caroline: Nej.

Jan: Du vill gärna att det ska säga någonting.

Jag är som alla andra

Caroline: Nej, men det är ju det där, the allure. Jag är som alla andra. Som inte är superinsatta i ekonomi, men som ändå vill spara lite. Och så tänker man att det är ju logiskt. Att ta någon som har varit med skitlänge och gått bra.

Jan: Ja, precis. Då köper man den.

Caroline: Ja. Jag fattar.

Jan: Funkar inte. Vi tar nästa fråga då. Hur många fonder som presterade i övre kvartilen, alltså topp 25 procent, är kvar efter fem år? Så vi tar de bästa 25 procenten. Efter ett år så har 90 procent försvunnit från topp 25 procent. Efter två år har 95 procent försvunnit. Efter tre år har 98 procent försvunnit. Efter fyra år har 99 procent försvunnit. Så om man tittar på en ännu snävare grupp, man tittar inte hälften hälften, man tittar bara på de topp 25 procenten, ja, fyra år senare har 99 procent av dem försvunnit.

Caroline: Ja. Okej.

Svenska fonder mot sitt index

Jan: Så tittar vi på svenska fonder, om vi jämför med index. Hur många Sverigefonder slår sitt index? På ett års sikt: 28 procent. Sju av tio missar mot index. Det går ju också i linje med att genomsnittliga småsparare underpresterar mot index. Alla studier som görs, görs ju på proffs. Småsparare är sämre än proffs. Så det ser ännu värre ut för småsparare. På tio års sikt, hur många fonder slog sitt index? Två av tio. Är ni med?

Caroline: Sverigefonder är ju snäva, väl?

Jan: Ja, ja, ja. Men man kan ändå jämföra dem. Och här är återigen källan SPIVA. SPIVA Europe Scorecard, mid-year 2020.

Sen har du dessutom den här andra effekten. Vad är överlevnadsfrekvensen för en svensk fond? Tittar man på ett år, om vi tar januari, så startar en fond. Hur många av de fonderna som startar, som är på startlinjen i januari, kommer i mål i december? På ett års sikt är det 95 procent. Så fem av hundra fonder dör inom det första året. På fem års sikt dör 32 procent, alltså 32 av hundra fonder läggs ner inom fem år. Var tredje fond.

Varför läggs fonder ner?

Caroline: Jag förstår. Och detta är jättebra. Men varför läggs de ner? Vad är kriterierna för att lägga ner en fond egentligen?

Jan: Ja, för att de till exempel inte får in kapital, för de presterar dåligt. Nordnet, vi hade det här exemplet förra avsnittet, Nordnet Smart, kommer sannolikt läggas ner. Det handlar om att de inte får in tillräckligt med kapital.

Caroline: Ja, eller de misslyckades.

Jan: De skulle ju rädda i nedgång och styra om risken. Det gick inte. Fick jättemycket kritik, så det är omöjligt. Det kommer vara jättesvårt för Nordnet att sälja Smart. Så då lägger man ner det. Och det var till och med bara lite otur. Eller återigen, inte otur, de drabbades av slump. Och en slump som inte gagnade dem. De hade lika gärna kunnat träffas av annan slump.

Inom tio år läggs mer än 50 procent av alla svenska fonder ner. Värt att komma ihåg, inom tio år läggs 50 procent av svenska fonder ner.

Inom tio år läggs mer än 50 procent av alla svenska fonder ner.

Jan: Så där är ju också den här Lindy-effekten, som jag gillar, att ju längre historik fonder har, ju längre fonder har varit med, desto större är sannolikheten att den kommer vara med i framtiden också.

Caroline: Det kan jag köpa. Men det säger inget om avkastningen.

Jan: Nej, det säger inget om avkastningen.

Caroline: Jag ska komma ihåg det. Men varför säger det inte det? För då har den ju inte lagts ner. Då har den ju ändå gått att sälja.

Jan: Ja, men det säger inget om avkastningen. Länsförsäkringar Global Indexnära är en av mina favoritfonder. Den har ju gått som index. Så det finns ingen anledning för dem att lägga ner den. Den gör ju det den ska.

Caroline: Okej.

Skärmbilden från Avanza som gör mig förbannad

Jan: Så därav är min invändning på alla sådana här. Detta är en skärmbild från Avanza, Placera.nu. "De bästa Sverigefonderna 2020." Här är de bästa fonderna 2020. Och så har man sorterat de fonderna som har gett högst avkastning. Och jag tänker: vad vill man säga med detta?

Caroline: Nej, men Jan. Tagga ner.

Jan: Nej, kolla här nu. När man skriver en artikel på det här viset, då vill man att det ska gå snabbt.

Caroline: Ursäkta mig, vem är det som har...

Jan: Vi behöver inte säga vem det är.

Caroline: Nej, jag vill inte hänga ut någon. Men jag tror att man vill göra ett snabbt jobb. Ut med det. Nu. Det är januari, folk måste ha det nu.

Jan: Men vad ska de ha det till?

Caroline: Ja, jag vet inte. Men det är det lättaste sättet att skriva en snabb artikel.

Jan: Ja, och det är detta som gör mig förbannad.

Caroline: Ja, mig med.

Det är inte världsklass, det är mediokert

Jan: Det är inte världsklass.

Caroline: Det är inte världsklass.

Jan: Detta är fan mediokert. För folk har redan den här preferensen som du också kastar ljus på. Att vi vill köpa det som har gått bra. Och här är det att kasta bensin på den elden. Detta är ju inte att vilja sina läsare väl.

Caroline: Men förstår du att den som har skrivit det tror också på det?

Jan: Nej, men så här, hade jag varit den, så hade jag kunnat argumentera.

Caroline: Nej, men detta är ett allmänintresse för att se vilket som har gått bra. Det är självklart att det står där att den historiska avkastningen inte är en garanti för framtida avkastning.

Jan: Ja, men du vet. Det är ju inte så det används. Någon som läser detta kommer ju vara så här: shit, du vet, en ny teknik. Den har gått 100 procent plus förra året.

Caroline: Jag tror inte ens att man använder de argumenten som du pratar om, Jan. Det är därför du sitter här med en egen blogg. Och inte jobbar på något sådant ställe där du behöver vara medioker, Jan. Sorry to say it. Du är inte en sådan person. Du vill gå till botten med saker.

Jan: Ja, jag vet.

Caroline: Vi pratar inte med...

Jan: Vi pratar om sätt att välja ut fonder som inte har med avkastning att göra.

Caroline: Ja.

Jan: Vi lämnar det och går över på dumb money.

Caroline: Det verkar som att du har blivit upprörd när du har gjort den här researchen.

Det stör mig att man förstärker ett dåligt beteende

Jan: Ja, men jag är upprörd. För att man tar människor som inte är ont anande och så förstärker man ett dåligt beteende. Det är det som stör mig.

Caroline: Ja, det är inte hjälpsamt.

Jan: Dumb money effect, står det här.

Caroline: Dumb money effect, ja.

Jan: Detta är en vetenskaplig studie, som identifierat något som de kallar för dumma pengar-effekten. Och denna heter Dumb money: mutual fund flows and the cross-section of stock returns. Man undersökte småsparare och så undersökte man flöden, fund flows, alltså pengar in och ut ur fonder, från småsparare.

Caroline: Ja, småsparare.

Jan: Du kan läsa vad de kom fram till.

Caroline: "Retail investors direct their money to funds which invest in stocks that have low future returns. To achieve high returns it is best to do the opposite of these investors. We calculate that mutual fund investors experience total returns that are significantly lower due to their reallocations."

Jan: Vi fortsätter.

Caroline: "Därför är ömsesidiga fondinvesterare dumma, i den bemärkelsen att deras omfördelningar minskar deras rikedom i genomsnitt. Vi kallar detta förutsägbarhet, den dumma pengaeffekten. Utifrån skillnaden mellan högflöde- och lågflöde-aktier, slår det att för varje horisont om tre månader förutsäger höga flöden idag låg framtida aktieavkastning. Denna relation är statistiskt betydelsefull vid tre- och femårshorisonten."

Jan: Ja.

Vad studien faktiskt identifierade

Jan: Så vad de identifierade var att småsparare sätter in sina pengar i det som har gått bra, vilket innebär att det som har gått bra historiskt har en hög värdering. Det som har en hög värdering har en låg sannolikhet för att ha en framtida god avkastning. Och att de på det här sättet förstör för sig själva, för de får en sämre avkastning, that their reallocations reduce their wealth on average. Så i snitt kommer de här bytena förstöra deras förmögenhet. Och det här är dessutom statistiskt signifikant på tre eller fem års tidshorisont. Vilket går i linje med det vi pratade om innan, med fonderna som underpresterar mot index, fonderna som förlorar sina stjärnor, et cetera. Hänger du med?

Caroline: Yes.

Jan: Det finns mycket studier när man börjar gräva i det här. Tvärtom kan man, de upptäckte till och med, de pratar om smart money också, att man egentligen kan göra motsatsen för att få en överavkastning.

Caroline: Ja.

Spara, investera och spekulera

Jan: Så min tanke här när vi pratar om definitionerna, för vi kommer prata om fonder att investera i och fonder att spekulera med. Detta är repetition. Jag brukar säga att spara handlar om att lägga på hög, att inte ha någon förväntad avkastning. Det kommer från bondesamhället. Vi sparade en del av skörden för att ha som utsäde nästa år. Jag har ingen förväntning att om jag lägger undan en bal med hö, eller, ja, det kanske inte är hö man har som utsäde.

Caroline: Nej, men om jag lägger undan...

Jan: En påse frön, ja.

Caroline: En påse frön.

Jan: Att när jag kommer tillbaka och tittar i den påsen om ett halvår, att det är fler frön. Tvärtom kommer det sannolikt vara färre frön.

Att investera är då att inte ha en åsikt, utan att acceptera marknadens avkastning. Det vill säga köpa ett index, köpa allt. Att spekulera handlar om att ha en tro om att en koncentration kommer att ge mig en högre avkastning än marknadens genomsnitt. Det vill säga, jag väljer att köpa it-aktier, för jag tror it-aktier kommer att gå bättre än andra aktier. Eller jag köper Sverige-aktier, för jag tror att Sverige kommer att gå bättre än annat.

Världskartan över börserna

Jan: Då har vi den här världskartan, som visar hur stora de olika börserna är i världen. För forskningen säger att man ska lägga lika mycket i förhållande till hur mycket det finns. För det är ett vanligt misstag att ibland skriver folk till mig "vad tycker du om denna portföljen? Jag tar 10 procent i USA, 10 procent i Sverige, 10 procent i Finland eller Kina." Och då säger jag: nej, det där tar du en risk du inte får betalt för, för du har koncentrerat det. För du ska ha 50 procent i USA, om du ska ha en globalviktad portfölj.

Men det som man ofta inte är medveten om är att en globalfond inte är så himla global. För en vanlig globalfond som följer det som man kallar för MSCI World, den tar inte med Kina, Taiwan, Korea, Indien, Ryssland, Brasilien, et cetera. Den tar inte med tillväxtmarknaderna. Så det är därför vi nästa vecka, när vi kommer titta på portföljerna, kommer komplettera globalfonderna med en tillväxtmarknadsfond.

Caroline: Jag tänkte precis fråga.

Jan: Sen har man också, MSCI har insett att detta är problematiken, så då skapade man ett nytt världsindex som heter MSCI World ACWI, All Country World Index. Men det är andra typer av fonder som följer den. Så vi kommer prata om det sen specifikt. Så det är också att ha i åtanke.

Aktier är bara en tredjedel av marknaden

Jan: Och sen bara en liten nörderi här. Det är att marknaden, om man tittar på hela den finansiella marknaden, så pratar vi ju alltid bara om aktier. Men det är värt att komma ihåg att om man tittar på alla tillgångsslag, alltså inklusive räntor, så står aktier i princip bara för typ en tredjedel av det totala finansiella värdet. Räntor, alltså där stater lånat pengar, står ju också för 30 procent. Och sen har företag lånat pengar, et cetera. Så genom att faktiskt ha en aktieportfölj, bara en aktieportfölj, så har man de facto redan gjort en koncentration där man har sagt "nej, jag väljer detta tillgångsslag för jag tror att det kommer ge bättre avkastning, eller riskjusterad avkastning".

Caroline: Bra.

Jan: Så det har vi pratat om. Den riskjusterade avkastningen, det är den som vi får när vi investerar. Och om jag vill ha möjlighet till högre avkastning så måste jag ta högre risk, men då minskar den riskjusterade avkastningen.

En bra fond är som ett bra basplagg

Jan: Så nu ska vi äntligen börja prata om fonderna. Och här har jag faktiskt en bild som jag använde för två år sedan i våra bildspel. Det är en bild på dig där du sa: "En bra fond är som ett bra basplagg i en garderob. Man kan alltid matcha dem med varandra för att passa i olika tillfällen." Stämmer det fortfarande?

Caroline: Det låter så jävla...

Jan: Vad?

Caroline: Jag vet inte, som att jag inte hade någon aning om saker. Fast jag tycker det låter skitbra.

Jan: Ja, det låter bra.

Caroline: Men är det så?

Jan: Ja, det är så. Det är ju det vi kommer prata om. Det är de här ingredienserna.

Caroline: Men vad är det för olika tillfällen man tänker på då?

Jan: Till exempel när jag ska spara till mina barn, när jag ska spara till min pension, när jag ska spara på tre års sikt eller tio års sikt. Då kan man kombinera.

Caroline: Jag är smartare för det än vad jag är nu. Eller idag i alla fall.

En bra fond är som ett bra basplagg i en garderob. Man kan alltid matcha dem med varandra för att passa i olika tillfällen.

De bästa globala aktiefonderna

Jan: Så om vi tittar på de bästa globala aktiefonderna. Om jag bara fick välja en enda fond, så här generell, ja, då är det Länsförsäkringar Global Indexnära. Och jag tror detta har varit en favorit de senaste åren.

Caroline: Ja, men varför?

Jan: Den är billig, den går att köpa på de flesta ställen. Den följer sitt index, den tar grundläggande hänsyn till hygienfaktorer, bra inre beskattning et cetera. Jättebra. Indexnära betyder att den följer index. Varför de inte säger index är för att de plockar bort vissa bolag på grund av de här ESG-kriterierna.

Caroline: Jaha, och det stod för environmental...

Jan: Social och corporate governance. Så man plockar bort till exempel vapenindustri eller tobak.

Caroline: Bra.

Jan: Så därför är den indexnära och inte index.

Caroline: Okej.

Varför inte Avanza Global?

Jan: Vissa kommer kanske undra: varför säger du inte Avanza Global? Det är en sådan nördartikel på bloggen. Men där är en intern skatteeffekt som gör att Avanza inte är så mycket bättre, trots att den egentligen är billigare. Så den är till synes billigare på avgift. Men om man tittar på intern beskattning så har den en högre intern beskattning på amerikanska fonder. Och det gör att effekten gör att Länsförsäkringar ändå är bättre. Och dessutom kan man bara välja Avanza Global på Avanza.

Caroline: Men om man jämför olika globalfonder som ska följa index, borde inte de innehålla samma grejer då nästan?

Jan: Jo. Men sen är det skillnad om...

Caroline: Varför har inte då Länsförsäkringar samma sådan här internbeskattning?

Jan: För att den är baserad i Sverige, så den betalar svensk skatt på amerikanska utdelningar, medan Avanza Global är baserad i Luxemburg och betalar Luxemburgs skatt på amerikanska.

Caroline: Jag minns detta när det kom fram, att du var lite upprörd.

Jan: Nej, jag var inte upprörd. Då blir det en helt annan skatt. Ja, men återigen, detta är nörderi. Det är inte många, ens i finansbranschen, som tittar på de här grejerna.

Caroline: Men hur mycket äter du upp av mina pengar?

Jan: Ja, tillräckligt mycket för att säga att Länsförsäkringar Global är bättre. Du får lite bättre avkastning.

Caroline: Ja, du får lägre avgift.

Jan: Lägre avgift, ja. Inte avkastning.

Caroline: Nej, men jag tänker alltid att avgiften äter upp en del av avkastningen.

Jan: Ja, absolut. Men det vet vi inte. Där är en osäkerhet i det där.

Caroline: Okej.

Jan: Du är som en hund som drar i kopplet. Inte där. Kom nu.

Den interna beskattningen kom från läsarna

Jan: Ja, men återigen, du som lyssnar på detta. Det här är ju åratals arbete. Fantastiskt många duktiga läsare. Detta med den interna beskattningen, det kommer inte jag på. Det var ju våra läsare som mejlade in om det. Så jag ska inte ta kredit för det.

Caroline: Ja, det tackar vi för.

Jan: Jag ska verkligen inte ta kredit för det. Men återigen, detta är en sådan här typisk, 180 inlägg senare kommer man fram till en sådan basic grej. Så man har gått hela varvet runt.

Caroline: Ja, tror vi.

Jan: Ja, vi tror det.

Bästa hållbara globala indexfonden

Jan: Bästa hållbara globala indexfonden. Här blir det då en extra inriktning mot hållbarhet. Det finns fonder som är speciellt hållbara, som säger att detta är en hel nisch. Denna är fortfarande en indexfond, men har lite extra inriktning på det hållbara. Då är det SPP Global Plus. Och där kan jag också säga, SPP har en kategori av fonder som de kallar för plusfonder. De tar generellt bättre hänsyn till hållbarhet än andra. Men de är fortfarande index. De är billiga index.

Caroline: Men Länsförsäkringar är ett försäkringsbolag, SPP är väl också ett fondbolag?

Jan: Länsförsäkringar i det här fallet är ett fondbolag. Sen har de en försäkringsverksamhet också.

Bästa globala småbolagsfonden och premiepensionen

Jan: Bästa globala småbolagsfonden. Där gillar jag Handelsbanken Global Småbolag. Den är lite dyr. Och där finns sådana här ETF:er, som är till exempel i US-dollar och också är billigare. Men vad var det jag tänkte fråga här nu? Ja, strunt samma. Så den här köper ju små bolag i hela världen.

Bästa fonden för premiepensionen, AP7 SÅFA eller AP7 Aktier. Det roliga här är faktiskt att det är ingen förändring mot förra året i den här biten. Sen vill jag också säga, Avanza Global är en jättebra fond. Så det är inget kast. Vi har den själva i flera av våra portföljer. Men i valet, om jag ska välja en av två, så faller valet.

Caroline: Men varför har vi den, egentligen?

Jan: För att jag är lite dum i huvudet. Och jag gillar att diversifiera.

Caroline: Ja, men gör vi det egentligen?

Jan: Nej, man gör inte det. Men vi behöver inte gå in på det nu.

Caroline: Men Jan, vi måste ju städa upp det där.

Jan: Ja, vi kanske inte behöver det om du tycker att den är okej. Här blir jag irrationell. Jag har haft den i massa år innan vi kom på det där med avgiften. Och så står det plus 70 procent. Och jag har hellre en fond som är plus 70 procent än en som börjar på noll.

Caroline: Men du gör ju inte det egentligen.

Jan: Nej, jag vet. Men jag är också dum i huvudet. Så det är inget konstigt. Men om man nu förstår "jag är dum i huvudet som gör detta", då kan man ju ändra sitt beteende.

Caroline: Ja.

Jan: Possibly. Possibly.

Vi är inte perfekta heller

Jan: Men jag vill också säga, vi är inte på något sätt perfekta, eller att jag har den perfekta portföljen. Men vi eftersträvar det. Jag har ju en portfölj. Våra modellportföljer är bra. Men sen har jag till exempel min kärna i tjänstepensionen, det är ju ett särke.

Caroline: Men ja, du är ju ekonomibloggare. Varför har du det så i din egen garderob?

Jan: Ja, för att jag har haft det så i många år. Alla fonderna är typ över plus 50 procent. Och jag gillar känslan när jag loggar in. Att det står plus 50 procent eller plus 100. Vi har vissa fonder eller aktier som är plus 200 procent.

Caroline: Men den här känslan kan ju kosta dig pengar.

Jan: Ja. Okej. Jag är irrationell, som alla andra.

Caroline: Nej, jag bara tänker på den här känslan som är så viktig ändå, att den känns positiv.

Jan: Ja. Jag tar med mig detta. För att citera Henrik Tell, en sådan här oberoende finansiell rådgivare: hellre en inkomplett plan du följer än den perfekta planen som aldrig används.

Caroline: Som du inte följer.

Jan: Ja, som aldrig används.

Caroline: Okej.

Hellre en inkomplett plan du följer än den perfekta planen som aldrig används.

De bästa övriga aktiefonderna

Jan: Om vi tar de bästa övriga aktiefonderna. Bästa Asienfonden, Swedbank Robur Access Asien. Sen bästa tillväxtmarknadsfonderna, Avanza Emerging Markets eller Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära. Avanza Emerging Markets är bättre, men den finns bara på Avanza. Så kör man Nordnet kommer man inte åt den.

Mycket diskussion på forumet kring den bästa Sverigefonden. En favorit jag har haft i många år är SEB Sverigeindexnära, som bytte namn till SEB Hållbar Sverigeindexnära. Men där startades en ny fond som heter Plus Alla Bolag Sverige. Plus är fondbolaget. Och denna är lite billigare, alltså högst marginellt billigare, och är minst lika bred. Så jag tror att det blir svårt för mig att argumentera mot att SEB-fonden skulle vara bättre. Så här har vi årets första byte.

Och alla de här, vi pratar om deras kostnader hela tiden. Alla de vi pratat om hittills tror jag ligger under 0,4 procent, förutom Handelsbanken Global Småbolag. Min cut-off är att den ska ligga under 0,4 procent. Det är en generell tumregel.

De svenska småbolagsfonderna

Jan: Tittar vi på de svenska småbolagsfonderna så blev det också, efter mycket diskussion på forumet, så konstaterade vi att det går inte att välja. Så då sa vi att man får båda två. Plus Småbolag Sverige Index och AMF Småbolag. Så det är de två bästa småbolagsfonderna.

Vi har inte tagit med fonder som är mot Europa eller mot USA, eftersom du får dem i den globala indexfonden. Sen har vi det i listan på bloggen.

Caroline: Men när du säger att det är en ny här, den Plus Alla Bolag Sverige till exempel. Var tog den sig in i beslutsprocessen? Vad tänker du? Vad gjorde att den kom med?

Jan: När jag skrev SEB Sverige Indexnära, så var det någon som sa: varför inte Plus Alla Bolag Sverige? Och så tänkte jag: ja, varför inte? Och sen hade vi en tråd där vi diskuterade vilken man ska välja. Och så kom vi med massa argument och så läste vi på.

Caroline: Jo, men jag vill ju inte säga "har den gått bra?", för det är inte det som vi...

Jan: Nej, den är ju helt ny.

Caroline: Vi tittar ju inte på det, så vad är det som gör att du tog med den? För att den är ju helt ny.

Jan: För att den är billig.

Caroline: Den är billig.

Vad innehåller Plus Alla Bolag Sverige?

Jan: Den är billig. Och innehåller, du tittar på vad de innehåller.

Caroline: Ja, den innehåller, vad tror du att den innehåller? Som SEB...

Jan: Men vad tror du, när den heter Plus Alla Bolag Sverige?

Caroline: Alla bolag som finns på den svenska börsen.

Jan: Ja. Och då innehåller den exakt samma bolag som SEB-fonden, för de följer ungefär samma index. Men den är bara lite billigare.

Caroline: Men den är billigare. Ja, okej. Mycket enkelt. Men det känns jobbigt.

Jan: Det är också skönt att det är enkelt.

Caroline: För jag bara fick för mig att det var någon sådan... Vi vet ju inte hur den har gått. De har ju inte fått prestera. Att det inte var någonting i beslutsprocessen. Vi pratade ju om det här med beslutsprocessen som viktig. Som jag kanske inte hade koll på, som gjorde att den kom med.

Jan: Nej.

Caroline: Nej. Det är bra.

Småbolagen: ta båda två

Jan: Och sen när det gäller småbolagen, då var det så här: nej, men de har lite olika inriktning, de är inte helt identiska. Och då sa vi: ja, men då tar man med båda två. Och det är det som också är ganska skönt ibland med fonder. Du behöver inte välja antingen eller. Ingenjör eller läkare, då måste du välja. Men här, 1 000 kronor, vilken ska jag välja? 500 spänn i båda. Är du med? Så man kan ibland göra det enkelt.

Caroline: Det finns ju de som har dubbla examina, men jag vet inte ifall det finns någon läkaringenjör. De får faktiskt väldigt bra betalt, läkaringenjörer.

Jan: Vänta här nu, du menar att det finns någon som är ingenjör och läkare?

Caroline: Ja.

Jan: Jag kan säga så här, jag läste ju teknisk fysik. Där finns ganska många på teknisk fysik som är lite för smarta för sitt eget bästa. Och där var det inte en oansenlig andel som läste läkare och teknisk fysik samtidigt.

Caroline: Du sa att det var omöjligt, Jan.

Jan: Nej, jag sa inte att det var omöjligt.

Caroline: Man måste välja, sa du.

Jan: Okej då, men för de flesta. För de flesta som är normalbegåvade.

Teknisk fysik och känslan av att vara dum

Jan: Jag kan säga så här, jag har aldrig känt mig så dum som när jag gick på teknisk fysik.

Caroline: Förlåt att jag skrattar, men det är också konstigt, för jag tycker ju att du är smart.

Jan: Ja, men jag hade ju så här... Jag hade nog känt mig väldigt, väldigt out of place. När det gått första dagen.

Caroline: Inte för att du är dum, va?

Jan: Nej, men det där är så här, utsorteringen. Där kan man ju prata om, till exempel nu, vi pratade om de här FANMAG-aktierna förra veckan. Kommer ni ihåg, Facebook, Apple, Amazon, Netflix, Google, et cetera, som har gått fantastiskt bra. Många av de bolagen fanns för 20 år sedan. Men det är få som hade gissat att Netflix, ett bolag som skickar hem dvd-filmer till dig via post, kommer att bli ett av världens största streamingbolag. Är ni med? Så vad vi ser nu är ju överlevarna från 20 års sortering.

Lite samma sak på teknisk fysik. Du har sorterat de bästa i grundskolan. Du har sorterat ut dem till gymnasiet. Från gymnasiet har du sorterat ut de bästa. Och sen har du satt dem i en teknisk fysikklass, där du dessutom första året sorterar ut sjukt många andra. Så du har bara de här übersmarta människorna kvar.

Killen som doktorerade på fyra år

Jan: Vi hade ju en kille, han läste teknisk fysik på två år. Så när vi andra gick färdigt utbildningen, då hade han redan doktorerat.

Caroline: Du har själv doktorerat.

Jan: Det är så här, göra grundutbildningen och doktorera på fyra år. Och vet du vad det värsta var med honom? Han var också trevlig. Han var trevlig, han var vältränad, han hjälpte oss andra som var mindre begåvade. Så det var så här: vad, vad, vad? Det var orättvist. Men han är fantastisk. Lite för smart för sitt eget bästa.

Caroline: Men vad betyder det att vara för smart för sitt eget bästa egentligen? Jag har träffat smarta människor som jag också tycker är för smarta för sitt eget bästa. Men jag ångrar att jag ställde frågan nu, för nu får jag svara på den själv.

Jan: Ja, vad tänker du då?

Caroline: Nej, men det är... Jag tror inte... Vi behöver inte dyka ner i det.

Jan: Vi behöver inte dyka ner i det.

Caroline: Det känns bara som att något är off.

Jan: Ofta påverkar det på det sociala.

Caroline: Ja, det gör det.

Jan: Det är där man ser det. Och sen blir det svårt. Om man hela tiden ser världen annorlunda än vad alla andra gör, så blir det ju knökigt. Du kommer hela tiden få anpassa dig. Och det är inte säkert att man vill det eller kan det.

Caroline: Nej.

Bästa räntefonderna: överväg ett sparkonto

Jan: Vi hoppar tillbaka till bästa räntefonderna. Snillen spekulerar. Det första jag vill säga här när det gäller räntefonder: överväg ett sparkonto med insättningsgaranti. I dagsläget är räntefonder fan det svåraste som finns. Förlåt att jag svor, men det är så. Och i genomsnitt ger räntefonderna kanske en halv till en procents avkastning.

Caroline: De är alltid så bra. Varför ska vi ha dem?

Jan: Det är ju för att minska risken. Det finns vissa poänger med att ha dem. Men låt oss ta det i ett separat avsnitt, när vi gör portföljen. Vi kommer ha mycket av den diskussionen nästa vecka. Ska vi ha med dem i portföljerna överhuvudtaget? Men det beror lite på vad man vill uppnå. Den diskussionen finns på forumet också.

Men i alla fall, bästa korta räntefonden. Detta är lite, forumet vill ha med denna, Spiltan Räntefond Sverige. Jag är inte kompis. Jag minns att vi var arga på den.

Caroline: Ja.

Jan: Men å andra sidan, alternativet är typ IKC Avkastning. Så det finns några alternativ. Men det är ändå svårt att argumentera för att denna inte borde vara med på objektiv basis. Men ja, I don't like it.

De olika räntefonderna

Jan: Bästa långa räntefonden, samma som förra året, AMF Räntefond Lång. Om jag egentligen bara skulle ha en enda räntefond, så skulle jag nog satsa mina pengar på AMF Räntefond Mix. Det är en mix mellan globala räntor.

Bästa globala realräntefonden, inspirerad av Better Wealth och Opti, som faktiskt har med realräntor. Det är alltså inflationsskyddade räntor, så om inflationen ökar.

Caroline: Ja, jag tänkte precis. Det där kommer jag inte ihåg vad realräntor är för något.

Jan: Ja, men detta är en fond där man har realräntor från hela världen. Och jag gillar ju större diversifiering, bättre riskjusterad avkastning. Så detta är bra.

Bästa globala företagsfonden, att jag lånar ut till företag i hela världen, SPP Global Företagsobligation. Högräntefonden, jag tror återigen svårt att argumentera för något annat än en högräntefond, men återigen inte jättesugen på den.

Caroline: Det är verkligen inte ett nybörjar...

Jan: Nej, man ska veta vad man håller på med här.

Jan: Bästa hållbara räntefonden, SPP Grön Obligationsfond. Och faktiskt ett byte här på bästa svenska realräntefonden, alltså inflationsskyddad, Swedbank Robur Realränta. Vi hade Handelsbanken Realränta innan. Och jag tror innan dess hade vi Öhman Realränta.

Caroline: Får vi bytt nu då?

Jan: Lägre avgift.

Caroline: Lägre avgift. Okej.

Jan: Bra.

Bästa hållbara fonderna

Jan: Tittar vi på de bästa hållbara fonderna. Nu här är det viktigt, för nu börjar vi göra de där avstegen från riskjusterad avkastning, eftersom vi koncentrerar. Och vissa av de här fonderna jag kommer säga nu är dyra. Vissa är aktivt förvaltade, vissa innehåller räntor, et cetera, har alltså avhandlats i forumet. Detta är fonder som är speciellt hållbara, som man kan ha i en portfölj om man vill säga: jag vill göra en extra satsning på hållbarhet. Då är, återigen, det bästa man kan göra att typ välja en fondrobot och klicka i hållbart. Återigen, enklast.

Men vill man ha ingredienserna, vilka är de hållbara ingredienserna? Generellt sett är SPP:s plusfonder bra. Allt som heter SPP plus är hyfsat bra. Sen har SPP en fond som aktivt jobbar med globala lösningar för till exempel klimatkrisen. Man följer FN:s mål för en hållbar värld, inkluderar aktivt företag et cetera. Då är det SPP Global Solutions.

Caroline: Men vad har den för avgift då?

Jan: Jag minns inte, men hög. 1 procent, eller 0,8? Jag vet inte, jag tror att det är 0,7.

Caroline: Okej, så det är 1,6?

Jan: Jo.

Caroline: En sådan hade aldrig kommit med.

Jan: Jo.

Fler hållbara specialfonder

Jan: Swedbank Robur Global Impact är också en sådan fond som har högre avgift. Pärlan, som vi har intervjuat Magnus Alfredsson här på bloggen, han har 20 procent räntor. Trots att han har 20 procent räntor har han sprungit cirklar runt typ alla andra det senaste året. Jättefin, jag gillar hans angrepp. Jag kommer inte heller ihåg vad den kostade. 0,65 tror jag. Men återigen, detta är specialfonder. Här behöver man läsa på själv. Men vi har ändå gjort någon slags basic kriterium.

Handelsbanken Hållbar Energi. Jag ska vara helt ärlig, fram till två veckor sedan har jag aldrig hört talas om fonden. Gått fantastiskt bra.

Caroline: Vänta här nu. Vad sa du nu?

Jan: Den har gått fantastiskt bra. Och därför var jag på väg att säga, för mig är farhågan med detta att jag köper någonting som har gått bra på historisk basis. Men jag tycker att detta är intressant. Jag ska försöka få till en fika tillsammans på Patreon med förvaltaren. Det var så här många som skrev och många som tipsade om det. Men jag skulle lägga ett varningens finger. Inte för att fonden kanske är dålig, men för att forskningen talar emot fonder som har gått så pass bra som denna har gjort.

Brasklapp om hållbara fonder

Jan: Sen vill jag överhuvudtaget lägga en brasklapp när det gäller hållbara fonder. Forskningen är högst tveksam till hur mycket det påverkar, hur mycket påverkan man gör genom att välja en hållbar fond.

Caroline: Aha, men har det kommit forskning nu om hur mycket man egentligen påverkar med sina pengar?

Jan: Vi har detta i ett separat avsnitt som jag kan länka till, där jag sammanfattat det som finns om hållbarhet, vad man kan tänka på. Men för att ta det kort, så finns det tre sätt hur man kan köra hållbarhet. Det ena är inkludering av företag som aktivt jobbar för att lösa klimatkrisen. Man kan exkludera saker som man tycker inte bidrar. Och sen kan man försöka påverka företagen man äger i sin portfölj.

Problemet med investeringen är nämligen att börsen är en andrahandsmarknad. Så att jag inte vill köpa till exempel dina aktier påverkar ju inte din verksamhet. Är du med?

Caroline: Nej.

Jan: Om jag säger "nej, men jag vill inte ha med Carolines aktier i mitt bolag", så säger du "ja, men fuck it". Det spelar ju ingen roll. Du driver ju din verksamhet så som du driver den. Om jag äger den eller inte spelar ingen roll. Det är bara någon annan som äger den. Är du med?

Vad har störst påverkan?

Jan: Så exkludering, jag är inte helt säker på att det spelar en stor roll. Inkludering, tittar man på det, spelar en större roll. Särskilt om man gör inkludering i tidiga faser. När man ska starta sitt företag behöver man kapital. Om man då får kapital, då kommer ju pengarna in i verksamheten. Och påverkan är också så här oklart om det gör skillnad. Det finns en sådan matris som Naturskyddsföreningen har gjort, där de tittar på att välja in, välja bort, påtryckning eller huruvida man ger.

Och sen finns det en organisation som heter Founders Pledge, som gjorde en sammanställning av väldigt många studier som tittade på: okej, vad har mest påverkan utifrån besparade ton koldioxid per år? Och så tittar de på olika livsstilsförändringar. Till exempel leva utan bil, köpa grön el, byta till elbil. Att byta till elbil sparade ett ton koldioxid. Att leva utan bil sparade två och ett halvt ton koldioxid per år. Och sen var de så här: ge tusen spänn till en bra klimatorienterad välgörenhetsorganisation, det sparade tio ton.

Att ge bort tusen kronor till en bra välgörenhetsorganisation hade mer effekt än de flesta livsstilsförändringar du kunde göra.

Caroline: Det är så svårt att fatta. Eller förutse, menar jag.

Jan: Återigen, jag säger inte att man inte ska göra de här andra grejerna, men återigen, vad är det som gör mest skillnad? Så ibland, om man skulle vara lite hård och verkligen bara titta på mest effekt, så skulle man kunna argumentera för: välj en fond som har grundläggande ESG, skit i de här som har extra påverkan. Och den skillnaden du sparar i avgift, den besparingen i avkastning, eller den högre avkastningen, ge bort det till duktiga klimatorganisationer. Det kommer ha större effekt.

Caroline: Var kunde jag läsa detta?

Jan: Vi kan lägga en länk i anslutning till, men jag har gjort ett avsnitt. Om man går in på bloggen och söker hållbart sparande, så är det den första artikeln som kommer upp.

Den strukna grafen om barn

Jan: Sen kom det en invändning mot det här. "Jan, du har inte med..." Jag hade strukit en grej, så jag vet inte om jag vågar säga det. Men det var så här. Att skaffa barn, då var det 60 ton koldioxid per år, om man inte skaffade barn. Men jag kände att det vill jag inte ha med i en graf.

Caroline: För vi har kompisar som säger att de inte kan skaffa barn på grund av klimatet. Och jag tycker så här. Det kanske är egocentriskt här, men...

Jan: Och har man dessutom barnen, vad ska man göra då?

Caroline: Ja, man ska inte hata sig för det.

Jan: Ja, vi skrattar lite grann, men det är ju...

Caroline: Ja, vi kan inte ha med det.

Jan: Nej, därför, försök... Stryk det från grafen.

Caroline: Bra.

Bästa specialfonderna

Jan: Så nu är vi på upploppet här. Bästa specialfonderna. Detta är nischfonder, som har specifika syften. Det är där man har tagit en koncentration, det vill säga att man har skapat en stor utfallsrymd.

Caroline: Ja, nu kom vi till den.

Jan: Återigen, här behöver man också läsa på. Få av de här kommer komma med i modellportföljerna, men flera av dem finns i vår lekhink. Detta är spekulation. Apropå det att ha en tro om framtiden, där jag gör en koncentration för att jag tror att detta kommer ge en större avkastning över tid.

Där har vi Eric Strands AuAg Silver Bullet, som är, som man själv säger, Sveriges mest riskabla fond. Den kan gå plus 80 procent. Jag tror att vi på åtta månader förra året gjorde 100 procent, men den kan lika gärna backa 80 procent. Vi har Precious Green, som också är Eric Strands, 60 procent aktier som är grön teknologi och 40 procent guld. En helt absurd satsning, som har gått asbra. Och han har ju haft mycket rätt. Men för mig är det så här, det tar emot i magen att välja den fonden. Men får han rätt i sin tro, så kommer den springa varv runt allt annat.

Guld och Coeli Global

Jan: Sen är nästa AuAg Gold. Den kommer dyka upp i modellportföljerna, högst sannolikt. Det är en guldfond, så exponering mot fysiskt guld. För guld brukar ofta göra en portfölj med aktier bättre.

Sen har vi Coeli Global Selective, där vi har haft Andreas och Henrik här på besök, som gör en väldigt hög koncentration. De tar bara in 30 bolag av alla världens tusentals bolag. De har som mål att verkligen också överavkasta mot index. Jag gillar ju dem, för de är ju aktiva på riktigt, precis som Eric Strand.

Och någonting jag tänker att vi ska prata mer om under 2021, det är en hybrid approach. Det vill säga att ha en kombination av indexfonder och viss aktiv förvaltning.

Caroline: I samma fond? Eller i samma portfölj?

Jan: I ett sparande. Det finns vissa studier som pekar på att det kan finnas poänger med det. Faktiskt. Och det kan bli spännande.

Ny teknik och investmentbolag

Jan: I samma kategori handlar det om TIN Ny Teknik. Väldigt populär bland många i forumet. Vi kommer också försöka få till en fika tillsammans på Patreon med Carl Armfelt som förvaltar den. Swedbank Robur Ny Teknik, också en populär fond. Spiltan Aktiefond Investmentbolag, också en koncentration. Till exempel 30 procent av Spiltan Aktiefond Investmentbolag består av Investor. Så återigen en oerhört hög koncentration som historiskt sett har gett en bättre avkastning.

Caroline: Ja, den har ju det.

Jan: Men svårt att spekulera om framgent. Vi har en hel tråd på forumet också som heter "Varför inte bara välja 100 procent investmentbolag?" Där vi diskuterar mycket det här.

Sen märker jag att jag har gjort en tabbe här. Länsförsäkringar Global Indexnära, den ska inte... Är den i lekhinken? Nej. Länsförsäkringar Fastighetsfond skulle det vara här. Som också är nischad mot fastigheter.

De som gått bra hade jag svårt att ta in

Caroline: Jag har också så här. Flera av de här fonderna hade jag haft svårt att ta in just på grund av att de har gått jättebra på sistone. Och det verkar som att många motiverar det så här: "Varför ska vi ha med de här? För de har gått bra." Är det så diskussionen går? För på forumet har ni den approachen att om det har gått bra så är forskningen emot att man ska ha det.

Jan: Jag vet inte om forumet. Jag har den approachen.

Caroline: Ja, men jag tänkte faktiskt fråga dig det. För nu har jag inte hängt med i den här tråden på forumet kring vad som ska inkluderas i detta avsnitt, de bästa fonderna inför 2021. Men när du har pratat med våra läsare i forumet, då har du ju haft den här approachen att det kvittar hur det har gått.

Jan: Ja. Jag har inte det som ett kriterium.

Caroline: Nej, men hur har diskussionen gått då när du har sagt så? Att det inte spelar någon roll hur det har gått?

Jan: Ja, de flesta håller ju med. Det är ju inget motstånd.

Caroline: Nej. Jag sitter ju här och har svårt att ta in det. Att inte fråga "men hur har den gått då?" För det ska inte spela någon roll.

Jan: Nej, det är ingen som har protesterat. Jag tog inte ens med det som en kolumn i vår Excel-fil, hur det har gått på sistone.

Risken med forumet är att vi blir en ekokammare

Jan: Nej, men jag upplever också så här, risken med forumet är ju att vi blir en ekokammare. Det är därför jag försöker bjuda in folk som har en annan åsikt och försöker slå ner lite när folk är lite otrevliga. Folk är inte otrevliga, jag har tagit bort ett inlägg av flera tusen, som ifrågasatte lite väl hårt. Men man märker skillnad. När jag ställer samma fråga, ibland ställer jag samma fråga på Twitter och så ställer jag den i forumet.

Till exempel ställde jag frågan: kommer den genomsnittliga svenska småspararen slå ett index, svenska Stockholmsbörsen? På Twitter blev det 40-60. Fyra av tio tyckte ändå att den genomsnittliga småspararen skulle slå Stockholmsbörsen, eftersom de är mer engagerade på Avanza. När jag ställde samma fråga på forumet, så var det 80, 90 procent som sa nej. Så där är ju såklart en bias i vårt forum mot forskning som inte finns på så många andra ställen. Så jag upplever inte att det blir något motstånd.

Jag är ofta idioten som argumenterar mot mig själv

Jan: Så många gånger brukar jag ju vara idioten som argumenterar mot mig själv. Det var ju jag som startade tråden "Varför inte bara välja 100 procent investmentbolag?" Jag ska också starta en tråd på forumet nu, det har jag tänkt under detta avsnitt.

Caroline: Ja, men bra. Vi får se vad någon svarar.

Jan: Ja. Och många gånger ställer jag frågan till folk som argumenterar väldigt hårt för en grej: okej, så hur skulle det låta om du argumenterade för motsatsen? För det blir ganska intressant.

Caroline: Ja, det är sunt.

En enkel nybörjarportfölj med tre fonder

Jan: Så nästa vecka kommer vi prata om hur man sätter ihop de här portföljerna. Men ett exempel: om man vill ha en, efter 149 kommentarer kom vi fram till att en bra nybörjarportfölj med bara tre fonder är 80 procent Länsförsäkringar Global Indexnära, 10 procent Plus Alla Bolag Sverige och 10 procent Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära. Så nu har vi tagit de här tre legobitarna och satt ihop dem till en portfölj. Och denna portföljen är bättre än 90 procent av det som folk har i sina portföljer. Över lång tid.

Caroline: Ja, över lång tid.

Jan: Vi tog med Länsförsäkringar Global Indexnära för att den tar hela världen. Sen tog vi med Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära för att Länsförsäkringar Global missar Kina, Indien et cetera. Varför tog vi med den på 10 procent? Jo, för att summerar vi storleken så är summan av tillväxtmarknaderna ungefär 12 procent av det globala börsvärdet. Så då har vi tänkt på andelen, vi har tänkt på vilka fonder det är, och sen har vi valt att ta med hela Sverige för att få en liten överkoncentration mot Sverige, eftersom vi bor i Sverige och vi har haft en lång diskussion kring att ha en home bias mot Sverige. Då får vi rätt i valutan. Vi bor ändå i Sverige, kommer ha våra utgifter i Sverige, så det är motiverat att ta 10 procent Sverige.

Nästa vecka: portföljerna

Jan: Så en så här enkel portfölj. Det blir inte så konstigt att det är 149 kommentarer, eftersom vi har brutit och vänt och vridit på den här tråden. Så detta kommer vi prata mer om. Nästa vecka kommer vi förmodligen lägga till lite guld, och vi kommer förmodligen kanske lägga till ett bankkonto eller en räntefond. Och så blir det den globala barnportföljen. För nu är ju detta en 100 procent aktieportfölj. Och jag påstår att denna portföljen över tid kommer gå som index och slå de flesta småsparare. Faktiskt.

Så detta är ett exempel på hur man kan använda ihop det. Sen finns det lite varianter på forumet också, men detta är vi ganska överens om faktiskt. Så nästa vecka kommer vi sätta ihop portföljerna. Diskussionen pågår redan. Och man får jättegärna hälsa på i forumet. Det är bara rikatillsammans.se/forum, eller bara trycka på forum när man kommer in på rikatillsammans.se. Det är verkligen kul att vara där.

Caroline: Ja, och folk är ju asduktiga, verkligen.

Tack till forumet och till dig

Jan: Så jag vill egentligen säga tack till dig på forumet som har hjälpt till med detta. Hade inte varit möjligt utan dig. Tack till dig, älskling, som har varit lite jobbig. Dragit i kopplet.

Caroline: Jag tycker inte du har varit jobbig, utan jag tycker du har kastat ljus på det som är där ute. De känslorna som man ofta har.

Jan: Så egentligen, har vi mot förmodan missat någonting, titta på bloggen. Där finns också en uppdaterad lista, där finns mycket mer info om respektive fond. Där finns fondfaktabladen. Vilket index de följer, avgiften, massor av nördinformation.

Caroline: Grymt! Tack!

Jan: Vi ses nästa vecka.