Ombalansering 2021 och uppdatering av fondportföljerna

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ombalansering 2021 och varför förändringarna är små
2. Att matcha ihop spelarna i laguppställningen
3. När du redan har en fondrobot
4. En liten existentiell kris kring portföljerna
5. Vad allmänbildningen faktiskt ger
6. Patreon i stället för reklam
7. Pitchen som faktiskt får folk att tjäna pengar
8. Engagemangsnivå och vad medlemskapet kostar
9. Avsnittet är inte sponsrat
10. Så små är förändringarna i år
11. Marginella justeringar av guldandelen
12. Därför läggs indexfonder sällan ner
13. Temafonder och nya nischade indexfonder
14. Att snäva in ökar risken
15. Fler index än aktier i världen
16. Att stötta en bransch
17. Ägaren påverkar inte företaget
18. Modellportföljerna utifrån risk
19. Från ingen risk till bankkonto med insättningsgaranti
20. En hård kravspec på portföljerna
21. Portföljerna ska fungera för både nybörjare och proffs
22. Förklara portföljen för en tioåring
23. Freja förstår faktiskt
24. Skin in the game
25. Utrymme för en egen twist
26. Lågt pris och grundläggande hållbarhet
27. Ska fungera på både Avanza och Nordnet
28. Portföljerna som en bas att ta avstamp från
29. Det enda som skiljer portföljerna åt
30. Bildspelet hör till avsnittet
31. Vad gör man med pengar på två, tre års sikt?
32. Långsiktigt sparande har inte alltid aktier
33. Ben Carlsons exempel på snäva tidsperioder
34. Många tioårsperioder framåt
35. Du vet inte vilken period du får
36. "Stocks for the long run" på 39 marknader
37. Läsare som skickar studier
38. 12 procents risk att gå back över 30 år
39. Erik Strand och Dragon Portfolio sa samma sak
40. Är det inte för att börserna varit omogna?
41. Ha det i bakhuvudet
42. RikaTillsammans 100 procent aktieportfölj
43. Aktiedelen: global, småbolag, tillväxt och Sverige
44. Hur 50/50 räknas ut i praktiken
45. Aktiedelen är bara en komponent
46. En portfölj jag är stolt över
47. Byta ut fonder och dela upp globaldelen
48. Guld i alla portföljerna
49. Guld som värdebevarare och försäkring
50. Argumenten mot guld
51. Komplexiteten med att äga guld
52. Högriskportföljen för långa horisonter
53. Sammansättningen av högriskportföljen
54. Varför 10 procent kontanter ligger där de ligger
55. Torrt krut i en kris
56. Marginell förändring mot förra året
57. Mellanriskportföljen, tidigare nybörjarportföljen
58. FIRE, rentier och fördelningen
59. AMF Räntefond Mix som favorit
60. Backspegeln som vindruta
61. Blackjack-liknelsen
62. Färdighet kontra slump
63. Diskussionen om beslutsprocessen håller i sig
64. Riskpremien förklarad steg för steg
65. Säkerhet bakom räntor
66. Därför ger aktier mer än räntor över tid
67. Beslutsprocessen som ett eget klipp
68. Tegelstenen i huvudet
69. Tillbaka till varför vi har kontanter
70. RikaTillsammans-portföljen, allvädersportföljen
71. Fyra tillgångsslag för fyra ekonomiska klimat
72. Den läskiga räntedelen med hävstång
73. Att inte agera på sin tro
74. Ödmjukheten inför strategin
75. Golden Butterfly som alternativ
76. Försiktiga portföljen för en stor buffert
77. Ungefär 2,5 procent om året
78. Ombalanseringsmallen
79. Beslutsprocessen som det stora temat
80. Tips kring mallen och nytt nyhetsbrev
81. Avrundning och tack

Ombalansering 2021 och varför förändringarna är små

Jan: Eftersom portföljerna faktiskt är så pass bra, och vi har haft dem i flera år, så behöver man inte göra någon större ombalansering om man gjorde den i april förra året. Men om man är ny och vill börja, eller bara vill ha lite inspiration och höra hur man resonerar kring att bygga olika portföljer för olika horisonter och olika risk, ja då är det här ett bra avsnitt.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du också varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå, på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 186 och vi ska prata om modellportföljerna. Vi ska prata om ombalansering 2021, det vill säga de här små förändringarna. Vi gör ju bara förändringar i portföljen en gång om året i normala fall.

Jan: Under de senaste sju åren har vi bara gjort det en gång om året, förutom förra året, då vi gjorde det två gånger på grund av marsnedgången, som var börshistoriens snabbaste nedgång. Men tanken är att nu gör vi de ändringar som behövs och sen låter vi portföljerna vara resten av året. Så det här är egentligen en fortsättning på de avsnitt vi har kört tidigare här i januari. Normalt sett brukar vi alltid titta på hur förra börsåret gick. Sen tittar vi på vilka fonder som är nytillkomna eller bra det här året, som vi kanske vill byta in i laguppställningen. Och sen kommer dagens avsnitt, där vi tittar på portföljen.

Att matcha ihop spelarna i laguppställningen

Caroline: Så hur gör vi laguppställningen med de nya spelarna?

Jan: Ja, precis.

Caroline: Ja, för det är väl olika. De här olika pusselbitarna, de här fonderna, ska ha olika stor andel och så.

Jan: Ja, precis. Hur matchar man ihop spelarna? Det är lite som vi pratade om i ett avsnitt här om veckan. Om man ser det, nu blir det mycket metaforer här, men om man ser det som ingredienser när man ska baka en kaka, så är det lätt att tro att vi har tio fonder, vi tar en tiondel i varje. Men det är ungefär som att baka och så tar jag en deciliter socker, en deciliter vatten, en deciliter bakpulver, en deciliter peppar.

Caroline: Jag har hört den här innan.

Jan: Ja, det blir inte jättebra.

Caroline: Vi har aldrig testat den kakan, den blev inte bra.

Jan: Nej, men det är klart att man ska ha lite av någon och mer av någon annan.

Caroline: Ja.

Jan: Och det här blir också de portföljer som har hängt med oss i flera år.

När du redan har en fondrobot

Jan: Sen vill jag också vara supertydlig. Vi rekommenderar normalt sett att de flesta sparar bättre med en fondrobot. Om man använder en fondrobot och är jättenöjd med det, då behöver man egentligen inte lyssna på det här avsnittet.

Caroline: Nej, för jag undrade innan vi kom igång här, jag tänkte för mig själv att jag hade nog bara använt en fondrobot. Så vem vill veta de här sakerna om hur man sätter ihop sin portfölj? Är det de som är jätteintresserade och tycker det är jättekul med ekonomi?

Jan: Ja, precis. Fast de har å andra sidan ofta sin egen laguppställning. För de är så här: nej, jag håller inte med, jag tycker det ska vara lite mer peppar. Eller det ska vara lite mer bakpulver.

Caroline: Så jag vet inte. Så vem är det då?

Jan: Jag tror att det är folk som har hängt med oss ett tag, som har de här portföljerna. Sen kan det vara så att det finns vissa tillfällen då det inte fungerar att ha en fondrobot. Till exempel tjänstepension. Så jag tror, om jag skulle gissa, att det är ganska många som har en tjänstepension. Och sen är det också så att vi har en specialportfölj, som vi har haft sedan 2014, som bygger på Harry Brownes Permanent Portfolio, ett recept som har hängt med sedan 70-talet. Och det där är ett typiskt sådant som en fondrobot inte klarar av.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Så det är guld i den.

Caroline: En fjärdedel, eller?

Jan: Ja, precis.

En liten existentiell kris kring portföljerna

Jan: Så jag är väl egentligen, egentligen, det var ju större kris fram till 2017, kommer du ihåg, innan det fanns fondrobotar. Då var det här enda alternativet att ha en laguppställning. Nu får man ju en skitbra laguppställning med fondrobotarna. Och då hade jag lite existentiell kris. Varför ska vi köra de här portföljerna nu när du kan ha en fondrobot som är billigare, det blir bättre, det blir större spridning och det tar liksom ingen tid? Och du betalar en hundralapp extra per hundratusen.

Jan: Men nu är det lite så att jag gillar att tävla mot de här fondrobotarna. Jag gillar att ha, liksom tjänstepensionen, där behöver man ju ändå ha en egen portfölj. Och sen är det väl kanske också lite allmänbildning, skulle jag säga.

Caroline: Det är det säkert, men vad får man då?

Jan: Vadå?

Caroline: Vad får man för allmänbildning?

Jan: Om man sätter sig in i portföljteori, till exempel.

Jan: Ja, men vi kommer ju göra en portfölj här på fyra fonder, som i princip är likadan som Lysa har. Och det är väl också det, vår portfölj kommer bara typ ha 5 000 företag, medan Lysa har kanske 6 500. Där fondrobotar, till exempel Lysa, är mycket bättre, det är på räntesidan. På räntesidan i dag, som vi kommer prata om, lämnar vi lite walkover, men jag kommer prata mer om det.

Vad allmänbildningen faktiskt ger

Caroline: Jo, men vad får man för allmänbildning då? Hur, till exempel?

Jan: Att du inte ska ha en deciliter peppar i en kaka? Det kommer vi prata om. Vi kommer prata lite om guld, vi kommer prata lite om räntefonder, lite forskning, en liten forskningsrapport kommer vi också få med på köpet idag.

Caroline: Vad kul.

Jan: Så det är väl lite det. Och sen är det den här högriskportföljen, mellanrisk, lågrisk och sen den här specialportföljen, RikaTillsammans. Och sen den här uppdaterade ombalanseringsmallen. Så det är lite temat för idag.

Jan: Och precis som nu på sistone så finns det här avsnittet sammanfattat i ett sånt här expressavsnitt. Men nu har jag bett Rikard, vår designer, att byta ut den här treminutersloggan mot något annat. För de blir aldrig tre minuter, de sammanfattar, de blir typ sex minuter. Eller sju minuter.

Caroline: Men det är ändå kortare än en och en halv timme.

Patreon i stället för reklam

Jan: Sen tänker jag så här, jag har faktiskt lyssnat på lite andra poddar nu på sistone, och jag tänker så här, de pratar så sjukt mycket i början om reklam och sponsrade avsnitt. Och våra avsnitt är ju sällan sponsrade. Men däremot har vi vår RikaTillsammans-community på Patreon, som jag tycker är fantastiskt rolig. Där får man massa extra material. Vi har en separat podd som heter FikaTillsammans-podden för de som är med på Patreon, där vi släpper kanske ett extra avsnitt i månaden med de gäster vi har haft. Men då kan man vara lite interaktiv, man kan ställa frågor.

Caroline: Till den gästen.

Jan: Ja.

Caroline: Och det kan man ju inte här i den vanliga.

Jan: Nej, och jag jobbar på att försöka få in lite fondförvaltare nu under året. Lite gamla gäster i repris, eller lite forskare till...

Caroline: Det var det värsta. Tror du att det kommer dyka upp någon?

Jan: Jag vet inte. Vi får se. Jag kan grooma dem lite innan och säga, du kan inte använda det här forskarlingot som du brukar.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Vi får se.

Pitchen som faktiskt får folk att tjäna pengar

Jan: Men däremot, de flesta blir väl liksom en sån här grej som jag stör mig på lite ibland. De flesta som har typ Patreon säger så här: "Åh, snälla stöd oss" och skänk pengar.

Caroline: Ja, det är väl den vinklingen man brukar ta.

Jan: Som de flesta har. Och den skaver för mig så mycket. Jag vill att folk ska tjäna pengar på att vara med i Patreon. Så jag passade faktiskt på att ställa den frågan häromdagen, för nu var det ju nytt år. Då frågade jag: har du tjänat in pengarna på ditt Patreon-medlemskap? Alltså, har du blivit rikare av att vara med där? Antingen rent konkret, genom de börstips vi gör, eller samma investeringar, eller när vi hade artikel om bolån. Har du lyckats förhandla ner ränta?

Jan: Och det var roligt. Nu är det inte alla som har svarat, såklart, för det är inte alla som svarar på det här. Men vi hade typ 465 personer som svarade. 150 sa ja. 168 sa ja, flera gånger om. Och sen de som sa nej var det 130–140 personer. Och då hade de flesta bara varit med mindre än 12 månader. Och jag säger så här, det är inte på den första månaden, utan man får se det på årsbasis. Så det här tycker jag faktiskt, jag är lite stolt över att det faktiskt funkar.

Engagemangsnivå och vad medlemskapet kostar

Jan: Och det coola är, man väljer själv vilken engagemangsnivå man vill vara med på.

Caroline: Vad betyder det, engagemangsnivå?

Jan: Vi har ställt in så att default är typ 7 dollar. Man kan lägga in det i månaden för att vara med i Patreon. Med dagens dollarkurs, och med moms, blir det kanske 80 kronor i månaden. Så för 80 kronor i månaden är frågan: kommer du tjäna mer än 80 kronor i månaden? Ja, typ mer än hälften har gjort det. Så det är patreon.com/rikatillsammans. Så hoppas jag att det här är en bättre pitch än "snälla stöd oss". Eller använd vår reklam, vårt partnerskap med, jag vet inte, Oatly eller något sånt.

Caroline: Nej, jag ska inte göra mig lustig över det. Det är klart att man kan ha reklam, men vi vill inte det.

Jan: Nej, utan vi vill att du ska tjäna pengar.

Avsnittet är inte sponsrat

Jan: I alla fall, eftersom vi kommer prata om fonder och hur man ska investera idag, är det extra viktigt att säga att avsnittet inte är sponsrat. Det finns inget fondbolag som har betalat för att få med sin fond i de här kombinationerna. Däremot har vi en länk till Nordnet, en sponsrad länk, för det är där man köper sina fonder. På SAVR kan man också köpa vissa fonder, men det ligger utanför det här avsnittet.

Jan: Det här är inte finansiell rådgivning, utan ska ses som allmän och subjektiv information. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Det pratade vi om i över tio minuter i förra avsnittet.

Caroline: Ja, det var ett bra avsnitt.

Jan: Och såklart, investeringar, där finns inga garantier. Vi kommer prata om RikaTillsammans-portföljen, som typ alltid ska gå plus. Det finns inga garantier för att den kommer gå plus, även om den bara har gått back tre, fyra gånger sedan 1970. Och vi har sammanställt det här från massa olika källor. Så man kan läsa mer på rikatillsammans.se/villkor.

Caroline: Bra.

Så små är förändringarna i år

Jan: Så om vi kör igång på riktigt kan jag säga så här, att om du har portföljerna sedan förra året är det väldigt små förändringar vi gör i år. Man skulle egentligen kunna argumentera så här: Jan, jag glömde göra en förändring 2021. Gick det åt helvete? Nej. Utan det är så här tryggt och fint.

Caroline: Ja.

Jan: Men det är det faktiskt.

Caroline: Det är också skönt.

Jan: Varför är det inte så stora förändringar? För portföljerna är ju bra. Det är inte som att forskningen har förändrats sedan förra året, eller att det plötsligt finns massa nya fonder. En av de stora förändringarna i år är att vi byter från SEB Sverige Index, en fond som heter så, till en fond som heter Plus Allabolag Sverige. Anledningen till att vi byter är att Plus-fonden är ny och är 0,05 procentenheter, alltså fem baspunkter, billigare. Det är den största anledningen till att vi byter. Man kan ha kvar SEB Sverige Index i sin portfölj.

Caroline: Ja, det är fortfarande Sveriges topp tre bästa fonder.

Marginella justeringar av guldandelen

Jan: Är du med? Men jag vet att våra läsare i forumet är så här: den är bättre. Hur argumenterar du för att SEB Sverige ska vara med?

Caroline: Jag argumenterar inte för att den ska vara kvar.

Jan: Men det är fortfarande en skitbra fond. Så det är marginella förändringar. Vi ändrar guldet från 15 procent i portföljen till 10 procent i portföljen.

Caroline: Det är ju en stor skillnad.

Jan: Nej.

Caroline: Nej, nej.

Jan: Nej, det är det inte.

Caroline: Men du, får jag bara fråga en annan sak om det här med fonder som kommer och går? Du sa att den här Plus var ny. Men det avslutas ju också fonder. Så vad gör vi då? Om det mitt i 2021 avslutas en fond som vi har i portföljen.

Jan: Ja, då får man byta ut den. Oftast slås de ihop med andra fonder som är ungefär samma. Till exempel en sån här stor fond som avslutades under förra året, eller avslutas i år, det är Handelsbankens råvarufond. Den är inte med i någon av våra portföljer. Så det hade varit ett större ingrepp.

Därför läggs indexfonder sällan ner

Jan: Men grejen är så här, det här är också anledningen till varför jag gillar indexfonderna. De läggs ju väldigt sällan ner. De ska bara följa index.

Caroline: Ja, de har inget mål som de inte följde.

Jan: Så det är inte som att det faller massa pengar ur Länsförsäkringar Global för att de gjorde 3 procent förra året. För det var vad de skulle göra. Det var ju den diskussionen vi hade för två avsnitt sedan. Vi sa så här, nej, men det är bra att få 3 procent ett år då index gick 3 procent.

Caroline: Det var en omotiverad fråga. För jag tänker att vi inte har sådana där hedgefonder som bara, nej, vi skiter i det här, nu lägger vi ner det. Den gick inte bra.

Jan: Det är därför jag menar, vi kommer gå igenom kravspecen. Jag har en ganska hård kravspec som är så här: det här är en portfölj som man teoretiskt skulle kunna glömma bort i tio år. Och sen komma tillbaka om tio år och bara, åh, titta vad bra det blev. Det är faktiskt ett av kraven. Så därför blir det inga nischgrejer, att vi plötsligt har en temafond.

Temafonder och nya nischade indexfonder

Jan: Som i förra avsnittet, någonting som vi inte tog upp i den där Bästa fonderna 2020. Efter att vi hade gjort inspelningen fick jag tips på RikaTillsammans-forumet: kan du inte ta med temafonder? Så då gjorde jag en lista med sådana, till exempel vatten, digitalisering, AI eller elektriska bilar. Om man vill spekulera i en bransch är det många gånger bättre att spekulera i en billig indexfond mot den branschen än en dyr aktivt förvaltad fond. Så jag tog fram till exempel en sån här fond som heter elektriska bilar, som investerar i bolag som har med elektriska bilar att göra.

Caroline: Men vad sa du, var det en typ av index?

Jan: Ja. Det är en indexfond mot elektriska bilar.

Caroline: Alltså, jag trodde inte ens det fanns indexfonder som var inriktade mot, inte snävt, men man kan ändå säga snävt.

Jan: Jo, det är snävt. Elektriska bilar är snävt.

Caroline: Ja, eller IT-säkerhet, eller AI, eller vatten. Jag visste inte att det fanns indexfonder som var inriktade på det viset. Men det är ju som du säger, då gör man ju ett specifikt bet på det.

Att snäva in ökar risken

Jan: Ja.

Caroline: Vad är det du brukar säga, att man ökar risken genom att man snävar in sig, eller vad det är?

Jan: Ja, men det var det vi pratade om i förra avsnittet. Forskningen säger så här: du ska investera så brett som möjligt. Allt annat lika, lång tidsperiod, ju bredare portfölj, desto bättre riskjusterad avkastning. Riskjusterad avkastning betyder att i förhållande till risken får du mer betalt. Det betyder inte att du får högst avkastning. Det är inte absolut avkastning, det är riskjusterad avkastning. Genom att snäva ner tar man en högre risk. Och det som händer är det som man tekniskt kallar att utfallsrymden ökar. Du kan ha högre avkastning, men du kan också få lägre avkastning. Spannet där ditt resultat hamnar kan bli större än det blir med en global indexfond som innehåller allt.

Jan: Och då finns de här temafonderna, till exempel mot ny teknik, eller alla teknikbolag i hela världen, eller AI-bolag, eller robotisering, eller...

Caroline: Hur går de, om jag får fråga?

Jan: Jag investerar ju inte i dem, så jag följer dem inte. Det är så här, mobility, future mobility, också en sån fond.

Caroline: Vad betyder det?

Jan: Ja, men det är typ de här Uber, Lyft, sådana...

Caroline: Alltså transport av människor?

Jan: Ja.

Fler index än aktier i världen

Jan: Och då tänker inte så många ofta på att det finns... idag finns det fler index än vad det finns aktier i världen. Så det är klart att det finns sådana index. Problemet för oss i Sverige är ofta att vi inte alltid kommer åt alla indexen. Men nu kommer vi åt de här fonderna, så det kan vara en kul grej.

Caroline: Ja, jag tycker det här är spännande. Men jag vill gärna veta hur de har gått.

Jan: Varför det?

Caroline: Jag vet inte. Det är kul. Man vill jämföra lite sånt. Det är inte för att jag vill köpa dem. Utan det är mer så, ja, jag förstår att jag har större utfallsrymd. Jag förstår det. Och här kommer den enkla människohjärnan in och vill bara veta en parameter av alla de här som ökar min risk.

Jan: Återigen, då är vi på samma som vi hade i förra avsnittet. Hur det gick, det spelar ju ingen roll.

Caroline: Nej, jag vet, det är ju otroligt svårt för mig att ta in det här. Hur ska jag kunna välja någonting då, förutom en väldigt bred indexfond? Jag kan ju inte välja något annat, för då bjuder jag in risk.

Jan: Ja, ja, ja. Gud, ja, du bjuder in risk.

Att stötta en bransch

Jan: Men du kan säga så här, jag vill stötta vattenföretag, för jag tror att vatten kommer vara ett problem i framtiden. Och då kan man ha den här, Clean Water. Eller jag kan säga, jag tror på AI, så jag vill investera i företag som är relaterade till AI.

Caroline: Men då gör du ett bet på att den branschen kommer gå bättre än alla andra.

Jan: Eller att den är undervärderad, det vill säga att alla professionella analytiker som följer den branschen har fel.

Caroline: Jo, jo, absolut. Nej, men jag är helt okej med det. Jag har ju själv köpt aktier faktiskt, inte indexfonder, utan där det är ett företag som jag har gillat.

Jan: Ja.

Caroline: Typ Tesla, eller?

Jan: Ja. Jag har haft tur med Tesla. Men vi har nog annat också. Som vår dotter köper ju månadens aktier bara i företag som hon tycker om.

Caroline: Ja, och hon...

Jan: Notera att Freja aldrig har frågat pappa hur aktien har gått historiskt.

Caroline: Men jag tror inte hon förstår att man kan kolla det.

Jan: Och det ska vi kanske inte berätta heller.

Caroline: Nej, jag tror inte det heller.

Ägaren påverkar inte företaget

Caroline: Men nej, jag tycker det är fint att man kan stötta en bransch.

Jan: Ja. Eller du är lite så här, ja, ja. Du stöttar inte branschen. Det är samma problem som med hållbarhet. Företaget påverkas ju inte av vem som äger aktien.

Caroline: Nej, men tänk dig en hord med småsparare som vill stötta. Vad ska man säga? Du använde ju ordet stötta innan.

Jan: Det gjorde jag.

Caroline: Jag hittade inte på det själv, att man kunde stötta en bransch.

Jan: Jo, men det är ungefär som att säga så här. Någon har köpt en Volvoaktie. Eller förlåt, en Volvobil. Och nu säljs Volvobilen på Blocket. Det är inte bara att jag köper en Volvobil på Blocket, har jag ingen påverkan på företaget Volvo. Är ni med? Jag köper den av en gammal säljare. Så Volvo får inga nya pengar för att en Volvobil säljs på Blocket.

Caroline: Nej, jag förstår det här. Det var du som använde ordet stötta.

Jan: Okej, men vi går vidare nu. Skyll inte det här på mig.

Caroline: Skyll inte det här på mig. Jag har svårt när det är inspelat.

Jan: Ja, det är inspelat. Vi kan gå tillbaka och kolla sen.

Caroline: Ja, skönt.

Jan: Who said what? Bra.

Modellportföljerna utifrån risk

Jan: Om vi ska titta på modellportföljerna vi har, så balanserar vi och pratar om dem utifrån risk. Och det här är också så att jag tror ungefär om två veckor, eller tre veckor, kommer vi göra ett uppdaterat avsnitt av fyrahinkar-principen. För nu är det typ 50 veckor sedan vi gjorde det avsnittet. Och jag har fått en hel del frågor. Jag har själv utvecklat modellen vidare, bråkat lite med folk på forumet som tycker den är onödig. Och sen sa jag så här, ja, fast du använder den ju själv. Och så fick jag, ja, det är sant, det tänkte jag inte på. Och då var jag så här, okej, där finns en pedagogisk poäng för mig, fyrahinkar-principen.

Caroline: Vad tänker du då, att du behöver motivera bättre?

Jan: Ja, jag behöver förklara den mycket bättre. Det är många som tycker att den är klurig.

Caroline: Ja, jag är tre år smartare nu med fyrahinkar-modellen.

Från ingen risk till bankkonto med insättningsgaranti

Jan: Men i alla fall, så då pratar vi från ingen risk. Och ingen risk 2021, det är bankkonto med insättningsgaranti. Jag kollade till exempel att Collector kunde man nu ha 1,25 procent på om man låser det i 12 månader. Så man kan idag få 1,25 procent i avkastning garanterat.

Caroline: Ja, men är det också så?

Jan: Insättningsgaranti. Så det är ingen risk. Sen har vi låg risk, som är den försiktiga portföljen, mellanrisk som är nybörjarportföljen och RikaTillsammans-portföljen, och sen är högst risk det som heter den globala barnportföljen. Högst sannolikt att vi i samband med fyrahinkar-avsnittet kommer döpa om de här till lågriskportföljen, mellanriskportföljen och högriskportföljen. Men det är så att portföljerna har tillkommit under olika faser under de 12 åren vi har hållit på med bloggen. Så det var inte så att vi hade tänkt från början, vi kommer göra en modell 2020.

Caroline: Men det kan vara bra att döpa om dem.

Jan: Vi kommer förmodligen döpa om dem.

Caroline: Precis, så det är en bra grej.

Jan: Jag kommer återkomma till det.

En hård kravspec på portföljerna

Jan: Och sen kraven på de här portföljerna, de är ganska många, och det är här man behöver vara med på problemställningen innan man väljer en sån här portfölj. Och sen har jag på forumet, jag hänger ju mycket på RikaTillsammans-forumet, och då är det människor som är extremt duktiga och som typ har som enda jobb att vara kravställare. Så jag får alltid feedback när jag har skrivit, ska vi diskutera den här portföljen nu? Det är inte tydligt vad det är du frågar efter.

Caroline: Det låter ju nästan som jag.

Jan: Kan du formulera det här bättre? Vad är det du vill diskutera egentligen?

Caroline: Ja, precis.

Jan: Jag kommer ihåg en kurs vi hade på högskolan om kravställning, där de hade en bild på skylten som stod på dörren till Tekniska högskolan, där det stod: pälsdjur och rullskridskor förbjudna. Och då hade vi en hel föreläsning om den skylten. Var pälsdjur tillåtna om de inte hade rullskridskor på sig? För det är ju otydligt.

Portföljerna ska fungera för både nybörjare och proffs

Jan: Ja, men alltså, det är där hjärnor och sådana kravställare. Till exempel Jonathan och Daniel Nilsson. Tack, och ni är skitjobbiga. Så jag har försökt definiera en bra portfölj här. Och då har jag sagt så här, att portföljerna ska både kunna passa ihop i en helhet. Att jag ska kunna ha en lågrisk- och en mellanriskportfölj, och de ska matcha ihop. Men jag ska också kunna ha bara en mellanriskportfölj. Så det har varit ett krav.

Jan: De ska kunna fungera både för nybörjare och proffs, vilket man normalt tycker är jättekonstigt. Men jag tycker det är viktigt att oavsett om du har sparat i tio år eller i ett år, så ska de här portföljerna faktiskt fungera. De ska inte vara optimerade för nybörjaren, och de ska inte vara optimerade för den som är avancerad. För plötsligt har vi inte fyra portföljer, då har vi plötsligt tio varianter av de här portföljerna. Det ska fungera i linje med forskningen. Det ska vara ett alternativ. Jag ska kunna välja en fondrobot. Men jag ska kunna välja den här portföljen också. Och kanske till och med få den billigare än en fondrobot.

Förklara portföljen för en tioåring

Jan: Och sen också, man ska kunna förklara det för en tioåring. Varför väljer du? Varför ser portföljen ut så här?

Caroline: Men varför ska man kunna förklara det för en tioåring, tycker du?

Jan: Jo, för förr eller senare kommer det bli ifrågasättningar, varför har jag den här fonden? Och då ska man kunna logiskt härleda, nej, men jag har den här för att. På ett enkelt sätt.

Caroline: På ett enkelt sätt.

Jan: Och det ska vara logiskt, man ska kunna fatta processen bakom den. Vi har till exempel en global fond för att vi vill äga alla företag i hela världen. Vi har en Sverigefond för att vi bor i Sverige, och då är det rimligt att vi vill ha en större exponering i svenska kronor. Vi har en småbolagsfond för att en globalfond inte tar med småbolag.

Caroline: Alltså är det mer så att det ska... Men allt det här förstår ju en tioåring, det som du säger.

Jan: Ja.

Caroline: Jag fattar inte.

Jan: Nej, jag älskar det när man gör det enkelt att förstå.

Caroline: Men jag bara skojar med dig. De vet inte vad en globalfond är. Helt plötsligt har du jättemycket som du behöver förklara för en tioåring. Jag bara skämtar lite med dig.

Freja förstår faktiskt

Jan: Ja, fast jag tror att om man ser att en tioåring äger alla företag i hela världen. Freja brukar fråga mig, pappa, äger jag också den som har alla företag i hela världen? Så jag tycker hon fattar.

Caroline: Ja, hon förstår det.

Jan: Hon är faktiskt tio. Och sen tänker jag också att portföljerna ska kunna fungera om du har 10 000 kronor eller 10 miljoner. Så att de ska också vara så här beloppsagnostiska.

Caroline: Vad? Är det du som spjuter?

Jan: Ja, förlåt.

Caroline: Jag bara tycker det är så fina ord. Okej, ja. Heter det så verkligen?

Jan: Nej, jag vet inte.

Caroline: Men jag tyckte agnostiska handlar väl om att du inte har någon tro. Tror jag. Eller inte att du inte har någon, alltså att du inte tar ställning. Jag vet inte.

Jan: Agnostiker, ja, men då har man nog, man har inte... För ateister har man ju sagt att man inte har någon tro.

Caroline: Ja, precis. Medan agnostisk är så här, man tar inte...

Jan: Nej, jag vet inte. Av er som är professor i svenska eller duktiga på svenska, bättre än oss, kan svara på den säkert.

Skin in the game

Jan: Och sen också, precis, vi har ju alltid ett lite speciellt krav. Och det är så här, kan vi tänka oss att lägga egna pengar? Och sen är det så att vi har på Shareville, kan man på Nordnet ha en sån här tjänst, så kan man följa våra portföljer live. Man kan inte se hur mycket belopp, hur mycket pengar vi har i dem, men man kan se vilka fonder etcetera. Men summan av våra portföljer är långt mer än en miljon. Så på sätt och vis är vetot här att vi måste kunna tänka oss fördela en miljon kronor på de här portföljerna. Att lägga, liksom skin in the game, som Taleb pratar om.

Jan: Och sen optimering på det som vi pratar om, riskjusterad avkastning. Vi tävlar inte i att ha högst avkastning. Vi ska vara den här, som vi pratade om i något avsnitt, Tour de France-cyklisten, som kommer i mål varje år. Vi ska inte vara så här, åh, vi vann med tio minuter framför alla andra, och sen ett annat år hamnar vi i diket. För då spelar det ingen roll att du vann föregående år om du hamnar i diket året efter.

Utrymme för en egen twist

Jan: Man ska kunna göra en egen twist på dem. Så det här är ett nytt krav för i år.

Caroline: Ja, du får gå vidare. Du får utveckla det sen. Jag gissar att det kommer, eller?

Jan: Nej, jag tänkte inte prata mer om det.

Caroline: Nej.

Jan: Men jag tänker så här, säg att jag vill ha den där grön energi-temafonden. Då ska man kunna sätta in den gröna temafonden i den här portföljen. Så det ska finnas utrymme för lite variation. Så jag har lite så här, om du inte håller med här så kan du byta ut den här mot en temafond.

Caroline: Okej, men då har den en given storlek på sin pusselbit. Så kan man fundera.

Jan: Ja.

Lågt pris och grundläggande hållbarhet

Jan: Det ska vara billigt såklart, för det pratade vi om också i förra avsnittet, att det viktigaste nyckeltalet som har störst prediktiv förmåga är låg avgift. Och jag tror att ingen av portföljerna kostar mer än 0,3 procent. Så det är under det här nyckeltalet 0,4 procent. Det ska vara grundläggande hållbarhet. Vi har även en som är extra hållbar, ett alternativ här.

Jan: Och det ska också bygga vidare på den historien. För vi har ändå flera års historik på Shareville. Och det här är mitt bästa argument mot troll. För jag får alltid så här, vilka skitportföljer, jag gjorde minsann mycket bättre, och om man inte fick tio procent 2020 så borde man överväga vad man håller på med. Och då är jag alltid så här, du, jag har sju års historik på mina portföljer. Visa sju års historik på dina portföljer så kan vi börja prata. Annars, varför ska jag lyssna på dig?

Du, jag har sju års historik på mina portföljer. Visa sju års historik på dina portföljer så kan vi börja prata.

Caroline: Säger du det då till dem, eller?

Jan: Du tänker det bara och skiter i vilket. Jag tänker det ibland och ibland säger jag det. Och det är aldrig någon som säger, okej, men här är min portfölj. Så, ja, jag är lite trött.

Ska fungera på både Avanza och Nordnet

Jan: Jag tror på framtiden i portföljerna, och de ska fungera på både Avanza och Nordnet. Så det kommer vara så här, någon kommer säga, men varför har du inte med Avanza Global eller Avanza Emerging Markets-fonderna? Då får jag säga, de finns bara på Avanza, och jag vill ha en portfölj som spelar ingen roll om du använder Avanza eller Nordnet. Återigen, för vi vill inte hamna i den här finansiella...

Caroline: Men kan vi missa någonting som är bra då?

Jan: Jag kommer säga det vid de tillfällena. För återigen, för mig spelar det ingen roll om du använder Avanza eller Nordnet.

Caroline: Använd Avanza, för det är mycket bättre än Nordnet.

Jan: Nej, så är det inte.

Caroline: Okej.

Jan: Bra.

Portföljerna som en bas att ta avstamp från

Jan: Så jag tänker så här, man ser portföljerna som en bas att ta avstamp från. Ta det du gillar, anpassa det. Har du ingen åsikt, använd dem rakt av, och för de flesta är det fortfarande en fondrobot. Vi gillar ju till exempel Lysa, som vi har en sponsrad länk till. Vi tycker fortfarande de är bra.

Caroline: Bra.

Jan: Så egentligen är poängen här att vårt förslag på portfölj inte behöver vara ditt förslag på portfölj. Make sense, kan man säga så?

Caroline: Ja.

Jan: Bra. Och det här har vi pratat om, så då tänker jag så här, vill man också gå bananas, så kommer vi prata om det här med lekhinken. Det här är liksom bra basportföljer.

Caroline: Ja, det här är inte lekhink.

Jan: Det här är inte lekhink. Utan vi tar hinkarna i ett annat avsnitt.

Caroline: Ja, om två veckor.

Jan: Lite drygt där.

Det enda som skiljer portföljerna åt

Jan: Och det som egentligen skiljer, det enda som skiljer portföljerna åt, det är kombinationen av hur mycket bankkonto det finns, hur mycket aktier det finns och hur mycket räntefonder det finns. Så vi har pratat om ingen risk, mellanrisk och hög risk. Och det definierar vi, hur anpassar man det? Vi har exakt samma fonder i princip i alla portföljerna. Det är bara förhållandet mellan de olika fonderna som förändras.

Jan: Och det här är en sån här grej som jag upplever att väldigt många går fel i. Man tror att om jag ska ha hög risk, då ska jag ha fonder som har högre risk. Förstår du? Medan jag...

Caroline: Ja, ja, det låter logiskt. Men hur tänker du då?

Jan: Att i försiktiga portföljen har jag i princip samma fond som jag har i högriskportföljen. Det är bara att jag har viktat dem annorlunda.

Caroline: Okej. Jag förstår. Ja, absolut.

Bildspelet hör till avsnittet

Jan: Så jag har en illustration. För dig som följer oss på bloggen, du vet, där finns alltid ett bildspel till våra avsnitt.

Caroline: Det glömde vi säga i början, ja. Man kan kolla på det bildspelet på bloggen.

Jan: På bloggen, i artikeln. Så ofta är det så här, jag tror det här är avsnitt 186. Då kan man gå in på bloggen, trycka på sök och så skriver man 186, så kommer man direkt till avsnittet.

Jan: Så där jag brukar prata om, till exempel, på låg risk, eller ingen risk, det är ett års sparhorisont. Alla pengar som ska användas inom 0–2 år, det är typ bankkonto med insättningsgaranti. Sen kommer vi till låg risk. Det är när vi har en sparhorisont på 2–3 år. Ja, då plötsligt kan vi börja lägga in lite aktier. Tumregeln brukar vara 10 procent i aktier per år i sparhorisont. Så kanske 20 procent aktier och sen 80 procent räntor.

Vad gör man med pengar på två, tre års sikt?

Caroline: Jag funderar bara vad man ska göra med de pengarna, om man bara ska ha dem inne i två eller tre år.

Jan: Jag har pratat om det här tidigare, men jag är så här, säg att jag sparar till...

Caroline: Till en bil, eller vad kan det vara för någonting?

Jan: Jag sparar till en kontantinsats. Man tänker att man inte ska flytta förrän om tre, fyra år kanske. Eller om barnen är 14 och de ska ha pengarna när de är 20. Då har du en mellanrisk. Men ja, de flesta har bara en lång tidshorisont. Och då kan man skippa mellanrisk- och lågriskdelen.

Caroline: Absolut.

Jan: Och det kommer vi också återkomma till i hink-avsnittet om drygt två veckor. Sen har vi mellanriskdelen, där man kan säga att det är någonstans mellan 30 och 70 procent aktier. Resten är räntor. Och sen har vi högrisk som är kanske 80, 90, 100 procent aktier.

Långsiktigt sparande har inte alltid aktier

Jan: Och där, den generella regeln som man brukar prata om i finansbranschen, är så här, långsiktigt sparande har alltid aktier. Jag är inte lika förtjust i den regeln. Även om jag brukar säga så här, långsiktigt, liksom absolut aktier. Men man behöver vara medveten om att det finns perioder då börsen inte har gått bra.

Caroline: Ja, men vad tänker du då? Under lång sikt spelar det väl ingen roll om den inte går bra ett år?

Jan: Ja, ja, men det finns ju många år den inte har gått bra.

Caroline: Vilka är de åren? Förutom andra världskriget.

Jan: Ja, då gick den i och för sig ganska okej.

Caroline: Gjorde den? Vilket krig var det då som det inte gick så bra?

Jan: Efter första världskriget. Krig är normalt sett bra för ekonomin.

Caroline: Precis, ja, då var det en stor depression.

Ben Carlsons exempel på snäva tidsperioder

Jan: Men till exempel, det var en bloggare som heter Ben Carlson på A Wealth of Common Sense. Han gjorde väldigt sneda tidsperioder, för att illustrera den här poängen. Och då sa han till exempel, mellan 1928 och 1941, det var ju då vi hade börskraschen 1929, då gick du back på aktier. Ägde du aktier under de här 13 åren så gick du inte plus.

Caroline: Nej, det är rätt lång tid ju.

Jan: Är du med? Och det är liksom mer än en tioårsperiod. Jag brukar säga så här, över en tioårsperiod är sannolikheten att gå plus 90 procent.

Caroline: Men du, Jan, det här känns ju jobbigt nu. Vi vet ju inte hur det kommer gå. Det kommer vara 13 år av missväxt.

Jan: Nej, och det är därför jag är så här.

Caroline: Hur ska man då göra?

Jan: Ja, men det är därför man till exempel inte ska ha allt i aktier.

Caroline: Nej, det kan jag hålla med om, men om man nu sitter där med 90 procent i en långsiktig...

Jan: Ja, men då kan man säga okej. Långsiktigt sparande.

Många tioårsperioder framåt

Caroline: Precis.

Jan: Men det är till exempel så här, jag fyller ju 40 år, så jag har 25 år kvar till pension, och sen kommer jag förhoppningsvis i alla fall leva tills jag är 80. Det är 40 år kvar.

Caroline: Ja, 40 år, det är ju många tioårsperioder.

Jan: Så då är det ändå motiverat att ha en hög aktieandel. Men jag vill vara tydlig med att det inte är en naturlag. Det är inte självklart.

Caroline: Nej, men det är bra att du tar upp det.

Jan: Det är det. Och då visar han den här grafen. 1928–1941, aktier gick back. Mellan 1942 och 1968, 16 år, då gick börsen med 15 procent i genomsnitt. Det vill säga, vart femte år dubblades pengarna. Så du mer än fyrdubblade pengarna under den perioden. Mellan 78 och 99, det blev 21, 22 år, då gick börsen över 15 procent om året. Men sen hade du perioden mellan 2000 och 2008, då börsen gick back 3 procent om året.

Du vet inte vilken period du får

Jan: Så man behöver liksom, du vet, när folk säger så här, aktier är det enda du ska ha, skit i räntor, skit i bankkonto, skit i guld, så är jag så här, nja, nja, du vet ju inte. Du vet ju inte.

Jan: Och det roliga är att det faktiskt kom en forskningsrapport på det här. För det visar sig dessutom att de flesta studier är gjorda på den amerikanska börsen. Och på den amerikanska börsen, tittar man på en 30-årsperiod, så är det typ inga 30-årsperioder som har gått back. Men när de tittade på alla börser i hela världen så hittade de ganska många 30-årsperioder som gick back.

Caroline: 30 år alltså?

Jan: Ja.

Caroline: Men du, vad sa du? Att de flesta studier görs på den amerikanska börsen?

Jan: Ja, precis.

Caroline: För det är för många amerikanska forskare, eller vadå?

Jan: Det är för att den står för 50 procent av börsvärdet idag, och den har stått för en större del av börsvärdet de senaste åren. Och där finns mest tillgänglig data. Litauiska börsen, ja, du har ett par års historik.

"Stocks for the long run" på 39 marknader

Jan: Men det här är en studie som kom ut för ett par månader sedan, som heter "Stocks for the long run? Evidence from a broad sample of developed markets." Så de gick igenom varenda aktiemarknad i det som man kallar industriländerna. Och så försökte de bygga en så lång dataserie som möjligt, och sen simulerade de 30-årsperioder på det här.

Jan: Så du kan ju läsa hur du får tag i de här fulltextartiklarna. Oftast kan man bara läsa abstract och sen får man betala för resten.

Caroline: Ja.

Jan: Men grejen är att vad jag har upptäckt, det är att artiklar publiceras ofta på flera olika ställen. Och sen ibland publicerar de dem på sina egna hemsidor.

Caroline: Ja, för det får de inte egentligen.

Jan: Får de inte det?

Caroline: Nej, inte om det är en sån tidskrift som man måste betala för att få läsa pdf:en eller fulltexten.

Jan: Och ibland köper jag dem. Men jag, skitsamma. Det kan också vara så att de inte är jättedyra att köpa. De kostar ofta typ 80 spänn, 200 spänn. Så jag brukar köpa dem.

Läsare som skickar studier

Jan: Och sen är det faktiskt så att det är ni läsare som många gånger mejlar dem till mig, bara, hej, har du sett den här studien? Och oftast har jag inte det.

Caroline: Nej, det är fantastiskt bra. Att vi har läsare som är så pålästa.

Jan: Ja, jag fick ett mejl av Moa Långberg. Nej, det här var inte från Moa. Eller så kanske det var det. Moa Långberg skickade någon studie till mig nu också. Så tack, Moa. Jag läser det.

Caroline: Okej, du vill att jag ska läsa det här?

Jan: Det här är då utdrag från artikeln.

Caroline: We characterize the distribution of long-term equity returns based on the historical record of stock market performance in a broad cross section of 39 developed countries over the period from 1841 to 2019. Our comprehensive sample mitigates concerns over survivorship and easy data biases that plague other work in this area.

Jan: Så de säger så här, vi tittar på 39 börser mellan 1841 och 2019. Och eftersom de har så många marknader och så mycket data så har de faktiskt ett ganska stort statistiskt underlag, vilket gör att många fel som kommer från ett för litet underlag kan de korrigera för. Så det här är den största studien på flest marknader, längst tidshistorik.

12 procents risk att gå back över 30 år

Caroline: A bootstrap simulation analysis implies substantial uncertainty about long-horizon stock market outcomes, and we estimate a 12 percent chance that a diversified investor with a 30-year investment horizon will lose relative to inflation. The results contradict the conventional advice that stocks are safe investments over long holding periods.

Caroline: "Bootstrap simulation", är det bara en datasimulering?

Jan: Ja, de gör en modell. Och så tar de, baserat på den historiska datan, säger man så här, om samma förutsättningar, samma statistiska förutsättningar, kommer gälla även i framtiden, hur kommer börsutvecklingen se ut om vi gör det här, tror jag, 10 miljoner gånger? Så gör man en så kallad Monte Carlo-simulering där man säger, okej, börserna tenderar röra sig i det här intervallet. Hur kommer utfallet att bli?

Jan: Och det som de konstaterar då här, som är lite läskigt, är att de säger så här, att över en 30-årsperiod kommer du i 12 procent av fallen gå back. Och det är ju inte det man normalt pratar om.

Erik Strand och Dragon Portfolio sa samma sak

Jan: Och kommer du ihåg den här artikeln som vi hade med Erik Strand, Dragon Portfolio?

Caroline: Ja, jag minns det mycket väl.

Jan: Så sa han ju precis samma sak, att det finns 30-årsperioder, generationer, där aktiemarknaden inte har varit någon hit.

Caroline: Ja, alltså jag visste inte det innan vi pratade om den.

Jan: Nej, men jag tror inte de flesta tänker på det här. Och det här är ovanligt när man pratar om den amerikanska marknaden. Men när man tittar på fler börser, som inkluderar japanska börsen, som inte har varit någon hit på 30 år, då märker man att det inte är en naturlag att börsen ska gå upp. Nu är det här inte en anledning till att inte investera i aktier. Utan det är väl mer att vara medveten om det, och egentligen ett case för att man ska ha fler tillgångar än bara aktier.

Är det inte för att börserna varit omogna?

Caroline: Ja, jo, men när man tar upp det här med sådana här 30-årsperioder eller långa perioder när andra börser inte har gått så bra. Alltså, har inte det varit för att de har varit omogna börser, eller?

Jan: Nej, så kan du inte säga.

Caroline: Har vi inte ett annat börsklimat idag än 1929?

Jan: Nej.

Caroline: Nej.

Jan: Vi är människor, vi är fortfarande giriga. Första bubblan hade vi på 1700-talet. Det är inte som att vi är smartare 300, 400 år senare och inte har bubblor.

Caroline: Nej, det är vi inte.

Jan: Nej, så kan man inte säga.

Det är inte som att vi är smartare 300, 400 år senare och inte har bubblor.

Ha det i bakhuvudet

Jan: Så det här är bara att ha i bakhuvudet, så att när någon säger så här, ja, men du ska alltid ha aktier, det är det som alltid går bäst, så bara, I'm sorry, du har inte stöd för det i forskningen. Det är fortfarande nio fall av tio, men det där tionde fallet, eftersom de forskarna skriver så här, ja, men om jag tittar på mig själv, jag är 40 nu och säger att jag räknar 30 år fram tills jag är 70, jag har bara en 30-årsperiod. Och i nio fall av tio kommer det bli bra om jag har 100 procent aktier. Men där finns också det där tionde fallet då det inte blir bra. Och det behöver man ändå ha i hänsyn.

Caroline: Är det här något du har lagt ut på forumet? Jag har inte varit där inne på några år. Men jag tänker att det finns otroligt mycket säkra argument som faller. Eller som kommer att...

Jan: Alltså, forumet är ganska, de är ju ganska kloka. Det är snarare Twitter jag gillar att bråka med. Eller ha en konfliktyta. Jag har träffat folk som är så här, ja, men jag har tre års paus, ja, men köp aktier för allt. Jag är så här, ja, vi behöver inte ens gå in på det. Jag tycker det är oansvarigt.

RikaTillsammans 100 procent aktieportfölj

Jan: Bra, så för att hoppa ner i det nitty-gritty. På forumet, efter typ 100 kommentarer, kom vi fram till något som man skulle kunna kalla för en RikaTillsammans 100 procent aktieportfölj. Så vad är basen? Då tänker vi lite som Lysa gör. Det här har jag stulit rakt av från Lysa. De har en 100 procent aktieportfölj och sen har de en ränteportfölj. Och sen säger de så här, kör man 50/50, ja, då tar du bara 50 procent av 100 procent-aktieportföljen. Så man bara skalar ner, man har en kaka, ungefär som ett recept. Jag har ett recept för fyra personer, vill jag göra det för åtta personer så bara dubblar jag allting. Vill jag ha ett recept för två personer så tar jag bara hälften.

Jan: Så vi utgår från att när vi ska ha aktier i en portfölj så ska aktiedelen alltid se ut så här proportionsmässigt. Hänger du med? Du ser väldigt förvirrad ut. Vi tittar ju här på din slideshow. Eller vad man säger. Ditt bildspel.

Caroline: Ja. Nej, jag är förvirrad.

Jan: Okej. Så här. Jag har satt ihop ett antagande som vi har gjort i forumet här. Det låter så här. Vi ska sätta alla pengar i aktier. Hur fördelar vi aktieingredienserna? Vilka ska vi ha och hur ska de vara sinsemellan?

Caroline: Ja.

Aktiedelen: global, småbolag, tillväxt och Sverige

Jan: Är du med? Då har vi konstaterat att den bästa portföljen som vi har kommit på i forumet är 70 procent globalfond. Och då tog vi den bästa globalfonden från förra avsnittet, Länsförsäkringar Global Indexnära. Sen säger vi att globalfonden inte tar hänsyn till tillväxtmarknader. Kommer du ihåg? Då hade vi den kartan. Så då säger vi, okej, då lägger vi till 10 procent tillväxtmarknad.

Caroline: Ja.

Jan: Sen säger vi, globalfonden tar inte med småbolag. Och där finns stöd i forskningen för att småbolag tenderar att gå bättre än storbolag. Så då tar vi med 10 procent globala småbolag i Handelsbanken globala småbolagsfond.

Caroline: Ja.

Jan: Och sen säger vi, vi bor i Sverige, det är rimligt att argumentera för att vi borde ha en övervikt mot Sverige, så vi tar med 10 procent svenska bolag.

Caroline: Ja.

Jan: Så vi har 70 procent globalfond, 10 procent globala småbolag, 10 procent tillväxtmarknader och 10 procent Sverige.

Caroline: Okej, make sense. Ja, ja, absolut.

Hur 50/50 räknas ut i praktiken

Caroline: Men du pratade om, för det var där jag stannade i tanken. Du pratar om att om man hade då...

Jan: Ja, så om vi nu ska ha en 50/50-portfölj.

Caroline: Ja.

Jan: Så vi har en hundralapp som ska fördelas, 50 kronor i aktier och 50 kronor på ett bankkonto. Då kommer vi ha samma fördelning här i aktiedelen. Så då tar vi 50 kronor gånger 70 procent, det vill säga 35 kronor i globalfonden, 5 kronor i tillväxtmarknadsfonden, 5 kronor i Sverigefonden, 5 kronor i globala småbolagsfonden. Så vi har samma fördelning, trots att vi bara lägger 50 kronor som när vi lägger 100 kronor.

Caroline: Ja, okej.

Jan: Fattar du?

Caroline: Ja. Men det som jag fastnade vid innan var att du pratade om att man fick en lägre risk fastän man hade lagt jättemycket pengar i aktier. Du pratade om det här med en massa pengar i aktier och sen så hade man då resten i räntor. Och så bara tog man ner risken till 50 procent. Jag förstod inte riktigt. Och sen så bara gick du vidare på något vis.

Aktiedelen är bara en komponent

Jan: Ja, men det här är basbrottet. Det här är basen för aktiedelen. Och sen kommer vi kombinera ihop det här med räntor och guld.

Caroline: Ja, ja, okej.

Jan: Så det här är en komponent. Vi har tre tillgångsslag. Vi har tre kategorier av ingredienser. Vi har aktier, vi har bankkonto och räntor. Så här ska aktiedelen se ut.

Caroline: Okej, så här ska aktiedelen se ut. Och nu går vi vidare till?

Jan: Till om man vill ha en extra hållbar aktiedel.

Caroline: Okej.

Jan: Så det här är aktiedelen för de flesta, och sen är det vissa som säger, okej, jag vill ha en extra hållbar aktiedel. För jag tycker att det är viktigt. Jag själv är lite osäker på hållbarheten, som vi har pratat om i andra avsnitt. Så vi behöver inte repetera det.

En portfölj jag är stolt över

Jan: Så jag gillar den här basportföljen som vi pratade om nu. För den ger oss, avgiften, för den är 0,26. Den ger 5 500 bolag. Och det är en sjukt bra portfölj. Och den kommer med stor sannolikhet typ gå som en fondrobot. Den är inte lika bred, fondrobotarna är lite bredare. Men det är marginellt. Så jag är sjukt stolt över den.

Jan: Tittar vi på om man vill köra extra hållbart, så kommer man få betala mer, ungefär 0,2 procentenheter mer. Så då kommer man hamna på 0,48. Och istället för 5 500 innehav kommer man bara ha 1 700 innehav i det här. Men då är tanken samma. Vi har en bred globalfond, som heter SPP Global Plus, som står för 80 procent. Sen har vi SPP Emerging Markets, för att kompensera för tillväxtmarknaderna. Och sen har vi SPP Sverige Plus på 10 procent. Så samma tankesätt. Det vi har plockat bort här är globala småbolag, för det finns ingen hållbar global småbolagsfond.

Caroline: Okej.

Jan: Och listorna, alla de här, finns ju på bloggen. Hänger ni med?

Caroline: Ja.

Byta ut fonder och dela upp globaldelen

Jan: Så om man ska ta en kommentar till det här. Nu har vi pratat om Länsförsäkringar Global. Där kan man byta ut mot till exempel Avanza Global, om man kör Avanza. Man kan också lägga till fler globalfonder genom att säga så här, men jag vill inte ha 50 procent i en enda fond, utan jag vill ha 20 procent i SPP:s globalfond, 20 procent i Länsförsäkringar och 20 procent i Swedbanks. Så kan man också göra. Men jag upplever att det är bättre att den är enkel.

Caroline: Ja, absolut. Men är det inte så att de också överlappar varandra? Det är som att köpa gott och blandat.

Jan: Men jag säger så här, jag köper hellre gott och blandat, både på ICA och på Coop. Jag vill inte lägga alla mina pengar på Coop.

Caroline: Fast man köper ändå samma? Man köper ändå samma gott och blandat. Varför ska man göra så?

Jan: Det här är nischgrejer. Om vi har belåning på Avanza, så säger Avanza att du får sämre ränta om du har för mycket i en enda fond. Eller Nordnet säger det. De säger så här, för att du ska få den bästa räntan på belåning, då får du max ha 20 procent i en enda fond. Då delar vi upp globaldelen på tre fonder.

Caroline: Okej.

Jan: Eller fyra.

Caroline: Okej. Bra.

Jan: På samma sätt kan man byta ut den här tillväxtmarknadsfonden, Länsförsäkringar tillväxtmarknadsfonden, mot Avanza Emerging Markets på Avanza. Om man kör där.

Guld i alla portföljerna

Jan: Och också här, innan vi dyker ner i modellportföljerna, så är det så att vi har valt, eller jag har valt, att ta med guld i alla portföljerna. Och guld är en kontroversiell investering. Och det är här jag kommer få mest kritik, högst sannolikt. Du ser ut som att du har checkat ut.

Caroline: Nej, jag har inte checkat ut. Jag tänker mest så bara, fine, du vill ha guld, men du kommer säkert prata om om man inte vill ha den här delen. Så det är väl inget att argumentera med.

Jan: Nej, precis.

Caroline: Nej, men jag tänker så här, argumentet för guld är ju så här, det skyddar mot inflation, det skyddar mot regeringars inkompetens.

Jan: Vad tänker du då?

Caroline: Jag trodde aldrig att vi skulle säga att USA har haft någon inkompetens. Men nu vet jag inte ifall man kan säga det. Eller det kan man inte? Det är svårt att säga.

Jan: Men vilka regeringar tänker du på?

Caroline: Ja, men alla.

Guld som värdebevarare och försäkring

Jan: Alla regeringar trycker ju mer pengar. Och historiskt sett har det inte varit ett framgångsrecept. Vi blir ju fattigare i kronor. Så guldet har varit en värdebevarare i flera tusen år. Och jag ser framför allt guldet som en försäkring i portföljen. Och det finns en sån här klassisk tumregel att man kan ha mellan 5 och 10 procent guld i sin portfölj. Sen är det sådana som Erik Strand som tycker att man ska ha 40 procent guld. Men då gör man ju ett bet, alltså en spekulation i att vi kommer hamna i ett scenario där guld kommer gå bättre än annat. När jag säger 5–10 procent så säger jag, jag har ingen åsikt om hur guld kommer gå framåt. Utan jag säger så här att guld, salt tenderar smaka bra på en stekt biff. Jag har inte någon sån här, det kommer bli brist på salt, så jag köper på mig extra salt nu, för jag kommer kunna sälja saltet på gatan.

Jag har ingen åsikt om hur guld kommer gå framåt. Guld, det är som att salt tenderar smaka bra på en stekt biff.

Argumenten mot guld

Jan: De som argumenterar mot är till exempel Lysa. Då säger de så här, guldet har ingen naturlig avkastning, det är en sten. Det där har inget inneboende värde, där är ingen utdelning, där är inte mer av stenen i din låda om två år än vad där är idag. Så att den har inget värde annat än vad någon annan är villig att betala för den. Och sen var det liksom någon på nätet som sa så här, ja, men du vet, sen kommer man på ett sätt att utvinna guld ur hav, ur vatten, och plötsligt blir guldet värdelöst. Man kan argumentera för många sådana här saker.

Caroline: Jag vet inte, är det verkligen nära förestående? Jag har aldrig hört talas om att det skulle gå.

Jan: Jag tänker så här, du vet, när vi börjar få gruvbolag ute i rymden, possibly. Men ja, fuck it. Jag tänker så här, historiskt sett har det varit bra. Det gör att portföljerna blir bättre, att den riskjusterade avkastningen blir bättre. Inte mycket, du får inte högre avkastning, men du får en jämnare avkastning. Så jag gillar det.

Komplexiteten med att äga guld

Caroline: Nej, men det introducerar ju en komplexitet i portföljen, för om man inte har ägt guld sedan tidigare, så måste man göra sådana här kunskapsprov, och så säger Avanza och Nordnet så här, ja, vi måste varna dig för att det här är en så här konstig grej du gör. Det kan ju verkligen skrämma vem som helst.

Jan: Ja, men lite så. Men då är det så, för det är lättare, för att köpa guld så köper man en så kallad börshandlad fond, en ETF, Exchange Traded Fund. Så det är inte riktigt...

Caroline: Nej, och det är samma sak om man ska köpa de här temafonderna på Future Mobility eller AI, så är det också en sån här nisch, så då får man göra samma kunskapsprov.

Jan: Så man behöver bara göra kunskapstestet en gång. Så det är en sån där grej som man behöver veta. Och sen är den andra komplexiteten att du inte kan månadsspara i guld, utan då får du köpa det nu och sen köper du sex månader igen, eller du bara köper nu och sen köper du guld om tolv månader igen. Så man är så här, gillar man inte guld, eller man tycker det verkar krångligt, skit i det och lägg delen i aktier istället.

Högriskportföljen för långa horisonter

Jan: Bra, det var väl egentligen en väldigt lång intro till våra portföljer, men jag tänker ändå att det är viktigt. Ska vi titta direkt på portföljerna här nu? Så om vi tittar på högst risk, högriskportföljen, så kan man säga att den lämpar sig för långa tidshorisonter, pensionssparande, barnsparande, ekonomisk frihet, FIRE. Och där är en hög andel aktier. Och där är det också, jag brukar säga så här, om man tittar på fyrahinkar-modellen, så är det här för att get rich, alltså skapandet av förmögenhet. Det är där den passar.

Caroline: Ja, och det kan man ju tycka är konstigt, att det är hög risk på det.

Jan: Ja, för du vill ackumulera tillgångar här i den här. Du vill skapa, det här är motorn i ditt sparande. Rimligt att fundera på en sån här 100 procent aktieportfölj, 6–7 procents avkastning om året, tänker jag. Och här går vi på antagandet att i nio fall av tio över en lång tidsperiod, så kommer jag gå plus där.

Sammansättningen av högriskportföljen

Jan: Så den här portföljen består av 80 procent aktier, 10 procent guld, 10 procent räntor. Och räntor i det här fallet är bankkonto med insättningsgaranti. Jag har skrivit kontanter. Så de där 80 procenten, då har vi den här basportföljen som vi sa innan. Och omräknat blir det 60 procent globalfond, 10 procent Sverige, 5 procent globala småbolag, 5 procent tillväxtmarknader. 10 procent guld, 10 procent på bankkontot med insättningsgaranti eller saldo.

Caroline: Ja, men kan den här verkligen funka för någon som har 20 miljoner? För hur mycket ska man då ha på sitt bankkonto? Då är det ju 2 miljoner. Det låter ju som jättemycket pengar som bara står och blir uppätna av inflation.

Jan: Ja, fast å andra sidan, har du 100 procent aktier och sen går du back över en 30-årsperiod.

Caroline: Jag vet inte vad jag ska säga. Jag har inga siffror i huvudet nu på hur mycket jag skulle bli av med och hur det skulle hjälpa mig att ha pengar på bankkontot då. Då kanske jag hellre vill ha dem i guldet då?

Jan: Ja, fast nu börjar du spekulera.

Caroline: Ja, just det.

Varför 10 procent kontanter ligger där de ligger

Jan: Så jag tänker så här, till exempel, här har du kontanterna. Ett, så kan du antingen, jag skulle avråda, men använda dem för en sån här temafond. Men vad som egentligen är smart, varför jag lägger in de här 10 procenten, det är ju att tittar man på beteendeforskning, så är det så att vi människor tycker känslomässigt att en förlust är mycket värre än en vinst. Så genom att ha 10 procent kontanter i din portfölj, så kommer du i goda tider inte tjäna så mycket som du hade kunnat om du hade 100 procent aktier. Men i dåliga tider då börsen går back, så kommer du gå mindre back än om du hade 100 procent aktier.

Jan: Så känslomässigt kommer du ligga bättre än index i en dålig period, tack vare guldet och tack vare kontanterna. I en god period kommer du ligga under index för en 100 procent aktieportfölj. Men eftersom du ändå kommer vara plus, så kommer känslan ändå vara bra. När känslan är dålig för att du ligger back, så kommer den ändå vara bra för att du ligger bättre än index. Förstår du?

Caroline: Absolut.

Torrt krut i en kris

Jan: Och där är den här fördelen, den psykologiska effekten. För när det skiter sig så vill vi alltid göra någonting. Och det man kan göra om du har guld och räntor, när det skiter sig på börsen, som till exempel under corona förra året, då kan du använda räntepengarna för att köpa aktier när de är på rea.

Caroline: Ja, det vill man ju såklart.

Jan: Ja, det är inte säkert.

Caroline: Nej, det är inte säkert.

Jan: Det är en potential. Och då är det mycket bättre att du tar ett steg, att om du ändå ska röra på dig i en kris, då är det bättre att du tar ett steg fram än att du tar ett steg bak. Och blir aggressiv. Och på det här sättet har du ett torrt krut. Så jag tycker till exempel att en 90/10-portfölj är bättre än en 100/0-portfölj, eller i det här fallet en 80/0-portfölj. 80/10/10-portfölj.

Jan: Så här kommer vi lägga majoriteten av pengarna för i år. Så är du okej med att vi lägger majoriteten?

Caroline: Ja, det är jag.

Jan: Hänger du med på hur den är konstruerad? Bra.

Marginell förändring mot förra året

Jan: Om man ska säga så här, i stora drag är det här ungefär som den ser ut förra året. Så skiftet här, jag tror att vi förra året hade 15 procent guld, och sen tror jag att vi hade en räntefond, alltså bankkonto, insättningsgaranti. Vi har bytt ut SEB Sverige Index mot Plus Allabolag Sverige. Så marginell förändring. Man behöver inte ens göra den här förändringen om man inte vill.

Caroline: Bra.

Jan: Så, ja, här kan man säga någonting om räntor. Vi kommer prata mer om det när vi kommer till nästa portföljerna. Men räntefonder är kluriga, för en räntefond funkar så att den ökar i värde när räntan går ner. Och när räntan går upp så minskar en räntefond i värde. Vi pratar om det här i avsnitt 64, tror jag. Så idag blir den stora frågan, varför ska jag ha en räntefond och ta en risk för att tjäna en procent, när jag kan tjäna en procent riskfritt på ett bankkonto? Så därav kommer många portföljer i år ha en stor del bankkonto med insättningsgaranti.

Caroline: Men det här med räntor och räntefonder, det har väl varit flera år som det har varit väldigt klurigt eftersom vi har nollränta.

Jan: Ja, precis. Så är det.

Mellanriskportföljen, tidigare nybörjarportföljen

Jan: Tittar vi på mellanrisk, det som vi har kallat för nybörjarportföljen, då var det en mellanlång tidshorisont, till exempel 5–10 år eller 3–7 år. Mer än 2 år, mindre än 10 år. Så kan man säga. Och det här passar till exempel, om man väl har vunnit spelet, alltså stay rich-fasen, är det här en ganska bra portfölj. Det här är en liknande fördelning, inte samma fördelning, en liknande fördelning som norska oljefonden har.

Jan: Så ibland hör jag folk så här, nej, men jag vill inte ha nybörjarportfölj, jag är inte nybörjare. Och jag säger så här, nej, men det var bara ett dumt namn för sju år sedan. Jag tänkte inte på det. Jag tror vi kommer kalla den för mellanriskportföljen.

Jan: Målsättningen här är ungefär 4–5 procents avkastning per år. Så det här är en typisk sån här portfölj man egentligen skulle kunna leva på när man är FIRE, i FIRE-fasen.

Caroline: Säg nu vad FIRE betyder, det är inte alla som vet.

FIRE, rentier och fördelningen

Jan: Ekonomiskt fri, alltså man kan leva på avkastning, Financial Independence, Retire Early. Rentier är ett mycket bättre svenskt ord, men det är ingen som använder det.

Caroline: Det låter så ålderdomligt.

Jan: Men jag gillar ålderdomliga ord faktiskt.

Caroline: Ja, att man lever på räntan av sitt kapital. Rentier.

Jan: Rentier. Och då har vi tagit 50 procent aktier, 10 procent guld, 40 procent räntor.

Caroline: Hur är de fördelade, de här räntorna?

Jan: Jo, men då har jag tagit så här, 75 procent globalfond, 5 procent Sverige, 5 procent tillväxtmarknad, 5 procent globala småbolag. Det är aktiedelen. Ser du att det är samma fyra fonder som återkommer alltid. Räntedelen har vi sagt då, 20 procent av totala värdet i kontanter, 20 procent, och då har jag tagit AMF Räntefond Mix. Om jag bara ska välja en räntefond så är det min favorit. Den blandar räntor runt om i världen, den blandar långa och korta räntor. Det är en bra räntefond, AMF Räntefond Mix. Och sen har vi 10 procent guld i den här Xetra-Gold-fonden.

Caroline: Ja.

Jan: Avgiften 0,18 procent.

Caroline: Ja, det var inte mycket.

AMF Räntefond Mix som favorit

Jan: Nej, jag tror på den förra portföljen, jag vet inte vad vi låg på. Var det inte 0,22? Så det är väl drygt hälften mot en fondrobot. Så det här är jag faktiskt sjukt nöjd med. Det är den här AMF-mixen.

Caroline: Räntefondmix.

Jan: Ja.

Caroline: Vet du hur de har tänkt när de har mixat ihop de räntorna? För det är förmodligen väldigt strikt med hur de har mixat ihop den.

Jan: Ja, men de har gjort, jag tycker de har gjort en bra avvägning. De har amerikanska räntor, europeiska räntor, svenska räntor. Sen har de också varierat i typ av lån. Så de har satt ihop en mix. Sen vet jag inte hur de resonerade exakt när de satte ihop den. Men jag tycker att det är en bra svensk räntefond. Jag vet ingen annan fond som skulle vara bättre.

Caroline: Men varför tycker du den är bra då? Är det för mixen?

Jan: Ja, det är för mixen.

Caroline: Det är inte för hur den har gått?

Jan: Nej.

Caroline: Förlåt. För jag är hela tiden så att jag vill fråga, hur har den gått?

Jan: Jag vet inte. Men jag bryr mig inte.

Caroline: Nej.

Jan: Utan jag tittar framåt istället för att titta i backspegeln.

Backspegeln som vindruta

Caroline: Men det där är ju roligt. För det känns verkligen så att när folk kör bil i fonder, då hade de haft en backspegel som en vindruta. Och det enda de tittar framåt är den lilla backspegelsstorleken.

Jan: Men grejen är att det är något som skaver för mig väldigt mycket kring det här. För jag kan inte köpa, låt säga, en Ukrainafond, som jag såg att någon rådgivare, jag vet inte om det var Avanza eller Nordnet, sa att det var det sämsta hon hade köpt.

Caroline: Ja.

Jan: Och då hade hon ju ändå tittat framåt. Men det hade ju gått dåligt för den. Och då kan jag tänka att jag vill se hur det går för fonderna innan jag lägger in pengar.

Caroline: Men då ska jag säga att då har den personen gjort misstaget, återigen. Du kan inte utvärdera ett beslut på hur det gick. Du måste utvärdera ett beslut efter beslutsprocessen. Förra året, var det ett bra utfall att få 3 procent när den förväntade årsmedelavkastningen är 7? Nej, det var det inte. Var beslutet fel? Nej, det var det inte. Det var helt rätt beslut. Men utfallet blev inte så.

Blackjack-liknelsen

Jan: Det är som att spela Blackjack. Går jag och spelar Blackjack, jag får 16. Är du med? Och för den som inte vet hur Blackjack går till, så är det så att den som kommer närmast 21 vinner. Kommer man över 21 så förlorar man. När jag hamnar på 16 och croupieren har mer än 7, då ska jag inte ta ett kort. Det är statistiskt. Gör jag det många gånger så kommer jag vinna. Men jag kan ha otur. Den kan ju ha 7 och så dra ett bra kort och hamna på 20. Ja, jag förlorade. Men det handlar ju inte om att det var ett fel beslut att stanna på 16.

Caroline: Nej, men vet du vad det är som händer? Jag är fortfarande inkörd på att man kollar hur det har gått. Då glömmer jag att jag inte ska kolla på det. Jag ska kolla på vad det var för beslut jag tog. När jag köpte det.

Jan: När jag köpte, ja. Vi får nog kanske inskärpa det här. Hos mig. I podden. Och grejen är att det är ett mycket bättre sätt. För då måste jag ha en beslutsprocess. Och har jag inte det, ja, då får jag skylla mig själv med vad utfallet blev.

Färdighet kontra slump

Caroline: Och så kommer jag bara titta på sådana ytliga faktorer som du höll...

Jan: Vi kommer ha ett avsnitt som heter Paradox of skill. Där vi kommer titta på just skillnaden på färdighet och slump.

Caroline: Jo, jo, men förstår du vad jag menar? Man får liksom inte glömma bort vad det är man egentligen baserar sina beslut på.

Jan: Ja. När jag sätter ihop den här portföljen, jag har ingen tro om framtiden. Jag vill ha en portfölj som ger ungefär 4–5 procents avkastning. Vad baserar jag det på? Ja, jag baserar det till viss del på historik. Jag baserar det också på tillväxt. Och jag baserar det på att, nej, där finns inga gratisluncher. Så det finns perioder då kontanter och räntor går bättre än aktier. Och som vi kollade innan, så finns det 12- och 15-årsperioder då aktier har gått dåligt. Så jag gillar ju nybörjarportföljen. På det sättet.

Caroline: Absolut.

Diskussionen om beslutsprocessen håller i sig

Jan: Men vi håller den här diskussionen vid liv. Det här med beslutsprocessen.

Caroline: Det är därför jag säger att, för grejen är att på något vis så kollar man ju ändå bakåt. Och så säger du så, jag har ingen förväntan på framtiden. Men du har ju baserat ditt beslut på att du ville ha en 4 till 5 procents avkastning om året. Och då kan man ju inte ta vilket skit som helst egentligen.

Jan: Nej, men jag tar tillgångsslaget. Jag äger ju alla...

Caroline: Jag blir knäpp! Jag är inte insatt i det här på samma sätt som du. Men jag vill förstå det på samma djup som du, Jan.

Jan: Så här, aktier som tillgångsslag. Om jag köper alla aktier i hela världen, så kan jag förvänta mig ungefär 7 procents nominell avkastning. För det har gått så historiskt. Jag kan välja att lägga mina pengar i räntor. Jag kan ha dem på bankkonto, jag kan ha dem i räntor eller jag kan ha dem i aktier.

Caroline: Ja.

Riskpremien förklarad steg för steg

Jan: Så om jag sätter dem på ett bankkonto, då får jag typ 0,5–1 procent. Okej? Om jag ska placera dem i räntor, då måste jag ha mer än bankkonto. För om jag inte får mer avkastning på räntor, då kan jag lika gärna ta bankkontot. Eller hur? Så om jag lånar ut mina pengar till ett företag eller svenska staten, då kommer jag säga så här: kära svenska stat, eller kära SAS, eller kära bolag, om ni ska ha mina pengar, då vill jag ha 4 procents årlig ränta. För annars är det inte värt det. Det är inte värt att låna ut till dem för 0,5 procents ränta. För då kan jag lika gärna ha det på bankkontot.

Caroline: Vad är det du säger där egentligen?

Jan: Att jag har en riskpremie. Jag har en riskpremie på 3 procentenheter från räntor mot ett bankkonto.

Caroline: Mm. Okej?

Jan: Jag överdriver lite för att göra det tydligt. För nu är problemet, problemet vi har nu med räntor är att riskpremien är ju samma för räntefonder och bankkonto. Och det är därför vi plötsligt börjar ta mer bankkonto än räntefonder.

Caroline: Ja, jo, men visst.

Jan: Eftersom riskpremien är borta.

Säkerhet bakom räntor

Caroline: Då kommer nästa fråga.

Jan: Okej, så på en räntefond, om jag lånar ut mina pengar till ett företag, så kommer jag säga, jag vill ha garanti. Det vill säga, vi har pant. Betalar ni inte er ränta, så tar jag er fastighet. Betalar ni inte ränta, då tar jag liksom aktier i ett bolag, eller jag tar maskinen och säljer er maskin, så att jag får tillbaka mina pengar. Det är därför jag har räntor.

Caroline: Ja. Okej.

Jan: Nästa steg är då aktier. Aktier, då säger jag så här, jag har ingen säkerhet. Går företaget i konkurs, då får jag inga pengar. Jag kan inte ta maskinen och sälja den. Och då säger jag, om jag ska ge er equity, om jag ska ge er pengar, då vill jag ha mer betalt för de pengarna än om jag hade gjort ett lån. Eller hur? För lån har jag säkerhet, 3 procent. Men då vill jag ha ytterligare 3 procentenheter. Och då vill jag ha 7 procents avkastning för att det ska vara värt för mig med equity. Förstår du?

Caroline: Ja.

Därför ger aktier mer än räntor över tid

Jan: Därför kommer aktier alltid över tid ge mer än räntor. Över tid, allt annat lika. Och räntor kommer alltid ge mer än bankkonto. För jag tar en högre risk i respektive steg. Så därför kan jag resonera så här, hur vet jag att aktier kommer ge 7 procent? Nej, det vet jag inte. Men om de inte ger 7 procent så finns det ingen anledning att äga dem. För då kan jag välja att sätta pengarna i ett annat tillgångsslag. Och eftersom aktier är det som har högst risk, så kommer det också ge högst avkastning. Hänger du med?

Caroline: Absolut.

Hur vet jag att aktier kommer ge 7 procent? Nej, det vet jag inte. Men om de inte ger 7 procent så finns det ingen anledning att äga dem.

Jan: Så därför tittar jag på, hur kan jag minimera risken med företag? Då vill jag äga alla aktier. Det är därför jag har en global fond, den äger alla företag i hela världen. När jag väljer min räntefond, vad väljer jag för en räntefond? Jag väljer en räntefond som äger så många olika räntepapper som möjligt. De lånar ut till svenska staten, till amerikanska staten, till europeiska stater. De lånar ut lån på kort sikt, på lång sikt. Så jag försöker ha så många lån i den här fonden som möjligt. För då behöver jag inte ta ett enskilt bet om att säga, svenska flygbolag vill jag låna ut till. Ja, då kan jag få 20 procents ränta, men Norwegian har gått i konkurs.

Beslutsprocessen som ett eget klipp

Caroline: Nej, men det är bra förklarat, hela beslutsprocessen, vad den är baserad på. Eller hur? Bra förklarat. Vi kanske ska ha det här som ett klipp.

Jan: Ja, det kanske vi har. Caspian, du får klippa ut det här.

Caroline: För då förstår jag vad beslutsprocessen är baserad på.

Jan: Ja. Och då blir det så här, ja, tittar jag på historia och saker, ja, för då tittar jag, vad är riskpremien? Och det kan man göra så här, någon slags, ja, vi behöver inte dyka ner i det. Men man kan prata mycket mer om det här.

Caroline: Men det här är så nytt för mig. Efter 200 avsnitt. Nej, nej, men det här med beslutsprocessen och att vi inte tittar i backspegeln så mycket. För mig är det nytt, och jag tror för vissa lyssnare kanske med.

Jan: Ja.

Caroline: För det är inte så länge vi har pratat om det, att man aktivt ska sluta titta i backspegeln.

Tegelstenen i huvudet

Jan: Nej, för mig, jag fattar det. För mig har det varit ganska tydligt, men jag har blivit frustrerad för att jag får hela tiden den inspelat. Och då har jag varit så här, nej, men det är kanske inte så himla tydligt.

Caroline: Nej, det är ju en tegelsten som har kommit i huvudet på dig. Och så har du, någon dag vaknade du upp och tänkte så. Att folk är idioter.

Jan: Ja, du tänkte det först, men sen när tegelstenen hade slagit dig tillräckligt hårt så tänkte du, jag får klargöra hur jag tänker. Jag har inte varit tydlig. Jag har bara antagit att alla fattar att historisk avkastning... Vi säger det i varenda avsnitt.

Caroline: Jo, det är klart man säger det. Men bakom det påståendet ligger det jättemycket annat.

Jan: Ja.

Caroline: Det är som att man gör en operation på ett visst sätt, och folk har dött innan man kom på att det var det sättet som var det bästa.

Jan: Men det är ju inte något vi pratar om nu. Beslutsprocessen som ledde fram till titthålsoperation.

Caroline: Ja, precis. Anyway. Tack för förklaringen. Ja, så är det tydligt nu.

Tillbaka till varför vi har kontanter

Jan: Så varför har vi kontanter? För att riskpremien mot räntefonderna inte är värd att ta risken för, jag får inte betalt för den risken. Men eftersom vi ändå har så pass mycket, här pratar vi 40 procent av portföljen, ja, då behöver vi ändå göra en diversifiering där.

Caroline: Okej.

Jan: I stort sett samma portfölj som förra året. Man behöver inte göra korrigeringarna. Återigen, man kan dela upp globalfonden i flera andra, och man kan skippa guldet. Skippar man guldet och lägger pengarna i aktier, så att man får 60/40. Nu har vi 50/10/10. Men då kör man istället 60 aktier, 40 räntor. Samma uppdelning.

Caroline: Bra.

Jan: Sen hade vi en diskussion i forumet också. Skulle det inte vara mer att man kanske skulle haft 15 eller 20 procent guld i den här? Eller man skulle kanske ha mer aktier. Men jag vet inte. Jag gillar det. Vi kommer lägga pengarna så här. Jag tycker att det är en bra medelväg.

RikaTillsammans-portföljen, allvädersportföljen

Jan: Tittar vi sen på RikaTillsammans-portföljen. Det här är en specialportfölj.

Caroline: Jag är lite rädd.

Jan: Jag gillar den här jättemycket. Det här är den äldsta portföljen vi har haft. Vi har haft den här sedan 2014.

Caroline: Är det den här allväders?

Jan: Det här är allvädersportföljen, ja. Jag har skrivit för säkerhets skull här, 5–10 år. Men egentligen funkar den på noll. Alltså på ett års sikt också. Poängen med den här portföljen är att den alltid ska gå plus. Eller när man är osäker på tidshorisonten. Den ska också ge ungefär 3–4 procents avkastning. Så det här är också en sån här, om man är ekonomiskt fri, eller man vill leva på avkastningen av kapital.

Jan: Och den här teorin bygger på Harry Brownes Permanent Portfolio. Så det finns böcker om den här portföljen som faktiskt är jättebra. Och det som är intressant med den här är att den togs fram på 70-talet. Då hade man haft en lång period då aktier inte hade gått bra. Då sa man så här, ja, men vi måste ha andra grejer i portföljen än bara aktier.

Fyra tillgångsslag för fyra ekonomiska klimat

Jan: Så den har 25 procent aktier, för att den ska må bra när ekonomin är i tillväxt. Det är därför den kallas för allväder. Den ska funka i alla ekonomiska klimat. Så 25 procent aktier som mår bra i tillväxt, 25 procent korta räntor när marknaden går dåligt eller vi har recession, 25 procent långa räntor när man har det som kallas för deflation, alltså motsatsen till inflation, att pengarna ökar i värde. Om pengar ökar i värde, då vill du ha lånat ut pengar till andra. För ditt lån blir ju mer värt. Det är de utlånade pengarna. Och sen vill du ha 25 procent guld vid inflation. När pengarna minskar i värde, då vill du ha en värdebevarare.

Jan: Den här portföljen är identisk med förra året.

Caroline: Kan du inte berätta ändå vad det är i den?

Jan: Aktiedelen ser ut som innan, alltså 15 procent globala aktier. Här har vi valt SPP Aktiefond Global för att slippa tillväxtmarknadsfonden. Så här slår vi ihop det till en lite högre avgift, men det blir högst marginellt. Vi har globala småbolag på 5 procent, och vi har svenska aktier på 5 procent. Plus Allabolag, står det här. Det är återigen samma fond som återkommer.

Caroline: Ja, jag tänker bara om man inte vet vad som ingår.

Jan: Man kan kolla på nätet.

Den läskiga räntedelen med hävstång

Jan: Sen har vi 25 procent kontanter. Alltså bankkonto med insättningsgaranti. Sen har vi 25 procent guld. Där har vi då den här Xetra-Gold och en annan som heter WisdomTree Physical Swiss Gold. Så att vi inte har allt i samma guldfond. Vi har delat upp det. Och sen har vi de här långa räntorna. Och det här är den mest kluriga delen i den här portföljen, och den som gör mig rädd för den här. För vi säger så här, räntan är låg, räntan borde egentligen gå upp, och sen lägger vi till en räntefond som är jättemycket hävstång. Så det här är en fond, om räntan går upp med 1 procentenhet, så kommer den här delen backa med 30 procent i portföljen. Så det var den längsta diskussionen vi hade på forumet.

Caroline: Ja, jag vill höra diskussionen. Varför vill ni ha den då?

Jan: För den här delen ska kompensera om de andra går bra. Man säger så här, det är okej att den här delen går dåligt, för de andra tre delarna kommer kompensera.

Caroline: Men det känns sjukt läskigt. Här är det ju ändå så att vi har en tro om framtiden som vi inte ska ha.

Att inte agera på sin tro

Jan: Nej, det ska vi inte. Och här blir det svåra beslutet att inte agera på den tron. Så här väljer jag någonting som spontant tar emot jättemycket. Men jag är så här, sluta ha en tro om framtiden, följ strategin, följ den här portföljen som har funkat i 50 år. Vem är du att ha en åsikt om den här portföljen?

Caroline: Men jag är nyfiken på vad den här pusselbiten ändå har för, hur den kommer bete sig när de andra bitarna...

Jan: Ja, men den har ju räddat oss de senaste åren. När aktier går dåligt, så tenderar den gå bra. När aktier går bra, så tenderar den gå dåligt.

Caroline: Ja, och aktier har gått bra.

Jan: Aktier har gått bra, men vi hade också ett sånt här, till exempel, förra året slutade ju RikaTillsammans-portföljen på plus 8 procent, tror jag. Och det var mycket tack vare räntorna. För att räntorna faktiskt gick ner förra året. Och guldet gick upp. Avgift 0,17.

Caroline: Det är lågt, ja.

Jan: Sjukt bra. Så, ja, läskigt.

Ödmjukheten inför strategin

Caroline: Läskigt, men vi har ju ganska mycket pengar i den här.

Jan: Men du är ödmjuk du, Jan. Vem är du och ska ifrågasätta?

Caroline: Ja, men det är, alltså titta, jag kan lägga en länk till. Jag tyckte det var fint sagt.

Jan: Vi kan kolla, jag kan lägga en länk till diskussionen i forumet. Jag tror vi har 130 kommentarer där vi diskuterar. Och till slut är vi så här, fuck it, vi följer strategin.

Caroline: Ja, bra.

Jan: Kommentar, man behöver inte göra så mycket. Räntedelen är läskig, föremål för mycket diskussion. Det har fungerat.

Golden Butterfly som alternativ

Jan: Vi hade mycket diskussion om att man kanske skulle göra en tiltning. Det finns en portfölj som kallas för Golden Butterfly. För det finns en sajt som heter Portfolio Charts, där man har gjort många tester på portföljer. Och då kommer man fram till att en portfölj som är nästan som den här, men där det är lite mer aktier, det är 40 procent aktier, 20 procent guld, 20 procent långa räntor, 20 procent bankkonto. Så att egentligen istället för att säga att det är fyra gånger 25, så säger man att det är tre gånger 20 plus 40. Och då säger man att den portföljen har gått lite, lite bättre. Så det är en portfölj som vissa i forumet tyckte så här, den här känns lite bättre. Men å andra sidan är jag så här, vi har kört RikaTillsammans-portföljen sedan 2014. Låt oss fortsätta med den, it has served us well.

Caroline: Varför heter den Golden Butterfly? Jag vet att vi har pratat om den här innan.

Jan: Jag vet inte, han som tog fram den döpte den till Golden Butterfly.

Caroline: Tänk att sådana ekonomer kan vara lite så poetiska.

Jan: Ja, men att det är fyra olika tillgångsslag. Och så såg det ut som vingarna på en fjäril. Och så är det guld i den.

Caroline: Ja, precis.

Försiktiga portföljen för en stor buffert

Jan: Tittar vi på försiktiga portföljen, så är det här liksom, enda anledningen att ha den, det är om man har en stor buffert. Man kommer fram till enligt fyrahinkar-principen att man ska ha en buffert på 150 000. Då är det att man kanske inte vill ha allt på sparkontot. Idag säger jag så här, skippa nog den försiktiga portföljen. Ha pengarna på ett bankkonto med insättningsgaranti. Det är bättre. Men eftersom vi har börjat med den här portföljen, så tänker jag att vi kommer ha den även i år. Och så ser vi det här långsiktigt.

Jan: Och då säger vi så här, 15 procent i alla fall aktier, 5 procent i guld. Så vi har alltså 20 procent i högrisktillgång. Och sen har vi de resterande 80 procenten i räntor. Och då har jag sagt 40 procent kontanter, 20 procent AMF Räntefond Mix. Och sen lägger vi till här en fond som heter AMF Räntefond Lång. Så här blir det första gången det kommer in en ny räntefond.

Caroline: Men det är ändå spännande att du säger att det är högrisk, det här aktiefond globalt, som du har där.

Jan: Ja, men det är ju i en försiktig portfölj. Så är det ju det som står för riskpremien. Den kan ju variera i värde. Sen har vi en jättestor krockkudde här med 80 procent lågrisk.

Caroline: Ja.

Ungefär 2,5 procent om året

Jan: Så det här är liksom att man ändå har en liten del som kanske ska stå för 1,4 procent. Det är tanken att den delen ska göra om året. Och den andra ska göra 0,8. Så här ska vi få ungefär 2,5 procent om året i en sån här portfölj. Över en lång tid. Och det är ju bättre än de 1,1 procent som vi får på bankkontot.

Caroline: Men å andra sidan, på bankkontot har vi ju ingen risk.

Jan: Nej, precis ja.

Caroline: Bra.

Jan: Så man kan utöka den här delen till fler räntefonder. Man kan också variera, sätta in lite mer aktier, lite mindre aktier. Men det är inte så mycket mer att säga där, tänker jag. Det är väl den portföljen jag lyckades minst med förra året.

Caroline: Bra.

Ombalanseringsmallen

Jan: Allt det här, som vanligt, så har vi gjort en sån här ombalanseringsmall. Och ombalanseringsmallen, för dig som är ny, det är helt enkelt en Excel-fil. Där vi har skrivit in fonderna, och man behöver egentligen bara ange hur mycket pengar har jag som jag vill fördela på portföljen, eller vilka fonder har jag idag. Och så fyller man i, jag har den här fonden för 2 000 kronor, den här för 3 000 kronor. Och sen kommer den säga, du borde köpa den här fonden för det här, du borde sälja den här fonden för det här. Så den hjälper bara till med det matematiska, att ombalansera. Och ombalansering handlar ju om att det ofta glider under ett år. Så då kan man gå in på rikatillsammans.se/mall2021, så kan man komma åt den här.

Caroline: Ja, och precis som du säger, om man redan har till exempel globala barnportföljen, eller högriskportföljen, då bara fyller man i beloppen.

Jan: Ja.

Caroline: Men det är när du säger att det glider, det är att fördelningarna flyttas under året.

Jan: Sen ska man också säga återigen, under 2020 slutade portföljen på plus 3 procent. Så glidningen är högst marginell. Så man kan egentligen skippa ombalansering det här året, om skillnaden inte är så himla stor. Så det är väl egentligen en detalj på det sättet.

Caroline: Bra.

Beslutsprocessen som det stora temat

Jan: Sen tänker jag att det är väl egentligen inte så mycket mer att säga. Men vi har ju ändå pratat i någon halvtimme. Om små förändringar.

Caroline: Jo, men det har väl varit det här med beslutsprocess.

Jan: Många har varit med i beslutsprocessen, eller hur?

Caroline: Absolut.

Jan: Alltså, till alla portföljerna har vi haft en diskussion i forumet. Så vill man ha förarbetet till det här, varför har vi resonerat så här, hur har invändningarna varit, vad har varit för, vad har varit emot, så kan man följa hela diskussionen. Och där kan man också ställa frågor. Har man en fråga kring de här portföljerna, eller om man till exempel har sin tjänstepension på Länsförsäkringar och inte kan välja den här fonden, vilken fond ska jag välja istället? Forumet är ett superbra ställe att ställa de frågorna på. Då kan man gå in på rikatillsammans.se/forum. Och så kan man ställa frågorna där.

Tips kring mallen och nytt nyhetsbrev

Jan: En grej här, för det här fick jag förra året jättemycket mejl om. Mallen är en sån här Google Sheets som är skrivskyddad. Så för att du ska kunna använda den här mallen så måste du ladda ner den till din dator genom att trycka arkiv, ladda, spara som excelfil på datorn. Eller om du använder Gmail så kan du trycka på kopiera. Och så gör du en kopia på den här portföljen så att du kan fylla i dina värden.

Caroline: Bra!

Jan: Med det återstår väl egentligen att bara säga tack för att du hänger med oss, att du lyssnar på oss. Och sen tänker jag att nästa vecka vet jag inte riktigt vilket avsnitt det blir. Men det kommer inom kort bli ett fyrahinkar-avsnitt. Sen kan jag också säga att vi faktiskt har infört ett nytt nyhetsbrev. Som är så att det skickar ut mejl varje gång vi släpper en artikel.

Caroline: Ja, det kan nog vara uppskattat.

Jan: Ja, för innan hade vi, och det görs automatiskt. För jag vet att det är typ sex månader sedan jag skickade det vanliga nyhetsbrevet.

Caroline: Ja, du har prioriterat att göra avsnitt.

Avrundning och tack

Jan: Ja, så jag kommer lägga ut en länk också här till ett formulär. Så om man vill ha ett mejl eller en notis varje gång det kommer ett avsnitt på bloggen, så kan man prenumerera på det. Och sen naturligtvis, tittar du på det här på YouTube så tryck prenumerera. Samma sak i din podd.

Jan: Så ett fantastiskt stort tack. Lycka till med sparandet. Lycka till med ombalanseringen. Har du några frågor, ställ dem gärna i forumet eller i kommentarerna.

Caroline: Tack!