Kortavsnitt om risk

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Risk är inträdesbiljetten för avkastning
2. På kort sikt är börsen oförutsägbar
3. Det mest extrema fallet: 90 procents nedgång
4. Börsen går ner även de år den går upp
5. En krona har växt 160 gånger
6. Sparhorisonten är det viktiga
7. Enskilda år är extrema, inte genomsnittliga
8. När sparhorisonten inte räcker som verktyg

Risk är inträdesbiljetten för avkastning

Jan: Här får du en sammanfattning av vårt avsnitt 343, som handlar om risk och det viktigaste att veta när man sparar och investerar. Det här är en sorts allmänbildning, kan man säga.

Ofta när man lyssnar på oss prata om sparande eller investeringar säger vi alltid att allt sparande innebär en risk. Du kan både tjäna och förlora pengar. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade beloppet, och därför är det viktigt att förstå vad man investerar i och att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Jag tycker att de här formuleringarna är bra, de är viktiga, men eftersom alla säger dem upplever jag att de blir lite urvattnade.

Jag tänker att det inte är något fel med risk. Risk är på något sätt inträdesbiljetten som vi betalar för att få avkastning på våra pengar. Det är det vi i andra avsnitt har pratat om, till exempel den här 12-12-12-regeln. Det vill säga att månadsspara 1 200 kr i månaden i ungefär 12 år för att sedan få ut ungefär 1 200 kr resten av livet, eller naturligtvis vilket annat belopp som helst. För att jag ska kunna få den möjligheten att ha min pengamaskin måste jag ju betala i någon ände. Det är inget konstigt med att jag betalar för att komma in på Gröna Lund eller Liseberg och åka karusellerna. På samma sätt är det med sparande.

På kort sikt är börsen oförutsägbar

Jan: Det jag tycker är viktigt att veta kring sparande är att börsen på kort sikt är oförutsägbar. Tittar man till exempel på att investera sina pengar klockan 9 på morgonen och ta ut dem 17.30 när börsen stänger, då har man ungefär 50/50. Det är ungefär 54 % sannolikhet för att jag går plus. Om jag däremot tittar på en tioårig börsperiod, ja, då har det plötsligt gått från 54 % upp till kanske 90, 92, 93 % sannolikhet. Tittar jag på svenska börsen på 25 års sikt, eller till och med 40 års sikt, då är sannolikheten 99,9 % att jag går plus.

Tiden är vår viktigaste vän. Det är småspararens fördel framför proffsen och alla andra.

Det enskilda året kan börsen gå plus med 54 % sannolikhet. Men den kan också röra sig i spannet minus 40 % till plus 70 %. Alltså ett spann på 110 procentenheter. Det är vad den svenska börsen har gjort historiskt. Och det finns inga garantier att den måste hålla sig inom det spannet. Den kan gå över plus 70 %, och den kan säkert gå ner under minus 40 % också.

Det mest extrema fallet: 90 procents nedgång

Jan: Tittar vi historiskt på det mest extrema fallet vi har haft, då var det toppen 1929 till botten. Då kan du tänka så här, om du vill föreställa dig det: tänk på de pengar du har investerade idag. Tänk på det beloppet. Och sedan gör du så här, du halverar det beloppet. Och sedan gör du så här, du halverar det ytterligare en gång. Jag vet inte hur det känns nu, men för de flesta har man då tappat hälften av sina pengar en gång och sedan halverat dem en gång till. Då känns det ganska jobbigt.

Men om vi tar det här 1929 kan man halvera dem en gång till. Och det räcker inte ens med att halvera dem en gång till, vi ska ta bort 10 % till. Om du har räknat rätt nu ska du ha ungefär 10 % av det ursprungliga beloppet. Vi har alltså på börsen varit med om en nedgång på 90 %. Det har bara hänt en gång. Men det har hänt. Det är viktigt att komma ihåg att det kan gå väldigt mycket ner i perioder.

Till exempel 2020, under coronakraschen, tappade börsen 30 % på tre veckor. Mellan mitten av februari och mitten av mars gick det ner med 30 %. Vi hade dagar då det kunde gå upp och ner med 10 %.

Börsen går ner även de år den går upp

Jan: Det är till och med så att även om jag säger att sannolikheten på en tioårsperiod är över 90 % att gå plus, så går det faktiskt ner även de år det går upp. I avsnitt 343 visar jag en graf på amerikanska börsen mellan 1980 och 2023. Av de här 44 åren har börsen gått upp 33 av dem. Majoriteten av åren går alltså plus, om jag satte in pengarna 1 januari och tog ut dem 31 december. Men alla de här åren har det någon gång gått minus. I snitt är det minus 14 % på så kallad intraårsbasis.

När jag ibland brukar säga att forskningen säger så här, var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad, då är det vissa som tror att jag bara säger oinloggad för att det låter bra. Men grejen är att jag ofta tänker på den här intraårs-datan. Om jag loggar in 1 januari och 31 december har jag varit plus 33 av 44 år. Om jag loggar in någon gång under året är sannolikheten stor att det faktiskt är nere under den perioden.

Det som ofta händer är att vi får panik när det går ner, och så säljer vi av, och då råkar vi ut för en dubbelförlust. Pengarna vi tog ut missar uppgången som kommer över tid. Så då har jag två förluster.

Under en tioårsperiod kan ditt sparande tappa 50 %. Och det är okej, det är naturligt. Det är så det ska vara när det funkar.

En krona har växt 160 gånger

Jan: På andra sidan kan vi också titta på att sedan 1970 har en investerad svensk krona, trots pandemi, trots krig, trots finanskris, växt. Hur mycket tror du att den har växt? Ta så här tio sekunder och fundera. Hur mycket tror du att en krona har växt från 1970 till 2021, alltså ungefär 50 år?

Det är faktiskt 160 gånger. Så det är inte 300 % eller 500 %. Det är 16 000 %. Så risken jag tar, priset jag betalar för att vara med, är det som gör att jag kan få den här långsiktiga avkastningen.

Det är verkligen så det är när jag brukar prata om att det bästa du och jag kan göra som småsparare är just keep buying. Fortsätt månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en bred, billig, passiv, global aktieindexfond. Då kommer du över en period på 10, 15, 20 år med stor sannolikhet att ha fått en bättre avkastning än majoriteten av alla andra sparare. Du har med stor sannolikhet fått en positiv avkastning. Sedan kan man skydda pengarna man har tjänat med hjälp av sparkonto eller räntefond. Det är det vi pratar om i avsnitt 339 eller 340.

Sparhorisonten är det viktiga

Jan: Det här är också anledningen till att det svänger så mycket, och till att vi pratar om att sparhorisonten är det viktiga. Om du har pengar som ska användas inom 0–2 år, då ska de vara på ett sparkonto med insättningsgaranti, så att vi inte tar den här risken i svängningen. På samma sätt, där jag har tioårig sparhorisont eller längre, där kan jag unna mig full aktierisk. Och sedan de här mellanhorisonterna, där jag vet, 3–9 år, där kan man ha en kombination av sparkonto och aktieindexfonder, eller räntefonder och aktieindexfonder. Det här är himla viktigt att tänka på.

Det är därför vi också i avsnitt 342 pratar om buffert. För en av buffertens uppgifter, förutom att skydda oss mot oförutsedda händelser och ge oss möjlighet att göra en omställning, är att ge oss en god nattsömn när börsen svänger upp och ner. Om jag har min buffert kan jag tänka: titta, här har jag en stor summa pengar, då behöver jag inte oroa mig för att mitt högrisksparande svänger, för jag kan alltid hämta pengarna i bufferten i stället. Därför är bufferten också viktig när man pratar om ett sådant här långsiktigt sparande.

Enskilda år är extrema, inte genomsnittliga

Jan: Annars tänker jag också att det, återigen, är viktigt att komma ihåg det enskilda året. När vi pratar om att börsen över en lång tidsperiod gör mellan 6 och 8 % i avkastning, så kommer det enskilda året att ha extrema avkastningar. Som vi sa innan, det kan vara plus 39 det ena året, plus 22 det andra året, eller något annat. Av de senaste 42 åren på Stockholmsbörsen är det bara en enda gång, 1994, som börsen tror jag hamnade på 7 %. Alla andra år har den hamnat långt utanför det här intervallet, mellan minus 60 och plus 68 %.

Så när jag ibland får frågor som "men jag är 15 år gammal, eller 23 år, eller 63 år, hur ska jag investera mina pengar?", då brukar jag säga att åldern inte spelar någon roll. Det viktigaste att tänka på är sparhorisonten. Hur länge kan jag ha mina pengar investerade? Det är en av de viktigaste sakerna.

När sparhorisonten inte räcker som verktyg

Jan: Sedan pratar vi också i avsnitt 343 om att sparhorisonten, som jag nu har sagt är det bästa sättet att tänka, faktiskt har sina invändningar. Som Martin Jonsson och några andra i forumet delar med sig av: ibland vet vi inte vår sparhorisont. Ibland flyttar man inom två år, trots att man inte hade tänkt det för två år sedan. Ibland säger man upp sig för att situationen på jobbet har varit ohållbar och man behöver pengar för en omställning, eller man bygger till köket, eller gör något liknande.

Ett sätt att definiera risk, som för övrigt är det svåraste att definiera inom sparande, men som vi resonerar kring i forumet, är på något sätt risken att jag inte kan leva det liv jag vill leva. Därav det här med buffert och sparhorisont och liknande.

Jag hoppas att du gillade den här sammanfattningen i det här kortavsnittet. Vill du veta mer, kolla gärna in artikeln som du hittar på rikatillsammans.se, eller lyssna på det långa poddavsnittet, avsnitt 343, som finns på YouTube eller i forumet. Så ett fantastiskt stort tack för att du följer, för att du lyssnar, för att du tittar och för att du gör RikaTillsammans möjligt. Tack så mycket, och så ses vi.