Försök till förklaring av ränta-på-ränta
För ett par dagar sedan hade jag ett samtal med mina syskonbarn och min ena dotter där ränta på ränta kom på tal och här är mitt bästa försök att förklara fenomenent 🙌
Avsnitt K11 | Publicerat 2 år sedan.
Viktig info: Detta avsnitt berör en eller flera olika typer av investeringar. Ett sparande i linje med forskningens rekommendationer har historiskt sett varit framgångsrikt. Det finns mycket som talar för att så även kommer vara framgent, men det finns inga garantier. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Alla investeringar innebär risk och kan både öka och minska i värde. Investera inte pengar du inte har råd att förlora. Men, var inte heller överdrivet rädd för risken eftersom det är den som vi får betalt för. Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska uppfattas som individuell finansiell rådgivning.
Denna sida är författad av Jan Bolmeson per 2026-06-15. Vi är fristående från nämnda bolag och värdepapper; ingen ersättning har utgått om ej annat anges tydligt med reklammärkning. Här kan du se de fonder och värdepapper vi äger och som vi har investerat i.. Tidigare omnämningar finns som etikett här eller längre ned på sidan. Vi avser inte följa upp detta innehåll regelbundet. Läs mer i våra villkor.
Avsnitt K11. Senast uppdaterad 16 dagar sedan (2026-06-15) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan. Du som är en RikaTillsammans-supporter kan se den utan reklam på Patreon.
Du kan lyssna på detta avsnitt (K11) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast, Acast och Patreon.
Referens: Saknas.
Utgångspunkten är, vad är ränta? 🪙
Det här beskrev jag med hjälp av ett exempel från boken “Den rikaste mannen i Babylon” där en affärsman lånar ut 1000 kr till en bonde i början av januari och som betalar tillbaka lånet plus 100 kr i slutet av året. Dessa 100 kr är ränta.
Vad är då ränta på ränta?
Jo, det är ifall affärsmannen kan få sina pengar att jobba åt sig själv i en ökande takt. Efter 10 år av att låna ut samma summa till bonde nr.1 har affärsmannen 2000 kr i och med 10 räntebetalningar (100 kr *10=1000 kr). Då kan affärsmannen låna ut pengar till ännu en bonde (nr.2). Om samma process upprepas kommer affärsmannen ha 3000 kr efter 5 år alltså har takten pengarna växt dubblats (räntebetalningar från två bönder: (100+100)*5 =1000 kr). I och med det kan bonde nr 3 låna pengar av affärsmannen. Ytterligare en bonde kommer kunna kopplas på efter lite mer än tre år till.
Snöbollen rullar snabbare, det blir ränta på ränta när pengarna sätts i arbete 📈 Precis samma sak kan ske genom investeringar på börsen.
Titta gärna in vår tidigare video med fem minnesregler för ränta på ränta som lades upp förra veckan 🙂
Vad tyckte du om förklaringen? Dela gärna med dig av tankar och idéer för att förbättra förklaringen. //Jan
Transkribering av hela avsnittet
Nedan har vi transkriberat hela avsnittet för dig som hellre läser än tittar eller lyssnar. Den är gjord med AI så den är inte ordagrann, utan fokus har varit på läsbarhet.
Visa hela transkriberingen
Innehållsförteckning
Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.
- Ett enkelt sätt att förklara ränta på ränta
- Affären som upprepas varje år
- När den första räntan börjar arbeta
- Snöbollseffekten
- Hur ränta på ränta ser ut i siffror
- Därför är ränta på ränta så coolt
- Dubblingar och 12-12-12-regeln
Ett enkelt sätt att förklara ränta på ränta
Jan: Här kommer mitt bästa förslag på att förklara ränta på ränta-effekten på ett enkelt sätt. För ett par dagar sedan hade jag ett samtal med min egen tolvåring och ett par syskonbarn om ränta på ränta, och jag skulle försöka förklara det på ett enkelt sätt. Detta är mitt bästa försök hittills, och det verkade faktiskt landa.
Jan: Jag började med att berätta om en bonde för fyra tusen år sedan i Babylon som behövde låna pengar för att kunna köpa utsäde för att plantera vete. Tanken var så här: i början av året lånar man tusen kronor. För de här tusen kronorna köper man utsädet, och sedan när man är klar med skörden betalar man tillbaka tusenlappen till den man har lånat av.
Jan: Men den som lånade ut pengarna ville ju ha något för risken. Tänk om skörden hade slagit fel. Och man har ju själv lagt ner energi för att tjäna ihop de här tusen kronorna. Då säger man att man vill ha betalt för de här pengarna, och det är det som vi kallar för ränta. Så bonden lånade tusen kronor och betalade tillbaka tusen kronor, men han eller hon får betala hundra kronor i ränta också.
Affären som upprepas varje år
Jan: Sedan kan man säga att de var så nöjda med affären det första året att de bestämmer sig så här: vet du vad, vi gör den här affären varje år. Så varje år i början av året går bonden till köpmannen och lånar tusen kronor, och sedan när skörden är bärgad betalar man tillbaka tusen kronor och hundra kronor i ränta.
Jan: Efter år ett har köpmannen fått hundra kronor. Det andra året får hon fortfarande hundra kronor, eftersom lånet fortfarande är tusen kronor per år. Men nu ackumulerat: köpmannen fick hundra kronor första året, hundra kronor andra året, hundra kronor tredje året. Ackumulerat har man det tredje året fått tre hundra kronor. Efter tio år, när vi har gjort affären tio gånger, har köpmannen fått tusen kronor.
Jan: Och detta är inte ränta på ränta. Detta är bara ränta på det utlånade beloppet. Men det fina med att tänka i form av ränta på ränta är att efter tio år skulle köpmannen, med de nya tusen kronorna, kunna låna ut dem till en bonde till.
När den första räntan börjar arbeta
Jan: Så nu, helt plötsligt, det elfte året lånar han ut tusen kronor till bonde nummer ett, som betalar hundra kronor precis som alla tidigare år. Men nu har man även en bonde två som också betalar hundra kronor. Nu har man fått ränta på det ursprungliga tusenlappen för den första bonden, men man har även fått hundra kronor på lånet till den andra bonden. Och den andra bondens initiala tusen kronor, de kommer ju från räntan från den första bonden.
Och det är här nu vi börjar få ränta på ränta.
Jan: Efter ytterligare tio år har även den andra bonden betalat tusen kronor. Men det har ju även den första. Så nu har jag plötsligt två tusen extra, och jag kan ta den här affären och ge den till ytterligare två bönder. Året därefter har jag plötsligt fyra bönder som kommer att betala mig fyra hundra kronor totalt per år.
Jan: Det betyder att om två år har jag fått åtta hundra kronor, och efter två och ett halvt år tusen kronor. Då kan jag lägga på en femte bonde.
Snöbollseffekten
Jan: Det är detta som man ibland kallar för snöbollseffekten i ränta på ränta. Det är jättelångsamt i början. Den första bonden betalar bara hundra kronor, och det tar tio år innan jag kan lägga på nästa bonde. Men när jag sedan har två bönder som jobbar åt mig, då tar det bara fem år innan jag kan lägga på nästa. Sedan tar det bara två och ett halvt år, och så vidare.
Och så blir det som en snöboll som rullar sakta och blir större och större och större.
Jan: Och pengarna växer till slut. Då har man jättemånga bönder och kan lägga på en ny bonde varje år eller varje månad.
Jan: Tittar vi på detta mer matematiskt är det ju inte så att jag måste ha tio bönder. Då säger man så här till exempel: jag lägger pengarna på ett sparkonto där jag för enkelhetens skull får 10 % ränta. Det är bara så att jag får det enkelt att räkna. Så lägger jag in 100 kronor den första januari. I slutet av året får jag 10 kronor i ränta. Det betyder att första januari år två har jag 110 kronor som jobbar åt mig.
Hur ränta på ränta ser ut i siffror
Jan: Tar vi 10 % på 110 kronor, så har jag i slutet av år två fått 11 kronor i ränta. Första året fick jag bara 10, för jag hade en hundralapp. Nu hade jag 110 kronor, 10 procent, alltså 11 kronor. År tre, när jag börjar, har jag 121 kronor som nu jobbar åt mig under året. Då får jag 10 procent, det är 12 kronor. Så år fyra har jag 133 kronor, får 13 kronor i ränta, och så bygger det vidare så här.
Jan: Och metaforen med bönderna är inte så dum. När vi pratar om till exempel en aktieindexfond, det här som jag brukar tjata om i mina andra avsnitt om hur man ska investera sina pengar, så är det ju inte bönderna jag ger pengarna till, utan företag. Där har jag aktier, och en aktie är en andel i ett företag.
Jan: Det är på det här sättet som när företagen betalar till exempel en utdelning, då får fonden pengar och köper nya andelar i nya företag. Precis som jag innan lånade ut pengarna till en ny bonde, och så vidare.
Därför är ränta på ränta så coolt
Jan: Detta är varför jag tycker ränta på ränta är så himla coolt. Helt plötsligt är det inte jag som behöver lägga min tid, energi och kompetens för att tjäna nya pengar, utan mina pengar jobbar åt mig.
Och pengar är mycket, mycket, mycket bättre på att jobba än vad vi är.
Jan: De kan jobba 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Rätt förvaltade kan pengarna jag tjänar även fortsätta jobba för mina barn. Mina barn skulle ju kunna göra den här affären med bönderna även långt efter att jag har gått bort. Och det är det som är coolt med ränta på ränta.
Jan: Jag har gjort en separat video om minnesregler. Om man investerar i sådana här aktieindex från massor av bolag runt om i hela världen, i alla länder, alla branscher, alla storlekar, så att man äger hela höstacken, då kan man säga att pengarna dubblas vart tionde år. Så om jag har 1 000 kronor idag, kommer de att vara värda 2 000 kronor om tio år. De kommer att vara värda 4 000 efter 20 år, 8 000 efter 30 år, 16 000 efter 40 år, och så vidare. Pengarna växer jättestarkt.
Dubblingar och 12-12-12-regeln
Jan: Jag brukar ibland tänka så här om mina syskonbarn, som är typ 10 år. De har ju massor. De har sju dubblingar framför sig. Jag som är 40, jag har bara tre, fyra dubblingar kvar av mina pengar.
Jan: En annan cool minnesregel på samma princip är den så kallade 12-12-12-regeln. Om du sparar 1 200 kronor i 12 år, så kommer du kunna få ut 1 200 kronor resten av livet. Och naturligtvis funkar det för vilket belopp som helst. Sparar du 100 kronor i månaden i ungefär 12 år, då kommer du få ut ungefär 100 kronor i månaden resten av livet.
Jan: Jag hoppas att du gillar den här introduktionen till ränta på ränta. Du får gärna prova den på dina egna tonåringar, på dina barn, eller kanske på någon kompis som inte vet vad ränta på ränta är. Ge mig gärna feedback om man kan göra förklaringen bättre, för precis som du så är detta ett experiment, en lek kring ränta på ränta.
Jan: Så, gillar du detta? Prenumerera, gilla, kommentera och dela vidare, så ses vi där ute på nätet i kommentarsfälten eller på RikaTillsammans-forumet. Tack så mycket.
Communityns kommentarer
Nedan följer 6 av totalt 6 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Relaterade sidor och annat kul
Stöd RikaTillsammans
RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!
Från 49 kr/månad
Eller stöd oss via...
Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffeeTillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Senaste nytt på RikaTillsammans
Sedan 1870 har börsen gett kring 9 procent per år med utdelningar, men nästan inget enskilt år landar på snittet.
Rika har samma problem, bara med fler nollor
Lär känna vår kollega Oliver Allemog som får RikaTillsammans att rulla i kulisserna.
Uttag av pension: så gör du rätt
Monica Sjödin om varför uttagsordningen är fel fråga och varför planen bör ligga klar tio år före första kronan.
Pengar, ansvar och RikaTillsammans bakom kulisserna
Del två av det personliga samtalet om identitet, ansvar, att jobba ihop som par och varför det blev indexfonder. Del 2 av 2.
Pengar, rädsla och tjugo år av hårt arbete
Ett personligt avsnitt om vägen från korridoren i Lund där vi träffades 2003, till dagens RikaTillsammans. Del 1 av 2. .
Blir det för luddigt om man skulle koppla det till t.ex. just en snöboll eller exponentiell ökning generellt?
Det borde gå att förmedla budskapet mer kortfattat och få fram samma poäng. Speciellt barn kan nog ha nytta av något exempel de redan känner igen, sedan kan man därefter lägga till att pengar kan växa på samma sätt.
T.ex. genom att titta på befolkningsökning och gå några generationer ner i släktträdet, två personer kan efter bara några få generationer ha satt hundratals människor till världen även om de själva bara fick 3-4 barn.
Eller kaniner, om man vill ha ett mer extremt och kanske roligare exempel.
Sen förstår jag att du vill relatera det till ekonomi specifikt men det skulle jag ta som steg två efter grundprincipen, om jag behövde förklara det för barn.
Nu kanske detta inte är så relevant just för barn.
Men annars tycker jag det är bättre atr använda något som inte har direkt beroende på eller kan kopplas till mänskligheten/människor. Utan något som visar att exponentiellt är den naturliga utvecklingen för något som har tillväxt.
T.ex. hur frukt/bärträd växer över tid. Där man kan återplantera fröna från bären/frukterna och det kommer växa exponentiellt.
Så om man tänker sig en växt som varje år ger en enda frukt/bär med ett frö i. Varje år återplanterar man de frön man får. Första året, en planta. Andra året två, tredje året fyra, femte året åtta o.s.v.
Även om plantorna dör av ålder efter ett antal år får man exponentiellt.
Hmm… mycket bättre idéer. Det vår bli version 2.0.
Gillade en metafor från en entreprenör som vi intervjuar i veckans avsnitt, han beskrev det som äppelträdet man driver upp och sedan aldrig fäller.
När jag var liten vart jag
av den här, vilken fick mig att förstå exponentionell tillväxt, tror berättelsen var med i Bamse eller nåt.
Bra förklarat. En vanlig tankevurpa verkar vara att man måste ha alla pengar på samma konto/fond för att man annars missar snöbollseffekten.
Även äppelträd lever i livscykel.
Fäller man aldrig trädet sa dör det naturligt…