Svar på åtta vanliga frågor om ekonomi

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett guldkornsavsnitt
2. Tre tips för att välja den bästa fonden
3. Var ska man spara till kontantinsatsen?
4. Ett litet arv med varm hand
5. Snittsvensken sparar 2,9 %
6. Allt på en gång eller månadsspara?
7. Ta hem lite vinst
8. De flesta tjänar bara för lite
9. Är du en spara eller en slösa?
10. Till dig som är en slösa
11. Spelar förvaltaren själv med?
12. 150 000 kr skattefritt på ISK

Ett guldkornsavsnitt

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens kortavsnitt, som är ett sånt här guldkornsavsnitt. Vi har klippt ihop de viktigaste sakerna, de bästa tipsen från andra videor och avsnitt och liknande. Du får tre tips för att välja de bästa fonderna. Tänk om det är bättre att ge bort ett litet arv tidigare än ett stort arv senare? Var ska man placera kontantinsatsen? Ska man investera allt på en gång eller sprida ut det över tid? Tips till dig om du är en spara eller en slösa. Och massa annat roligt.

Jan: Så jag hoppas att du gillar de här guldkornen lika mycket som jag. Och så ses vi sen i kommentarerna. Här kommer det första. Varsågod.

Tre tips för att välja den bästa fonden

Jan: Efter att ha sparat i snart 30 år på börsen är här mina tre bästa ledtrådar, eller tips, när du ska välja den bästa fonden 2025. Det första att titta på är att den är billig. Om man tittar på forskningen säger den så här: det största sambandet mellan en fond som kommer gå bra i framtiden och vad man kan titta på idag är att den är billig. Här vill man ha max 0,4 % i avgift. Det är nummer ett.

Jan: Det andra är att du vill att den ska vara global. Det vill säga att den ska äga alla företag, i alla branscher, i alla länder, i alla storlekar. Vi vill äga allting. Vi vill äga hela höstacken. Vi vill inte ha en fond som letar efter nålar i den här höstacken.

Jan: Och vi vill att det ska vara index i namnet. Så: en billig, global indexfond.

Det är enligt forskningen det som ger bäst odds för den bästa avkastningen i förhållande till den risk man tar över en längre tidsperiod.

Var ska man spara till kontantinsatsen?

Jan: Vad är det bästa sättet att spara till en kontantinsats? Är det i indexfonder eller på bankkontot? Det var en fråga från Amanda Lindsjö här i communityn. Jag skulle säga så här: svaret beror på när den där bostaden ska köpas. Är det i närtid, till exempel 0–3 år, då är bankkontot sättet att spara på. Tyvärr.

Jan: Och det beror på att sparande bara i indexfonder kan falla med 30 % i värde på tre veckor. Som det hände 2020. Aktiefonder eller indexfonder är ett långsiktigt sparande, bortom fem eller tio år. Eller mer.

Jan: Så jag är jätteledsen att jag är så tråkig på det här sättet. Men tiden är faktiskt den faktor som bestämmer. Är man flexibel i tid, då kan man unna sig högre risk. Ju mer i närtid, desto viktigare med låg risk och bankkonto. Om du inte håller med, skriv gärna i kommentarerna så tar vi diskussionen där.

Ett litet arv med varm hand

Jan: Ett tips för att undvika ett väldigt vanligt misstag som många gör kring arv. Det är så här: tänk om det är bättre att ge barnen ett mindre arv tidigare i livet än ett större arv när de är äldre? Detta hänger ihop med den här grafen, där jag ritat upp åldern på x-axeln och pengar på y-axeln. För de flesta människor som sparar ser det ut så här att ju äldre vi blir, desto rikare blir vi.

Det är det jag brukar skoja om: att vi ibland är som rikast när vi dör.

Jan: Och det jag tror att många missar är att lägga på en graf till. Det vill säga nyttan, värdet av pengarna. Då brukar man säga så här: när man är liten har man väldigt lite användning av pengar. Sen ökar värdet och nyttan av pengarna, för att sedan minska igen. Ofta har man som störst nytta av pengarna när man är runt 30-årsåldern. Det är liksom den tid man har pluggat färdigt. Man har ofta börjat skaffa familj, man har småbarn, man har köpt ett lite större boende som man inte har betalt av. Man är typ i 30–40-årsåldern. Då har man som mest utgifter och är som fattigast.

Jan: Om vi då sätter det i relation till när arv brukar komma, så kommer det ju här i 60-årsåldern. Och då är frågan: här har man ganska lite nytta av de pengarna jämfört med här borta. Då brukar jag tänka så här: tänk om det då är bättre att ge en mindre summa här i 30-årsåldern än här borta? Lite som det var någon som skrev i communityn:

Det är dessutom roligare att ge med en varm hand än en kall.

Snittsvensken sparar 2,9 %

Jan: 2,9 %. Det är vad snittsvensken sparar av sin lön. Så jag tänker att du som tittar och sparar 2,9 % eller mer: grattis, ge dig själv en klapp på axeln. Du sparar mer än vad snittsvensken gör.

Jan: Och om du som jag tycker att shit, detta låter lite, så tänker jag så här att siffrorna är från Ekonomifakta och Statistiska centralbyrån. Varför känns detta så knökigt? För man hör alltid hur mycket de svenska hushållen sparar, hur mycket pengar det finns på bankkontot. Men då tänker vi inte på att den här sparkvoten som man ofta pratar om i media, på 15 %, inkluderar det obligatoriska sparandet till tjänstepension, inkomstpension och premiepension. Om man i stället isolerar det finansiella sparandet som går till fonder och aktier av den disponibla inkomsten, så är det 2,9 %. Och då är det ändå på plus. Tittar man historiskt finns det perioder då det dessutom har varit minus.

Allt på en gång eller månadsspara?

Jan: 100 000 kr på banken. Ska jag investera alla 100 000 kronorna på en gång? Eller ska jag sprida ut dem över tid, månadsspara in dem? Detta är en av de vanligaste frågorna när man ska komma igång med sitt sparande, eller man har sålt sin bostad, eller man har fått ett arv. Man ska helt enkelt komma in med oinvesterade pengar på marknaden.

Jan: Detta är en sån typisk fråga som egentligen har två svar. Det ena, mattesvaret, det matematiskt korrekta svaret, är: investera allt på en gång. För det som spelar mest roll är hur länge pengarna är investerade. Ungefär 6–7 fall av 10 kommer det vara smartare att investera dem direkt.

Jan: Sen är ju vi människor ganska emotionella, vi är lite irrationella, och då har vi det känslomässiga svaret. Och det är: månadsspara in det. För det är ingenting som är så sugit som att investera 100 000, tappa 30 % på tre veckor som under covid 2020, och plötsligt står man där med bara 70 000 kronor kvar.

Jan: När jag brukar tipsa folk om hur man ska göra, brukar jag komma tillbaka till min favoritregel i ekonomi, som är 50/50-regeln. Och det fina är att man inte behöver välja mellan de här två. Man kan faktiskt göra så här att man tar hälften var. Hälften av beloppet investerar man direkt, hälften månadssparar man in, och så har man fått det bästa av båda världarna. Så tänker jag, hur tänker du? Vi ses i kommentarerna.

Ta hem lite vinst

Jan: Ingen har någonsin blivit ledsen för att ha tagit hem en vinst. Nu har vi haft två ganska goda börsår bakom oss, och då brukar jag alltid ge tipsen: var inte girig, jaga inte den sista kronan, ta hem lite vinst, unna dig att faktiskt få njuta lite av de här pengarna. För att bara investera och sen inte använda sina pengar, det är ju typ som att baka en kaka som man aldrig smakar.

Jan: Jag tänker också att det kan vara ett fantastiskt pedagogiskt tillfälle, om du har en partner eller om du har barn, att ta ut pengarna och säga: okej, men nu den här middagen, eller den här resan, eller den här godishandlingen, eller vad det nu än må vara. Det är våra pengar som har finansierat den. Det är avkastningen från vårt sparande som har gjort det här möjligt. På det sättet gör du också sparandet och ditt intresse till något levande för din familj, dina barn, dina vänner eller föräldrar.

Jan: Så jag brukar alltid säga: nu när börsen har gått upp så mycket, ta ut lite vinst, flytta över kanske lite till räntor eller till sparkonto. Njut av pengarna så att det blir verkligt. Lycka till, så ses vi i en annan sån här promenad.

De flesta tjänar bara för lite

Jan: De flesta är inte dåliga på pengar, de flesta tjänar bara för lite. Detta kommer från tesen att det är enklare att spara om man har en hög lön än om man har en låg. Och det är ju en självklarhet. Men jag tänker att den ibland tål att påminnas om.

Jan: Särskilt när vi gjorde avsnitt 172 och pratade om hur rik svensken är, och konstaterade att 1,7 miljoner svenskar, det vill säga 20 % eller var femte person, inte klarar en oförutsedd utgift på 13 000 kr. Och siffran är varannan för ensamstående med barn. Tittar man på att många kämpar med sin ekonomi, så var det så här att varannan person, 50 % av den svenska befolkningen, upplever att det är svårt att få ihop sin ekonomi på månadsbasis.

Jan: Så ibland tänker jag att det är bra med en sån här liten reality-check: att många av oss har det ganska bra ställt, även om man lätt kan tycka att alla andra har mycket mer pengar eller tjänar mycket mer än en själv.

Är du en spara eller en slösa?

Jan: Ditt bästa tips om man är en spara eller en slösa? Jag brukar alltid svara så här: då har du bara inte träffat lillasystern till de två. Den som var sladdisen, som hette Investerar, och som gör det bästa av de här två systrarna. Hon tar pengarna som Spara sparar och använder dem för att investera, och sen slösar hon på avkastningen och får det bästa av båda världar.

Jan: Men skämt åsido brukar jag säga så här: om man är en Spara, så är bland det viktigaste att tänka på att värdet av pengar minskar med åldern. För varje dag som går blir vi ju äldre och äldre, och visst, pengarna växer. Men antalet möjligheter vi kan göra med pengarna blir färre och färre.

Oavsett hur frisk 65-åring man är, så kan man inte göra lika många skidåk som när man var 25.

Jan: Eller om man har jobbat och missat barnens fotbollsmatch. Det är jättesvårt att komma och se fotbollsmatchen i efterhand. Så till den som är Spara brukar jag säga: tänk också på att det har tagit livsenergi att spara ihop de här pengarna, och att faktiskt använda dem medan tid är. Det finns ju det här som vi kallar för tidsfönster. Vissa saker vi har i livet är bara möjliga att göra typ här och nu, eller under en viss begränsad period.

Jan: Jag och Caroline brukar landa i att barnen, och ens föräldrar som börjar bli äldre, är ett typiskt sånt tidsfönster. Vi har till exempel prioriterat att hämta barnen tidigare på förskolan. Vi försöker prioritera att hitta på grejer med farmor, som är 71 nu, och vår tonåring, som är 13, för att vi inser att vi bara har något år kvar. Så jag skulle säga: tänk på att det kostar dig någonting att spara ihop pengarna. Tänk på tidsfönster, tänk på att värdet av pengarna minskar med åldern.

Till dig som är en slösa

Jan: Och till den som är en slösa brukar jag också säga så här: ja, fördelen med att slösa är ofta att man njuter här och nu. Men det kan ju också komma ett tillfälle i framtiden då man kanske inte kommer orka jobba tills man är 68 eller 70. Om man sparar får man det här frihetskapitalet, möjligheten att säga nej, att avbryta en situation man är i. Man får en ekonomisk trygghet.

Jan: Så det viktiga för den som är slösare är egentligen att man behöver hitta sitt varför. Varför borde jag spara? Varför vill jag spara? Vad är fördelen för mig med att spara? Ibland har man bara gett upp, man tror inte att man kan spara.

Jan: Så till slösaren brukar jag säga, som en sista övning, den här klassiska övningen: ta fram kontoutdraget och titta rad för rad. Sätt ett plus på de utgifter som har gett energi, ett minus på de utgifter som inte har gett någon energi, och en nolla på de som är neutrala. Min misstanke, eller erfarenhet, är att man många gånger känner dåligt samvete för att man har slösat på pengar som faktiskt inte gav någonting långsiktigt, utan bara var någon tröst eller någon grej här och då.

Jan: Så det är väl mina spontana promenadtips som jag tänker på. Fler tankar, kommentarer, något jag har missat? Skriv gärna i kommentarerna, för jag tänker att det här är mycket så att vi hjälps åt helt enkelt. Tack, och så ses vi.

Spelar förvaltaren själv med?

Jan: Skulle du lita på en personlig tränare som inte tränar själv, eller på en kock som inte äter sin egen mat? Förmodligen inte. Men ändå är det det som många av oss gör med finansbranschen och banker.

Jan: 2023 gjorde Morningstar en undersökning där man tittade på de 7 108 fonder som fanns i USA vid det tillfället. Och så ställde man sig frågan: i hur många av dessa fonder har förvaltaren också investerat sina egna pengar? I hur många fall sitter förvaltaren i samma båt som spararna? Man vill ju gärna tro att det är typ alla, men så är det verkligen inte. Det visade sig att i 65 % av fallen, det vill säga i 4 643 fall av de här 7 108, hade förvaltaren inte investerat en enda krona.

Detta är varför jag tjatar om att du och jag och finansbranschen, vi spelar inte samma spel.

Jan: Finansbranschen tjänar pengar oavsett om du eller jag tjänar pengar. De tjänar pengar på fondavgifterna, oavsett om fonden går upp eller ner. Oavsett om de har sina egna pengar i fonden eller inte. Så detta är varför jag tjatar om att vi småsparare verkligen behöver göra det som ger oss bäst odds: välja fonder med låga avgifter, välja breda, globala indexfonder, inte lyssna på finansbranschen utan mer lyssna på forskarna. Jag hoppas att du är lite förbannad, det är jag när jag ser sådana här siffror.

150 000 kr skattefritt på ISK

Jan: Och 150 000 kr skattefritt på investeringssparkontot. Det är ju den stora nyheten 2025 för oss småsparare. Men vad jag tror många inte tänker på är att 65 % av befolkningen inte har ett ISK idag. Och de 35 % som har det, där är snittet ungefär 440 000 kr.

Jan: Men när det gäller ekonomi och siffror är snitt ganska dåligt, eftersom det ofta finns några få rikisar som har jättemycket pengar och drar upp det här snittet. Så en bättre siffra är att titta på medianen. Det vill säga: vad har det mittersta kontot i värde? Och då är det 70 000 kr.

Jan: Detta innebär att mer än halva svenska befolkningen, och av dem som har ett ISK, alltså de 35 procenten, inte kommer betala någon skatt under 2025. Vilket jag tycker är positivt. Inte så mycket för att det rör sig om totalt 1 300 kr, eller 700 kr för någon som har 70 000 kr. Utan för att det är en signal om att man vill skapa incitament för sparande. Så tänker jag. Vad tänker du?