Nedan följer en automagisk transkribering av intervjun gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann och kan innehålla fel.
Visa hela transkriberingen
Välkommen till dagens guldkornsavsnitt
Välkommen till RikaTillsammans och dagens kortavsnitt med guldkorn! Vi har samlat de viktigaste insikterna och bästa tipsen från tidigare avsnitt. Du kommer att få lära dig hur du väljer de bästa fonderna, varför det kan vara bättre att ge ett mindre arv tidigare i livet, var du bör placera din kontantinsats, och om du ska investera allt på en gång eller sprida ut investeringarna över tid. Vi har också värdefulla tips för dig som är en “sparare” eller en “slösare”. Jag hoppas att du kommer att uppskatta dessa guldkorn lika mycket som jag gör. Vi ses sedan i kommentarerna!
Tre nycklar till framgångsrikt fondsparande
Efter närmare 30 års erfarenhet av börssparande vill jag dela med mig av mina tre viktigaste tips för att välja de bästa fonderna 2025. Det första och kanske viktigaste är att välja en billig fond. Forskningen visar tydligt att det starkaste sambandet mellan en fonds framtida prestationer och vad vi kan se idag är avgiften - ju lägre, desto bättre. Sikta på maximalt 0,4% i årlig avgift.
Det andra viktiga kriteriet är att fonden ska vara global. Det betyder att den ska investera i företag av alla storlekar, i alla branscher och i alla länder. Vi vill äga hela höstacken, inte leta efter enskilda nålar i den. Det tredje kriteriet är att ordet “index” ska finnas med i fondens namn.
Sammantaget visar forskningen att en billig, global indexfond ger de bästa förutsättningarna för god avkastning i relation till risken över längre tidsperioder.
Kloka val för din kontantinsats
Amanda Lindsjö i vår community ställde en viktig fråga: Är det bäst att spara till kontantinsats i indexfonder eller på bankkonto? Svaret beror helt på din tidshorisont. Om du planerar att köpa bostad inom 0-3 år är tyvärr ett vanligt bankkonto det säkraste alternativet. Detta beror på att indexfonder, precis som vi såg 2020, kan tappa 30% i värde på bara tre veckor.
Indexfonder och aktier är långsiktiga investeringar som passar bäst för sparande på fem år eller längre. Jag vet att det låter tråkigt, men tiden är den avgörande faktorn här. Ju mer flexibel du kan vara med tiden, desto mer risk kan du ta. Men ju närmare du är ditt mål, desto viktigare blir det att vara försiktig och hålla sig till säkra alternativ som bankkonto.
Nytt perspektiv på arv och timing
Låt mig dela ett viktigt tips för att undvika ett vanligt misstag när det gäller arv. Tänk om det faktiskt är bättre att ge barnen ett mindre arv tidigare i livet istället för ett större när de är äldre?
Om vi tittar på en graf med ålder på x-axeln och pengar på y-axeln, ser vi ett tydligt mönster: ju äldre vi blir, desto mer förmögenhet samlar vi på oss. Jag brukar skämta om att många av oss är som rikast när vi dör. Men låt oss lägga till en annan viktig kurva - nyttan eller värdet av pengarna.
När vi är mycket unga har vi begränsad nytta av pengar. Behovet ökar sedan markant och når ofta sin topp runt 30-årsåldern. Det är då många är klara med studierna, börjar bilda familj, har småbarn och kanske har köpt en större bostad som inte är avbetald. I 30-40-årsåldern har man ofta de största utgifterna men minst pengar.
Spararnas milstolpe
2,9% - det är vad genomsnittssvensken sparar av sin lön. Till dig som tittar och sparar 2,9% eller mer vill jag säga grattis! Ge dig själv en klapp på axeln, för du sparar mer än medelsvensson.
Om du, precis som jag, tycker att denna siffra låter låg, är det viktigt att förstå varifrån den kommer. Siffrorna kommer från Ekonomifakta och Statistiska centralbyrån. När media pratar om svenska hushållens sparkvot på 15% inkluderar det det obligatoriska sparandet till tjänstepension, inkomstpension och premiepension. Men när vi isolerar det frivilliga finansiella sparandet som går till fonder och aktier från den disponibla inkomsten, landar vi på 2,9%. Historiskt sett har det till och med funnits perioder då denna siffra varit negativ.
Strategier för större investeringar
En av de vanligaste frågorna jag får handlar om timing: Om du har 100 000 kronor på banken, ska du investera allt på en gång eller sprida ut investeringarna över tid? Denna fråga dyker ofta upp när någon ska börja sitt sparande, har sålt en bostad, ett företag eller fått ett arv.
Svaret har två dimensioner - en matematisk och en känslomässig. Det matematiskt korrekta svaret är att investera allt på en gång, eftersom tiden på marknaden är den viktigaste faktorn. I ungefär 6-7 fall av 10 kommer detta vara den mest lönsamma strategin.
Den känslomässiga aspekten av investeringar
Men vi människor är också känslomässiga varelser, och därför finns det ett annat perspektiv att ta hänsyn till. Det känslomässiga svaret är att månadsspara. För få saker känns så jobbiga som att investera 100 000 kronor och sedan se värdet falla med 30% på tre veckor, vilket faktiskt hände under covid-krisen 2020. Plötsligt står man där med bara 70 000 kronor kvar.
När folk frågar mig om råd brukar jag återkomma till min favoritregel i ekonomi: 50-50-regeln. Det fina är att man inte behöver välja mellan alternativen. Man kan investera hälften av beloppet direkt och månadsspara in resten. På så sätt får man det bästa av båda världarna.
Balansen mellan sparande och njutning (videon gjordes i början av året)
Ett viktigt råd jag vill dela med mig av är att ingen har någonsin blivit ledsen för att ha tagit hem en vinst. Efter två goda börsår är mitt tips: var inte girig, jaga inte den sista kronan. Ta hem lite vinst och unna dig att njuta av den. Att bara investera utan att någonsin använda sina pengar är som att baka en kaka man aldrig smakar på.
Detta kan också vara ett fantastiskt pedagogiskt tillfälle om du har en partner eller barn. Ta ut lite pengar och förklara: “Den här middagen” eller “den här resan” eller “det här godiset” - det är våra sparpengar som har gjort detta möjligt. På så sätt gör du sparandet och ditt ekonomiska intresse till något levande för din familj, dina barn, dina vänner eller föräldrar.
Ekonomisk realitet och förutsättningar
En viktig insikt är att de flesta inte är dåliga på att hantera pengar - de tjänar helt enkelt för lite. Det är självklart enklare att spara om man har en hög lön än en låg. Detta blev extra tydligt i avsnitt 372 där vi diskuterade svenskarnas ekonomi: 1,7 miljoner svenskar, eller var femte person, klarar inte en oförutsedd utgift på 13 000 kronor. För ensamstående med barn är siffran ännu högre - varannan person.
Tittar man närmare ser man att hela 50% av svenska befolkningen upplever att det är svårt att få ekonomin att gå ihop varje månad. Det är bra med en sådan reality check ibland - många av oss har det faktiskt ganska bra ställt, även om det är lätt att tänka att “alla andra” har mycket mer pengar eller tjänar mycket mer än en själv.
Tips för olika ekonomiska personlighetstyper
Ett vanligt dilemma jag möter är frågan om man är en “sparare” eller en “slösare”. Då brukar jag skämtsamt introducera en tredje syster - “Investera” - som tar det bästa från båda världar. Hon tar pengarna som “Sparare” samlar ihop och investerar dem klokt, för att sedan kunna njuta av avkastningen precis som “Slösare” gör.
Men skämt åsido, här är mina viktigaste råd till dig som är en sparare: Kom ihåg att värdet av pengar faktiskt minskar med åldern. För varje dag som går blir vi äldre, och även om pengarna växer blir möjligheterna att använda dem färre. Tänk på det här: En 65-åring kan vara hur frisk som helst, men kan ändå inte göra lika många skidåk som en 25-åring. Och har man missat barnens fotbollsmatch går den inte att uppleva i efterhand.
Att balansera sparande med livskvalitet
Till dig som är sparare vill jag påminna om att det har tagit livsenergi att spara ihop pengarna. Det finns något som vi kallar för tidsfönster - vissa upplevelser är bara möjliga under specifika perioder i livet. Caroline och jag har till exempel prioriterat att hämta barnen tidigare från förskolan och att spendera tid med farmor som är 71 år och vår tonåring som är 30. Vi inser att vi har begränsat med tid för dessa gemensamma stunder.
För dig som är en “slösare” vill jag lyfta fram en annan aspekt: Visst är det härligt att njuta i nuet, men tänk också på att det kan komma tider då du kanske inte orkar eller vill jobba till 68 eller 70. Ett sparat kapital ger dig frihet - möjligheten att säga nej, att förändra din situation, att skapa ekonomisk trygghet.
Hitta din motivation för sparande
Det viktigaste för en “slösare” är att hitta sitt personliga “varför”. Varför vill du spara? Vad skulle det ge dig? Ibland har man kanske bara gett upp eftersom man inte tror att man kan spara. Ett praktiskt tips är att gå igenom ditt kontoutdrag och markera varje utgift:
-
Ett plus för det som ger energi
-
Ett minus för det som inte ger något
-
En nolla för neutrala utgifter
Min erfarenhet är att många ofta känner dåligt samvete för utgifter som egentligen inte gav något långsiktigt värde, utan bara var en tillfällig tröst eller impuls.
Finansbranschens dolda sanning
Skulle du lita på en personlig tränare som aldrig tränar själv? Eller en kock som inte äter sin egen mat? Förmodligen inte. Ändå är det precis vad många av oss gör med finansbranschen och banker. Morningstar gjorde 2023 en undersökning av 7 108 fonder i USA, där man ställde en enkel fråga: I hur många av dessa fonder har förvaltaren investerat sina egna pengar?
Sanningen om fondförvaltare och deras investeringar
Resultatet av Morningstars undersökning är tankeväckande: I 65% av fallen, alltså 4 643 av 7 108 fonder, hade förvaltaren inte investerat en enda krona av sina egna pengar. Detta är varför jag ständigt påminner om att du, jag och finansbranschen inte spelar samma spel. Finansbranschen tjänar pengar på avgifterna oavsett om fonden går upp eller ner, oavsett om förvaltarna har egna pengar i fonderna eller inte.
Detta är också anledningen till att jag så ofta betonar vikten av att vi småsparare måste göra det som ger oss bäst odds: välja fonder med låga avgifter och satsa på breda globala indexfonder. Vi bör lyssna mer på forskarna än på finansbranschen.
ISK-kontots nya möjligheter 2025
En av de största nyheterna för oss småsparare 2025 är möjligheten att ha upp till 150 000 kronor skattefritt på investeringssparkontot (ISK). Men här kommer en intressant statistik som många kanske inte känner till: 65% av befolkningen har faktiskt inget ISK-konto alls idag.
Bland de 35% som har ett ISK-konto ligger genomsnittet på cirka 440 000 kronor. Men snitt kan vara missvisande när det gäller ekonomi, eftersom några få personer med mycket stora tillgångar kan dra upp snittet ordentligt. Ett bättre mått är medianen - värdet på det mittersta kontot - som ligger på 70 000 kronor.
Vad betyder detta i praktiken?
Detta innebär att hälften av alla som har ett ISK-konto (inom de 35% som har ett konto) kommer att slippa skatt under 2025. Det handlar inte om enorma summor - cirka 1 300 kronor för de som har maxbeloppet eller 700 kronor för de som har medianbeloppet på 70 000 kronor. Men det viktiga här är signalen: samhället vill skapa incitament för sparande.
Detta är en positiv utveckling som visar att man från politiskt håll vill uppmuntra fler att börja spara och investera långsiktigt. Det kan bli en viktig förändring för många människors ekonomiska framtid.
Vad tänker du om dessa nyheter? Har du redan ett ISK-konto, eller funderar du på att öppna ett? Dela gärna dina tankar och erfarenheter i kommentarerna nedan. Tillsammans kan vi hjälpas åt att bygga en starkare ekonomisk framtid!
