Hur mycket sparar svensken och RT-communityn?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Vad sparar svensken? Del två i serien
2. Podd-introt och ett Patreon-exklusivt avsnitt
3. Morgan Housel och varför månadssparande inte mäter hur duktig du är
4. Vad lägger hushållen pengarna på?
5. Transport, mat och big wins
6. Rikedom bortom pengarna: maximera den emotionella avkastningen
7. Matkostnader och varför de är höga hos oss
8. Besvärskontot och livet utan bil
9. Hushållssysslor uppdelade efter energi
10. Det osynliga arbetet och balansen i vardagen
11. Vad sparar folk till? Riket mot communityn
12. Sparkvoten för riket: 15, 6 eller 3 procent?
13. Tre gånger bättre än snittet
14. Nya ISK-reglerna och samhällets incitament
15. Sparkvoten i communityn: varannan sparar över 25 procent
16. Snittspararen på Nordea och varför median slår snitt
17. Månadssparande per ålder hos Avanza, Nordnet och Lysa
18. Vad räknas in i månadssparandet
19. Varför sparar man efter pensionen?
20. Värdet av pengar minskar med åldern
21. Pappan som sparade 2 500 i månaden vid 90
22. Sidospår: jag är vuxen nu och kan köpa varenda glass
23. Att komma ur gamla mönster
24. Hur kommer man ur mönstren? Prova i det lilla
25. Mediansparandet: Lysa-kunderna sparar lite mer
26. Den mystiska 57-åringen på Lysa
27. 78-åringarna som drar upp snittet
28. Månadssparandet i communityn: 10 000 är vanligast
29. Vilka liv lever de som sparar 20 000 i månaden?
30. Snitt 12 680, median 8 000: när har man sparat tillräckligt?
31. Spargapet mellan män och kvinnor
32. Vad kostar spargapet? 3,6 miljoner för en 18-åring
33. Varför finns spargapet? Könsroller och konsumtionspress
34. Uppdelad ekonomi och deltidsarbete
35. Den gemensamma potten och osynliga kostnader
36. Filmtips: Young Woman and the Sea
37. Nästa avsnitt: hur rik är svensken?
38. Vad tar vi med oss? Den vanliga svensken som kämpar
39. Snittsparande 12, median 8: en ball grej, inte ett krav
40. Använd informationen som stretchmål
41. Både inkomst- och utgiftssidan: bilavsnittet 369
42. Tack till dig på Patreon

Vad sparar svensken? Del två i serien

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt, som handlar om vad svensken sparar. Vad är månadssparandet i snitt och i median? Vad är sparkvoten, både för den vanliga Svensson, i communityn och hos Avanza, Nordnet eller Lysa?

Det här avsnittet hänger ihop med det förra, som handlade om vad svensken tjänar, och det är inför nästa avsnitt, som handlar om hur rik svensken är. Det är alltså del två i en serie av tre.

Jag hoppas att du kommer gilla det här avsnittet, eftersom det innehåller siffror som faktiskt inte finns publicerade någon annanstans. Jag har gjort sammanställningen själv och har bett några av de här förvaltarna, till exempel Lysa, om deras siffror. Så det här är första gången de publiceras, vilket jag som nörd tycker är extra roligt.

Man kan använda det för att bli inspirerad, man kan använda det för att få lite reality check, och man kan också använda det för att se var man själv står i det här ekonomiska landskapet.

Jämförelser är the thief of joy.

Använd jämförelser om de gör ditt liv rikare och du blir inspirerad. Använd det inte för att bli nedslagen, för det kan det finnas viss risk för. Kom ihåg att det skiljer ganska mycket mellan communityn och den vanliga svensken. Jag hoppas att vi ses i kommentarerna och i forumet efteråt för att få diskutera det här ämnet. Jag gör det inte svårare än så, utan här kommer Caroline.

Podd-introt och ett Patreon-exklusivt avsnitt

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Då är det dags för del två. Hur mycket sparar svensken? Och det här är extra roligt, för det är ett exklusivt Patreon-avsnitt. Det här är möjligt tack vare dig som sponsrar och stödjer oss varje månad. Jag tänker att det här är en perk. Utöver att man får lite extra material får man den här inbjudan, som nu i november, då vi kommer ha träffar både i Malmö och Stockholm och lite annat. Och naturligtvis får man alla avsnitten reklamfritt. Så är det när man är prenumerant.

Caroline: Ja, eller så är man arbetsgivare. Det är ju de som faktiskt betalar vår lön. Så vi är evigt tacksamma för det.

Jan: Men jag gissar att du inte skulle höra oss prata om hur bra Patreon är, för det vet du redan. Jag tänker att vi kör.

Morgan Housel och varför månadssparande inte mäter hur duktig du är

Jan: Jag tror att i dag, när vi pratar om hur mycket svensken sparar, är det viktigt att komma ihåg ett citat från Morgan Housel. Han brukar säga att de flesta inte är dåliga med pengar, de flesta tjänar bara alldeles för lite. Vi tog upp det i förra avsnittet också. Men jag tror att det blir extra viktigt här kring månadssparande. För det är lätt att säga: jag månadssparar 5 000 kronor i månaden, vilket bara en liten del av befolkningen gör. Då är jag bättre än någon som sparar 1 000 kronor i månaden, för jag har faktiskt ett större överskott.

Nja. Det är mycket lättare att ha ett stort överskott om man tjänar 60 000 i månaden än om man tjänar 30 000 i månaden. Så hur mycket man sparar, när vi nu kommer prata om det i typ hela det här avsnittet, är inte ett mått på hur duktig man är i sin ekonomi. Det är ett mått på vilken lön du har och vilken nivå av utgifter du har. Och vi kommer också prata lite om det.

Så det är basen. Klappa dig själv på axeln, men låt oss samtidigt ha empati för att det är många som kämpar i sin ekonomi. Lite som vi sa i förra avsnittet, att bara hälften av den vuxna svenska befolkningen tycker att det är lätt att få ihop sin ekonomi.

Caroline: Och det finns ju jättemycket statistik. Du som bara lyssnar på det här kan ju sen gå in på Patreon och kolla på presentationen, där bilderna finns. Det här är en grafbonanza. Här kan man också förstora upp så att man kan se vad det står under de här graferna.

Vad lägger hushållen pengarna på?

Jan: Du får nästan vägleda oss.

Caroline: Ja, men jag tänkte det. Jag hittar då på Ekonomifakta, hushållens konsumtion för Q2 2024, uppdelat efter ändamål. Alltså vad lägger snitthushållet i Sverige sina utgifter på? Och föga förvånande, vad tror du är den största utgiftsposten?

Jan: Boende.

Caroline: Ja. Se, du visste det utan att läsa.

Jan: Jag visste det utan att behöva läsa.

Caroline: Fantastiskt. Boende, vatten, elektricitet, gas och liknande. Allt som hör till boendet. I snitt lägger hushållen 25 procent av sina utgifter på boendet. I storstäderna kan det vara lite mer.

Jan: Det känns ändå som lite. Var fjärde krona. Det stämmer ganska väl för oss också. Vi lägger kanske lite mer.

Caroline: Vad tror du är nummer två?

Jan: Kanske sådana vardagskostnader som mat och... Vad brukar vi... Jag brukar säga att det är tre eller fyra grejer som är the big wins i en privatekonomi, som man ska få koll på. Det är boende, bil, barn och resor.

Caroline: Faktiskt. Jag bara tänkte på vår ekonomi. Jag har ju ingen bil nu. Vi har alltid höga matkostnader. Det var nog att jag gick till mig själv.

Transport, mat och big wins

Jan: Ja, men precis. Det kan jag också säga för dig som lyssnar: vill du höra hur det går för oss i vårt biläventyr, så finns ett separat avsnitt, en kort reflektion, som vi har på det.

Caroline: Men om vi tittar här, så blev jag faktiskt lite förvånad. Precis som du sa hamnade livsmedel och alkoholfria drycker på andra plats, 13 procent, tätt följt av transport på typ 13 procent, 12.

Jan: Men jag skulle säga att det är en distinkt skillnad mellan transport och livsmedel. För jag brukar också titta på hur de här utgifterna beter sig. Transport har en tendens att vara mycket mer variabel än matkostnader. Ju mer man tjänar, desto finare bil har man, desto mer drar bilkostnaderna iväg i absoluta kronor. Medan visst, tjänar du mer kanske man handlar på Ica i stället för Lidl, men det blir ändå inte dubbelt så dyrt med matkostnaderna. Vi har en begränsad mängd, vi käkar våra två, två och ett halvt tusen kalorier. Så den kommer inte öka oändligt mycket, medan en transportkostnad kan öka jättemycket. Den kan vara stor, beroende på vilken bil man har, eller hur man...

Caroline: Ja.

Jan: Så skulle vi titta på vår ekonomi lägger vi mer än 13 procent av våra utgifter på mat, tänker jag. Och transport, ja, ish, 10 procent, stämmer väl lite. Vi har också lagt lite mer.

Caroline: Ja, och sen kommer rekreation, sport och kultur, 10 procent, restaurang och logitjänster, 8 procent, och sen går det neråt.

Jan: Vadå för logi?

Caroline: Logi.

Jan: Logi. Vad sa jag? Sa jag inte logi?

Caroline: Logi. Nej, men alltså det känns ju som att vi också kan skriva under på det här.

Jan: Ja, precis. De stora är mat, boende, transport, resor. Sen har de slagit ut barn etc. på det här.

Caroline: Ja, men där har du långt över 50 procent.

Rikedom bortom pengarna: maximera den emotionella avkastningen

Jan: Innan vi hoppar in på mer kring själva månadssparandet tänker jag att, när man tittar på sina utgifter, kan jag inte låta bli att smyga in lite rikedom-bortom-pengar-perspektiv.

Caroline: Okej.

Jan: Man kan titta på sitt liv utifrån tre perspektiv. Man kan titta från ett pengaperspektiv, ett tidsperspektiv och ett energiperspektiv, och energi hänger ju ofta ihop med tid och hälsa. Men just när man tittar på utgifterna upplever jag, en sådan sak som vi brukar prata om, att man ska maximera den emotionella avkastningen på sina utgifter. Vi har ju ett helt avsnitt om sparfällan, att använda sina pengar på ett klokt och medvetet sätt.

Så trots att vi nu pratar om 25 procent på boende, 13 procent på transport etc., tycker jag att det är viktigt: gillar man mat? Ja, men köp då den där KB-biffen eller den där ekologiska ryggbiffen och lägg pengar på det om det ger dig mer energi, alltså utöver kalorierna. Du ser skeptisk ut.

Caroline: Det är roligt, det blir ett sådant genusperspektiv. Du tycker att man ska lägga pengar på det här köttet, och jag bara: men jag lägger ju pengar på den ekologiska broccolin.

Jan: Det är tur att vi är olika.

Caroline: Vi har en varierad kost.

Jan: Ja, jag gillar ju inte popcorn.

Matkostnader och varför de är höga hos oss

Caroline: Jo, men vi gillar mat, och folk har frågat oss: hur kan ni ha så höga utgifter på mat? Våra matkostnader en genomsnittlig månad är typ 13 000. Jag har väl fått ner det någon gång, men då köpte jag Eldorado, och då var jag så här: oh my god, jag vet inte vad som är i det här.

Jan: Ja, och sen tror jag också att det bara var en periodiseringsgrej.

Caroline: Vi körde mycket vegetariskt och Eldorado. Då får man ner kostnaderna, det kan jag stå för, 100 procent.

Jan: Ja, men sen är vi också två vuxna, snart en tredje vuxen. Och vi har dessutom en sexåring som känns som att hon äter som en tonåring också.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Jag tror mycket på att titta utifrån en... Eller, jag upplever att ju äldre vi blir, desto mer prioriterar vi ett tids- och energiperspektiv på våra utgifter. Som att vi tittar: ger det här oss energi? Kommer det här göra oss glada? Vi skippade till exempel en resa i somras.

Caroline: Ja.

Jan: För att vi var så här: nej, men vi kommer inte gilla en all inclusive-resa till Spanien i augusti. Det är inte det som gäller.

Caroline: Och nej, du vill inte åka roadtrip till Belgien heller. Vi sparade så mycket pengar, Jan. Vi borde räknat ut hur mycket pengar vi sparade.

Besvärskontot och livet utan bil

Jan: Ja. Nej, men titta också på besvärskontot. Apropå vår bil. Jag kan inte säga att det är någon succé i vårt liv just nu att vi inte har bil. För jag känner att besvärskontot och energiperspektivet kostar mig ganska mycket. Besvärskontot har ökat.

Och det här perspektivet, jag tittar till exempel efter energi. För jag vet att vi hade en Patreon-träff i Malmö. Och då kom vi in på det här med att värdera. Många i communityn har det ganska gott ställt ekonomiskt. Man kämpar inte med sin ekonomi. Och då menar jag: vad är poängen att dö rikast på kyrkogården? Då kan man börja utvärdera utifrån kanske ett energiperspektiv.

Och där berättar jag att för några år sedan gjorde vi en överenskommelse som du inte gillar riktigt längre, men där vi fördelade saker i vårt liv efter om de tar energi eller ger energi. Eller hur?

Caroline: Ja, vad tänker du då? Vilka saker?

Hushållssysslor uppdelade efter energi

Jan: Jo, men till exempel var det så här att jag har kört till alla träningar, och väntar och lämnar, vilket just nu är anledningen till besvärskontot, eftersom vi inte har bil. Men jag sa också att jag hänger med på alla matcherna. Jag har inga problem att gå med barnen till Ica eller handla. Jag fixar de flesta grejerna hemma som behöver fixas. Medan du har gjort mer av till exempel matlagningen, som jag inte tycker är så himla kul. Eller hur?

Och sen hade vi en sådan uppdelning med vår 13-åring, som skulle tömma diskmaskinen. Men det var ju en kamp. Hela tiden.

Caroline: Hela tiden var det en kamp.

Jan: Ja. Från vår sida.

Caroline: Ja, sen kom vi på, ja från hennes också.

Jan: Sen kom vi på så här: men det verkar ju inte funka det här. Så vi frågade: men vill du byta att tömma diskmaskinen mot att laga mat en dag i veckan? Och det gav henne mycket mer energi. Så nu lagar hon mat en gång i veckan i stället.

Caroline: Vi kan verkligen rekommendera det till ett barn som ska lära sig ta hand om sig själv så småningom som vuxen. Vill lära sig hur man gör spagetti och köttfärssås.

Jan: Ja, men att byta bort diskmaskinen, det var a-ok.

Caroline: Ja.

Det osynliga arbetet och balansen i vardagen

Jan: Och sen till exempel städning. Ingen av oss gillar städning, så det har vi helt outsourcat. Så det hamnar inte i någons kolumn.

Caroline: Det hamnar ändå i min kolumn för det mesta. Alltså du fattar inte hur mycket jag plockar undan hela tiden, Jan.

Jan: Vi kan ta det här privat naturligtvis, men vi kan också ta det framför kameran. Och micken.

Caroline: Oh my god, Jan. Jag var sjuk vid ett tillfälle och kom inte ur sängen på typ fem dagar. Och då var det så jävla stökigt.

Jan: Nej, det var det inte. Jag tycker inte det.

Caroline: Jag tror att det är så osynligt arbete som jag utför. Hela tiden plocka undan i hallen, under sängarna, och du vet, garderob, kläder som ligger överallt.

Jan: Ja, ja, ja. Anyway, vi jobbar på vår balans.

Caroline: Vi jobbar på vår balans.

Jan: Ja, men vi har ändå delat upp efter energi.

Caroline: Ja, det har vi. Jag tycker inte det är besvärligt att tvätta, till exempel. Så det gör jag.

Jan: Ja, exakt. Så det är verkligen ett tips att titta på livet och på hushållssysslor efter energi. Att det är den energin som kanske ska vara mer rättvis än antalet sysslor, eller vilka sysslor det är, eller synen på det.

Caroline: Man måste också gå igenom det ibland. Vi märker ju det. Vi måste gå igenom det ibland.

Jan: Eller inte. Det här är inte podden om vår balans i vardagen. Tillbaka, Jan. Tillbaka till hur mycket svensken sparar.

Vad sparar folk till? Riket mot communityn

Jan: Ja, men låt oss titta då. Vad sparar folk till? Fondbolagens förening hade en undersökning där de frågade: okej, vad är ändamålet med sparandet? Varför har man det här överskottet i sin ekonomi? Och då var det typ till pension, till buffert etc. Sen gjorde vi en likadan undersökning i communityn. Men då la jag till, eftersom jag misstänkte att i communityn är det ganska viktigt med ekonomisk frihet.

Caroline: Ja.

Jan: Så det känns som att åtta av tio sparar till någon slags ekonomisk trygghet eller frihet. Cirka 60 procent sparar till pension. Färre sparar till buffert i communityn, bara 45 procent av dem som svarade, medan det var typ 60 procent bland dem som svarade i den allmänna undersökningen.

Caroline: Tror du att de redan har en buffert?

Jan: Ja, jag skulle gissa det. Samma sak. Sen var det stor skillnad. Många svenskar i snitt sparade till resor och nöjen, det var bara 12 procent, medan i communityn var det 40 procent. Så jag upplever att det verkar hänga mer ihop. Medan bostad, då var det ganska likt, 25 procent på båda.

Sen var det också roligt, en ganska stor skillnad i alternativet "jag vet inte vad jag sparar till". Bara typ 2 procent av befolkningen vet inte vad de sparar till, medan i communityn var det typ 10 procent. Så det tyckte jag också var ganska intressant. Sen var det ganska jämnt, helt enkelt.

Sparkvoten för riket: 15, 6 eller 3 procent?

Jan: Och tittar vi på sparkvoten, så är sparkvoten hur stor andel av inkomsterna vi sparar. Här kommer det från Ekonomifakta, och det här tyckte jag var ganska intressant. För tittar man som land, eller som befolkning, så ligger den totala sparkvoten på typ 15 procent som helhet. Men plockar man bort pension, alltså det sparande vi har via arbetsgivare, så som kollektivavtal, tjänste- och premiepensioner, då sjunker den ganska mycket, från 15 till typ 6 procent.

Caroline: Ja.

Jan: Och tittar man bara på det rent finansiella sparandet, som Ekonomifakta eller SCB, för det är de som är grundkälla, som andel av disponibel inkomst som man sparar i stället för att man konsumerar, då ligger den bara typ 3 procent.

Så ibland brukar vi säga att tumregeln för hur mycket man borde spara är 10 procent. Det är liksom det klassiska. Sen är inte det egentligen så bra, för man borde egentligen spara olika mycket i olika perioder i livet. Är man 30, utan barn och är två stycken, då bör man ha en högre sparkvot än när man är 45 och har två tonårsbarn och ett stort hus. Och man bör spara mer igen när man är 55–60 och har som högst lön i sin karriär, har huset neramorterat och barnen klarar sig själva. Så egentligen är jag mer en anhängare av en variabel sparkvot över livssituationen.

Caroline: Det är jag också, men man kan ändå känna sig duktig när man håller på med 10 procent.

Tre gånger bättre än snittet

Jan: Ja, men alltså. Och citatet i början var ju att de flesta inte är dåliga med pengar, utan man har bara en för liten lön.

Caroline: Man tjänar för lite, ja.

Jan: Sparar man 10 procent över livet och kämpar på med sin lön, så gör man det rätta. Då gör du tre gånger bättre än hushållen i snitt. Så jag blev väl ändå hyfsat förvånad att sparkvoten var så pass låg. Men hade jag varit rationell hade jag nog kunnat tänka ut det.

Caroline: Att den skulle ligga på 3 procent?

Jan: Att den skulle vara rätt låg. Jag vet ju att vi har det här ganska... vi är ett rikt land men en ganska fattig befolkning.

Caroline: Men har du inte någonstans i dina siffror sett om sparkvoten någonsin har varit större än nu?

Jan: Nej, inte sedan 2000. Så sedan 2000 är den typ som högst nu, på 3 procent. Den har ju varit negativ också. Mellan 2000 och 2008 var den negativ.

Caroline: Okej.

Jan: Då sparar vi inte alls.

Caroline: Men det är ändå goda nyheter, Jan. Att man sparar lite i alla fall.

Nya ISK-reglerna och samhällets incitament

Jan: Jag vet inte. Nu spelar vi in det här hösten 2024. Nu pratar man om att det ska komma nya regler för ISK och att man vill uppmuntra sparandet. Men jag lyssnade också på något seminarium från Fondbolagens förening, där man egentligen... alltså, om vi ska tala som land eller som samhälle, så är det inget incitament. Det är ju inte bra att hushållen sparar. Då vill man ju att hushållen ska konsumera, eftersom det håller igång ekonomin. Så det är egentligen inte supermycket incitament ur ett samhällsperspektiv att spara. Så det är liksom först nu de här börjar komma. Ja, men skattefritt upp till 150 000 på ISK år ett, och sen upp till 300 000 skattefritt på ISK-kontot.

Caroline: Är det de blåa partierna som kommer?

Jan: Ja, men det får jag endast tycka är bra. Mycket bra.

Caroline: Okej, bra.

Sparkvoten i communityn: varannan sparar över 25 procent

Jan: Om vi tittar på sparkvoten, det här var sparkvoten för riket. Sen har vi gjort sparkvot i communityn. Vill du gissa sparkvoten i communityn?

Caroline: Ja, men den är säkert 25 procent eller något sånt, 20.

Jan: Varannan har en sparkvot på över 25 procent. Så mer än 50 procent av då 2 000 svar, som vi har lagt ut både på Instagram, i forumet, Facebook och nyhetsbrevet, har angett att de sparar mer än 25 procent av sina inkomster. Och du vet, jag ser det i kommentarer också, bara så här: heja, jag sparar 21 000 i månaden. Och jag bara: ja, jo, alltså 21 000, det är ju vad vissa har i lön, netto, ut.

Och det här går också i linje med avsnittet vi hade med Rickard Nylund i avsnitt 371, som är finansierad rådgivare och har träffat många i communityn. Han säger så här: de tjänar mer och sparar mer än vad de flesta gör. Och vi har en inte obetydlig andel på typ var tolfte person, eller var trettonde person, som sparar över 50 procent av sina inkomster.

Caroline: Det är alla de som sa att jag vet inte vad jag sparar.

Jan: Ja, och de som kör.

Caroline: De som kör FIRE-grejen.

Jan: Men den största enskilda delen, det var ju 10 procent. Det var typ 16 procent som sparade just 10 procent av sin inkomst. Och sen är det några som sparar 15, 20, 25 etc. Sen märker man också att det är någon psykologisk effekt att man vill spara hela procentandelar. För det är fler som sparar 10, 20, 30, 40 än vad det är folk som sparar 35, 45 eller 25 procent av sin inkomst. Så det där är också sådant roligt som man kan se.

Snittspararen på Nordea och varför median slår snitt

Jan: Så om man tittar på siffrorna i sin helhet, så snittsparandet på Nordea, som man ändå får tycka är någon bild på befolkningen, de sparar typ 1 000 kronor i månaden i snitt. Och då får man återigen komma ihåg resonemanget kring snitt och median från förra avsnittet, där vi sa att om 100 personer sparar 1 000 kronor i månaden och alla är på en restaurang, och sen kommer någon in som sparar 100 000 i månaden, så kommer plötsligt snittet för alla att öka från 1 000 till typ 2 000 kronor. För att den ena personen kom in.

Medan medianen är det mittersta värdet, så om den här personen kommer in som sparar 100 000 i månaden så kommer han eller hon inte förändra medianen. Så medianen är på många sätt ett mycket bättre mått när det gäller sådana här snedfördelade populationer. Eller snedfördelade, heter det populationer? Mängder, någonting.

Men män månadssparar cirka 20 procent mer än kvinnor. Och sen, eller inte bara, här hade jag ändrat, 80 procent månadssparar under 5 000. Så majoriteten månadssparar under 5 000.

Caroline: Vilka var det som gjorde det här nu? Det här är hos Nordea.

Jan: Hos Nordea. Och vi kommer komma till hur mycket folk sparar i absoluta tal i communityn, men det är ju mer.

Månadssparande per ålder hos Avanza, Nordnet och Lysa

Jan: Om vi däremot tittar på månadssparande per ålder, alltså vi gör en liten fördelning, så tänker jag att nu gör vi en lite mer jämförelse med siffror från Avanza, Nordnet och Lysa. Och det här är lite kul, för det här är siffror som till exempel inte har publicerats tidigare, utan det är Lysa som hjälpte till och gav ut sina siffror.

Så då kan man via länk här också titta på en graf där man kan se varje ålder från 18 till 80, vad månadssparandet i den åldersgruppen var i snitt och median. Och här har jag tagit och räknat ett snitt på alla de här tre: Nordnet, Avanza och Lysa. För då känner jag att det borde ge en rättvisande siffra. För antingen är man på Avanza, eller så är man på Nordnet, eller så är man på Lysa. Då borde vi ha täckt upp den stora majoriteten av vanliga svenskar som sparar. Så det här är inte communityn, det här är alltså snittkunden hos Avanza, Lysa och Nordnet.

I åldrarna 20–21 till 30 sparar man i snitt 2 200 kronor och i median 1 100. Per månad.

Caroline: Per månad, ja.

Jan: När man är 31–40 ökar ofta inkomsten, och man sparar lite mer: 2 800 i snitt och 1 500 i median. 41–50: 3 100 i snitt, 1 600 i median. Och sen efter 50 börjar det sjunka igen, från 3 000 i snitt och 1 400 i median. Och 61–70 sparar man 3 000 kronor i snitt, 1 100 i median. Och åldersgruppen 71–80: 2 900 i snitt och 1 000 kronor i median. Vilket man också kan ifrågasätta, varför sparar man efter 71?

Caroline: Säkert. Har man någon tanke?

Vad räknas in i månadssparandet

Jan: Ja. Och här kan man också säga till exempel att det är lite oklart hur Nordnet räknar, men Lysa och Avanza räknar automatiska överföringar, så att det inte är engångsinsättningar. Tjänstepension är också exkluderat ur det här. Så det här är liksom månads...

Caroline: Månadsviasparandet. Ja, precis som man typ har på autogiro där.

Jan: Och det stämmer ganska överens när man tittar på att Fondbolagens förening också gjorde en undersökning där de konstaterar att de flesta sparar under 2 000 kronor i månaden, helt enkelt. Och tittar man sen på månadssparandets snitt på Avanza, Nordnet och Lysa, så ser man att det är ganska jämnt. Det ligger någonstans mellan 2 000 och 3 000 kronor. Då har man nästan fångat alla oavsett åldersgrupp. Det är egentligen bara den första, upp till 20, då sparar man ofta under 1 000 kronor.

Varför sparar man efter pensionen?

Jan: Sen kan jag, som sagt, och jag brukar reagera lite på det här: är det verkligen supersmart att fortsätta månadsspara 2 500 kronor efter 65?

Caroline: Men hur stor del av befolkningen är det egentligen som är över 60 och sparar lite pengar varje månad? Nu vet jag inte hur många kunder de har i respektive åldersgrupp, men jag kan ändå tänka mig att det är en liten klick. Det är rätt många som inte sparar när de har gått i pension.

Jan: Ja, det säger faktiskt ingenting om... Jag vet ju inte hur stor populationen är. Det vi vet är ju att Avanza har typ två miljoner kunder. Så förmodligen borde den fördelningen vara som fördelningen är i Sverige totalt. Och snittsvensken är ju 42 år gammal. Så jag tror att det blir någon normalfördelning där. Så jag tror inte att det är oväsentligt många, utan tvärtom upplever jag ganska många äldre jag pratar med. Har man tränat sparmuskeln i 40 år, som du har gjort om du är 60-ish förmodligen, då är det nog svårt att sluta med en vana du har hållit på med.

Caroline: Vi måste fråga våra grannar alltså.

Jan: Det måste vi.

Caroline: Ja, men jag inser att jag inte pratar med så många som har gått i pension om ekonomi. Utan det håller jag på med med folk som förvärvsarbetar.

Jan: Ja, ja.

Caroline: Det är spännande att jag inte ens har tänkt på det.

Värdet av pengar minskar med åldern

Jan: Nej, men anledningen är det här resonemanget vi har, att värdet eller nyttan av pengar minskar med åldern. Alltså, nej, värdet blir större, för som vi brukar säga blev Warren Buffett som rikast efter 65. Men antalet saker eller antalet upplevelser du kan använda pengarna till efter 65 blir ju färre och färre, tänker jag. Vi brukar säga att oavsett hur frisk du är som 65-åring, så gör du inte lika många skidåk som när du var 25.

Och jag hade faktiskt en coachklient nu, det var faktiskt jätteroligt, i RikaTillsammans-programmet. Han var som vi, i typ 45-årsåldern, med barn, och så var han också som jag: men fan, ja, vad ska jag göra med de här pengarna jag sparar? Så kom vi in och pratade om det här med energi, och så kom vi in och pratade om hälsa. Och så sa jag: jo, men om du har pengarna, handlar det inte då om att investera de pengarna i hälsa i dag, så att du får mer tid framöver, eller har energin och hälsan att använda pengarna även när du blir äldre?

Det var så roligt, för han var så här, och sen fick jag ett mejl ett par dagar senare: du, skitbra, alltså bara hela det här var värt det. Nu har jag anlitat en PT och pratat med min fru, och jag kör sådana här pass nu på morgonen. Han var superinspirerad.

Pappan som sparade 2 500 i månaden vid 90

Jan: Och jag pratade med en annan kompis som är i 60-årsåldern, så berättade han om sin pappa. Pappan, du vet, unnar sig typ ingenting. Och så betalade han städhjälp för pappan, och det var typ 1 500 kronor i månaden, för det var en liten lägenhet.

Caroline: Nej, det var inte mycket.

Jan: Nej, och så var han så här: jag borde ändå kolla ekonomin, hur det går för honom, på hans sparkonto. Men det visade sig att pappan ändå sparade 2 500 i månaden, 85 plus, eller jag tror att det var 90. Men han var så tacksam för den här städhjälpen, för då kunde han spara.

Caroline: Ja, precis. För det hade han aldrig unnat sig själv.

Jan: Så jag bara älskar den här mentala bokföringen i det här.

Caroline: Ja, men bra.

Jan: Så det här är väl min käpphäst, och det här kommer jag väl prata om framöver. Använd pengarna för att göra livet rikare.

Sidospår: jag är vuxen nu och kan köpa varenda glass

Jan: Och också ett sidospår. Mycket sidospår i dag. Jag vet inte om du har varit på Instagram på sistone.

Caroline: Jag är ju där varje dag.

Jan: Okej. Jag blev så förvånad. Jag la ut ett inlägg som jag tyckte var ganska, lite pinsamt men lite kul också, så jag bjuder på det. Det var så här: jag är vuxen nu, jag kan köpa varenda glass i glassdisken på Ica. Och så skrev jag att det är ganska roligt hur vissa sådana här saker hänger med från uppväxten. Man handlar inte glass i glassdisken, utan då köper man storpack eller liknande.

Och då var det så många roliga kommentarer. Som var så här: ja, du vet, när vi var små fick vi inte lägga dubbla pålägg på mackan. Så nu tänker jag på det varje gång jag brer marmelad över osten. Och så skrev jag att även när jag är hos mina föräldrar säger jag: jag kan ha dubbla pålägg, för jag är vuxen nu. Eller någon som var så här: jag förhandlar hur mycket godis jag vill.

Att komma ur gamla mönster

Jan: Så ibland upplever jag att även de här gamla mönstren hänger kvar oss. Att liksom: du är 65 eller du är 40, du är vuxen. Du kan ta två efterrätter på restaurangen. Du kan köpa hela godispåsen full. Du kan ha lite roligt. Man tänker inte utanför den lilla lådan.

Caroline: Ja. Det har ju alltid varit begränsningar innan.

Jan: Exakt. Eller, jag vet inte om det var Miss Stockholm eller A Skoglund, eller det var någon som också skrev något fint, som var så här: jag tog med min dotter på konsert, på så här Hund 1, jag vet inte vad det är för band. Men så hade hon varit där, och sen hade hon frågat sin dotter: okej, vill du ha en hoodie eller en t-shirt? Alltså, det var inte en fråga om att vi inte skulle köpa merch. Det var: vilken vill du ha? Och hon, tonårsdottern, hade bara helt lyst upp. Och jag var så här, förmodligen, väl investerade hundralappar, även om man själv kan tycka att lite merch på en konsert är väl överprisat.

Caroline: Absolut.

Jan: Jo, men väl investerat. Utifrån ett energiperspektiv.

Caroline: Du ser så... Relationsperspektiv tänker jag, men det kanske är energi.

Jan: I vadå då? Jag vet inte vad du menar.

Caroline: Att det gav energi, det gjorde ju gott om glädje.

Jan: Ja, absolut. Och liksom på plus. Vad tänker du? Om det? Nej, eller, du verkar sitta så tyst.

Hur kommer man ur mönstren? Prova i det lilla

Caroline: Nej, men du kör din käpphäst här med att man ska komma ur sina mönster. Okej. Har du något tips på hur? För det är ju obehagligt.

Jan: Ja, alltså jag tror: prova i det lilla. Det är inte obehagligt att köpa godispåsen full, förmodligen.

Caroline: Obehagligt att sluta spara.

Jan: Ja, men det är som allt annat, man får ju prova. Prova, testa, prova i det lilla. Bara så här: ta ut pengarna från månadssparandet en månad, se vad som händer. Så att man gör självkontroll, en del av självkontrollen.

Caroline: Ja, men det tror jag.

Jan: Ja, det är det lilla.

Mediansparandet: Lysa-kunderna sparar lite mer

Jan: Tittar vi på mediansparandet mellan Lysa, Nordnet och Avanza, så skulle jag säga att det är ganska jämnt. Lite förvånansvärt är att i åldersgrupperna typ från 40 så är månadssparandet, mediansparandet, högre på Lysa än vad det är på Avanza. Lika högt som Nordnet, faktiskt. Så det blir jag lite förvånad över. Och tittar man på snittet så ligger också snittmånadssparandet högre hos Lysa än hos Avanza och Nordnet.

Caroline: Ja. Det är vår community.

Jan: Den enda slutsatsen man måste dra är ju att de som har pengar, som vi på Lysa, är lite smartare och lite snyggare och lite mer väldoftande än alla andra.

Caroline: Kör på nu, Jan. Det är nästan något tramsigt. Jag skäms. Jag bara låter det passera.

Jan: Ja, ja. Men räknade du med det då?

Caroline: Nej, det gjorde jag inte. Det var också förvånande. Men sen samtidigt, det kanske är...

Jan: Det är omöjligt att räkna ut varför det är så.

Den mystiska 57-åringen på Lysa

Jan: Sen tänker man också, sen är det något superspännande typ vid 57 års ålder på Lysa. För då går alltså, om snittet är 3 000, så plötsligt ökar snittet till 4 300 på en åldersgrupp.

Caroline: Tror du... Vad var det, 47 eller 53?

Jan: Ja, men 57.

Caroline: 57?

Jan: 57. Så där är liksom bara en stapel som bara går rakt upp i himlen.

Caroline: Och det var på Lysa?

Jan: Ja, på Lysa. Jättekonstigt. Och tittar vi på medianen så är inte den... ja, lite högre, men inte marginellt, än de andra.

Caroline: Men hur många är de i den gruppen, 57-åringar?

Jan: Ja, jag vet. Jag tror att det är någon rikis.

Caroline: För var det också snitt?

Jan: Ja, det var ju snittet. Det drar upp snittet, men inte medianen.

Caroline: Nej, exakt ja.

Jan: Så där är någon 57-åring som har satt in... som månadssparar sjukt mycket.

Caroline: Eller ett gäng 57-åringar.

Jan: Ja.

Caroline: Bra. Nej, men annars är det väl superjämnt. Man ser ju tydligt att 1 000 kronor, mellan 1 000 och 1 500 kronor, är median.

78-åringarna som drar upp snittet

Jan: Du har också någon där vid 78-årsåldern.

Caroline: Vad är det för någonting? Median.

Jan: Ja, precis. Där är ju några 78-åringar som är ett gäng. Man får ju titta på snittet om man vill se de stora. Men där är ett gäng 78-åringar på både Nordnet och Lysa som bara drar upp snittet så in i bomben.

Caroline: Det är så man hade velat veta.

Jan: Verkligen.

Caroline: Bra.

Månadssparandet i communityn: 10 000 är vanligast

Jan: Tittar vi då på månadssparandet i communityn, så vad är det vanligast förekommande månadssparandet, skulle du gissa? Alltså i tusenlappar?

Caroline: Ja, i tusenlappar. Den vanligaste summan. Så nu, återigen, det här är vår egen undersökning. Kan det vara så 7 000 eller någonting?

Jan: Ja, tänk så här, fina runda tal.

Caroline: Ja, ja.

Jan: 7 000 är ju typ det sämsta talet. Folk hatar sjuor.

Caroline: Jaha, men det är ju ett magiskt tal. 3, 7, 9, 12.

Jan: Ja, men de är svåra att räkna med.

Caroline: Ja, ja, okej. 10 000.

Jan: 10 000. 10 000 i månaden. 12 procent, var tionde person i communityn, sparar 10 000 i månaden. Och det här är, återigen, jag gör inga ansatser att det här är någon vetenskaplig undersökning. Jag har bara gått på volym, att vi har fått typ 2 000 svar. Jag tror den här grafen är gjord på 1 500 svar. Sen har det kommit in fler. Så du som lyssnar får gärna fylla i här också om du vill.

Men det syns tydligt. Många, 10 procent, sparar 5 000 kronor. Typ 13 procent sparar 10 000 kronor. 8 procent sparar 15 000 kronor. Alltså man ser de här jämna talen folk har valt. Jag tror att snittet låg över 10 000 kronor i månaden i communityn. Så det var lite crazy, upplever jag. För det var en inte oväsentlig andel människor som sparade över 20 000 kronor i månaden. Men, ja, vad tänker du?

Vilka liv lever de som sparar 20 000 i månaden?

Caroline: Jag vet inte, det snurrar runt lite så. Förmodligen har de rätt höga inkomster då, och det vet vi att de har.

Jan: Ja.

Caroline: Jag bara undrar vilka liv de lever.

Jan: Förmodligen kan det vara ganska lika liv som vi lever. Och sen sätter man av lite mer. För vi går ju inte ut och köper märkesväskor.

Caroline: Nej.

Jan: Vi har haft en fin bil, men nu har vi inte det.

Caroline: Jag bara funderar på vilka liv det är de lever. Och varför har de autogiro på det här? Eller är det lite olika?

Jan: Jo, annars, det är auto, nej, nej. På de här 10 000, det vet vi inte. Men till Lysa, det är ju auto. Det är autogiro, ja. Sen kan det vara mer de sätter av. Det har vi inte koll på heller.

Caroline: Nej, men det är spännande. Och jag tror att vissa tycker att det är fascinerande.

Jan: Ja, jag tycker att det är fascinerande.

Caroline: Och inspirerande kanske. Medan andra rycker på axlarna. Men jag gör inte det.

Jan: Jag håller med. Det är ju lite crazy.

Snitt 12 680, median 8 000: när har man sparat tillräckligt?

Jan: Snittet i communityn är ett månadssparande på 12 680 kronor. Medianen är 8 000 kronor. Så medianen på sparandet i communityn är högre än vad 80–90 procent av befolkningen sparar.

Det är där jag menar, lite som jag blev i förra avsnittet. Jag tänker att en fråga som jag tror fler i communityn borde ställa sig är: hur vet jag när jag sparat tillräckligt? Vad sparar jag till? Vad är anledningen till att jag sparar så mycket som jag gör? Och det är ju frågor som är jättesvåra. Jag tycker att de är kluriga att svara på själv. För det blir ju något, för mig, som vi har varit inne på i tidigare avsnitt. Det blir något slags bottenlöst hål, att man kan ju alltid spara mer. Och du hamnar ju också där hela tiden: åh, jag vill lägga pengarna på hög, kan vi inte lägga pengarna på Lysa?

Caroline: Jo, jo, men inte allt minsann. Jag har ju annat jag vill lägga pengar på.

Jan: Ja, men exakt.

Caroline: Jag vill bara ha den där högen, som absolut inte behöver vara gigantisk på något vis. För att kunna köpa mig... så att man inte är fast i någonting. Som sen gör att man tappar hela sin livsgnista. Utan att man kan köpa sig en väg ut. Som att vara fast på ett jobb eller liknande. En situation.

Jan: Frihetskapital.

Caroline: Det är det enda jag vill ha. Men jag vill också kunna köpa grejer för mina pengar.

Jan: Ja, precis. Bra.

Spargapet mellan män och kvinnor

Jan: Sen hittade jag någon ytterligare jämförelse. Om man delar upp det här på män och kvinnor, och olika åldrar. Så finns det både Nordea- och Avanza-siffrorna. Och sen kan man titta på communityn också. Då ser vi att om man är kund på Avanza eller Lysa, då månadssparar man ungefär dubbelt så mycket mot snittet i Sverige, alltså mot Nordeas kunder, som jag tycker mer är befolkningen. Och sen tar man communityn, som sparar dubbelt så mycket som de som sparar på Avanza, Nordnet och Lysa.

Men något här, det är ju som vi sa innan, att män sparar i princip 20 procent mer än kvinnor.

Caroline: Mer än kvinnor.

Jan: Och det där är ju inte superbra.

Caroline: Nej, det är det inte.

Jan: Tänker jag. Utifrån också, vi hade avsnittet med Sandy, där vi pratade en del om det här.

Vad kostar spargapet? 3,6 miljoner för en 18-åring

Jan: För här roade jag mig faktiskt med att räkna ut: vad kostar det här spargapet? Så jag tog alla de här siffrorna från Avanza, Nordnet och Lysa. Och så satte jag det, för det var ju då i månadssparandet, alltså diffen mellan män och kvinnor i varje åldersgrupp. Och sen satte jag så här: låt oss ta en 18-åring som sparar fram till pensionen, då 68 års ålder. Och så sa vi så här, vi pratar bara den här differensen, alltså männen sparade 1 500 kronor och kvinnorna 1 000 kronor. Då räknade jag det som att det var ett månadssparande på 500 kronor. Mer på diffen.

Jag räknar då på 7 procents avkastning och 1 procents skatt, typ ISK. Och för en 18-åring, från 18 till 68, så diffade det 3,6 miljoner i totalt mer pengar som mannen har, för att han sparar 20 procent mer än snittkvinnan. Tittar vi på en 30-åring så är det ungefär 2 miljoner kronor det diffar. Alltså, om vi har en 30-årig man och en 30-årig kvinna, och sen säger vi att de bara månadssparar snittet för sitt respektive kön, så kommer mannen ha 2 miljoner mer, eller kvinnan 2 miljoner mindre, vid 68 års ålder. För en 40-åring diffade det 1 miljon, för en 50-åring en halv miljon. Så det är ju jättemycket pengar.

Så, vad tänker du? Jag tänkte ändå att det här kommer vara en sådan grej som engagerar Caroline.

Varför finns spargapet? Könsroller och konsumtionspress

Caroline: Jo, men det engagerar mig. Jag vet att du inte vill gå och titta på den frågan, men jag blir så här: varför är det så? Och jag tror att det är så traditionella könsroller som fortfarande har effekt på oss, fastän vi börjar bli hyfsat jämställda här i Sverige. Och det är ju så, mannen vill gärna ha resurser, för då får man tjejer. Är det inte så, Jan? Vid något tillfälle för flera år sedan sa du att det skulle vara jobbigt om jag tjänade mer än dig?

Jan: Det kommer jag inte ihåg att jag har sagt.

Caroline: Jag kommer ihåg det.

Jan: Jag hade inte haft något emot det, men det är klart att det hade känts spontant. Man ska ju försörja familjen, det är ju mannens uppgift.

Caroline: Ja, fast varför är det det? Det är väl bådas uppgift?

Jan: Nu för tiden, och förmodligen på stenåldern var det också det, bådas uppgift, eller hela byns uppgift.

Caroline: Nej, men så det är något förlegat som ligger kvar kanske. Och sen vet jag inte, men jag upplever som kvinna att det riktas otroligt mycket press mot mig att jag ska konsumera. Jag ska konsumera smink, jag måste vara representativ hela tiden, hemmet ska vara fint. Vi har flera områden som man kan lägga pengar på. Och då läggs det inte på sparande. Jag bara spekulerar nu i varför det finns ett sådant spargap.

Uppdelad ekonomi och deltidsarbete

Jan: Sen tror jag också att det förmodligen handlar om uppdelning i ekonomin. Nu har ju du och jag gemensam ekonomi, och det är det många som har, men det är ganska många som också har en uppdelad ekonomi. Där man tar 50 procent av utgifterna var, och sen behåller man resten. Och har då männen i snitt högre lön, eller jobbar mer, eller liksom... det pratade vi om i förra avsnittet, det här med lönegapet. Där i och för sig det oförklarade lönegapet bara är, inom citationstecken, 5 procent, så var diffen mycket högre än så, för att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid, till exempel.

Och har man då ett upplägg hemma där man kanske jobbar lite mindre, och sen har man en uppdelad ekonomi, ja, då är vi tillbaka på Morgan Housel. De flesta är inte dåliga på ekonomi, de tjänar bara för lite. Och då kan de inte spara lika mycket som mannen kan spara med en högre lön.

Den gemensamma potten och osynliga kostnader

Caroline: Men förr pratade vi också lite om det här med att kvinnor är snabbare på att köpa vinteroveraller och sånt där till barnen. Men då får man ju för fasen hoppas att det tas från den gemensamma potten, om man nu har uppdelat. Så att det inte blir något sådant här otroligt skevt, att man betalar för massa saker, för barnens väl, och sen har man inget för det i princip. Som kvinna.

Jan: Ja, ja, men absolut.

Caroline: Nej, så jag börjar också mer och mer hamna där Sandy var, att vi borde kanske göra ett avsnitt, kvinnor lyssnar på det här, där det är några sådana: hamna inte i de här fällorna.

Jan: Och då är kanske det här... jag har liksom aldrig, jag har inte gjort den här beräkningen på det här sättet tidigare.

Caroline: Nej, vi har pratat om spargapet tidigare, men inte gjort den.

Jan: Men inte gjort så här.

Filmtips: Young Woman and the Sea

Caroline: Men apropå det, jag såg faktiskt en jättebra film som jag kan rekommendera på ämnet, som heter Young Woman and the Sea. Finns på Disney+.

Jan: Jag vet vad den handlar om. Du sa någonting häromdagen, att någon blev förgiftad, för att hon inte skulle vinna något lopp, eller något, av sin coach.

Caroline: Ja, det var första kvinnan som skulle simma över Engelska kanalen. Och när hon simmade 1926, eller vad det var, då var det bara typ fem män som hade klarat det. Och hennes tränare, det var så sjukt. Hennes tränare hade försökt simma över typ 16 gånger, men aldrig klarat det. Och sen när hon var på väg och klarade det, så höll han på att diskvalificera henne och ta på henne, men det misslyckades han med. Så när han skulle ge henne te, och när hon låg där och simmade i vattnet, gav han henne te med sömntabletter, typ, så hon höll på att drunkna. Alltså, du vet, helt crazy.

Jan: Ja, det var, man måste säga, ganska unken kvinnosyn på 20-talet.

Caroline: Alltså det har varit unken kvinnosyn i tusentals år, Jan.

Jan: Ja, men i alla fall, bra film på temat.

Nästa avsnitt: hur rik är svensken?

Jan: Bra, jag har faktiskt inte så himla mycket mer att säga kring det här avsnittet, så vad svensken sparar. Jag tänker att nästa avsnitt blir: hur rik är svensken? Så vad har communityn på kontot? Vad har de här avanzianerna och lysakunderna och nordnättarna på sina depåer? Och vi ska titta lite på, ja men ISK, vad har snittsvensken på sitt ISK-konto? Särskilt nu när vi pratar om det här med den nya lagstiftningen för ISK.

Caroline: Ja. Jag tänkte att vi kanske ska visa den här sliden för de tonåringar som vi har i vår umgängeskrets.

Jan: Okej.

Caroline: För där har vi både flickor och pojkar.

Jan: Ja.

Caroline: Så att de ser att...

Jan: Spara för helvete inte mindre än din partner. Spara inte mindre än din brorsa eller din kusin.

Caroline: Ja.

Jan: Du har igen det sen.

Caroline: Vi pratar ju också med dem om ränta på ränta, vilket de älskar, de här tonåringarna.

Jan: Ja, men precis. Jag tror jag kommer lägga den på sociala medier också.

Vad tar vi med oss? Den vanliga svensken som kämpar

Jan: Vad tar du annars med dig från avsnittet? Är det det här spargapet?

Caroline: Nej, men jag tänker på hur den helt vanliga svensken har det. Jag är inte så begeistrad över hur mycket communityn sparar. De sparar mycket. Men jag tänker så på den vanliga människan i Sverige. Hur lite man kan spara.

Jan: Ja.

Caroline: Jo, men många kämpar. Många kämpar i sin ekonomi. Och jag tror alla känner någon som kämpar. Det tror jag alla gör.

Jan: Ja, precis. Så man vet vilka de är, och att det inte är så himla lätt.

Caroline: Men jag blir ju speciellt emotionell kring det här, eftersom jag kommer från en familj där det kämpades. Så då tänker jag alltid tillbaka på det, hur det var, och vad vi fostrades till. Och att man skulle kämpa, att man skulle ha flera jobb och sånt där. Och ändå gick det kanske inte ihop riktigt.

Jan: Precis. Bra. Vad tog du med dig då?

Snittsparande 12, median 8: en ball grej, inte ett krav

Jan: Nej, men jag tog med mig, jag blev ändå förvånad. Jag visste att communityn tjänade bra, men att ha ett snittsparande på 12 och median på 8... Alltså ibland tänker jag så här: man kan ju må sämre för mindre. Och sen tänker jag också att, snälla, det här är den rikaste delen av den svenska befolkningen. Det här är ju inte det man ska jämföra sig med. Du kan inte jämföra dig med en median på 8 000 i månaden när 80 procent av den svenska befolkningen sparar under 55 000 kronor.

Och vad var det? Var femte person, 20 procent av svenska befolkningen, får inte ihop en oförutsedd utgift på 13 000 kronor, för de har inte det i totalt på alla bankkonton. Och i communityn är det så här: nej, 13 000, det är vad jag har över varje månad. Så det blir lite crazy.

Jämför dig om det gör ditt liv rikare.

Så jag tänker, precis som vi lite pratade om i förra avsnittet, se det lite som en ball grej.

Caroline: Vilket ska man se som en ball grej?

Använd informationen som stretchmål

Jan: Nej, men jämför dig om det gör ditt liv rikare, och det är positivt att se så här: shit, det finns stretchmål. Hur mycket behöver man tjäna för att spara 12 000 kronor i månaden? Okej, jag kanske ska testa att söka det där nya jobbet, eller jag ska testa att be om en högre lön. Så att man använder informationen, så att man går härifrån och ändå tycker positivt: det går. Lite som du vet, när man sprang första engelska milen. Andra kan, då borde jag också kunna. Snarare än att man känner: vad, oh shit, de är helt tondöva, så mycket kommer jag aldrig tjäna.

Caroline: Nej.

Jan: Men obviously är det ganska många som, förmodligen precis som du, inte föddes med möjligheterna, men som sen har gjort grejer för att kunna ha det här överskottet.

Både inkomst- och utgiftssidan: bilavsnittet 369

Jan: Och i dag tänker jag också att det är, som Rickard också sa i avsnittet, att många gånger handlar det både om inkomst- och utgiftssidan. Så kan man vara smart, till exempel, som vi sa i bilavsnittet 369 eller vad det är, att även den billigaste bilen kostar 4 000 spänn. Och där är det många som fortfarande är så här i kommentarer: nej, det är fel, du räknar fel, etc. Det var någon som var generös och sa: min bil kostar typ bara 3 000 i månaden. Och sen la vi på alla grejerna som han hade missat, och då var vi på 7 000 kronor i månaden.

Och jag menar, om det första steget där är: shit, jag tror att jag lägger 3 000, men egentligen 7, alltså då finns det ju potential.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Så det handlar... jag tror att det som många i communityn är duktiga på är att vara medvetna i valen på sina utgifter. Sen till den nivån att jag upplever att de ibland, förlåt, blir dumsnåla. Att de hade kunnat unna sig mer. Men jag tror att man kan börja i utgifterna, men sen tror jag också att det handlar mycket om inkomsterna. Det såg vi ju i förra avsnittet, att snittlönen var också hög, och medianlönen. Så tänker jag.

Tack till dig på Patreon

Jan: Så avslutningsvis, stort tack till dig på Patreon. Jag hoppas att du gillade det här avsnittet, som dessutom är exklusivt för dig på Patreon. Och ge oss gärna en kommentar, tumme upp om du gillar det, frågor, kommentarer, funderingar. Och om vi ska fortsätta med de här Patreon-exklusiva avsnitten. Eftersom just nu är det lite experiment från vår sida, helt enkelt. Så stort tack!