Så mycket mindre sparande behövs om man börjar tidigt

Grafen som visar varför tid slår belopp

Grafen ovan svarar på en av de vanligaste frågorna vi får: hur mycket måste jag egentligen spara för att nå en miljon? Svaret beror nästan helt på en enda sak, och det är inte din lön. Det är när du börjar. En 18-åring behöver spara ungefär 3 600 kr per år för att ha en miljon kronor vid 65, medan en 60-åring behöver 178 000 kr per år, räknat på 6 % årlig avkastning efter schablonmässig ISK-skatt. Det är ungefär 49 gånger mer per år, för exakt samma miljon.

”Den bästa tiden att plantera ett träd var för 20 år sedan. Den näst bästa är nu.”

Ordspråk, ofta citerat med kinesiskt ursprung

Samma sak gäller sparande. Du kan inte göra något åt åren som gått, men du bestämmer helt själv över dem som kommer.

Från 300 kr till nästan 15 000 kr i månaden: priset för att vänta

För varje decennium man väntar ungefär dubblas eller tredubblas prislappen för samma miljon. Den som börjar vid 18 klarar sig på ungefär 300 kr i månaden, alltså ungefär en tia om dagen. Den som börjar vid 30 behöver 700 kr i månaden, vid 40 krävs 1 500 kr och vid 50 är vi uppe i 3 600 kr i månaden. Den som väntar till 60 behöver spara nästan 15 000 kr i månaden i fem år.

Så här ser hela serien ut, baserat på vår ränta-på-ränta-sidas klassiska matematik med 6 % årlig avkastning netto:

En liten brasklapp: beloppen är avrundade till jämna månadsbelopp. Exakt behöver 18-åringen 346 kr i månaden, så den som sparar precis 300 kr landar på cirka 870 000 kr snarare än miljonen. Riktningen och storleksordningen är dock helt rätt, och det är den som är poängen.

Avkastningen betalar 80 procent av miljonen om du börjar tidigt

Här är grejen: den som börjar vid 18 sätter bara in ungefär 195 000 kr av egna pengar totalt. Resten av miljonen, drygt 80 procent, är avkastning. Den som börjar vid 60 sätter in cirka 887 000 kr själv och får bara runt 11 procent av miljonen i avkastning. Samma mål, men i ena fallet gör pengarna jobbet och i andra fallet gör du det.

Det är ränta-på-ränta-effekten i ett nötskal. De första åren känns den nästan löjligt liten, några hundralappar i avkastning på ett ungt sparande imponerar på ingen. Men effekten är exponentiell, och vi har visat i grafen över ränta-på-ränta som andel av sparandet per år hur avkastningen efter ett antal år går om dina egna insättningar och aldrig mer lämnar förstaplatsen.

Det vill säga: tid i marknaden är den enda ingrediens som inte går att köpa, låna eller kompensera i efterhand. Därför är extremfallet av att börja tidigt också det smartaste vi vet, nämligen att börja spara till sina barn där horisonten är som längst.

Antagandena bakom siffrorna: 6 procent netto och en nominell miljon

Inga sådana här beräkningar är bättre än sina antaganden, så här är de viktigaste, öppet redovisade:

• 6 % årlig avkastning netto. Vi räknar med 7 % långsiktig avkastning, sänkt med 1 procentenhet för att schablonmässigt ta höjd för ISK-skatten på kapitalet. Det förutsätter en bred, billig, global indexfond, inte ett sparkonto.
• Jämn avkastning varje år. Verkligheten svänger kraftigt. Snittet är ett rimligt antagande på 30–47 års sikt, men på 5 år (60-åringens horisont) kan utfallet avvika rejält.
• Miljonen är nominell. En miljon om 47 år är inte en miljon i dagens köpkraft. Med 2 % årlig inflation motsvarar den ungefär 390 000 kr i dagens penningvärde.
• Förenklad skatt. ISK-skatten följer i verkligheten statslåneräntan och har ett skattefritt grundbelopp, vilket beräkningen bortser från.

Med det sagt är förenklingarna medvetna. Syftet med grafen är inte att ge dig en krona-exakt plan, utan att visa hur brutalt olika priset på samma mål blir beroende på startåldern. Den slutsatsen överlever alla rimliga ändringar av antagandena.

Det är aldrig för sent, men spakarna byter plats

Om du är 50 eller 60 och tänker att tåget gått: det har det inte, men det har bytt bränsle. För den som börjar tidigt är tiden spaken och beloppet nästan oviktigt. För den som börjar sent är det tvärtom, då är det sparbeloppet och sparkvoten som avgör, och 43 000 kr per år vid 50 är fullt görbart för många hushåll med vuxna barn och betald bil. Vi har en hel genomgång av vilken ändring i sparandet som gör störst skillnad beroende på var du befinner dig.

Dessutom är miljonen vid 65 bara ett räkneexempel, inte ett facit. Var du är på Rikedomstrappan och vad pengarna ska göra för dig spelar större roll än en jämn siffra med sex nollor. Vill du räkna på dina egna förutsättningar, med din ålder, ditt belopp och din horisont, gör du det enklast i vår Miljonärskalkylator eller direkt i ränta-på-ränta-verktyget.

Således: börja idag, även om det bara är med en hundralapp. Beloppet går att höja senare. Åren går inte att hämta igen.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i ränta-på-ränta eller räkna på ditt eget sparande har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Ränta-på-ränta – grunderna och verktyget bakom hela grafens matematik.
• Miljonärskalkylatorn – räkna på din egen väg till miljonen med dina siffror.
• Ränta-på-ränta som andel av sparandet per år – systergrafen som visar när avkastningen tar över jobbet.
• Vilken ändring i sparandet gör störst skillnad? – tid, belopp eller avkastning, vilken spak väger tyngst för dig?
• Gör ditt barn rikt – extremfallet av att börja tidigt, sparande med 18 års försprång.
• Rikedomstrappan: 6 nivåer av rikedom – sätt miljonen i sitt sammanhang på din ekonomiska resa.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.