Frågor och svar, v18 –Om att investera större belopp, CSN etc

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Frågor och svar – och en bank för både bolag och privat
2. Egen bank till bolaget – och att inte vara trogen sin bank
3. Att placera en stor summa – pengar är en förstärkare
4. Sju steg till en investeringsstrategi – börja med målet
5. De fyra hinkarna – från buffert till lekhink
6. Risk, börskrascher och 4-procentsregeln
7. Sudden wealth – det bästa är att inte göra någonting
8. Studielånet – betala av snabbt eller långsamt?
9. Räkneexemplet: 200 000 i investering slår amorteringen
10. Månadssparande som inte räcker till alla fonder
11. En 73-åring som vill ha avkastning på sina pengar
12. Pengar som verktyg, inte mål i sig
13. Ärva eller avveckla mammas portfölj?
14. Samma fonder i flera portföljer – är det ett problem?
15. Legobitarna och varför samma fond inte gör något
16. Kronans fall – och varför inflationen är värre
17. Inflationsexemplet med mammas hus
18. Att tajma marknaden och att hedga valuta
19. Valutaexponering har du redan
20. Varför inte 100 % aktier under uppbyggnadsfasen?
21. Att inte överskatta sin egen risktolerans
22. Avrundning – fortsätt skriva era frågor

Frågor och svar – och en bank för både bolag och privat

Jan: Om jag hade kunnat välja så hade jag haft kvar mitt lån tills jag dör. För 230 kronor om året. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 48 och dagens tema tänkte jag att vi skulle ha frågor och svar. Jajamän. Det var ett tag sedan som vi gjorde det.

Caroline: Det var det, och jag känner att jag har saknat det lite.

Jan: Ja men precis, för det är ju många av våra läsare och följare som ställer frågor på bloggen i frågor och svar-delen. Nu har du plockat ut ett par frågor som du tyckte stack ut lite, och så tänker jag att vi hoppar rakt in i det.

Caroline: Vi kan ju börja med Bartek som ställer en fråga om sin privatekonomi och om han bör ha samma bank till sitt bolag som till sin privatekonomi, helt enkelt.

Jan: Jag skulle säga att det är få fördelar med att inte ha det i samma bank. Allt blir mycket bökigare. Ska man föra över pengar från sitt företagskonto till sitt privatkonto så tar det längre tid. Generellt osmidigt. Sen skulle jag säga att det finns ganska stora fördelar med det. Vi har ju vårt företag och vår privatekonomi i samma bank. Det har ofta gjort att till exempel ibland när vi har träffat rådgivare eller de på banken så har vi kunnat träffa både privatrådgivaren och företagsrådgivaren samtidigt. Det har ju vissa fördelar, särskilt som företagare är det ganska viktigt. För det kan vara så att man har mer pengar i bolaget än vad man tar ut. Då kan företagsrådgivaren berätta för dem på privatsidan: titta, här finns en möjlighet till en högre lön.

Caroline: Och där finns en ekonomisk stabilitet.

Jan: Ja, precis. Man ser helheten på ett helt annat sätt. Jag vet ju till exempel att vissa banker, vi är kunder på Swedbank, de har till och med vissa rådgivare som bara jobbar med företagskunder. Och det där är ju ganska...

Caroline: Det tog ju ändå ett tag för oss att lista ut det.

Egen bank till bolaget – och att inte vara trogen sin bank

Jan: Vi fick en bra bankkontakt i hjärnan. Sen skulle jag säga att det finns vissa fördelar ibland att ha en annan bank.

Caroline: En annan bank till sitt bolag.

Jan: Ja, och det kan ju vara om man får väldigt bra villkor på till exempel krediter, förvärvskrediter, checkkredit eller valutaväxling. Till exempel är Avanza mycket bättre på valutaväxling än vad Swedbank är. Men jag har ofta inte upplevt det. Så jag skulle säga som tumregel: ja, ha det i samma.

Caroline: För att undvika onödigt strul.

Jan: Men sen behöver man ju inte vara trogen sin bank. Vårt pensionssparande har vi ju inte på Swedbank, för de är ganska kassa på det.

Caroline: Du tänker på fondutbudet?

Jan: Ja, fondutbudet, och sen tar de avgift för kapitalet och sånt. Nej, jag tycker inte det är okej.

Caroline: Nej, så jag kommer in på dig.

Jan: Ja, precis. Ska vi ta nästa?

Caroline: Okej, jag hoppas Bartek har fått svar på sin fråga. Vi tar nästa fråga. Det är ju en jätteintressant fråga. Det har kommit in flera stycken frågor där människor ställer ungefär samma sak: hur ska jag placera väldigt mycket pengar? Vi har då en från Annika. Hon har nästan två miljoner som hon vill placera på lång sikt. Och vi har någon anonym som hade fått 15 miljoner i arv. Och sen hade vi Coco som hade fått 10 miljoner att investera. Om man fick 10 miljoner att investera, hur börjar jag bäst investera dem? Vad tänker du? Det känns som en sån lyxfråga nästan. Det är det ju inte. Det är ju säkert knippat med väldigt mycket ångest om man inte riktigt vet, om man har mycket pengar.

Att placera en stor summa – pengar är en förstärkare

Jan: Vi pratade ju med Moa om det här, i ett av de tidiga avsnitten. Pengar är inte allt, utan pengar är bara en förstärkare.

Caroline: Moa är ju din coach, för dem som inte har sett.

Jan: Jag brukar säga att alla har problem eller utmaningar med sina pengar. Har man inga pengar så är det ett problem. Har man mycket pengar så är det faktiskt också ett problem. Man kan ju ha åsikt om att det problemet är mindre. Men relativt sett så är min upplevelse att det för de personerna är minst ett lika stort problem. Det kommer skuld med det, man får dåligt samvete, man borde ta bättre hand om det. Man har ansvarskänsla, man ska inte slava bort dem.

Caroline: Nej men precis, och man är rädd för att förlora dem.

Jan: Så det kan många gånger bli till och med värre. Men om vi ska titta på det: jag började faktiskt skriva på ett avsnitt för just de här frågorna. Det handlar egentligen om att man behöver skapa sig en investeringsstrategi. Alltså ha en plan för sina pengar, och att göra det processorienterat. Så att man har en tydlig karta för hur man ska göra. Det där handlar ju om att de flesta av oss jobbar i företag, och där jobbar man ju med rutiner och processer. Precis på samma sätt behöver man ju en process för att hantera sina pengar. Vi har ju varit och nystat i detta, bland annat i förra veckans avsnitt med hinkarna. Vi har pratat om det passiva och aktiva sparandet och så vidare. Så egentligen bara insåg jag att detta behöver sammanfattas i ett avsnitt om investeringsstrategi. Problemet var att när jag hade gjort 82 slides i den investeringsstrategin så bara insåg jag att detta är lite för stort.

Caroline: Det hade blivit större än du hade tänkt.

Jan: Ja, precis. Vi har ju funderat på att göra lite webbkurser framåt sommaren. Så då tänker jag att det där får bli en webbkurs i stället. För det är ganska sju tydliga steg innan man skapar en sån här process.

Caroline: Men jag vill bara fråga: kommer det att vara en investeringsstrategi som passar de flesta?

Sju steg till en investeringsstrategi – börja med målet

Jan: Ja, det tror jag. För grejen är att det handlar om sju olika steg. Och i korthet, det jag egentligen tänkte ta upp här nu, men inte fördjupa mig särskilt mycket i, för det tar aldrig slut...

Caroline: Nej, men ta det lite kort.

Jan: Det första handlar ju om att bestämma sig: vad är målet? Alltså vad är målet för mina pengar? Vad vill jag åstadkomma med de här pengarna? Vill jag spendera dem? Vill jag ha en livsstil? Vill jag skänka bort dem? Vill jag köpa ett hus? Alltså, vad vill jag? Det är där jag menar att det här avsnittet med Moa är så himla bra. Hon säger att det handlar om att konsumera och investera i linje med sina värderingar, sina personliga egenskaper, sina drivkrafter, sina intentioner.

I nästa steg handlar det också om att börja titta på sin ekonomi utifrån ett helhetsperspektiv. Det handlar om att titta på de här hinkarna, och det var ju där en stor anledning till varför vi förra veckan gick igenom den här fyra-hinkar-strategin. Man behöver liksom, jag tycker ju att man behöver, har man då en så här stor summa pengar som man kommer över eller ska investera, så måste man sprida ut den över de här hinkarna. För det normala är att säga, som jag sa att det var några läsare som rekommenderade: köp globala barnportföljen som är en 90-10-portfölj, alltså 90 % aktieindexfond och 10 % räntefond. Det kan vara klokt om man har buffert-hinken och mellanrisk-hinken fulla. Då kan det vara en klok strategi att investera det. Men har man inte tillräckligt mycket pengar i de två första hinkarna, så är det dumt att lägga allt i globala barnportföljen. Det är det här jag menar med att man behöver ha ett helikopterperspektiv på hela sitt sparande.

Caroline: Och hinkarna hjälper till med det. Men kan vi bara säga vilka hinkarna var?

De fyra hinkarna – från buffert till lekhink

Jan: Ja, det handlar ju om buffert-hinken som ska stå för utgifterna i närtid, så 1–3 år. Det handlar om mellanrisk-hinken som ska ha 3–7 års utgifter. Sen var det den passiva hinken som handlar om just det här passiva sparandet i indexfonder. Och sen den sista hinken var den här aktiva hinken som man kunde ha för att ha roligt. Lekhinken, eller alternativa investeringar, kan också vara ett alternativ där. Så jag skulle verkligen titta utifrån: vad är målet? Titta på helheten ur alla fyra hinkarnas perspektiv.

Och sen skulle jag också, när man har de här olika hinkarna, för det som är smart med dem är att de bygger på utgifter, så kan det vara så att man inte behöver placera de här X miljonerna till en väldigt hög avkastning. För det där har jag också märkt på sistone, att många av oss brister i att vi inte har något mål. Det är lite som Alice i Underlandet: om du inte vet vart du ska, så spelar det ingen roll vilken väg du tar. Så är det ju lite med investeringar. Då hittar ju vi på att ju högre avkastning desto bättre.

Caroline: Ja men det blir ju lätt att man vill vinstmaximera. Alltså att pengarna ska bara jobba ihop mer pengar.

Jan: Exakt.

Caroline: Så då är det det bästa målet. Men det kanske bara ger ångest.

Jan: Ja, eller framför allt tar man en alldeles för hög risk.

Risk, börskrascher och 4-procentsregeln

Jan: Och sen så kanske kommer den där börskraschen som vi liksom... vi är lite over you. Men ingen kan säga om den kommer nu, om den kommer nästa år, eller om tre år, eller fem år. Men den kommer komma. Det är inte en fråga om, det är en fråga om när. Och till exempel globala barnportföljen, det skrev vi ju i den här artikeln som vi hade för två veckor sedan, 90-10. Är det smart? Även en 90-10-portfölj som är global kan ha en nedgång på 50 % utan problem. Och det där tror jag att de flesta 40-åringar inte har upplevt. IT-bubblan har de inte upplevt, de flesta 30-åringar har inte upplevt finanskrisen, när portföljerna gick ner med 48, 50, 60 %.

Caroline: Vad är det du försöker säga nu då?

Jan: När man tittar på hela sin ekonomi behöver man ta rätt risknivå. Och det kan vara så här...

Caroline: Att man inte tror att man står ut med större risk.

Jan: Vi har pratat om detta innan ju.

Caroline: Exakt.

Jan: Här kan man exempelvis, den här hink-strategin är ju ett exempel på hur man kan tänka. Ett annat exempel är den här 4-procentsregeln som jag har nämnt vid några tillfällen. Det är den här så kallade Trinity-studien där man gjorde en undersökning som visade att om du plockar ut 4 % av portföljen, säg att vi tar 10 miljoner, okej, det är 400 000. Sen kan du plocka ut nästa år samma summa, bara korrigerad för inflationen. Så att det blir lite högre belopp, kanske då 408 000 i stället för 400 000 med 2 % inflationshöjning. Då ska ju en 10-miljonersportfölj egentligen räcka i väldigt många år.

Caroline: För den ska samtidigt också vara satt så att den ger en avkastning.

Jan: Ja, den ska ge den här avkastningen på 400 000 per år. Då har man visat att i de flesta fall kommer en sådan portfölj räcka för de här 4 %, för det här uttaget varje år. Så jag menar att just när man har de här stora beloppen, så är det inte så himla... alltså jag skulle säga att man skiftar synen från "hur mycket kan jag tjäna" till "hur mycket har jag råd att förlora".

Jag påstår att ju mer pengar, desto mer intresserad borde man bli av de här drawdowns. Alltså: hur mycket risk är jag villig att ta, hur mycket är en acceptabel förlust?

Där gjorde jag också en ganska intressant övning som kommer i webbkursen, att få en liten reality check: har jag rimliga förväntningar i förhållande till risken? För de flesta av oss tänker att vi vill ha så hög avkastning som möjligt.

Sudden wealth – det bästa är att inte göra någonting

Jan: Om jag skulle börja sammanfatta det lite, så skulle jag säga: absolut, fundera på målet, vad vill jag med de här pengarna? Ett bra tips brukar ofta vara, om man får det som man kallar för sudden wealth, alltså man får mycket pengar på en gång, ett bra tips är att inte göra någonting med pengarna överhuvudtaget de första två åren. Bara låta dem ligga. Det är helt okej att ta den mer alternativkostnaden, så att man inte gör dumma saker med det.

Det andra skulle jag säga: ta hjälp och bolla. Inte att du nödvändigtvis behöver anlita en finansiell rådgivare, men jag tycker definitivt att man borde bolla med en sådan. Man kan bolla med sådana oberoende, som vi gjorde i den intervjun med Henrik Tell i avsnitt 36. Man kan bolla med dem på private banking på sin bank. Man kan testa något annat företag. Man får olika åsikter, olika förslag.

Det andra tricket gäller hela sin ekonomi. En no-brainer kanske, om man vill minska risken: betala av på huset. Det är ingen fantastisk investering, men det skapar väldigt mycket känslomässig trygghet. Fundera återigen på målen, alltså vill vi ha ett hus i Frankrike, vill vi öka vår pension, vill vi gå i pension tidigare? Man får räkna lite på det där. Därefter skulle jag säga: fördela det på de här fyra hinkarna, alltså verkligen buffert-hinken, mellanrisk-hinken, den passiva hinken, gå sen på den aktiva hinken till sist. Och sen skulle jag säga: låt pengarna vara i fred. Verkligen, som vi alltid säger, se det på lång sikt. Det känns väl som lite repetition, men jag hoppas få återkomma.

Caroline: Vi kommer återkomma till det där med strategi.

Jan: Ja, och hur man verkligen kan bygga upp sin portfölj. Jag tror att svaret inte är "ta globala barnportföljen", utan det är en blandning. Alltså en del på sparkonto, en del i nybörjarportföljen, en del i globala barnportföljen, och sen kanske en mindre del som man har aktivt. Men där rekommenderar jag verkligen att lyssna på eller titta på och följa det här avsnittet med fyra hinkar. Avsnitt 47 tror jag att det är. Ja, nej, det är väl det jag skulle säga. Ska vi ta nästa?

Caroline: Vi tar nästa fråga.

Studielånet – betala av snabbt eller långsamt?

Caroline: Den kommer från Alfred, och han undrar om han ska betala av sitt studielån snabbt eller långsamt. Vad du skulle rekommendera där. Så att man bara blir av med det på en gång och inte håller på och har det i 20 år.

Jan: Vissa gör ju det för att det ger dem en känslomässig vinst. Men tittar man rent finansiellt på det, så ska jag säga: så långsamt, så långsamt långsamt som möjligt.

Caroline: Vad kan det ligga på, ett studielån man har?

Jan: 200 000, 300 000. Och du kollade ju upp vad räntan var på studielån.

Caroline: 2018? 0,13 tror jag det var. 0,13 procent.

Jan: Det betyder 130 kronor per 100 000. Så att räntan på ett lån på 200 000 är 260 kronor. Alltså, du får inte låna 200 000 billigare någon annanstans. Det är så, 260 kronor. Då menar jag så här: om man har 200 000 och ska välja att betala av på CSN-lånet, då är det som att man får en avkastning på 260 kronor per år. Eller så investerar du 200 000. Till och med ett sparkonto med fast ränta på 0,85 är ju mer lönsamt. Sen kan man ju se det på lång sikt, och då kommer avkastningen vara mycket större. Så att CSN-lånet kan man verkligen använda för att skära emellan ungefär så som bankerna gör. Vi har ju valt att inte amortera mer än nödvändigt.

Caroline: Nej, vi gör det enligt deras plan.

Jan: Ja, precis. Så det skulle jag säga, det är kortsvaret. Men återigen, det är inget som är svart eller vitt. Är det så att det ger en känslomässig vinst, att det känns bättre och du sover dåligt om natten, då är det bättre att amortera. Men rent finansiellt, om man vill tjäna så mycket pengar som möjligt...

Caroline: Jag tänker att det är ändå rätt mycket pengar man ska amortera bort.

Jan: Jaja, men det är ju en amortering. Det är ju inte en utgift. Det gör ju inte dig fattigare. Eller... vad tänker du?

Caroline: Jag tycker ju att... det är ju ett lån. Det är inte som att det är ett lån på mitt hus. Utan det är ett lån som ju kommer minska, såklart, när jag amorterar på det. Det blir ju noll, och sen så har jag ju liksom inte lånet kvar, vilket är skönt.

Jan: Om jag hade kunnat välja så hade jag haft kvar det lånet tills jag dör.

Räkneexemplet: 200 000 i investering slår amorteringen

Jan: För 230 kronor om året. Alltså, ska jag låna 200 000 någon annanstans? Om vi säger så här, över en tioårsperiod, så säger jag att räntan går upp till 1 %, som är högt för CSN. Det betyder att då har jag på tio år betalat 2 000 kronor per år. Då har jag betalat 20 000. Om jag har 200 000 och investerar i 10 år, då har jag en ganska stor sannolikhet att jag kommer tjäna 8 % om året. Det betyder att år 1 har jag tjänat 16 000, år 2 32 000. Nu har jag inte ens räknat på ränta-på-ränta. Så redan efter två år har jag tjänat mer i avkastning än vad jag betalat i ränta totalt under de där 10 åren. Det betyder att jag har 8 år där all avkastning kommer vara vinst.

Caroline: Ja, men bra.

Jan: Hänger du med?

Caroline: Ja.

Jan: Okej, bra. Så att, nej, det är, finansiellt är det dumt.

Caroline: Att betala av det.

Jan: Det enda gången det skulle löna sig att betala av CSN-lån, det är om räntan blir 4, 5, 6, 7 procent.

Caroline: Ja, då står vi inte ut med det.

Jan: Nej. Så att det handlar om att jämföra: var jobbar mina pengar mest effektivt? Det är så man behöver resonera kring alla sina lån. Det är därför man ska betala av kreditkortslån så fort som möjligt, för att räntan är 15–16 %. Att betala av på ett kreditkortslån, det är ju som att få 15 % avkastning om året. Det är ju supersvårt att göra med aktier och fonder. Så därför är det bättre att först amortera på kreditkort och konsumtionslån innan man börjar investera. Men har du sedan lån på 0,13 % eller 1,2 %, då är det bättre att investera.

Caroline: Bra.

Jan: Ska vi ta nästa?

Månadssparande som inte räcker till alla fonder

Caroline: Vi tar nästa fråga. Den kommer från Mikael. Han undrar hur man ska göra om ens månadssparande inte räcker till för att köpa alla fonder i en av portföljerna man har valt.

Jan: Precis.

Caroline: Han hjälper syran att sätta upp ett månadssparande.

Jan: Det är en ganska vanlig fråga. Jag har faktiskt svarat på den i många av artiklarna. Men det handlar ju om att om man sparar 500 kronor och man har exempelvis nybörjarportföljen eller globala barnportföljen, då är det kanske 10 fonder, och så är minsta insättningen 100 kronor i respektive fond. Så man behöver egentligen spara tusen. Och vad man gör då, då brukar jag säga: välj de största fonderna. Till exempel Länsförsäkringar Global Index, den är ju med i nästan alla portföljer. Då skulle jag säga, månadsspara i den hela beloppet, och sen så balanserar man om kanske en, två gånger om året. Att till midsommar säljer man av lite av den och flyttar till de andra fonderna, för då har beloppet blivit större.

Caroline: Så det är noll i de andra då?

Jan: Ja, men det är ingen fara, utan månadsspara i den största fonden. Är det då 500 kronor, eller skulle jag säga 400 kronor i den globala indexfonden och 100 kronor i en räntefond.

Caroline: Men vad bra, det är ju snabbt avklarat. Det är skönt när vissa frågor har ett tydligt svar, det är inte så här "det beror på".

En 73-åring som vill ha avkastning på sina pengar

Caroline: Verkligen. Vi tar nästa. Här har vi en 73-årig dam som vill uppnå viss vinst på sina pengar, men hur? Jag tycker det är en jättespännande fråga. Jag tycker också att den är gullig, för att den kommer från en äldre person som verkligen är intresserad av ekonomi. Kanske har blivit det nu på äldre dagar, och som inte bara vill ha safe-a lösningar.

Jan: Jag skulle säga precis som vi pratade om när man ska placera ett större belopp: tänk i hink-strategin. Jag skulle ju som rådgivare vara väldigt försiktig med att rekommendera aktiesparande. Tidshorisonten, även om kvinnor har en genomsnittlig livslängd på 84 år, så skulle jag verkligen räkna på hur mycket pengar som behövs de här kommande 20–30 åren. Och sen då verkligen räkna på vilken avkastning jag behöver för att uppnå den levnadsstandard som jag vill ha. Sen kan det ju vara att jag har en levnadsstandard som jag är nöjd med, och detta är extra pengar. Ja, men då kan man också återigen göra samma sak. Fundera på: okej, ta en del i den passiva hinken och en del i den aktiva hinken. Kanske fundera på, vill jag stödja, till exempel göra gott samtidigt som jag sparar mina pengar? Att ta Trine eller ta Better Globe eller något av de här exemplen som vi har. Så återigen tror jag att det kommer tillbaka till målet, och vad målet är. Är målet att ha en viss avkastning, att upprätthålla en viss livsstil, eller är det att ha roligt? Vad är syftet med sparandet?

Caroline: Jag tänker också att det är många som ställer frågor, som faktiskt inte riktigt alltid beskriver sina mål eller vad de skulle vilja göra.

Pengar som verktyg, inte mål i sig

Jan: Så det är ju en bra grej att introducera. För här kan det ju dessutom vara så att det handlar om känslomässig energi. Det kan vara att åka på en resa med barnen eller barnbarnen. Eller att göra en utflykt med någon väninna. Det behöver inte vara så att jag måste avkasta så mycket pengar som möjligt. Jag har fått en känsla på sistone att det är en liten fallgrop, att rätt svar alltid är att tjäna så mycket pengar som möjligt. Jag tror inte det.

Caroline: Jag gillar också att du tar den positionen att man kanske vill göra trevliga grejer med sina pengar. Särskilt i den åldern. Vad är det för livsstil du vill ha, och anpassa din strategi?

Jan: Och då är vi också tillbaka där, att konsumera i linje med sina värderingar och sina drivkrafter. Vad är det som är viktigt för mig just nu? Vad är det jag vill ge bort? Vad är det som är viktigt för mig egentligen? Att se pengar inte som något egensyfte, utan se pengar som ett verktyg för att kunna göra någonting.

Jag tror att det är få av oss som är så här: min största dröm i livet är en stor hög pengar så jag kan vakna på morgonen och titta på dem. Inte ens jag som är nörd tycker det är så kul att titta på fonder. Det handlar om vad pengarna kan ge.

Caroline: Jag tror också att det kan vara, precis som du säger, en fallgrop att man känner att har jag bara mycket pengar så slipper jag bry mig om pengar. Alltså, det blir...

Jan: Ja, men det är ungefär som att säga, har man mycket så bryr man sig kanske lite mer.

Caroline: Ja, men fast...

Jan: Det där är också en sån där fallgrop. Det är som att säga, jag vill ha så mycket kompisar så att jag inte behöver bry mig om dem.

Caroline: Ja, det är det ju.

Jan: Alltså, har man det förhållningssättet så lär man ju inte ha så många kompisar kvar.

Caroline: Nej, de kommer ju att svinna efter ett tag då.

Jan: Ja, så att, nej. Jag tycker att man behöver lyfta blicken lite bortom fonderna och titta mer på det utifrån ett livsperspektiv. Det är väl mycket där som, jag vet inte, allt brukar hänga ihop med var man själv är i livet. Jag tror att vi är mycket där också. Att skapa en livsplan. Men det kommer vi också återkomma till i senare avsnitt.

Ärva eller avveckla mammas portfölj?

Caroline: Okej, men då tar vi nästa fråga. Den kommer från Alex, som undrar om han ska köpa portföljen av sin mamma eller sälja av den. Han tycker ju att den är så bra att den tickar på. Så varför ska man då inte bara låta den gå? Vilket är bäst?

Jan: Nej, men om jag förstod frågan rätt när jag läste den, så var det ju att han hade satt upp ett sparande till sin mamma på tio år, och sen skulle ju det börja avvecklas. Och så svarade jag att han skulle ta över den. Alltså, jag ska säga, visst, så kan man göra, men det blir ju oftast inga merkostnader. De flesta fonder har ju ingen köp- och säljavgift. Det hade kunnat vara en poäng om det var en aktiedepå, då man hade 30 % skatt på vinsten. Men sparar man på ett ISK-konto så skulle jag säga att det är väldigt lite, det är en marginell skatteeffekt på det där. Men jag skulle nog rekommendera att inte klydda till det, som vi säger här i Skåne. Utan att låta henne sälja av det där och avveckla. För det är också viktigt: har man tio år idag, så börjar man ju nästa år. Då har ju tidshorisonten minskat till nio år. Om fem år har tidshorisonten minskat till fem år. Då behöver man ju sänka graden aktier. Så att det går från kanske 90-10 till 80-20, 70-30, 60-40, 50-50 för varje år.

Caroline: Det är det man kan glömma kanske då.

Jan: Ja, så jag skulle snarare rekommendera att det är bättre att isolera det. För den vinsten som man kan göra på att ta över eller betala av, det blir så komplext. Det man tjänar på skatten där är marginellt, och så blir det klydd med ägande, vem det står på och sådant. Så att nej, jag skulle nog inte göra det själv. Faktiskt. Okej, tänker jag. Men det kan vara någon annan effekt som jag har missat, så jag hoppas att i så fall det är någon lyssnare eller tittare som kommenterar på det.

Samma fonder i flera portföljer – är det ett problem?

Caroline: All right. Men då tuffar vi på med nästa fråga av Hampan. Han undrar om det är okej att ha samma fonder i flera portföljer. Det har jag faktiskt sett att jag själv har, så jag tänkte att detta måste vi diskutera lite.

Jan: Ja, men jag tycker det är jättebra. Det är väl inget konstigt. Alltså, för mig är det ju så här.

Caroline: Då har ju liksom samma ägg i olika korgar.

Jan: Ja, precis, fast det där gör inte så mycket. Beroende på vilka ägg det är. Vissa ägg funkar i flera korgar, medan vissa ägg bör man inte ha i någon korg. Nej, men så här tänker jag: 80 % av avkastningen ges av vilka tillgångsslag man väljer, aktier eller räntefonder. Det är de två primära tillgångsslagen som vi pratar om. Sen finns det ju andra, råvaror, guld, fastigheter, skog, alternativa investeringar, onoterade bolag och massa andra. Men om vi bara håller oss till aktieindexfonder, aktier och räntor, så är det viktigaste att titta på fördelningen mellan dessa.

Egentligen är den enda skillnaden mellan lågriskportföljen, nybörjarportföljen och globala barnportföljen bara fördelningen. Lågriskportföljen har 30 % aktier, 70 % räntor. Nybörjarportföljen har 60 % aktier, 40 % räntor. Och barnportföljen har 90 % aktier och 10 % räntor. Så det är egentligen det som är skillnaden, och det kommer påverka avkastningen mest.

Caroline: Absolut.

Legobitarna och varför samma fond inte gör något

Jan: 80 % av avkastningen kommer ges av vilken av de här portföljerna du väljer. Sen när man då har valt att jag ska ha 60 % aktier, ja, då får man ju titta på nästa nivå på legobitarna. Alltså, vilka legobitar är det som passar här? Då får man ju titta på sin investeringsstrategi. Jag som förespråkar en passiv investeringsstrategi, då finns det vissa legobitar som är bra. Vad man vill då är ju att sätta ihop en liknande figur. Och då gör det ju ingenting att man till exempel har det som jag vet hur du har det. Till exempel i din pension och i ditt privata sparande, och sen på Lysa. Så det gör ju faktiskt ingenting att det är samma. För det är olika syften, och du har en högre risk i ditt pensionssparande än i ditt kortsiktiga sparande. Så det gör ingenting att det är samma fonder. Det blir liksom inte bättre för att du väljer andra globalfonder. Du vinner ingenting på det.

Caroline: Nej, men bra att veta.

Jan: Den enda gången detta kan spela roll, det är om man är nere på enskilda aktier. Då vill man kanske inte ha exakt samma aktier, för då har man helt andra risker. Men jag brukar ju avråda från att direkt investera i aktier, om man inte gör det i den här aktiva hinken som vi pratar om i den här fyra-hinkar-strategin. Så att nej, om man har samma Länsförsäkringar-fond i sin pension, som i sin kortsiktiga portfölj, som i barnportföljen, som i nybörjarportföljen, det är helt okej.

Caroline: Ja, men perfekt. Det behöver jag inte oroa mig för. Hampan behöver inte heller fundera över detta.

Jan: Nej, precis.

Kronans fall – och varför inflationen är värre

Caroline: Okej, vi kör på. Då har vi Erik som undrar hur han skyddar sina pengar från kronans fall. Kan du inte bara gå in lite på det här med kronans fall som har skett den senaste tiden?

Jan: Ja, men detta var en ganska intressant fråga. Det är flera stycken som har varit och svarat på den, bland annat Nestor, som jag brukar uppskatta hans svar. Frågan var att det var en person som hade en del pengar, var någon miljon, och som inte ville investera dem för han var rädd för att förlora de pengarna. Och så var han så här: hur kan jag investera de här pengarna säkert? Och hur kan jag... när kronan har ju fallit till exempel mot euron, att den var ju på nio kronor för kanske två år sedan och nu är den över tio.

Då kan man resonera precis som Nestor resonerade i ett av sina svar, att det spelar faktiskt ingen roll. Bor man i Sverige, har sin lön i svenska kronor, man investerar och konsumerar i Sverige, då spelar det ingen roll hur den svenska kronan jämför sig mot andra valutor. Det som däremot är skitviktigt är att titta på hur kronan jämför sig med inflationen. Alltså, det vill säga, hur mycket värde förlorar jag per år? Till exempel så har du ju Venezuela som har flera hundra procents inflation, där pengarna bara försvinner. De har inget värde. Men i Sverige har vi en inflation på kanske 2 %.

Inflationsexemplet med mammas hus

Jan: Så det betyder ju att har du en miljon kronor och vi har 2 % inflation, så betyder det att du förlorar 20 000 kronor i värde. Inte att pengarna minskar per år, inte att du i januari har en miljon och i december har 980 000. Men det betyder att i december är de pengarna, den där miljonen, bara värd 980 000. Det är ju det vi pratade om med inflation i ett tidigare avsnitt, det med min mammas hus. Som jag brukar använda som exempel, att det 1988 kostade en miljon, och att det idag hade varit värt 1,8. Alltså, bara som teoretiskt exempel. Då hade de flesta tyckt att hon har tjänat 800 000, från 1 miljon till 1,8. Men det har hon inte, för att kronan har förlorat så mycket i värde. Så 1 miljon 1988 är samma sak som 1,8 miljoner idag. Hade hon bara haft 1 miljon stående på ett konto, då hade ju den mer eller mindre förlorat hela sitt värde. Den hade ju bara varit värd 200 000, give or take. Nu var jag slarvig med matten, men den hade förlorat värdet.

Utifrån att skydda sina pengar, så påstår jag att just det där, inflationen, är mycket viktigare än kronkursen. Sen kan jag ha en åsikt, när jag läste mellan raderna, att det handlar ju om att normalt sett, så är min tes att väldigt många människor har alldeles för hög risk i sina portföljer och att de borde sänka risken. Men sen finns ju den andra sidan, att ha för låg risk är inte heller bra, för då förlorar du pengar på inflationen. Så man behöver hitta den här sweet spotten någonstans mitt emellan.

Att tajma marknaden och att hedga valuta

Jan: Att försöka tajma marknaden, som att säga jag vill inte investera min miljon nu för att börsen kan komma när som helst, det är helt omöjligt att förutse. Då har vi att du förlorar mer pengar på att stå utanför över lång tid än vad du förlorar i börskraschen. För där brukar det återhämta sig. Så det var roligt, för att Erik skrev själv: nu kommer jag få rådet att sprida ut pengarna över tre år eller fem år in i en sån här portfölj. Jag säger så här: ja, det är det som är det bästa rådet faktiskt. Är man sen alldeles för orolig för valutorna, då kan man börja hedga dem, eller ha en del av sitt sparande i andra valutor.

Caroline: Vad är det nu, att hedga?

Jan: Nej, men att säkra sig. Det enklaste är så här: är du orolig att svenska kronan ska falla? Ja, men köp andra valutor då. Till exempel på Avanza kan man ju öppna ett valutakonto, så kan man ha en del av sina sparpengar...

Caroline: Är det att hedga då?

Jan: Ja, att skydda sig. Just för sin egen nervositet kring kronans fall. Så kan man ju ha en del av sina pengar i euro eller i dollar eller i renminbi eller någon annan valuta.

Caroline: Renminbi, vad är det?

Jan: Kinesiska valutan.

Caroline: Nej men, vänta här nu.

Jan: RMB. Jag kanske uttalade fel, det är helt säkert.

Caroline: Jag var bara på väg att blanda ihop det med japanska valutan.

Valutaexponering har du redan

Jan: Men då kan man ju ha en del. Vi har ju en del av våra pengar i andra valutor. Å andra sidan, investerar du i fonder så har du de facto en valutaexponering. För att fonderna äger ju i företag, och de företagen tjänar pengar i andra valutor. Så att du har ju den där valutaexponeringen i alla fall. Så jag tror, jag hade så här, inte overthink it med valuta.

Caroline: Men om du bara kan summera, vad du...

Jan: Nej, men jag skulle säga att inflationen är en betydligt värre fiende än kronans fall. Och sen kan man väl göra spekulationer, men om man tycker att aktier är svårt, så är räntor värre. Och det sista, valutaspekulationen, är ju bland det svåraste man kan göra. Så att i så fall är det bättre, återigen, tänk i hinkarna, de här fyra hinkarna, och investera då bara en liten del. Höj beloppen i buffert- och mellanrisk-hinken, tänker jag.

Caroline: All right.

Varför inte 100 % aktier under uppbyggnadsfasen?

Jan: Är det inte så många frågor kvar?

Caroline: Nej, men vi har någon här faktiskt. Det är från Hemlis. Vi har ju diskuterat det här med 90-10-portföljen alldeles nyss. Men Hemlis undrar varför man inte ska ha 100 % aktier och 0 % ränta. Ja, precis, under uppbyggnadsfasen i pengamaskinen.

Jan: Jag skulle säga så här: för att det kommer komma kraschar. Det är ju bara en tidsfråga. Detta hänger ihop med den där grafen som jag brukar visa med förlust: en förlust på 50 % kräver 100 % uppgång. Så att en förlust kräver en exponentiell återhämtning. Att ha 100-0, då tar du en onödigt hög risk, tycker jag. Fallhöjden blir större, och det kommer kräva en mycket högre avkastning när du har haft de här stora drawdownsen.

Och sen ska jag säga att det är en psykologiskt jobbig grej. För du kommer ju förmodligen falla mer än index, eller på index. Och det kommer vara psykologiskt jobbigt. Medan om du har kanske en 80-20- eller 90-10-portfölj, så kommer den alltid falla mindre än index. Då kommer man alltid känna att det är lite bättre, för jag har ju ändå inte gått som index, jag ligger ju ändå bättre än index. Det hänger också ihop med den här psykologiska faktorn att vi värderar en vinst lägre än vad vi värderar en förlust. Så att har jag en lägre risk i portföljen, då får jag en lägre avkastning än index, men det är inte alls lika känslomässigt jobbigt som att förlora som index eller mer än index. Så för mig handlar det där mest om psykologiska faktorer och matte.

Caroline: Ja, och det har inte så mycket att göra med vilken fas man är i med sin pengamaskin?

Jan: Nej, tvärtom så tycker jag att man inte bör förändra typen av sitt sparande baserat på vilken fas man är i, utan snarare efter vilka mål man har.

Att inte överskatta sin egen risktolerans

Caroline: Kan du bara summera lite grann kring det här med 90-10, varför den ändå är...

Jan: Nej, men det bästa är att man kan titta på den artikeln som jag tror vi gjorde för två veckor sedan. Alltså avsnitt 45 tror jag att det blir, eller något sånt. Där vi tittar på just det här med drawdowns. Alltså hur mycket backar en sån här portfölj?

Jag tror att människor som sätter i 100-0 överskattar sin egen risktolerans. Jag skulle inte tillåtit någon att sätta 100-0 om man inte har varit med om en eller två krascher. För man vet inte i förväg hur man kommer reagera.

Jag vet ju själv att 2008 var att köpa aktier bland det jobbigaste man kunde göra. Och då tyckte jag ändå att jag var insatt. Sen fattade jag att alla inte är som jag, så att man får välja själv. Men jag skulle argumentera, som sagt, emot en 100-0-portfölj.

Caroline: Det var allt. Alla frågor vi hade, faktiskt, för den här gången.

Avrundning – fortsätt skriva era frågor

Jan: Ja, vad spännande, vad fort det gick.

Caroline: Ja, men det tycker jag också att det gjorde. Och jag hoppas ändå att vi kan komma tillbaka snart med ett nytt frågor-och-svar-avsnitt.

Jan: Ja, men absolut. Detta bygger ju mycket på de här frågorna som du som lyssnar eller följer oss på bloggen skriver. Så fortsätt gärna skriva. Vi försöker läsa de flesta frågorna, även om vi kanske inte hinner svara. Men jag vet att det är väldigt många andra läsare som hjälper till, och det är något som vi uppskattar väldigt, väldigt mycket. Jag tycker det är fantastiskt roligt att detta verkligen kunde bli lite rika tillsammans. Alltså att vi hjälps åt tillsammans. Annars tänker jag att vi hörs och ses nästa söndag, igen som vanligt, nästa söndag kväll. Vi hoppas också att kunna få jobba vidare, vi har lite överraskningar, lite hemligheter som vi jobbar på nu, som vi hoppas kunna lansera fram till sommaren. Så tack för idag.

Jan: Tack.